Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003
|
|
- Margareta Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration i det fortsatta miljöarbetet. Gröna nyckeltal De gröna nyckeltalen visar i konkreta siffror på tillstånd och trender som är relaterade till miljön. De gröna nyckeltalen ska användas för att följa upp miljöpåverkan och miljötillstånd i kommunen som helhet, men också för att följa kommunens egen verksamhet. De flesta av Höörs kommuns gröna nyckeltal följer kommunförbundets förslag och kan därför användas även för jämförelser mellan kommuner. Nyckeltalen kommer med tiden att behöva ändras och kompletteras så att de ger en så bra och rättvisande bild av miljötillstånd, miljöpåverkan och resursanvändning som möjligt. De nationella miljömålen Miljöbokslutet har en klar koppling till de 15 nationella miljökvalitetsmål som fastställts av Sveriges riksdag. Flera av de gröna nyckeltalen berör fler än ett miljömål. Miljömålen ska genomsyra allt arbete och alla verksamheter för att nå det övergripande målet - en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandkommissionen 1998). Miljöåtgärder år 2003 Under året har en rad små och stora åtgärder genomförts som bidrar till en bättre miljö. Här är några exempel i urval: Kostnadsfri energirådgivning till allmänheten Tre informationskvällar på temat energi om värmepumpar, solvärme samt åtgärder för att spara el. Bioenergidag i samarbete med LRF som lockade 250 besökare. Utbildning av samtliga skolbussförare i heavy eco-driving, dvs miljövänlig (och ekonomisk) körteknik. Infört KRAV-märkt mjölk i skolmatsalarna Anläggning av fiskvägar förbi Höörs mölla och Brännemölla. Åtgärden syftar bland annat till att öppna vattendragen för lekande Ringsjööring, som tidigare inte kunnat stiga förbi möllorna. Inventering av hotade insekter knutna till grov ek i samarbete med Eslövs kommun. Inventering av Ringsjöns stränder för att få ett bra underlag för att bättre kunna värna om strandskyddet och allmänhetens rätt att beträda stränderna. Tagit fram en policy för hantering av dagvatten. Anläggning av dagvattendammar på Industriområde Syd. Revidering av vattenskyddsområdet för vattentäkterna i Orup. Färdigställt och byggt ut ett flertal gångoch cykelbanor, vilket bidrar till ökad trafiksäkerhet och i förlängningen minskad biltrafik. Ännu en utbyggnad av pendlarparkeringen för att underlätta pendling med tåg. Deltagit i en länstäckande tillsynskampanj om kemikalielagring i cisterner. Avslutat ombyggnad av Ormanäs reningsverk. Ombyggnaden medför ökad kapacitet och säkrare drift. Inventering av kemiska produkter inom tekniska sektorn. Arbetet har höjt 1
2 medvetandenivån vad gäller miljörisker och medför ett kontinuerligt arbete med att byta ut produkter mot mer miljövänliga alternativ. Bättre förbehandling av komposterbart avfall för utvinning av biogas på Merabs avfallsanläggning. Investering i två nya sopbilar som går på biogas. Upprättat ett register över oljecisterner för att kunna förbättra tillsynen samt information till cisternägare för att minska miljöriskerna. Anlagt en Hälsostig inne i Höör. Planerade åtgärder 2004 Energieffektiviserande åtgärder i form av installation av rökgasspjäll i alla oljeledade fastigheter. Byte av oljepanna mot kombinerad pellets/el/oljepanna. Höörs-å-projektet. Kunskapsinventering och samlat tillsynsarbete. Kemikalieprojekt i skolorna. Information och tillsyn. Inleda restaurering av Ringsjön. Påbörja reduktionsfiske. Informationskväll om biobränslen med fokus på eldning av ved, pellets och spannmål. Bullerbyn länstäckande projekt kring inomhusbuller i förskolorna. Höörs kommuns gröna nyckeltal Höörs kommun använder 23 gröna nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Här har de samlats i två grupper. Den första gruppen med rubriken Kommunen som geografiskt område ska spegla miljöpåverkan och miljötillstånd i hela kommunen, medan nyckeltalen under rubriken Kommunen som organisation ska mäta hur kommunens egna verksamheter och förvaltningar påverkar miljön. KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Energianvändning Total energianvändning per invånare (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/inv) Utsläpp av fossil koldioxid (ton/invånare) 2,34 2,43 5,70 4,93 Källa: SCB På energiområdet återstår mycket arbete för att åstadkomma ett hållbart, effektivt och resurssnålt samhälle. Den totala energianvändningen per invånare ökade med ca 50% mellan år 1990 och år Utsläppen av fossil koldioxid har mer än fördubblats under samma period. Transportsektorn står i princip för hela ökningen vad gäller energiförbrukning och en stor del av de ökade utsläppen av fossil koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Bostads- och servicesektorn uppvisar ingen trend, med det är två sektorer där mycket stora energibesparingar finns att göra. En fjärdedel av Sveriges totala energiförbrukning går till uppvärmning av bostäder och kontor. Byte av värmesystem, tilläggsisolering och fönsterbyte är bara några exempel på åtgärder. Energieffektivisering är den enskilt 2
