Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diffraktion och interferens Kapitel 35-36"

Transkript

1 Diffraktion och interferens Kapitel Natalie Segercrantz

2 Centrala begrepp Huygens princip: Tidsskillnaden mellan korresponderande punkter på två olika vågfronter är lika för alla par av korresponderande punkter. Snells lag Youngs tvåspaltsexperiment Konstruktiv interferens: Destruktiv interferens: Intensitet Brytningsindex för ett material: c = ljusets hastighet i vakuum v = ljusets hastighet i materialet Interferens i tunna skikt (n luft < n film ) 1. vågen reflekteras i b (obs! fasförändring) 2. vågen bryts i b 3. brutna vågen reflekteras i d (obs! fasförändring) 4. brutna vågen bryts en andra gång i e och 4. interfererar i P 2

3 Centrala begrepp Diffraktion från en spalt Braggs lag ger villkoret för de riktningar q i vilka de spridda strålarna interfererar konstruktivt då d är avståndet mellan atomerna i kristallgittret. Diffraktion från två spalter Intensitet: Diffraktionsgitter (Maximi-linjer)

4 Monokromatiskt ljus lyser på ett par identiska mikroskopglasskivor (n skivor > n luft ), som bildar en liten kil. Den övre skivans övre yta och det nedre glasets nedre yta har behandlats med en ickereflekterande film. Sidorna A och B reflekterar ljus. Ovanifrån ses 1. I. 2. II. 4

5 Monokromatiskt ljus lyser på ett par identiska mikroskopglasskivor (n skivor > n luft ), som bildar en liten kil. Den övre skivans övre yta och det nedre glasets nedre yta har behandlats med en ickereflekterande film. Sidorna A och B reflekterar ljus. Ovanifrån ses 1. I. 2. II. 5

6 Monokromatiskt ljus lyser på ett par mikroskopglasskivor, som bildar en liten kil. Den övre skivan är gjord av ett glas med n = 1,5 och den nedre av ett glas med n = 1,7. Båda skivorna är nedsänkta i en olja med ett brytningsindex mellan 1,5 och 1,7. Den övre skivans övre yta och det nedre glasets nedre yta har behandlats med en ickereflekterande film. Sidorna A och B reflekterar ljus. Ovanifrån ses: 1. I. 2. II. 6

7 Monokromatiskt ljus lyser på ett par mikroskopglasskivor, som bildar en liten kil. Den övre skivan är gjord av ett glas med n = 1,5 och den nedre av ett glas med n = 1,7. Båda skivorna är nedsänkta i en olja med ett brytningsindex mellan 1,5 och 1,7. Den övre skivans övre yta och det nedre glasets nedre yta har behandlats med en ickereflekterande film. Sidorna A och B reflekterar ljus. Ovanifrån ses: 1. I. 2. II. 7

8 Betrakta två identiska glasskivor i luft som belyses med monokromatiskt ljus. Den nedre skivan roteras i pilens riktning så att kilen som skivorna blidar blir mindre. Vad händer med interferensmönstret? 1. Mönstret blir glesare. 2. Mönstret blir tätare. 3. Inget. 8

9 Betrakta två identiska glasskivor i luft som belyses med monokromatiskt ljus. Den nedre skivan roteras i pilens riktning så att kilen som skivorna blidar blir mindre. Vad händer med interferensmönstret? 1. Mönstret blir glesare. 2. Mönstret blir tätare. 3. Inget. 9

10 Två identiska glasskivor belyses med monokromatiskt ljus ovanifrån. Skivorna är parallella och den övre rörs sakta uppåt. Vad ser du om du betraktar skivorna uppifrån? 1. Skivorna ser mörka ut. 2. Skivorna ser ljusa ut. 3. Ett interferensmönster som blir glesare. 4. Skivorna ser turvis mörka och ljusa ut. 10

11 Två identiska glasskivor belyses med monokromatiskt ljus ovanifrån. Skivorna är parallella och den övre rörs sakta uppåt. Vad ser du om du betraktar skivorna uppifrån? 1. Skivorna ser mörka ut. 2. Skivorna ser ljusa ut. 3. Ett interferensmönster som blir glesare. 4. Skivorna ser turvis mörka och ljusa ut. 11

