Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Transkript

1 Linnea Mothander Datum Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel Syftet med arbetet med vattenförvaltningen stämmer väl överens med Sundsvall Vattens mission Rent vatten idag och i framtiden och därför är det glädjande att arbete läggs ned på dessa frågor. Dokumentets utformning Åtgärdsprogrammet är upplagt på ett sätt som gör det svårt att följa åtgärder och vilka konkreta problem de ska lösa. Först kommer åtgärder per myndighet, sedan åtgärder per miljöproblem, följt av samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem. Åtgärder och uppgifter upprepas flera gånger. Samtidigt är det svårt att följa vilka åtgärder som hänger samman med vilka miljöproblem (och miljökvalitetsnormer) och i de senare delarna framkommer nya åtgärdsuppgifter och påståenden som inte framgår av den första åtgärdsdelen. På flera ställen förekommer sammanfattningar och beräkningar som är väldigt svåra att följa och således mycket svåra att granska rimligheten i. Till exempel: I tabell B4 1 visas koppling mellan fysisk åtgärd och de åtgärder som är riktade till myndigheter och kommuner, samt föreslagen omfattning och effekt. I kolumnen omfattning står det hur många reningsverk som omfattas av en viss åtgärd (till exempel ökad dosering av fällningskemikalier 5st), men det framgår inte vilka reningsverk vattenmyndigheten syftar på och hur dessa har valts ut? Är det alla reningsverk över en viss storlek? Liknande frågetecken kommer igen på flera ställen och gör det svårt att granska och ha synpunkter på förslagen. Tätorter förorenar via avloppsreningsverk Myndigheterna behöver se över hur samtliga åtgärdsprogram och förvaltningsplaner beskriver reningsverken. Myndigheterna beskriver dem som problem, som föroreningskällor och som verksamheter som till och med ger upphov till belastningar. De likställs ofta med processindustrier och annan förorenande verksamhet. Vi anser inte att anläggningar som renar andras utsläpp belastar miljön. Rening skapar inte miljöproblem. I en fabrik förorenar industriprocessen, men inte det efterföljande reningsverket. Uppströms ett kommunalt 1 Sid i Förslag på Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt MittSverige Vatten AB Stuvarvägen 17 Box Sundsvall Telefon växel Telefax info@mittsverigevatten.se Org.nr

2 Sid 2(6) reningsverk motsvaras fabriken och industriprocessen av tätorten och livet i denna. En mer adekvat beskrivning är att tätorter förorenar via avloppsreningsverk. Stor brist på kunskap och politiskt mod att fördela ansvaret Ur ett lokalt perspektiv är det tråkigt att konstatera att vattenmyndigheten inte kommit längre i sitt arbete under den förvaltningscykel som varit. Framförallt saknas data om möjliga åtgärder (och nyttan från dessa), det syns inte minst i de områdesvisa bilagorna till åtgärdsprogrammet där mycket uppgifter och kunskap saknas 2. För att vattenförvaltningen ska bli trovärdig och få avsedd styrkraft måste vattenmyndigheten ta fram kunskap och - för varje recipient som inte uppfyller miljökvalitetsnormerna - fördela den utsläppsminskning som krävs. Först när vattenmyndigheten gjort sin del av arbetet med att förtydliga var åtgärder behövs och vilka (branscher, verksamhetsutövare m.fl.) som ska utföra åtgärderna kan andra aktörer gå vidare med att faktiskt utföra åtgärderna. Åtgärder för skogsbruket saknas Det kan ses lite märkligt att det saknas åtgärder från verksamheter med utsläpp direkt till kusten, exempelvis skogsbruk och fiskodlingar. Fokus har lagts på jordbruk och avloppsreningsverk, trots att skogsbruket i Bottenhavets distrikt svarar för upp till 45 % av fosforbelastningen och 52 % av kvävebelastningen 3. I samma distrikt svarar reningsverken för bara 