3 viktigaste faktorn för att minska utsläppen av koldioxid. Energistatistik för år 2002 och 2003 finns ännu inte tillgänglig. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% gasol flis, Höör Värme AB Fjärrvärmeverket eldas med flis och gasol. Andelen energi från flis har ökat de senaste åren, vilket är positivt då flis är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Den höjda andelen biobränsle beror bland annat på att fler kunder anslutits, vilket i sin tur underlättar driften av flispannorna under sommarhalvåret. I höstas togs ytterligare en flispanna i drift, så att det nu finns två fliseldade pannor. Fjärrvärmeverkets totala energiproduktion uppgår till MWh (2003). Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Markanvändning biologisk mångfald Skyddad natur (% av kommunens yta) 1,3 1,3 1,4 1,5 Källa: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen Det utrotningshot som idag hänger över många arter beror oftast på att deras livsmiljöer är på väg att försvinna. Skydd av markområden är därför ett viktigt redskap för naturvården. I nyckeltalet ingår samtliga Naturreservat, biotopskyddsområden samt Natura 2000-områden i kommunen. Den ökning som skett mellan år 2002 och 2003 beror dels på Skogsvårdsstyrelsens arbete med biotopskydd, dels på att ett Natura 2000-område (Bjäret) tillkommit. Natura 2000 är ett EU-nätverk av värdefulla naturområden, där medlemsländerna förbinder sig att långsiktigt bevara de områden som anmälts till nätverket. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö Observationer av rödlistade arter i kommunen Källa: ArtDatabanken Nyckeltalet visar alla fynd av rödlistade arter som finns registrerade i ArtDatabankens databas. Nyckeltalet speglar inte miljötillståndet direkt utan snarare aktiviteten vad gäller kartläggning och kunskap om värdefull natur. Det höga antalet fynd under år 1999 beror till exempel främst på den lavinventering som då utfördes av Höörs kommun i samarbete med Hörby kommun. Såväl privatpersoner som myndigheter och organisationer kan rapportera fynd av hotade eller sällsynta arter till ArtDatabanken. Rapportering och registrering sker löpande, även av äldre fynd, varför siffran för såväl 2003 som tidigare år kommer att förändras. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker Miljöanpassat skogsbruk (% av skogsarealen) FSC PEFC Totalt Källa: Skogssällskapet, Sveaskog, Sydved, Södra FSC och PEFC är två olika internationella miljöcertifieringssystem för skogsbruket. I hela landet är ca 45% av den produktiva skogsmarken FSCcertifierad. Motsvarande siffra för PEFC är ca 16%. Vissa skogsägare är certifierade i båda systemen, men överlappet i Höörs kommun är litet eller obefintligt, varför den totala siffran på 38% certifierad skogsmark i kommunen kan sägas vara sann. FSC anses bland annat av Svenska naturskyddsföreningen vara betydligt bättre än PEFC, som varken har stöd av miljörörelsen eller samerna. Inom FSC pågår revidering av standarden där förhandlingarna mellan skogsbolagen och miljörörelsen för närvarande (jan 2004) strandat. Striden gäller framförallt hur arealen frivilligt avsatt skog ska räknas. Miljömål: Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag 3
4 Åkermark godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel (% av åkerarealen) ,1 3,0 3,4 5,8 - Källa: KRAV Åkermark med EU-stöd för ekologisk odling (% av åkerarealen) % ,8 5,2 5,4 7, År 8,1 8,8 Källa: Jordbruksverket via Kommunförbundet Andelen åkermark med stöd för ekologisk odling har ökat stadigt de senaste åren. Framtiden får utvisa om nedgången under 2003 är verklig eller om det bara rör sig om en tillfällig svacka. Statistik gällande KRAV- godkända arealer finns ännu inte tillgänglig för Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Luft Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare) Källa: Skånes Luftvårdsförbund VOC är ett samlingsnamn för en grupp kemiska ämnen (flyktiga organiska kolväten) med negativa effekter på hälsa och miljö. Ämnena bildas bland annat vid förbränning av bensin och dieselolja. Statistik för perioden finns ännu inte tillgänglig. 7,7 Vatten Godkända enskilda avlopp (%) Höörs kommun arbetar sedan ett antal år tillbaka med inventering av alla enskilda avlopp. Arbetet är viktigt inte minst för att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. De avlopp som vid inventeringstillfället inte uppfyller miljöbalkens krav på rening och funktion ska åtgärdas inom en viss tid. I hela kommunen finns ca 2250 enskilda avlopp. Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Vattenkvalitet enskilda brunnar (%) % År Andel för höga nitrathalter Andel för höga bakteriehalter Nyckeltalet visar andelen vattenprov från enskilda brunnar som visar för höga nitrathalter (tjänligt med anmärkning) respektive för höga bakteriehalter (otjänligt). Inga trender går att se i materialet. Vanligaste orsaken till höga bakteriehalter är felkonstruerade brunnar som gör att ytvatten tränger in. I vissa områden finns även problem med inträngning av avloppsvatten. Höga nitrathalter är svårare att åtgärda. Orsaken är ofta förhöjda kvävehalter i grundvattnet; ett problem som hänger samman med jordbruk och övergödning. Miljömål: Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Giftfri miljö, God bebyggd miljö Miljömål: Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö 4
5 Slam Tungmetaller i slam (mg/kgts) gränsvärde Kvicksilver 2,50 1,00 0,52 0,53 0,53 Kadmium 2,0 2,0 1,1 1,4 1,2 Bly Godkänt slam (%) Mängden insamlat och återvunnet material visar ingen tydlig trend utan tycks snarare pendla kring ett värde. Även mängden deponerat hushållsavfall varierar till synes utan trender. Förhoppningsvis är minskningen mellan år 2002 och 2003 början på en verklig minskning, då det är angeläget att minimera mängden avfall som går till deponi. Nyckeltalen för återvunnet och deponerat avfall gäller för Höör, Hörby och Eslöv tillsammans. Miljömål: God bebyggd miljö Återförd fosfor från slam (%) De näringsämnen som finns i reningsverkens slam är en resurs. Därför är det mycket angeläget att kunna återföra näringen till jordbruksmark och på så sätt sluta kretsloppet. Problemet är dock att slammet innehåller tungmetaller som kan vara skadliga på sikt. Diskussionen om huruvida lantbruket ska ta emot slam eller inte pågår. Gränsvärdena i tabellen ovan anger de halter som enligt lag måste underskridas för att slammet ska få användas i jordbruket. KOMMUNEN SOM ORGANISATION Transportenergi för tjänsteresor (kwh/årsarbetare) kwh/åa Inget slam från Höör har använts i jordbruket Istället har slammet gått till jordtillverkning samt övertäckning av en gammal deponi i Ekeröd. För få ner tungmetallhalterna i slammet krävs bland annat att var och en tänker sig för. Cigarrettaska och fimpar innehåller till exempel höga halter kadmium och bör därför inte spolas ner i avloppet. Miljömål: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap Avfall Insamling för återvinning (kg/invånare) papper 83,2 92,1 86,7 88,7 glas 19,5 17,1 18,8 18,2 metall 1,7 1,3 1,9 1,9 plast - 2,6 2,9 2,3 Källa: Merab Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) 900 År Bensinförbrukningen per anställd visar en tydligt minskande trend. En förklaring till den glädjande utvecklingen är sannolikt länstrafikkorten som finns att låna i receptionen. Nya bilar med lägre bensinförbrukning kan vara en annan. Höörs kommun ligger hyfsat till även i jämförelse med andra kommuner. Snittet för 24 av landets ekokommuner är till exempel 1275 kwh/åa. De goda tågförbindelserna bidrar säkert till detta. Än är det dock en bit kvar till Eslövs kommun, som redovisar 779 kwh/åa. Nyckeltalet grundas på bensinförbrukning och ersatta resor i personbil, i enlighet med kommunförbundets riktlinjer. Flyg, tåg, buss, diesel och resor i arbetsfordon ingår inte. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Källa: Merab 5
6 Andel ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning (% av värdet) 1 0,03 0,03 3,6 Från att ha utgjort en mycket liten andel tog ekologiskt producerade livsmedel ett kliv framåt under Hela ökningen utgörs av KRAV-märkt mjölk. I nyckeltalet ingår inte hela den kommunala förvaltningen utan endast de verksamheter som sorterar under kostenheten, dvs främst skola och äldreomsorg. I kommunhusets personalkafeteria samt på sammanträden serverar Växthuset ekologiskt kaffe. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Förnybar energi i kommunens lokaler (%) Nyckeltalen uppvisar inga tydliga trender, men man kan ana en ökning i värmeanvändningen samt en ökad andel förnybar energi. Den förnybara energin består framförallt av fjärrvärme från fliseldning. En del utgörs också av biogas som framställs och förbrukas på reningsverket i Ormanäs. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö 6
Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merHAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009
HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merMiljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merMiljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.
