Kursplaner och betygskriterier för fysik
|
|
- Erika Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning och ström Elektriska kopplingar Resistans Att mäta År 8 Ellära 2 Magnetism Elektromagnetism Induktion Akustik Optik Uppkomst Utbredning Reflektion Dämpning Utbredning Reflektion Brytning Optiska instrument År 9 Mekanik 2 Kraft, Rörelse Effekt, Arbete Elektronik Astronomi Atom och Kärnfysik Energi och miljö Historik,Komponenter Historik, Världsbilden Universum Atomer Elementarpartiklar Strålning Omvandlingar Energiprincipen Miljö
2 Betygssättning Vilket betyg en elev får vid slutet av en termin eller ett läsår avgörs av : = = Resultaten på de prov som eleven haft. Elevens laborativa förmåga ( formulera hypoteser, genomföra försök samt dra korrekta slutsatser ). = Hur eleven arbetar under lektionstid ( självständighet, koncentration, redovisningsförmåga och aktivitet ) = Hur eleven sköter sina läxor ( lämnar in i tid, hur ordentligt läxan är gjord o s v ) = Elevens förmåga till samarbete och kreativitet ( t ex i samband med problemlösning såväl praktiskt som teoretiskt ) Betyget består av följande nivåer : * Godkänd : Eleven har godkänt eller bättre på flertalet kurser. En elev som inte har klarat något enstaka moment kan ändå bli godkänd. * Väl godkänd : Eleven har väl godkänt eller bättre på flertalet kurser. * Mycket väl godkänt : Eleven har klarat av flertalet kurser med mycket väl godkänt resultat.
3 BETYGSKRITERIER (ÅR 7) Mekanik 1 begreppet grundämne och om materiens uppbyggnad. enkelt beskriva hur en atom är uppbyggd. hur man mäter massa, volym, längd, tid, temperatur, kraft och tryck. kunna rita en given kraft på ett föremål. begreppet tryck och sambandet mellan area och tryck. densitet, samt tillstånden fast, flytande och gas och hur omvandling sker mellan dessa. begreppen tyngdpunkt, stödyta, tröghet, friktion, tyngdkraft. skillnaden på massa och tyngd. vad som menas med vakuum. kommunicerande kärl och hur det nyttjas. skillnaden på likformig och olikformig rörelse. omvandling av m/s till km/h och tvärtom. kunna jämföra olika material med hjälp av mätning av massa och volym samt beräkning av densitet. känna till och tillämpa Archimedes princip. kunna räkna med kraft och tryck. kunna markera ungefärlig tyngdpunkt hos några föremål. kunna utföra svårare rörelseberäkningar.
4 Värme att värme är ett mått på hur snabbt atomer och molekyler rör sig i ett ämne. värmeutvidgning och kunna ge exempel på hur det kan förekomma och påverka oss i vår vardag. hur värme sprids och med enkla exempel kunna beskriva de tre spridningssätten ledning, strömning och strålning. hur värme kan lagras och isoleras och påvisa vardagliga tillämpningar. hur temperatur mäts och känna till Celsiusskalan och Kelvinskalan. begreppen smältpunkt, fryspunkt och kokpunkt. vattnets egenskaper vid 0 o C, 4 o C och vid 100 o C. några observationer som ligger till grund för väderleksprognoser. kunna räkna med värme. kunna utföra omvandlingar mellan skalorna Celsius, Kelvin och Fahrenheit. förstå meteorologiska fenomen som högtryck, lågtryck, fronter, sjöbris och landbris.
5 Ellära 1 två sorters laddningar och begreppen attraktion resp repulsion. statisk elektricitet och hur den uppkommer. begreppen ström, spänning, resistans (motstånd) och vilka faktorer som påverkar den, sluten resp öppen krets och kortslutning. begreppen ledare och isolatorer och kunna ge exempel. rita symboler för ledare, lampa, batteri, strömbrytare och resistor. serie- och parallellkoppling och kunna tillämpa dessa på lampor och batterier samt kunna ge exempel på vardagliga tillämpningar. glödlampans konstruktion och funktion och att elströmmen kan ge upphov till ljus, värme och rörelse. elsäkerhet i hemmet. kunna mäta ström, spänning och resistans i enkla kretsar. kunna rita och tolka kopplingsschema. kunna ohms lag och använda den för enkla beräkningar.