4 % av fosforutsläppen. Ändå föreslås en åtgärd för just dessa som handlar om utsläppskrav på högst 0,1 mg fosfor/l till skyhöga kostnader. Sundsvall Vatten anser att vattenmyndigheten istället bör fördela den utsläppsminskning som krävs för respektive vattenförekomst på olika sektorer och verksamheter på ett rimligt sätt som också avspeglar sektorernas utsläpp. Allt annat vore att frångå principen om att förorenaren betalar. Havs- och Vattenmyndighetens åtgärder ÅTGÄRD 11 (OCH LÄNSSTYRELSERNA, ÅTGÄRD 7) Recipientkontroll och vattenmyndigheternas övervakning Ett åtgärdsprogram får bara omfatta sådana åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas (5 kap 4 miljöbalken). Åtgärd 11 att ta fram vägledning om recipientkontroll leder till datainsamling om vattenmiljön men inte till att en miljökvalitetsnorm uppfylls. I motiveringen står Recipientkontroll och vattenförvaltningen har ett gemensamt syfte, att visa att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, men en utveckling av recipientkontrollen är nödvändig för att leva upp till ramdirektivets krav. Verksamhetsutövarens skyldigheter att kontrollera och övervaka miljön är begränsade till den egna verksamhetens påverkan på recipienten, vilket inte är samma sak som övervaka statusen på vattenförekomsten. Allt annat övervakningsarbete är frivilligt och kan inte tvingas fram. Vattenmyndigheterna är skyldiga att ta fram program för att övervaka miljön utifrån kraven i ramdirektivet för vatten. Vi anser att vattenmyndigheterna vare sig får eller kan föra över sin egen skyldighet med tillhörande statliga kostnader på verksamhetsutövare och kommuner genom att binda HaV till att vägleda länsstyrelserna och kommunerna att tillämpa regler felaktigt. Vare sig vattenmyndigheter, HaV, länsstyrelser eller kommuner 2 Se exempelvis tabellerna 1 och/eller 3 i bilagorna 1:6, 1:7, 1:8, 1:14 och 1:20 med flera till åtgärdsprogram för Bottenhavet. 3 Diagram D1, sid 77, Förslag på Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt

3 Sid 3(6) kan utöka verksamhetsutövares skyldigheter till sådan övervakning som behövs för svensk vattenförvaltning, utan föregående lagändring. Naturvårdsverkets åtgärder ÅTGÄRD 1 Styrmedel för avloppsreningsverk Åtgärden syftar till att införa styrmedel för avloppsreningsverk som bidrar till att vattenförekomster inte följer miljökvalitetsnormen. Som styrmedel nämns handelssystem med fosforcertifikat eller generell föreskrift med dispens efter avtal. Det är inte tekniskt möjligt att till rimliga kostnader underskrida utsläppskrav på högst 0,1 mg totalfosfor/l utsläppt avloppsvatten. Att det förekommer reningsverk med så låga utsläppshalter beror på lokala omständigheter som inte är överförbara till andra reningsverk. Inte ens landets största reningsverk som nu söker tillstånd för den allra modernaste membrantekniken klarar begränsningsvärden om högst 0,1 mg totalfosfor/l. En tillståndsprövning eller en föreskrift med stöd av miljöbalken måste beakta att bästa möjliga teknik tar hänsyn även till annan påverkan på miljön än vattenfrågor. Till exempel förbrukar mer avancerad reningsteknik som membranteknik och omvänd osmos mycket mer energi än dagens teknik. Vi bedömer att det saknas stöd i 2 kap miljöbalken för ett utsläppskrav på högst 0,1 mg fosfor/l, både med och utan beaktande av miljökvalitetsnormen God ekologisk status. Sundsvall Vatten ser svårigheter med att införa ett handelssystem för fosfor på nationell nivå eftersom det faktiskt spelar roll till vilken vattenförekomst utsläppen av fosfor sker det går helt enkelt inte att byta ut fosforreduktion i exempelvis fjällen mot fosforreduktion vid kusten. Därför anser Sundsvall Vatten att det vore bättre med en central vägledning med skärpta, men varierande, kravnivåer