Miljöredovisning Sammanfattning Trenden för miljön i kommunen är fortsatt positiv. Utsläppen av luftföroreningar från kommunen som helhet fortsätter att minska. Minskningen beror i huvudsak på minskade
Läs merGröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merGRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom
GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merMål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015
Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merför kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara
för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara Avfallsplanen En avfallsplanen kan i korthet beskrivas som ett dokument med mål och visioner med avfall samt för hanteringen
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merInventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde
Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar
Läs merFörslag till lokala miljömål för Nacka.
6 (57) 52 Dnr MSN 2012/156-003 Förslag till lokala miljömål för Nacka Beslut Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden beslutar att remittera bifogat förslag till lokala miljömål för Nacka till berörda nämnder i
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merMer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.
Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merProduktionsvolym och energiförbrukning
Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merBilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun
1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merBilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan
Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall
Läs merMILJÖBOKSLUT 2012-2013
MILJÖBOKSLUT 2012-2013 Hammarö kommun Antaget 2015-04-20, Kf 27, Dnr 2015/36 Ansvarig: Bertil Ahlin, miljösamordnare, 054-51 52 78 www.hammaro.se 1(31) Innehåll Miljöbokslut för Hammarö kommun... 3 Viktiga
Läs merMål för Grästorps kommuns miljöarbete
Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...
Läs merLokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Läs merMILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004
1 (15) MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merUppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram
Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merMiljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Läs merSLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merSAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK
KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad
Läs merUppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar
Uppföljning år 28 Lokala miljömål för Vänersborg år 26-28 Illustrationer: Tobias Flygar Innehåll Inledning... 3 Sammanställning och värdering... 3 Uppföljning beskrivning per mål...7 1. Begränsad klimatpåverkan...
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merREMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall
2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merDIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.
Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Läs merREVAQ-certifiering av reningsverken
REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar
Läs merMiljömål för Borås Stad
Miljömål för Borås Stad Kunskap Energi och trafik Boråsarna har en samlad informationskanal om vad som händer inom miljöområdet. 50 procent av skolorna och förskolorna har utmärkelsen Grön flagg eller
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merArbetsgrupp om miljögifter
Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merHuddinge Naturskyddsförening
Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merMÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merMiljöredovisning 2009
Miljöredovisning 2009 Höörs kommun 2010 Illustrationer: Tobias Flygar Text och layout: Anna Karin Olsson Foto framsida: Richard Nilsson Miljöredovisning 2009 Innehåll resentation och sammanfattning...3
Läs merUpprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen
Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merBilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram
Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merMåldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi
Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK
BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.
Läs merTeknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merSamarbete, kunskap och planering - om myndigheternas
Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig
Läs merInventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan
Läs merHållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman
Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på
Läs merFrisk luft. Skyddande ozonskikt
Innehåll Tomelilla och miljön 2 Sammanställning av gröna nyckeltal; är Tomelilla på rätt väg? 3 Frisk luft 4 Storslagen fjällmiljö 4 Grundvatten av god kvalitet 5 Levande sjöar och vattendrag 6 Hav i balans
Läs merVägledning för intern kemikaliekontroll
Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merVänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands
Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,
Läs merantagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning
antagen av kommunfullmäktige 2009-09-22 miljökonsekvensbeskrivning innehållsförteckning SID 1. INLEDNING 3 Läsanvisning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Avgränsning miljöbedömning 3 1.3 Nollalternativet 4 1.4 MKB:s
Läs mer