6 Optik BETYGSKRITERIER (ÅR 8) För att nå godkänt (G) ska eleven kunna: Beskriva begreppen ljuskälla, ljusstråle reflektion och absorbtion med hjälp av exempel ur vardagen, Ange ljusets hastighet, Beskriva hur ljuset utbreder sig, Beskriva den plana, konvexa och konkava spegelns egenskaper och tillämpningsområden, Beskriva den konvexa och konkava linsen och hur ljuset bryts i dem, Redogöra, kortfattat, för ögats optiska funktion och hur man korrigerar eventuella synfel, Beskriva begreppet kontinuerligt spektrum och veta varför detta uppstår, Veta vad som menas med brännvidd och brännpunkt, Beskriva kamerans funktion samt vara orienterad om optiska instrument som lupp, mikroskop, kikare och diaprojektor. För att nå högre betyg än godkänt (VG och MVG) ska eleven kunna: Beskriva reflektionslagen, Beskriva begreppet totalreflektion och ge några exempel på tillämpningar, Redogöra för den moderna tekniken och dess betydelse (laser, fiberoptik, etc.).
7 Ange ljudets hastighet, Akustik För att nå godkänt (G) ska eleven kunna: Beskriva hur ljud uppstår, utbreder sig och dämpas, Beskriva begreppen reflektion, resonans, frekvens, svängningstid, våglängd, tonhöjd, tonstyrka och ljudnivå, Ge exempel på då infraljud och ultra ljud inträffar samt tekniska tillämpningar, Redogöra för skillnaden mellan ton och buller För att nå högre betyg än godkänt (VG och MVG) ska eleven kunna: Utföra beräkningar där begreppen frekvens, utbredningshastighet, våglängd och svängningstid ingår. Kunna beskriva hur en högtalare fungerar.
8 Ellära 2 För att nå godkänt (G) ska eleven kunna: Beskriva begreppen permanentmagnet och elektromagnet samt veta hur de fungerar, Redogöra för hur magnetpolerna påverkar varandra och beskriva begreppet magnetiskt kraftfält, Beskriva jorden som magnet, Beskriva begreppen induktion, likström och växelström, Ge exempel på tillämpningar av generatorn, elmotorn och transformatorn, Redogöra för vilka faktorer som inverkar på styrkan av en elektromagnet. För att nå högre betyg än godkänt (VG och MVG) ska eleven kunna: Beskriva begreppet induktion, Beskriva hur generatorn, elmotorn och transformatorn fungerar.
9 BETYGSKRITERIER (ÅR 9) Mekanik 2 att en kraftpil har en angreppspunkt, en storlek och riktning samt kunna rita kraftpilar. mekanikens gyllenen regel samt kunna några tillämpningar. hävstångslagen. hur man gör enklare bräkningar med mekaniskt arbete och effekt. hur man gör enklare beräkningar med elektrisk effekt och energi. förmåga att utföra svårare beräkningar hos mekaniskt arbete, effekt, elektrisk effekt och energi. förmåga att rita kraftparallellogram och kunna bestämma ersättningskraft (resultant). Elektronik elektronikens historia och dess betydelse för samhället transistorn, kondensatorn och dioden För högre betyg (VG och MVG) krävs : hur ovanstående komponenter fungerar och är uppbyggda
10 10 Enhet 591 Ekholmen Astronomi hur människans världsuppfattning utvecklats genom tiderna. galaxer, stjärnor, planeter, kometer, asteroider, meteorer, meteoriter och kunna sätta dem i ett sammanhang. stjärnors utveckling. universums uppkomst. begreppet ljusår. vårt solsystem. hur jorden, solen och månen rör sig i förhållande till varandra och hur dessa rörelser kopplas till olika tidsbegrepp och fenomen. förstår innebörden av årstider. kan förklara sol- och månförmörkelse. kunskap om uppkomsten av ebb och flod. Ekholmsskolan Ekholmsvägen Linköping Telefon: (exp) Telefax: Epost: ekholmsskolan@linkoping.se
11 11 Enhet 591 Ekholmen Atom- och kärnfysik begreppen atom, elementarpartiklar, fission, fusion, halveringstid, aktivitet, stråldos. olika slags strålning, både joniserande och ickejoniserande, dess uppkomst, utbredning och genomträngningsförmåga. kol-14 metoden. hur kärnenergin kan utnyttjas. kunskap om hur ljus bildas i atomer. kan beskriva sönderfall och grundämnesomvandlingar med en formel. kunna använda sig av nuklidkartan Energi olika energiformer och energikällor. att energin vid omvandlingar alltid bevaras samt därmed förenade miljö- och säkerhetsproblem. förmåga att diskutera energi- och miljöfrågor, samt att värdera och diskutera sådant som förmedlats via media. Ekholmsskolan Ekholmsvägen Linköping Telefon: (exp) Telefax: Epost: ekholmsskolan@linkoping.se
BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI
Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta
Läs merMål och betygskriterier i Fysik
Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merFysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94
Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merKURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp
2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se
Läs merFYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:
Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merFysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.
