Kvantfysik - introduktion
|
|
- Karl-Erik Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm UV blått gult rött Färg Violett Blått Grönt Gult Orange Rött Våglängd nm nm nm nm nm nm Fig. 6.1 Det finns också elektromagnetiska vågor (ljus) med en sådan våglängd som vi inte kan se för blotta ögat. Ljus med våglängder något kortare än de för synligt ljus (< 400 nm) brukar kallas för ultraviolett (UV) ljus och ljus med något längre våglängder än det synliga (> 750 nm) brukar kallas för infrarött (IR) ljus. När det gäller ljus med kortare våglängd än c:a 10 nm (gränsen är lite flytande) brukar man inte längre prata om UVljus utan om röntgenstrålning. UVljuset är också uppdelat på UVA ( nm), UVB ( nm) och UVC ( nm). UVB ljus (strålning) är det som ger upphov till solbränna (vilket egentligen är ett sätt för kroppen att skydda sig mot den skadliga UVBstrålningen). Infrarött ljus brukar också begränsas, till våglängdsområdet 750 nmc:a 1 mm (vissa källor anger gränsen till 100 μm), och vågor med längre våglängd brukar kallas radiovågor (eng. radio frequency). Ofta hör man också beteckningen mikrovågor för de ljusvågor inom radiovågsområdet (och ev övre delen av IRområdet) som har en våglängd kortare än c:a 1 m. Observera att gränserna mellan dessa våglängdsområden alltså inte är helt given. Exempel på mikrovågor är t.ex. de elektromagnetiska vågor/ signaler som används för mobiltelefonkommunikation.
2 Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna i det ljus föremålet träffas av (undantag utgörs av föremål som själva sänder ut ljus, t.ex. lysrör, glödlampor, LEDs, datorskärmar etc, samt vissa föremål som värmts upp till hög temperatur, se också nedan). Om ljus av våglängder runt nm absorberas (tas upp) bra av ett föremål medan våglängder kring nm reflekteras bra och bara absorberas lite grand, kommer mycket mer av det röda ljuset att reflekteras mot våra ögon jämfört med de andra färgerna och vi uppfattar föremålet som rött. Material kan också släppa igenom (transmittera) elektromagnetiska vågor. Olika material transmitterar olika bra för olika våglängder. Vanligt fönsterglas släpper ju t.ex. igenom ljus inom det synliga området och också en del av IR och UVAstrålningen. Däremot släpps inte ljus av den kortare våglängden inom UVområdet (UVB och UVC) igenom, vilket är förklaringen till att man inte blir solbränd om man sitter hemma i köket bakom fönstret även om solen skiner rakt in genom det. Material som transmitterar ljus inom det synliga området brukar vi kalla genomskinliga. En lite tjockare bunt papper släpper däremot inte genom något synligt ljus, men mikrovågor kan med nästan oförminskad intensitet ta sig igenom pappersbunten (som ni kunnat konstatera på laborationen). Ett föremål som absorberar all infallande strålning (all infallande ljusenergi) och därmed lika bra för alla våglängder på ljuset kallas för en (absolut) svartkropp (ett sådant föremål uppfattar vi ju som svart eftersom inget ljus av någon färg reflekteras, d.v.s. ingen ljusintensitet alls reflekteras mot våra ögon det blir mörkt). Energin som absorberas måste givetvis också kunna avges annars skulle alla föremål som absorberar ljusenergi (d.v.s. alla) få oändlig energi, vilket inte är rimligt (dessutom tenderar ju energin att sprida ut och fördela sig ganska jämnt), varför energi hela tiden avges till omgivningen Alla föremål med en temperatur över absoluta nollpunkten avger energi i form av strålning (energi avges också i andra former, t.ex. genom kollisioner med luftens molekyler). För en absolut svartkropp gäller att den också kan avge energi som strålning lika bra för alla våglängder (däremot avges i verkligheten inte lika mycket energi vid olika våglängder ens för en svartkropp). För de flesta föremål gäller dock att de även strålar ut energi bättre vid vissa våglängder än andra. Gemensamt för alla föremål är att ju varmare föremålet är desto mer av energin strålas ut vid kortare våglängder (högre frekvenser). Om man exempelvis värmer på en bit järn kan man få den att börja glöda, först svagt mörkrött, sedan klarrött och därefter mer mot orange/ ljusgult och kanske t.o.m. vitaktigt när temperaturen hos järnbiten höjs ytterligare.