12 Diffraktion sker då ljus passerar genom: 1. ett litet hål. 2. en bred spalt. 3. en skarp kant. 12

13 Diffraktion sker då ljus passerar genom: 1. ett litet hål. 2. en bred spalt. 3. en skarp kant. 13

14 Du håller en cirkulär skiva med skarpa kanter framför en stråle monokromatiskt ljus. I den geometriska skuggans mittpunkt på skärmen ser du 1. ett ljust område. 2. ett område som är mörkare än resten av skuggan. 3. ljust eller mörkt beroende på skivans avstånd från skärmen. 14

15 Du håller en cirkulär skiva med skarpa kanter framför en stråle monokromatiskt ljus. I den geometriska skuggans mittpunkt på skärmen ser du 1. ett ljust område. 2. ett område som är mörkare än resten av skuggan. 3. ljust eller mörkt beroende på skivans avstånd från skärmen. 15

16 Mönstret på skärmen beror på en spalt som är 1. horisontell. 2. vertikal. 16

17 Mönstret på skärmen beror på en spalt som är 1. horisontell. 2. vertikal. 17

18 Ett diffraktionsgitter belyses med gult ljus. Mönstret som ses på en skärm bakom gittret består av tre gula fläckar, en vid 0 o och två vid ±45 o. Rött ljus med samma intensitet som det gula adderas till den inkommande strålen. Det nya mönstret på skärmen består av 1. röda fläckar vid 0 och ± gula fläckar vid 0 and ± En orange fläck vid 0, gula fläckar vid at ±45 och röda fläckar något längre ut. 4. En orange fläck vid 0, gula fläckar vid at ±45 och röda fläckar något längre in. 18

19 Ett diffraktionsgitter belyses med gult ljus. Mönstret som ses på en skärm bakom gittret består av tre gula fläckar, en vid 0 o och två vid ±45 o. Rött ljus med samma intensitet som det gula adderas till den inkommande strålen. Det nya mönstret på skärmen består av 1. röda fläckar vid 0 och ± gula fläckar vid 0 and ± En orange fläck vid 0, gula fläckar vid at ±45 och röda fläckar något längre ut. 4. En orange fläck vid 0, gula fläckar vid at ±45 och röda fläckar något längre in. 19

20 En laser belyser två smala identiska spalter och ett interferensmönster observeras på en skärm bakom spalterna. Anta att en av spalterna täcks över. Vilken av följande påståenden beskriver bäst vad som observeras på skärmen? 1. Bredden på och avståndet mellan maximena ser likadant ut som tidigare. 2. Maximena är glesare, men deras bredd är den samma. 3. Maximena är tätare och smalare. 4. Endast ett smalt band av ljus observeras på skärmen. 20

21 En laser belyser två smala identiska spalter och ett interferensmönster observeras på en skärm bakom spalterna. Anta att en av spalterna täcks över. Vilken av följande påståenden beskriver bäst vad som observeras på skärmen? 1. Bredden på och avståndet mellan maximena ser likadant ut som tidigare. 2. Maximena är glesare, men deras bredd är den samma. 3. Maximena är tätare och smalare. 4. Endast ett smalt band av ljus observeras på skärmen. 21

22 Vad händer med centralminimum i för ett enspaltsdiffraktionsmönstret ifall våglängden för det inkommande ljuset förkortas? 1. Bredden på maxima ökar. 2. Bredden på maxima minskar. 3. Bredden på maxima förändras inte. 22

23 Vad händer med centralminimum i för ett enspaltsdiffraktionsmönstret ifall våglängden för det inkommande ljuset förkortas? 1. Bredden på maxima ökar. 2. Bredden på maxima minskar. 3. Bredden på maxima förändras inte. 23

24 Vad händer med maximats bredd vid dubbelspaltig interferens då spalternas bredd minskas? 1. Minskandet av spalternas bredd påverkar inte intensitetsmaximat. 2. Intensitetsmaximats bredd ökar då spaltens bredd minskas. 3. Intensitetsmaximats bredd minskar då spaltens bredd minskas. 4. Då bredden minskas ökar endast antalet maxima, bredden på maxima ändras dock inte. 5. Då bredden minskas minskar endast antalet maxima, bredden på maxima ändras dock inte. 24