anpassade efter behoven i aktuell vattenförekomst och med hänsyn tagen till reningsverkets storlek. Åtgärden bör också samordnas med åtgärden om rening av kemiska ämnen. ÅTGÄRD 2 Bräddregister och utsläpp från ledningsnät I åtgärd 2a står att ett nationellt register över alla bräddpunkter på avloppsledningsnätet med kontinuerlig inrapportering av utsläppsmängden (dvs. volym och halt) ska införas. Denna åtgärd medför en omfattande datainsamling och hantering, men inte att någon miljökvalitetsnorm uppfylls. För att uppfylla åtgärden skulle det för VA-huvudmannen innebära omfattande (orimliga) investeringar i och underhåll av mät- och kontrollutrustning. Formuleringen innebär att samtliga bräddpunkter skulle behöva utrustas, såväl i staden som i glesbyggd, ovan jord och under vatten, oavsett koppling till en miljökvalitetsnorm. Sundsvall Vatten ser därför hellre att krav ställs på ett systematiskt och riskbaserat arbete med att minska påverkan från bräddningar. Detta skulle kunna göras inom åtgärd 2c.

4 Sid 4(6) ÅTGÄRD 3 Uppströmsarbete Åtgärden syftar till att minska utsläpp av prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen. Sundsvall Vatten ser mycket positivt på att uppströmsåtgärder föreslås. Det vore bra med en regeländring så att tillsynsmyndigheten tydligare kan ställa krav på de verksamheter som släpper sitt vatten till de kommunala avloppsledningsnäten. Det är bättre att rena vid källan än när föroreningarna blandats och spätts ut med avloppsvatten som inte innehåller miljögifter. Tillsyn kan inte genomföra avancerad teknik för avloppsrening Att införa extra reningssteg med ozon, aktivt kol eller UV-ljus är kostsamt och i dagsläget orimligt eftersom tekniken ännu är på pilotstadiet. Åtgärden är väl menad men Sundsvall Vatten vill påtala att tillsynskrav är möjliga bara på anmälningspliktiga reningsverk. Sådana krav på tillståndsgivna reningsverk (>2000 pe) förutsätter omprövning av tillstånden eftersom fler delar av reningsprocessen påverkas. Då handlar det istället om en tillståndsprocess och krav och kostnader ska då vägas mot nytta på sedvanligt sätt. ÅTGÄRD 10 (ELLER 9?) Dagvatten Sundsvall Vatten välkomnar en bättre och effektivare dagvattenreglering på nationell nivå. Vi vill dock påpeka att en anläggning för att rena dagvatten skiljer sig stort från en anläggning för att rena avloppsvatten tekniskt sett, där bland annat mycket varierande flöden och halter av föroreningar gör mätningar ett vanskligt sätt att följa upp funktionen av anläggningen. Vi ser därför gärna att man från nationellt håll tittar på andra sätt att reglera dagvattenutsläpp/dagvattenrening än haltbegränsningar (som måste följas upp med omfattande provtagning), både för att öka säkerheten och tydligheten samt att införa en så kostnadseffektiv reglering som möjligt. Länsstyrelsens åtgärder ÅTGÄRD 1 (OCH KOMMUNERNAS ÅTGÄRD 1) Otydliga åtgärdsprogram gör det svårt att ställa krav Åtgärden vore rimlig om åtgärdsprogrammen med bilagor var tillräckligt tydliga med vad som krävs samt hur bördorna ska fördelas mellan branscher och olika verksamhetsutövare. Vad vi kan se ger inte åtgärdsprogrammen länsstyrelsen eller kommunerna den kunskap och det underlag de behöver för att kunna ställa krav enligt åtgärdsförslagen. Som Sundsvall Vatten tidigare påpekat riskerar dessa åtgärder att bli helt tandlösa om vattenmyndigheten inte först gör sin del av arbetet med att förtydliga vad som krävs samt hur bördorna ska fördelas. Bilagor Generellt Det är i bilagorna som åtgärdsförslagen ska vara konkretiserade till varje vattenförekomst, men som tidigare framhållits är det av bilagorna som helhet svårt att utläsa vad som ska göras och vad som kommer krävas av oss som verksamhetsutövare kommande sexårscykel.