3 Den mängd energi som strålas ut (emitteras) av en absolut svartkropp per tid och ytenhet = emittansen beror enbart på svartkroppens yttemperatur: Emittansen M för en svartkropp (den utstrålade effekten per kvadratmeter) ges av: M = σ T 4 σ = 5, [W/m 2 K 4 ] (StefanBoltzmanns lag) M = emittansen [W/m 2 ], T = yttemperaturen [K] Den våglängd vid vilken en svartkropp strålar ut som mest energi λ max ges av Wiens förskjutningslag: λ max T = 2, [K m] Solen kan med ganska god approximation ses som en gigantisk svartkropp. Solens yttemperatur är c:a 5800 K. Enligt Wiens förskjutningslag innebär detta alltså att den våglängd vid vilken solen strålar ut maximalt är c:a 2, /5800 = 0, = [m], d.v.s. c:a 500 nm, vilket är inom det synliga området (vilken tur!). De flesta andra föremål går inte lika bra att jämföra med en svartkropp, men man kan ändå få en uppfattning om ungefärliga våglängder på det ljus som rumstempererade (293 K) föremål strålar ut genom Wiens förskjutningslag: λ max = 2, / [m] = 10 µm D.v.s. de flesta rumstempererade föremål strålar ut maximalt runt våglängder i IRområdet. Detta utnyttjas i bl.a. utrustning för mörkerseende och IRkameror, där den högre temperaturen hos vissa föremål såsom levande varelser och uppvärmda fordon ger en annan våglängdsfördelning på ljuset som strålas ut från dessa än den kallare bakgrunden. På detta sätt kan människor skiljas ut från t.ex. statyer även i komplett mörker (Se också Fig. 6.2 av en hund nedan, tagen i komplett mörker med en IRkamera). Av denna anledning kallas också IRljus ofta för värmestrålning. Fig. 6.2
4 Ett annat exempel på hur skillnaden i utstrålad våglängd kan utnyttjas utgörs av ett vanligt växthus: Solen strålar ju ut mycket energi i form av synligt ljus (våglängder runt 500 nm som vi konstaterat), vilket vi vet kan passera genom glaset i växthusets väggar och tak. Denna solenergi kan sedan absorberas av växter och andra föremål inne i växthuset. Bara en liten del av denna energi förbrukas av växterna (omvandlas till kemiskt bunden energi), en del reflekteras, en del blir till värmerörelse och resten avges i form av strålning. Eftersom växterna och föremålen i växthuset har en temperatur som bara är lite över rumstemperatur kommer dock våglängderna för det utstrålade ljuset att ligga i IRområdet (som vi redan sett). Det mesta av IRljuset kan dock inte ta sig igenom glaset utan ganska mycket kommer att reflekteras eller strålas tillbaka inåt. Detta gör att det kommer att finnas lite mer energi inne i växthuset per volymsenhet än utanför, vilket vi märker av bl.a. genom att det blir lite varmare inne i växthuset än utanför och att växterna växer snabbare inne i växthuset än utanför. Även jordens atmosfär fungerar lite som ett växthus (se figur 6.3 nedan), lyckligtvis! Vissa molekyler i atmosfären, t.ex. vattenånga, koldioxid (CO 2 ) och metan (CH 4 ), kan fånga upp (absorbera) ljus i IRområdet som strålas ut från jordens yta (värmestrålning) för att sedan skicka ut energin igen (i form av strålning) i alla riktningar, varvid en försvarlig del sänds tillbaka in mot jordens yta. Precis som för växthuset kommer därför mer energi att hållas kvar på jorden än om dessa molekyler inte funnits i atmosfären. Detta fenomen brukar kallas växthuseffekten och gör att jordens medeltemperatur är behagliga 1415 C istället för c:a 18 C som varit fallet om inte växthuseffekten existerat. CO 2 H 2 O H 2 O CO 2 CO 2 CO 2 Fig. 6.3
5 Wiens förskjutningslag ger egentligen bara den våglängd för vilken den utstrålade energin är maximal. Egentligen fördelar sig energin som strålas ut på många våglängder. Vid slutet av 1800talet studerade man hur den utstrålade energin från en absolut svartkropp fördelade sig på olika våglängder och fick då experimentellt det principutseende som ges i Fig. 6.4 nedan: Spektral emittans [W/m 2 ] T 1 T 1 > T 2 T 2 λ max λ max Fig. 6.4 Våglängd λ [µm] D.v.s. ett ganska brett maximum kring λ max, som förskjuts åt kortare våglängder med ökande temperatur hos föremålet (enligt Wiens förskjutningslag), men i princip ingen energi strålas ut för riktigt korta våglängder. Detta var på ett sätt förbryllande eftersom det inte kunde förklaras med de samband och teorier som dittills ställts upp för elektromagnetiska vågor. I den klassiska beskrivningen hade man antagit att alla svängningar oavsett våglängd innehöll samma mängd energi, d.v.s. att energin fördelade sig jämnt på alla svängningar och att det oavsett temperatur (om bara T>0) borde förekomma också vågor med korta våglängder i strålningen från föremål. De experimentella resultaten visade dock att det tydligen är mer osannolikt att svängningar med kortare våglängd (högre frekvens) fås. En möjlig förklaring som presenterades av Max Planck för snart 110 år sedan är att det krävs en viss minsta energi för att få en våg av en viss våglängd där den minsta energi som krävs ökar med minskande våglängd (eller ökande frekvens). Då skulle det vara osannolikt att få vågor (ljus) med riktigt kort våglängd eftersom det skulle krävas oerhört mycket energi för att de skulle skapas. Dessutom kunde då förklaras hur λ max förskjuts mot kortare våglängder när temperaturen ökar hos en svartkropp. Ju varmare ett föremål är desto mer energi har föremålet och desto mer vågor med kort våglängd skapas.
