Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen
|
|
- Emma Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1
2 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan 3 Frågeställning/Syfte......sidan 3 Hypotes.....sidan 3 Material.....sidan 4 Metod......sidan 4 Bild(inkl. bildbeskrivning) sidan 4 Metod (Undersökning 1)....sidan 4 Resultat sidan 5 Tabeller (1:1 och 1:2)......sidan 5 Diagram (1:1 och 1: sidan 5 Metod (undersökning 2)......sidan 6 Resultat.....sidan 6 Tabeller (2:1 och 2:2)... sidan 6 Diagram (2:1 och 2:2) sidan 7/8 Slutsats sidan 7 Felkällor... sidan 8 Avslutning sidan 8/9 Länkar... sidan 9 2
3 Inledning Jag ville genomföra denna undersökning eftersom jag tycker att det är väldigt intressant att undersöka buller och hur detta påverkar oss elever. Jag hade lite förkunskaper om buller och hur det har påverkat samhället innan jag startade detta projekt. Eftersom buller är stort problem i samhället, så vill jag veta hur man kan minska eller rättare sagt komma på lösningar för att minska bullret. Bakgrund Ljud är mycket små tryckvariationer i luften. Buller är enkelt uttryckt oönskat ljud, det vill säga ljud som vi känner oss störda av och helst vill slippa. Även önskade ljud som musik kan bli störande om ljudnivån är för hög. Buller är ett stort miljöproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier, byggnadsarbeten, diskotek, konserter och klassrum. Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Det påverkar människor olika beroende på vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka frekvenser det innehåller, och hur det varierar över tiden. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det. Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka vår prestation, inlärning som t.ex. logisk tänkande, problemlösning, kreativitet och minne samt sömn negativt. För den vuxna befolkningen finns undersökningar som tyder på att det finns en ökad risk för blodtryckssjukdomar om man utsätts för mycket buller under lång tid. Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar (tinnitus). Buller är ett gigantiskt problem i samhället och det diskuteras varje dag om hur man kan minska bullret. En undersökning av Dagens nyheter visar att en av tre svenskar utsätts för hälsofarligt buller. Det som forskarna tro är att buller leder till att människan dör i förtid, vilket är ett stort problem som forskarna måste hitta en lösning på. Men enligt artikeln som DN har skrivit påstår WHO (Världshjälpsorganisationen) att bullret från vägar orsakar tre av hundra dödsfall i stroke eller hjärtinfarkt. Det som sker då är att bullret frigör stresshormoner i kroppen och blodtrycket stiger. Denna undersökning har inte bara Sverige gjort, utan andra internationella studier har kommit fram till att bullret ökar till att människor drabbas av stroke, hjärtinfarkt och andra farliga hjärtproblem. Det har gjorts ofantliga många studier om buller som man får reda på i en artikel i Dagens nyheter, Dagens nyheters artikel. Där det beskrivs att bullret från flyg försämrar barns koncentrationsförmåga och minnet. Rapporten bygger på enkätsvarar från svenskar i åldrarna år, vilket är en stor undersökning. Frågorna handlar om hur utsatta människor i olika miljösituationer. Men idag finns det inte en lösning till det. Forskare försöker komma på en lösning på problemet. Det känns som att det är akut eftersom den hemska statistiken bara blir värre och värre. Forskarna tror att orsaken till att människor drabbas av buller är att fler människor flyttar till storstäder där bullernivån är högre. Frågeställning/syfte Hur mycket dämpar ljudplattorna i 9B klassrum jämfört med ett klassrum som inte har ljudplattor? Hypotes Jag tror att ljudplattor har en viss betydelse på ett sådant sätt att ljudplattor gör så att ljudet blir lägre 3