5 Sid 5(6) Hur planen ser ut framöver konkret redovisas inte, till exempel står det inte angivet när de uppgifter som saknas är tänkta att tas fram. Bilagorna är spretiga, oftast saknas uppgifter men när kostnader anges så kan det vara svårt att förstå vad som avses. Som exempel står det som åtgärdsförslag i tabell 1 till Norra Hälsinglands kustvatten: 4 Åtgärd Ökad P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat), och sedan en väldigt specifik kostnad kr totalt. Frånsett att vi anser det vara en låg summa för att åstadkomma några större förändringar så går det inte att granska siffran för det framgår inte vilka avloppsreningsverk det gäller, vilka åtgärder som är tänkta och hur man beräknat kostnaden. Dessutom rör det sig om en engångskostnad och inte om en årlig kostnad, som exempelvis ökad dosering av fällningskemikalie skulle vara. Om vi jämför olika bilagor med varandra så ser t.ex. uppbyggnaden av tabell 5 olika ut, ibland finns både Kommunerna, åtgärd 4 Tillsyn och Länsstyrelserna, åtgärd 1a Tillsyn och prövning med och ibland bara den ena utan någon förklaring/kommentar, trots att båda åtgärderna borde vara aktuella i samtliga områden. Det framgår av bilagorna hur många vattenförekomster som beräknas påverkas, men inte vilka och hur detta tagits fram, vilka reningsverk eller andra punktkällor som avses osv. Bilaga 1:14 Nedre Indalsälvens åtgärdsområde I avsnittet om miljögifter i yt- och grundvatten anges det att en grundvattenförekomst (Vivstavarv-Gistaholmarna) är förorenad av miljögifter men inte vad och i vilken omfattning. Grundvattenförekomsten gränsar mot Wifsta vattentäkt. I Sammanställning av de åtgärder enligt Åtgärdsprogram visas planerade åtgärder i tabell 5 och i andra stycket i texten som föregår tabellen nämns inrättande av skyddsområden men kan inte hitta det i tabell 5. Tabellen är också väldigt tunn då åtgärdsbehovet är osäkert. Bilaga 1:19 Gimåns åtgärdsområde Inom området finns vattentäkterna Gimåfors och Pipnäset. Det saknas vattenskyddsområde för Pipnäset, vilket ej uppmärksammats i åtgärdsprogrammet. Revidering av vattenskyddsområdet kan behövas i Gimåfors. Bilaga 1:20 Nedre Ljungans åtgärdsområde Under rubriken Miljögifter i yt- och grundvatten i andra stycket nämns fyra förorenade områden, men det finns flera områden längs Ljungan som dessutom löper risk att utsättas för ras/skred på grund av höga flöden. Åtgärdsförslaget behöver kompletteras med åtgärder avseende potentiellt förorenade områden längs Ljungan. Sammanfattning Sammanfattningsvis så är det svårt att utifrån föreslaget åtgärdsprogram och förvaltningsplan avgöra vad som väntar ekonomiskt och vilka åtgärder, investeringar och arbetsinsatser som krävs under kommande förvaltningscykel. 4 Sid 243 i Bilaga 1

6 Sid 6(6) På uppdrag av Sundsvall Vatten AB Michael Löfqvist VD MittSverige Vatten AB