6 Bra överrensstämmelse med de experimentella resultaten fick Planck om han antog att den minsta energi E som krävs för att få en våg med frekvensen f ges av: E = h f, h = Planck s konstant (h = 6, [Js]) D.v.s. vågor med frekvensen f skulle inte kunna förekomma med mindre energimängder än h f. Energin hos vågorna skulle inte vara kontinuerlig utan bestå av små energipaket, var och en med energin h f. Det skulle vara som att ljuset, förutom att vara en vågrörelse, skulle bestå av en ström av energipaket, en ström av ljuspartiklar var och en med viss energi. Denna hypotes har också testats i olika experiment, bl.a. ett där försök gjordes med att få en sådan ljuspartikel att kollidera med en elektron (se Fig. 6.5). Och när sådana kollisioner inträffade observerades att elektronen gavs en viss rörelseenergi vid kollisionen och åkte iväg i en viss riktning medan ljuset efter kollisionen hade vikt av och rörde sig i en annan riktning. f 2 Ljuspartikel e Ljuspartikel f 1 e Fig. 6.5 Genom att jämföra ljuspartikelns frekvens före och efter kollisionen och mäta elektronens rörelseenergi efteråt konstaterades att den rörelseenergi E k som elektronen fått precis motsvarade skillnaden mellan ljuspartikelns energi före och efter kollisionen om den beräknades enligt: E k = h f 1 h f 2 d.v.s. om det antogs att ljuset består av ljuspartiklar, var och en med energin h f, skulle lagen om energins bevarande gälla. Om dessutom rörelsemängden skulle vara bevarad från före till efter kollisionen måste ljuspartikeln ha en viss rörelsemängd p, som efter både teoretiska resonemang och beräkningar från ovanstående experiment kunde visas att den bör ges av: p = h/λ
7 Tydligen behöver man ibland i beskrivningen av ljus betrakta ljuset som bestående av en ström av ljuspartiklar, en ström av energipaket, d.v.s. energin är kvantiserad, uppdelad på små minsta enheter ungefär som atomerna är ett grundämnes minsta byggstenar. Dessa partiklar som ljusvågorna består av kallas också fotoner. För en foton med frekvensen f och våglängden λ gäller: E = h f = h c/λ (c = f λ) energi p = h/λ rörelsemängd Fotoelektrisk effekt Med kvantiseringen av ljusenergin kunde också ett annat fenomen få sin förklaring. Om man belyser en metallplatta med ljus kan elektroner, som finns i metallens atomer, när de träffas av ljus plocka upp energi från ljuset och få så mycket rörelseenergi att de kan övervinna kraften från de positiva atomkärnorna och lämna metallplattan (se Fig. 6.6). Det krävs dock att ljusets våglängd är kortare än ett visst värde (d.v.s. att frekvensen är högre än ett visst värde) för att några elektroner ska kunna lämna metallplattan. Om våglängden är längre än detta värde spelar det ingen roll hur mycket intensiteten på ljuset ökas, d.v.s. hur stor den totala energin på ljuset som skickas mot plattan blir, inga elektroner fås ändå att lämna plattan. f 1 f 2 e Φ E p U x E k (i = 0) i A Fig. 6.6
8 I Fig. 6.6 belyses en metallplatta med ljus av frekvenserna f 1 och f 2, d.v.s. fotonerna i ljuset har energierna E 1 = h f 1 respektive E 2 = h f 2. När en elektron i metallplattan träffas av en foton kan den ta upp hela fotonens energi. Eftersom elektronen känner av attraktionskraften från de positiva kärnorna krävs det dock ett visst minsta energiupptag för att den ska kunna övervinna attraktionskraften och lämna metallplattan. Den energi som krävs kallas för utträdesarbetet och betecknas med φ (se Fig. 6.6). För att en elektron ska ha chansen att lämna plattan krävs alltså att: E = h f > φ För f 1 i Fig. 6.6 är frekvensen alltså inte tillräckligt hög för att den energi h f 1 som en elektron tar upp vid kollisionen med en sådan foton ska vara större än utträdesarbetet, d.v.s. inga elektroner frigörs från ( slås ut ur ) plattan. För fotoner med frekvensen f 2 däremot är energin h f 2 större än φ och kan därför frigöra elektroner. Om h f > φ så kommer den del av energin som inte går åt till att övervinna attraktionskraften från kärnorna (φ) att bli till rörelseenergi hos den fria elektronen, d.v.s: E k = h f φ I Fig har den metallplatta som belyses med ljus också kopplats till en annan platta så att man kan ha en spänningsskillnad (potentialskillnad) mellan plattorna. Om man lägger en negativ spänning på den andra plattan kommer elektronerna som frigörs från den första att repelleras från den andra. För att färdas mot den andra plattan kommer det att gå åt energi (för att övervinna repulsionen) och för att nå hela vägen