25 Vad händer med maximats bredd vid dubbelspaltig interferens då spalternas bredd minskas? 1. Minskandet av spalternas bredd påverkar inte intensitetsmaximat. 2. Intensitetsmaximats bredd ökar då spaltens bredd minskas. 3. Intensitetsmaximats bredd minskar då spaltens bredd minskas. 4. Då bredden minskas ökar endast antalet maxima, bredden på maxima ändras dock inte. 5. Då bredden minskas minskar endast antalet maxima, bredden på maxima ändras dock inte. 25

26 Varför är det inte praktiskt att använda ett vanligt diffraktionsgitter om den inkommande strålen består av röntgenstrålning? 1. De flesta material reflekterar inte röntgenstrålar. 2. De flesta material böjer inte röntgenstrålar. 3. Röntgenstrålar är inte elektromagnetiska vågor utan partiklar. 4. Avståndet mellan spalter är mycket större än röntgenstrålningens våglängd. 26

27 Varför är det inte praktiskt att använda ett vanligt diffraktionsgitter om den inkommande strålen består av röntgenstrålning? 1. De flesta material reflekterar inte röntgenstrålar. 2. De flesta material böjer inte röntgenstrålar. 3. Röntgenstrålar är inte elektromagnetiska vågor utan partiklar. 4. Avståndet mellan spalter är mycket större än röntgenstrålningens våglängd. 27

28 Blått ljus går från luft in i ett glas med n = Hur förändras ljusets vågläng i glaset jämfört med dess våglängd i luft? 1. Våglängden ändras ej, endast frekvensen ändras då ljuset går in i glaset. 2. Vågländen blir kortare i glas. 3. Vågländen blir längre i glas. 28

29 Blått ljus går från luft in i ett glas med n = Hur förändras ljusets vågläng i glaset jämfört med dess våglängd i luft? 1. Våglängden ändras ej, endast frekvensen ändras då ljuset går in i glaset. 2. Vågländen blir kortare i glas. 3. Vågländen blir längre i glas. 29

30 Vilken approximation används för att underlätta beräknandet av skillnaden i banans längd som ljusstrålarna rör sig vid enspaltsdiffraktionsexperimentet? I detta experiment antogs att avståndet mellan skrämen och gittret var mycket större än spaltens bredd. 1. Att spaltens bredd är ungefär en våglängd. 2. Att avståndet som strålarna rör sig motsvarar avståndet mellan gittret och skrämen. 3. Att ljusstrålarna är parallella 4. Att alla ljusstrålarna som träffar skrämen vid en viss punkt är i samma fas. 30

31 Vilken approximation används för att underlätta beräknandet av skillnaden i banans längd som ljusstrålarna rör sig vid enspaltsdiffraktionsexperimentet? I detta experiment antogs att avståndet mellan skrämen och gittret var mycket större än spaltens bredd. 1. Att spaltens bredd är ungefär en våglängd. 2. Att avståndet som strålarna rör sig motsvarar avståndet mellan gittret och skrämen. 3. Att ljusstrålarna är parallella 4. Att alla ljusstrålarna som träffar skrämen vid en viss punkt är i samma fas. 31

32 En ljusstråle klyvs i tu, den ena strålen benäms A medan den andra benäms B. Stråle A rör sig genom ett medium med högre refraktionsindex än stråle B. Båda strålarna utrör median och rör sig därefter i luft. Hur skiljer sig deras våglängder från varandra? 1. Stråle A har längre våglängde än B. 2. Stråle B har längre våglängde än A. 3. Båda strålarna har samma våglängd. 32

33 En ljusstråle klyvs i tu, den ena strålen benäms A medan den andra benäms B. Stråle A rör sig genom ett medium med högre refraktionsindex än stråle B. Båda strålarna utrör median och rör sig därefter i luft. Hur skiljer sig deras våglängder från varandra? 1. Stråle A har längre våglängde än B. 2. Stråle B har längre våglängde än A. 3. Båda strålarna har samma våglängd. 33

34 Vad händer med interferensmönstret i ett dubbelspaltsexperiment då avståndet d mellan skårorna minskas? Skårornas bredd a hålls constant. Antag att avståndet fortfarande är störra än ljusets våglängd. 1. Ingenting sker. 2. Avståndet mellan maximan ökar. 3. Avståndet mellan maximan minskar. 4. Höjden på maximan minskar. 34