4 eftersom plattorna absorberar ljud och detta leder till att ljudnivån sänks. Material Materialet som jag har använt till min undersökning är decibelmätare, bandspelare, musikskiva och mätaredatorn. Metod Jag ska testa två olika undersökningar. Den ena med en bandspelare och den andra med att elever arbetar i klassrummet. Det ena klassrummet måste ha ljudplattor. Jag mäter buller genom en decibelmätare som fungerar såhär: 1. För att starta decibelmätaren trycker man på den gröna knappen till vänster. 2. När mätaren är igång så sugs ljud in och det fluktuerar (växlar, skiftar) siffror på skärmen. 3. Sedan kan jag anteckna resultatet (db) vad det står på skärmen. (På bilden så är det en decibelmätare eller bullermätare som det heter.) Metod (Undersökning 1) Det började med att jag hämtade allt material som jag behövde till min första undersökning till klassrummet. Jag var tvungen att städa klassrummet eftersom inga föremål (vid form jackor, väskor med mera) får inte vara på klassrummet eftersom föremål kan påverka resultatet då föremål kan absorbera ljud vilket innebär att ljudvolymen blir lägre och resultatet blir felaktigt. För att resultatet skall bli så rätt så möjligt använde jag bara intro på den låt jag spelade under den första undersökningen. Den första undersökningen genomförde jag i 9b:s klassrum (eftersom det är bara det klassrummet som har ljudplattor). Jag kopplade ihop bandspelaren och satte igång låten (Simpsons) och mätte på fem avdelningar (längst fram, mitten, sidorna och längst bak) för att sedan anteckna vilket resultat på decibelmätaren jag fick. Denna metod gjorde jag även när jag testade ett annat klassrum som inte hade ljudplattor (7a), d.v.s. jag testade på olika avdelningar och antecknade resultatet. Jag tycker att denna metod är bra eftersom det är lätt att begripa instruktionerna om vad man ska göra. Framför allt om undersökningen skall upprepas av en annan forskare. 4
5 Resultat (Undersökning 1:1) Klass: 9b Decibel (db) Vart i klassrummet? - 58, 1 db Längst fram - 57,4 db Mitten - 52,1 db Sidorna (vänster) - 54,3 db Sidorna (höger) - 49,0 db Längst bak Resultat (Undersökning 1:2) Klass: 8a (ej ljudplattor) Decibel (db) Vart i klassrummet? - 69,0 db Längst fram - 66,1 db Mitten - 64,2 db Sidorna (vänster) - 62,2 db Sidorna (höger) - 61,4 db Längst bak Diagram på undersökningen (1:1 och 1:2) Diagrammet visar att klassrum med ljudplattor har mindre buller än ett klassrum som har, vilket betyder att 9b:s klassrum har minst buller. (*Mäts i decibel db) 5
6 Metod (Undersökning 2) Efter lärarens genomgång fick jag chansen att göra min undersökning under en lektion med 6a i 9b:s klassrum. Där jag kopplade ihop en decibelmätare till en dator för att se ljudvågor och hur ljudvågorna påverkas med ljudplattor och hur det påverkas utan ljudplattor. Jag upprepade samma undersökning i ett annat klassrum som inte har ljudplattor. Jag fick stora problem med tekniken vilken innebar att jag inte kunde se resultatet på ljudvågorna. Istället fick jag hitta en annan lösning genom att anteckna resultatet på decibelmätaren. Resultat (Undersökning 2:1) Klass: 9b (6a:s lektion, med Decibel (db) Vart i klassrummet? ljudplattor) - 69,6 db Längst fram - 62,4 db Mitten - 60,7 db Sidorna (vänster) - 61,4 db Sidorna (höger) - 56,6 db Längst bak Resultat (Undersökning 2:2) Klass: Sjuorna (ej ljudplattor) Decibel (db) Vart i klassrummet? - 74,2 db Längst fram - 73,1dB Mitten - 73, 4 db Sidorna (vänster) - 72,1 db Sidorna (höger) - 69,9 db Längst bak Diagrammet på undersökning (2:1 och 2:2) Här är ett ytterligare ett bevis på att ljudplattorna sänker bullernivån. Diagrammet visar att ljudplattor har bättre bullerdämpning än ett klassrum som inte har. På detta diagram har jag testat elever som är i arbete under en lektion. 6
7 Slutsats Om man tittar på diagrammet ser man klara skillnader mellan ett klassrum som har ljudplattor och ett som inte har. Det betyder att klassrum som har ljudplattor har mindre buller än klassrum som inte har. Varför är det stora skillnader på resultatet? Jo, det (* Mäts finns i decibel en anledning db) att klass 9b har ljudplattor. Ljudplattor eller ljudabsorbenter som det kallas, användas med fördel av tre orsaker. Det ena är att ljudnivån sänks. Det andra är den effektiva bullerdämpningen. Det tredje är att efterklangtiden minskar, vilket innebär bullret och störande eko minskar. Detta leder till en behaglig arbetsmiljö och elever kan koncentrera och prestera bättre på lektionerna. Ljudplattorna fungerar genom att allt reflekterat ljud ger totalt högre ljudnivå än det direkta ljudet och det dämpas med ljudplattor. Det är även viktigt med placeringen av ljudplattor för att ge lokalen rätt bullerdämpning. På resultatet (1:1) ser man att det är ganska stor skillnad mellan att sitta längst fram och längst bak. Jag tror att det kan vara sådan skillnad för att introt på låten är lite lågt vilket resulterar i att det inte riktigt hörs längst bak och därför blir bullernivån lägre. I så fall är det en felkälla som jag kan ta med. När