fram går det åt energi motsvarande elektronens laddning multiplicerat med spänningen mellan plattorna, d.v.s. E = q U Om man också mäter strömmen i mellan plattorna får man ett mått på hur många elektroner som tar sig fram till den andra plattan. Om man då ökar spänningen så att den energi som går åt för elektronerna att nå fram till den andra plattan blir precis lika stor som den rörelseenergi E k elektronerna har när de lämnar den första plattan och sedan oändligt lite till så kommer strömmen att bli noll mellan plattorna (se som ger lägesenergin för elektronen inuti den första samt mellan de båda plattorna i Fig. 6.6). Då kommer rörelseenergin som elektronerna har när de lämnar den första plattan att räcka fram till den andra..nästan. Precis innan den andra plattan är rörelseenergin slut och de kommer att mycket kortvarigt stanna upp för att sedan åka tillbaka mot den första plattan igen, p.g.a. det elektriska fältet mellan plattorna.
9 Man kan jämföra med att cykla fram till nedersta delen på en backe och precis där det börjar luta uppför sluta att trampa och bara rulla. Om backen inte är brant och lång räcker kanske energin (farten) till för att ta sig ända upp till toppen av backen, men om lutningen ökas, så att backen blir brantare men lika lång, så kommer cykeln att stanna innan den når bort till toppen på backen och börja rulla baklänges nerför densamma (se i Fig. 6.6). Precis på samma sätt blir det för elektronerna om spänningen ökar mellan plattorna. Om man ökar spänningen tills det ögonblick då strömmen i precis blir noll, måste det gått åt precis lika mycket energi för elektronen att ta sig fram till den andra plattan som den fått som rörelseenergi innan, d.v.s. E k = h f φ = q U Så genom att mäta den spänning vid vilken strömmen blir noll så kan man, om man vet frekvensen för ljuset, räkna ut vilket utträdesarbete ett visst material har. När man räknar på små partiklar och fotoner är det bekvämt att använda sig av en annan energienhet än Joule (då dessa tal skulle bli väldigt små). Enheten elektronvolt [ev] baseras just på energin som krävs för att flytta en elementarladdning över spänningen 1 volt. D.v.s. 1 elektronvolt [ev] är den energi som krävs för att flytta en elektron med fältet (mot något mer negativt laddat) över spänningen 1 V. 1 ev = q U = 1, [C] 1 [V] = 1, [J]
6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur
6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs mer12 Elektromagnetisk strålning
LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merPLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se
PLANCKS KONSTANT Uppgift: Materiel: Att undersöka hur fotoelektronernas maximala kinetiska energi beror av frekvensen hos det ljus som träffar fotocellen. Att bestämma ett värde på Plancks konstant genom
Läs merLÄRAN OM LJUSET OPTIK
LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merTentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12
Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar
Läs merLösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Måndagen den 21:e maj 2012, kl 14:00 18:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merTorsdag 30 oktober. Brownsk rörelse, svartkroppsstrålning (Arne, Janusz)
Torsdag 30 oktober Brownsk rörelse, svartkroppsstrålning (Arne, Janusz) De kommande föreläsningarna kommer att ägnas åt det vi till vardags kallar "modern fysik", dvs. de nya principer man blev nödgad
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merLABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Läs merIf you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merMätningar på solcellspanel
Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs merBANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning
1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2016
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs mer4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
Läs merUppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merDiffraktion och interferens Kapitel 35-36
Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 1.3.2016 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Huygens princip: Tidsskillnaden mellan korresponderande punkter på två olika vågfronter är lika för alla par av korresponderande
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Tentamen Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merI princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.
Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merUppvärmning, avsvalning och fasövergångar
Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs mer7. Atomfysik väteatomen
Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta
Läs merManual Loctite 97032. Innehåll: Innan du använder din Loctite 97032 bör du läsa denna manual noggrant. Framsidespanel Baksidespanel.
Manual Loctite 97032 Innan du använder din Loctite 97032 bör du läsa denna manual noggrant Innehåll: Ritning Ritning Framsidespanel Baksidespanel Byte av lampmodulen Avlägsnande av transportsäkringskuddar
Läs merFöreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +
Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.
Läs merTENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merElektromagnetisk strålning. Lektion 5
Elektromagnetisk strålning Lektion 5 Bestämning av ljusets hastighet Galilei lyckades inte bestämma ljusets hastighet trots flitiga försök Ljuset färdas med en hastighet av 300000 km/s genom tomma rymden
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merFramtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå
Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning
Läs mer10. Kinetisk gasteori
10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för
Läs merMagneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.
Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merTEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP
TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel
Läs merInfravärme. BASTU 40 41
B A S T U D U S C H Å N G B A D Infravärme. Efter ett halvt sekel som en innovativ tillverkare av produkter för bastu och ångbad, är Tylö intimt förknippat med detta segment. Mindre känt är att vår tillverkning
Läs merDenna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat
Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare
Läs merFysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik!
Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik! Mats Linder 10 maj 2009 Ingen sammanfattning. Sammanfattning För den hugade har vi knåpat ihop en liten snabbguide till den fysik och kvantmekanik
Läs merFYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra
FYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra Laborationshandledare: Villhelm Berg Malmborg (ville.berg@design.lth.se) Laborationshandledning senast reviderad av Göran Frank (2015) Laborationen äger
Läs merVågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende
Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merTrycket beror på ytan
Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med
Läs merTenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19
Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,
Läs mer4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur
Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.
Läs merFacit till 38 No-försök
Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merLite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen
Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merFöreläsning 2 Mer om skyddsjord.
Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Tänk dig en tvättmaskin som står på gummifötter. Ytterhöljet är en typisk utsatt del. Om fasen pga ett isolationfel kommer i beröring med ytterhöljet får hela tvättmaskinen
Läs merKvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz
Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs merElektronstötförsök = /(N ),
Elektronstötförsök 1. Elektronstötförsök i kvicksilverånga (Franck-Hertz försök) Genom elektronstötförsök, d v s kollisioner mellan elektroner och atomer/molekyler, kan man få en experimentell verifikation
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs mer4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Läs merKommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merKap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Läs merUpp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?
Upp gifter 1. Räkna om till elektronvolt. a. 3,65 10 J 1 J. Räkna om till joule. a.,8 ev 4,5 ev 3. Vilket är den längsta ljusvåglängd som kan slå loss elektroner från en a. natriumyta? kiselyta? 4. Kan
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2014
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merMansoor Ashrati 9B 2010-05-20
Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Är det möjligt att driva datorvagnen under två dagar i maj, med hjälp av solceller i storleken 29,5 x 90 cm? Hur stor area solceller krävs för att driva datorvagnen? Innehållsförteckning
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merTermodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Läs merLjus och färg - Lite teori
Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta
Läs merEinstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den
Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merHur påvisas våg-partikeldualiteten
GYMNASISKOLAN KNUT HAHN NV09NV Hur påvisas våg-partikeldualiteten Vilka fenomen kräver vad och finns det någon praktisk användning för dessa? Kevin Pearson 2012-03-18 Denna rapport innefattar olika fenomen
Läs mer** Bil med bränslecell
** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna
Läs merMilstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merBedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)
Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merVad vi ska prata om idag:
Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merFärg i vardagen och skolan
Färg i vardagen och skolan Work-shop vid NO-Biennalen 28-29 april 2015 Lärare 7-9 Vivi-Ann Långvik viviann@krc.su.se Lite fakta om ljus och färg Isaac Newton år 1672 Synligt ljus: ca 400-800 nm Hur vi
Läs mer