35 Vad händer med interferensmönstret i ett dubbelspaltsexperiment då avståndet d mellan skårorna minskas? Skårornas bredd a hålls constant. Antag att avståndet fortfarande är störra än ljusets våglängd. 1. Ingenting sker. 2. Avståndet mellan maximan ökar. 3. Avståndet mellan maximan minskar. 4. Höjden på maximan minskar. 35

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

v = v = c = 2 = E m E2 cµ 0 rms = 1 2 cε 0E 2 rms (33-26) I =

v = v = c = 2 = E m E2 cµ 0 rms = 1 2 cε 0E 2 rms (33-26) I = Kap. 33 Elektromagnetiska vågor Den klassiska beskrivningen av EM-vågorna, går tillbaka till mitten av 1800-talet, då Maxwell formulerade samband mellan elektriska och magnetiska fält (Maxwells ekvationer).

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD UTRUSTNING Utöver utrustningen 1), 2) and 3), behöver du: 4) Lins monterad på en fyrkantig hållare. (MÄRKNING C). 5) Rakblad i en

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Michelson-interferometern och diffraktionsmönster

Michelson-interferometern och diffraktionsmönster Michelson-interferometern och diffraktionsmönster Viktor Jonsson vjons@kth.se 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att förstå fenomenen interferens och diffraktion. Efter utförd labb så ska studenten

Läs mer

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Kikaren Synvinkel Ökar synvinkeln os avlägsna objekt 1 2 Vinkelörstoring Deinition: med optiskt instrument G utan optiskt instrument Kepler oc Galileikikare Avlägsna objekt (t. ex. med kikare): synvinkeln

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Mekaniska vågor. Emma Björk

Mekaniska vågor. Emma Björk Mekaniska vågor Emma Björk Olika typer av vågfenomen finns överallt! Mekaniska vågor Ljudvågor Havsvågor Seismiska vågor Vågor på sträng Elektromagnetiska vågor Ljus Radiovågor Mikrovågor IR UV Röntgenstrålning

Läs mer

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 25: Vågor och partiklar

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 25: Vågor och partiklar Strålningsfält och fotoner Kapitel 25: Vågor och partiklar Ljus: vågor eller partiklar? Modellen av ljus som partiklar, fotoner, gör det möjligt att förklara fenomen som absorption och emission av ljus

Läs mer

interferens och diffraktion

interferens och diffraktion Kapitel 1. Vågrörelselära: interferens och diffraktion [Understanding physics: 12.7-12.9, 12.11-12.12, 12.15] Som en inledning till den moderna fysiken skall vi studera hur två vågrörelser påverkar varandra.

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Teknisk handbok Bärankarsystem

Teknisk handbok Bärankarsystem 1 Grundläggande principer för sandwichelement 3 Dimensioneringsförutsättningar 4 Grundläggande placering av ankare och nålar 9 Stora element (flerradiga) 10 Små element (tvåradiga) 10 Vändelement 10 Smala

Läs mer

Chalmers tekniska högskola och April 2001. Fysik och teknisk fysik Christian Karlsson

Chalmers tekniska högskola och April 2001. Fysik och teknisk fysik Christian Karlsson Tom sida. Lab-PM börjar på nästa sida. 1 Chalmers tekniska högskola och April 2001 Göteborgs universitet 11 sidor Fysik och teknisk fysik Christian Karlsson O9 Optik för Basåret En CD-spelare innehåller

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

FYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra

FYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra FYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra Laborationshandledare: Villhelm Berg Malmborg (ville.berg@design.lth.se) Laborationshandledning senast reviderad av Göran Frank (2015) Laborationen äger

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION

Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION Ögonlaboration 1(1) Uppsala Universitet Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi VT 08 GS, LJ För Neural reglering och rörelse ÖGONLABORATION Avsikten med laborationen är att illustrera teoretisk bakgrund

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90) och beslutar

Läs mer

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor

Läs mer

Varje del tar c:a 80 min. Totalt 4 lektioner eller 160 minuter.