man börjar jämföra t.ex. mitten och sidorna är det svårare att urskilja ett tydliga skillnader. Om man tittar på båda tabellerna kan man se att en elev som sitter längst fram i undersökning (1:2) utsätts för cirka 70 i decibel medan den eleven som får sitta längst bak i undersökning (1:1) utsätts för knappt 50 i decibel. Vilket innebär att det kan skilja nästan 20 i decibel Där har vi egentligen den egentliga fördelen med ljudplattor; de är mycket effektiva som bullerdämpare. Man ska tänka på att 10 decibel är inte dubbel så mycket som 20 db utan det är 10 * 10 som är lika med 20 db. Slutsatser Det klassrum som har ljudplattor leder till att elever löper mindre risk för att få t.ex. huvudvärk och koncentrationsproblem än i klassrum som inte har ljudplattor. När elever är mycket aktiva under sina lektioner uppstår det mycket buller. Om det skulle visa sig vara för hög volym under båda lektionerna kan det leda till negativa effekter för barnen, bland annat vad gäller läsförmåga, inlärning och problemlösningsförmåga. Vid riktigt höga ljudnivåer i klassrummen kan det finnas en risk att eleverna kan få tinnitus eller annan hörselskada. Andra problem som kan uppstå är heshet, ökad olycksrisk, minskad aptit och trötthet. Det jag menar med olycksrisk är att man missförstås eller inte uppfattar en muntlig instruktion. Detta i sin tur kan leda att en olycka inträffar. Om man tittar på båda tabellerna ser man något intressant i att elever som sitter längst fram i klassrummet med ljudplattor (undersökning 2:1) utsätts för nästan lika mycket decibel som elever som sitter längst bak utan ljudplattor. i klassrummet (undersökning 2:2). Det kan slå på så mycket som knappt 20 db gäller i samma klassrum. Det visar sig vara ett skillnad att använda ljudplattor eftersom t.ex. sitter man längst fram (i undersökning 2:1) utsätts man 69,6 decibel och sitter du i klassrum längst fram utan ljudplattor utsätts du för 74,2 decibel. De vill säga skiljs cirka 5 decibel vilket är en liten skillnad. Men det 7
8 finns ytterliggare större skillnad. Skillnaden är att sitter elven längst bak i klassrummet med ljudplattor så utsätts du för 56,6 decibel och att elven som sitter i klassrum i undersökning (2:2) utsätts för 69.9 decibel. Vilket resulteras att det är nästan 13 decibel det är i skillnad. En annan konstig slutsats är att eleven som sitter längst fram i undersökning (2:1) utsätts för 69,6 db medan eleven som sitter längst bak i undersökning (2:2) utsätts ungefär lika mycket som att sitta längst fram i undersökning (2:1). De vill säga att det skiljs 0,3 db i mellan. Felkällor Det som kan ha påverkat resultatet, kan vara föremål från papper till böcker med mera som kan absorbera ljud som leder till att jag inte får ett korrekt svar. Som jag har skrivit i den avslutande delen av mitt arbete, kan man göra fler undersökningar i form av att testa ett klassrum på en skola och ytterligare ett klassrum i en annan skola och se vem som har högst buller. En decibelmätares värden fluktuerar (växlar, skiftar) ofta vilket innebär att jag eventuellt inte fått exakta värden. Detta kunde jag ha löst genom att mäta under en längre stund och sedan räkna ut ett genomsnittligt värde. Jag skulle också kunnat använda en mätdator som hjälpmedel. Denna hade kunnat hjälpa mig att se hur ljudvågorna utvecklas i realtid. En annan felkälla kan vara att eleven/eleverna inte ha t.ex. sovit dåligt eller att inte äta frukost och det kan resulterats att eleven/eleverna blir på dåligt humör och inte har ork till att lära sig. Avslutning Min hypotes är alltså att ljudplattor gör så att bullernivån sänks och det stämmer riktigt bra. Jag har kommit fram till enligt, resultatet att ljudplattorna gör så att ljudnivån sänks. Det kan man utläsa klart och tydligt utifrån mitt resultat på tabellen och diagrammet. Återigen så är det smart att använda ljudplattor eftersom det sänker bullernivån och ger lite bättre arbetsmiljö i klassrummet än ett klassrum som inte har. Lika viktigt är det att ha en bra arbetsmiljö i klassrummet som det är att placeringen av ljudplattor är ultimat (perfekt) och om ljudplattorna ska användas för optimal bullerdämpning. Mitt resultat har fått mig att tänka mycket eftersom resultatet inte var speciellt tydligt och för att klassrum som inte har ljudplattor hade så högt decibel (upp mot 74,2 db som högst). Jag vet inte om detta resultat är ett genomsnittligt resultat eller om dessa siffror