1 (8) 2005-05-02 FYSIK Ämnets syfte Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandets fascination och glädje
Läs merI detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merFYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Läs merrep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
Läs merabsorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.
Ordlista absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud. acceleration Acceleration hos ett föremål kan i fysiken vara en förändring av farten eller
Läs merAstronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merÄmnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning
Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper
Läs mer3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merMål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
Läs mer5.9 Fysik. Mål för undervisningen
5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merTina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik
Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Läs merPlanering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud
Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar
Läs merFYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant
Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng
Läs merSammanfattning av Fysik inför Nationella provet. Elektricitet
Sammanfattning av Fysik inför Nationella provet Elektricitet Ström eller närmare bestämt elektricitet (el) är egentligen ett flöde av elektroner i en krets (kabel). För att det ska finnas en ström i en
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.
Naturvetenskapliga fakulteten LLYU66, Fysik för lärare åk 7-9, 30 hp (16-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II, 30 högskolepoäng No English translation available, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merSträvansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKoll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs meranvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merStudieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merLEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Läs mer3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2013.
Naturvetenskapliga fakulteten LLYU64, Fysik för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet II, 45 högskolepoäng No English translation available, 45 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merMagnetism och EL. Prov v 49
Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad
Läs merLjus och strålning. Klass: 9H
Ljus och strålning Namn: Klass: 9H Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra systematiska
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merKurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822
OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:
Läs merNATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009
Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT
Läs merElektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12
Elektricitet, magnem och energi - 9E - vt17, v5-12 Inledning Under denna period läser vi om elektricitet, magnem och energi: - dels rent fysikaliskt om elektricitet och magnem - dels hur dessa fenomen
Läs merLärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och
Läs merELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?
ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs merKursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen Fysik.
Naturvetenskapliga fakulteten Ellära, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en skiss men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merHEMPROV LJUD OCH LJUS
HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor
Läs merTemats innehåll och lärande
f l i k 15 Temats innehåll och lärande Temat Magneter och motorer berör innehållsområden mestadels inom fysik och teknik. I läroplanen, Lgr 11, betonas att undervisning ska utveckla elevers kunskaper och
Läs merFormelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merredogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig
NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,
Läs merNaturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11
Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av läroplanen
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merEtt ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.
Namn: Målsmans underskrift: VAD ÄR DET SOM LÅTER? Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. MÅL När du är klar med det här arbetsområdet ska du för att nå godkänt: Kunna
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merCentralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merhur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen
Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka
Läs merDenna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat
Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merReligion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT
- Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - FN:s barnkonventioner och BRIS - Hur reklamen påverkar oss - Demokratiska beslut - Tyda samhällsinformation
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
LFY 100: FRÅN BIG BANG TILL NUTID 1, 20 POÄNG From Big Bang to present time 1, introductory level Kursnivå: 1-20 poäng. 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av för lärarutbildning 2002-11-12
Läs merLokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07
Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan
Läs merELLÄRA OCH MAGNETISM
ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4
IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs mer