Varje del tar c:a 80 min. Totalt 4 lektioner eller 160 minuter. Lärarhandledning Моdul 2: Färger Färger fångar vår uppmärksamhet. Precis som marknadsföringsspecialister använder sig av attraktiva, färgsprakande reklamannonser för att fånga vår uppmärksamhet för en

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Övningsuppgifter. 1. Ljusets natur. Våglära och optik FAFF30. 1.1 D Varför är kortvågigt ljus ofta mer skadligt än långvågigt ljus?

Övningsuppgifter. 1. Ljusets natur. Våglära och optik FAFF30. 1.1 D Varför är kortvågigt ljus ofta mer skadligt än långvågigt ljus? Övningsuppgifter Våglära och optik FAFF30 1. Ljusets natur 1.1 D Varför är kortvågigt ljus ofta mer skadligt än långvågigt ljus? 1.2 Ett enkelt experiment att testa om man är nyfiken på vilken frekvens

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Grundläggande Akustik

Grundläggande Akustik Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande

Läs mer

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel Gungande tvätt Du vill bygga en sensor som känner av när din upphängda tvätt har hunnit torka. Tvätten hänger på galgar och gungar i blåsten. Du ska kolla om du kan använda gungningsperioden för att avgöra

Läs mer

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga. b ylund@ysik.su.se Instruktioner ör redogörelse ör laboration 1: Laboration 1 innehåller em experiment. Varje experiment bör presenteras

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense. If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

3Cu. En studie av kopparvävens egenskaper i kombination med ljus.

3Cu. En studie av kopparvävens egenskaper i kombination med ljus. 3Cu En studie av kopparvävens egenskaper i kombination med ljus. Ingrid Bergh Textilhögskolan, Högskolan i Borås 2012 Konstnärlig kandidatexamen i textildesign Intern Handledare: Linnea Nilsson Extern

Läs mer

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för teknik och naturvetenskap Campus Norrköping Igor Zozoulenko Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 Laboration 1: Ljudhastigheten i luft;

Läs mer

Elektromagnetism (TFYA86) LJUSVÅGOR

Elektromagnetism (TFYA86) LJUSVÅGOR TEKNISKA HÖGSKOLAN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET IFM Elektromagnetism (TFYA86) LJUSVÅGOR LABORANT PERSON- NUMMER DATUM GODKÄND (Mars 11 BS) MÅL Avsikten med laborationen är att illustrera en del fenomen som

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 V1, V2. Projektlaborationer

Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 V1, V2. Projektlaborationer Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 Göteborgs universitet 10 sidor E. Eriksson, J. Bäckström, C. Karlsson, F. Svedberg, C. Tengroth, K. Stiller, H. Riedl och D. Hanstorp V1, V2 Projektlaborationer

Läs mer

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger 9 Ljus Inledning Kapitelinledningen på sidorna 158 159 i grundboken och sid 90 i lightboken handlar om solens strålar. Ljusstrålarna har färdats med den högsta hastighet som går, 300 000 km/s, från solens

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297 Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda

Läs mer

Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84.

Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84. 1(6) Rev 1 Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84. Tack för att ni valde en EuroFire Kamin som värmekälla i ert hem, vi hoppas att ni skall få mycket glädje av detta val. Var vänlig och förvara dessa informationsblad

Läs mer

Monteringsanvisning ROT-GOLV. Montering på underlag av

Monteringsanvisning ROT-GOLV. Montering på underlag av Monteringsanvisning Okt 2003 Utgåva 2 ROT-GOLV Montering på underlag av Befintliga trägolv Mellanbjälklag av betong/lättbetong Produktbeskrivning ROT-golv, E1. Not och fjäder 4 sidor. Tjocklek: Format:

Läs mer

General Rules Of Pocket Billiards

General Rules Of Pocket Billiards General Rules Of Pocket Billiards Nedanstående regler är antagna av SBF den 20:e juni 1999 3. ALLMÄNNA POOL BILJARD REGLER Dessa Allmänna Pool Biljardregler gäller alla pooldiscipliner, om inte annat anges

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning

Geometrisk optik reflektion och brytning Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Måndagen den 21:e maj 2012, kl 14:00 18:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt

Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt Fasadputssystem Finja Betong Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt Underlaget Underlaget, d v s den yta som Finja Iso-Fin skall monteras på, skall vara jämn. Motsvarande fasadtegel eller putsad yta.

Läs mer