på sikt ökar risken för att drabba av tinnitus eller annan hörselskada. Det är därför väldigt viktigt att man har en behaglig ljudnivå i klassrummen så att man inte drabbas av det i framtiden. Hur kan man utveckla mitt vetenskapliga arbete? Man kan utveckla detta arbete genom att man gör flera undersökningar med samma metod, så att man får ett mer genomsnittligt svar vilket innebär att man kan dra fler slutsatser från resultatet. Det går även att testa bullernivåerna i matsalen. Det man gör då är att man står ungefär i mitten av matsalen så att alla ljud sugs in i decibelmätaren som är kopplad till en mätaredator. I mätaredatorn kan man se ljudvågorna och se om det är för högt buller? En annan vidareutveckling är att man testar två klassrum, i två olika skolor och se vem som har högst buller och om detta påverkar deras arbetsmiljö. Några lösningar på att minska buller i klassrummen: Sätta upp ljudabsorbenter i taket och på väggarna. 8
9 Fixa om i inredning och utrustning som t.ex. välja tystare utrustning och att sätta tennisbollar på stolarna. Göra om klassen till mindre grupper och ha små halvklasser istället för helklass. Att klassen skaffar fram ett decibelöra alltså en liten indikator med ett öra på som har möjlighet att visa olika färger beroende på den aktuella ljudnivån. Om den visar grönt ljus innebär det att det är en godkänd ljudnivå i klassrummet. Visar den gult är det en okej ljudnivå och visar det rött så är det en för hög ljudnivå i klassrummet. Om inte decibelörat fungerar har jag en annan lösning. Lösningen kan vara att man har en ljudeffekt som automatiskt går igång då ljudnivån är för hög, t.ex. ding dong. På sikt tror jag att detta skulle får tyst på klassrummet. Länkar Författare: Staffan Sjöberg och Börje Ekstig. Bokens namn: Fysik. Förlag/tryck år: Natur och Kultur och tryck året är
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merKapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan
Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merKommuniceramer än ord
Kommuniceramer än ord 1 2 Kommuniceramer än ord Pratglad eller traggig Skillnaden kan vara hårfin när samma meddelande upprepas. När man väljer att kommunicera så är det oftast hur man pratar med varandra
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merKalle. författare: Vidar Liden illustratör: Vidar Liden
Kalle författare: Vidar Liden illustratör: Vidar Liden 1 2 Kapitel 1 hörde du ljudet? Hörde du ljudet sa Kalle till sin kompis Hansa? Vilket ljud det pratas ju bara svarade Hansa! Då vände sig läraren
Läs merAtomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder
KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera
Läs mer2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?
Manus för inbjudan till affärspresentation: 1. Hejsan (förnamn). 2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det? 3. Vad bra. Jag
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merInformationsbrev februari 2016
Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merDiskussionskarusellen
Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv
Läs merTillsynsprojekt 2013. förskolor och skolor 2013-05-27. Anna Baggström
Tillsynsprojekt 2013 förskolor och skolor 2013-05-27 Anna Baggström Mål Projektets mål har varit att verksamhetsutövarna ska känna till sina skyldigheter gällande egenkontroll enligt miljöbalken, och följa
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merEngelska skolan, Järfälla
Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merElevenkät år 6-9 2012
Elevenkät år 6-9 2012 Vilken skola går du på? A. Barkestorpsskolan B. Falkenbergsskolan C. Kalmarsundsskolan D. Lindsdalsskolan 1 0,5 0 0 1 0,5 1 0,5 E. Vasaskolan 0 0 F. Östra Funkaboskolan G. Kalmar
Läs merEtt ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.
Namn: Målsmans underskrift: VAD ÄR DET SOM LÅTER? Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. MÅL När du är klar med det här arbetsområdet ska du för att nå godkänt: Kunna
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merDenna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå
Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra träning
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merEtt övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Läs merSlutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter
Läs merInspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.
Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Introduktion Upplever man som förskolepersonal att ljudmiljön är för hög och vill arbeta för förändring i arbets- och inlärningsmiljö, så kan
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merStudien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar:
Studien En kvalitativ, explorativ studie av ett case Bestående av tre delar: Teknik Akustik Enkätundersökning Redovisning av Enkätsvar: från lyssnare, musiker, anställda Subjektiv hörselstatus Ljudkvalitet
Läs mer"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren.
"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. 150 Eleverna på Borgsmoskolan i Norrköping har i flera år använt slöjdtimmarna till att göra stora
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merSNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling
Första dagen Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Allas rätt till integritet och likabehandling 26 Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Inget barn får diskrimineras
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merKapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och
Monstret Av Amanda Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och Minna. Det hade gått ett rykte om att
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs mer- Hörde du ljudet? sa Eveline. - Vilket ljud? sa William. - Hör du inte att det låter från golvet? sa Eveline. - Jaja fortsätt och baka, sa William.
MONS TRET Av Eliza - Hörde du ljudet? sa Eveline. - Vilket ljud? sa William. - Hör du inte att det låter från golvet? sa Eveline. - Jaja fortsätt och baka, sa William. De fortsatta att baka. William och
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merArtiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merSå här enkelt är det att använda mixerbordet!
EFS Missionsförening Södertälje / FU / Anders Olofsson Upprättad 121018, reviderad 121112 Så här enkelt är det att använda mixerbordet! ORGELPREDIK- ALTARSTOLEN KONT KONT Rödmarkerad text innehåller det
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merLärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet
Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt
Läs merINTERVJUN. Han är klädd i gymnastik skor, jeans och en skjorta som strävar efter nån sorts prydlighet.
INTERVJUN PERSONER, medelålders. Han är klädd i kostym., tjugoårsåldern. Han är klädd i gymnastik skor, jeans och en skjorta som strävar efter nån sorts prydlighet. RUMMET Scenen föreställer ett kontor.
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merEn dag i seglarskolan av Thomas Belius
Artikel i GMSS-tidningen 2012 En dag i seglarskolan av Thomas Belius En av GMSS huvudsakliga aktiviteter är den Seglarskola som klubben driver framgångsrikt sedan ett 20-tal år i Grisslehamn. Den utgör
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merElevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merKapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon
Av Eliza Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon är sträng. En gång när jag gick ner i källaren
Läs merElevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Emil får skolkatalogen och han tycker att han ser hemsk ut på fotot. Han hör att många kommenterar honom på fotot. Han blir ledsen och springer
Läs merArtiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Läs merLärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken
Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merDet finns ett monster i våran källare han tog fram sina vassa klor och...
Det finns ett monster i våran källare han tog fram sina vassa klor och... Monstret #cool - Hörde du ljudet Mario nej nu kommer det igen, sa Lunde. - Sluta larva dig. Kom nu så går vi till idrotten, sa
Läs merUndervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merKärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra
Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs mer-Varför äter du inget? frågade mattanten Eva argt. -För jag orkar inte mer, svarade Wille. -Om man tar mycket mat så måste man äta upp också annars
Författare Anton Rönnqvist 2014 Kapitel 1: Ljudet: Wille och Jack satt och åt. Plötsligt hörde Wille ett ljud. Det skrämde honom men ingen annan verkade ha hört ljudet. Wille frågade sin bästa vän Jack.
Läs merLathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare
Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare Inledning: Photo Story är ett roligt och lättanvänt program. Muntligtframträdande går mot en ny dimension när eleverna slipper nervositeten över muntligt
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merKaninen som rymde Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Jessika Berglund Vad handlar boken om? Mia och Shirin vill gärna ha var sitt husdjur men får inte det för sina föräldrar. Varje lördag går de till djuraffären. Där gosar de med kaninerna,
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merAKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman OLYCKAN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merProjektarbete Belysning
Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merUrfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.
Läs merBerättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial
Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 4: Bibeltelefonen Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 4 Bibeltelefonen Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion
Läs merLikabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merHej Björn! Först vill jag passa på att tacka för senast. Det var en trevlig "nätverksdag" tycker jag.
Från: Tommy Jansson Dp [tommy.jansson@edu.norrkoping.se] Skickat: den 15 september 2010 13:16 Till: Ämne: Bifogade filer: info@kognitivtcentrum.se Information föräldrautbildning i matematik Dyskalkyli
Läs merMatematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9
träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen
Läs merVad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?
Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? 1 Buller Utbrett miljö- och folkhälsoproblem Miljöstörning som påverkar flest antal människor i Sverige Samhällsbuller består av ljud från exempelvis
Läs mer