Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003"

Transkript

1 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration i det fortsatta miljöarbetet. Gröna nyckeltal De gröna nyckeltalen visar i konkreta siffror på tillstånd och trender som är relaterade till miljön. De gröna nyckeltalen ska användas för att följa upp miljöpåverkan och miljötillstånd i kommunen som helhet, men också för att följa kommunens egen verksamhet. De flesta av Höörs kommuns gröna nyckeltal följer kommunförbundets förslag och kan därför användas även för jämförelser mellan kommuner. Nyckeltalen kommer med tiden att behöva ändras och kompletteras så att de ger en så bra och rättvisande bild av miljötillstånd, miljöpåverkan och resursanvändning som möjligt. De nationella miljömålen Miljöbokslutet har en klar koppling till de 15 nationella miljökvalitetsmål som fastställts av Sveriges riksdag. Flera av de gröna nyckeltalen berör fler än ett miljömål. Miljömålen ska genomsyra allt arbete och alla verksamheter för att nå det övergripande målet - en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandkommissionen 1998). Miljöåtgärder år 2003 Under året har en rad små och stora åtgärder genomförts som bidrar till en bättre miljö. Här är några exempel i urval: Kostnadsfri energirådgivning till allmänheten Tre informationskvällar på temat energi om värmepumpar, solvärme samt åtgärder för att spara el. Bioenergidag i samarbete med LRF som lockade 250 besökare. Utbildning av samtliga skolbussförare i heavy eco-driving, dvs miljövänlig (och ekonomisk) körteknik. Infört KRAV-märkt mjölk i skolmatsalarna Anläggning av fiskvägar förbi Höörs mölla och Brännemölla. Åtgärden syftar bland annat till att öppna vattendragen för lekande Ringsjööring, som tidigare inte kunnat stiga förbi möllorna. Inventering av hotade insekter knutna till grov ek i samarbete med Eslövs kommun. Inventering av Ringsjöns stränder för att få ett bra underlag för att bättre kunna värna om strandskyddet och allmänhetens rätt att beträda stränderna. Tagit fram en policy för hantering av dagvatten. Anläggning av dagvattendammar på Industriområde Syd. Revidering av vattenskyddsområdet för vattentäkterna i Orup. Färdigställt och byggt ut ett flertal gångoch cykelbanor, vilket bidrar till ökad trafiksäkerhet och i förlängningen minskad biltrafik. Ännu en utbyggnad av pendlarparkeringen för att underlätta pendling med tåg. Deltagit i en länstäckande tillsynskampanj om kemikalielagring i cisterner. Avslutat ombyggnad av Ormanäs reningsverk. Ombyggnaden medför ökad kapacitet och säkrare drift. Inventering av kemiska produkter inom tekniska sektorn. Arbetet har höjt 1

2 medvetandenivån vad gäller miljörisker och medför ett kontinuerligt arbete med att byta ut produkter mot mer miljövänliga alternativ. Bättre förbehandling av komposterbart avfall för utvinning av biogas på Merabs avfallsanläggning. Investering i två nya sopbilar som går på biogas. Upprättat ett register över oljecisterner för att kunna förbättra tillsynen samt information till cisternägare för att minska miljöriskerna. Anlagt en Hälsostig inne i Höör. Planerade åtgärder 2004 Energieffektiviserande åtgärder i form av installation av rökgasspjäll i alla oljeledade fastigheter. Byte av oljepanna mot kombinerad pellets/el/oljepanna. Höörs-å-projektet. Kunskapsinventering och samlat tillsynsarbete. Kemikalieprojekt i skolorna. Information och tillsyn. Inleda restaurering av Ringsjön. Påbörja reduktionsfiske. Informationskväll om biobränslen med fokus på eldning av ved, pellets och spannmål. Bullerbyn länstäckande projekt kring inomhusbuller i förskolorna. Höörs kommuns gröna nyckeltal Höörs kommun använder 23 gröna nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Här har de samlats i två grupper. Den första gruppen med rubriken Kommunen som geografiskt område ska spegla miljöpåverkan och miljötillstånd i hela kommunen, medan nyckeltalen under rubriken Kommunen som organisation ska mäta hur kommunens egna verksamheter och förvaltningar påverkar miljön. KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Energianvändning Total energianvändning per invånare (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/inv) Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/inv) Utsläpp av fossil koldioxid (ton/invånare) 2,34 2,43 5,70 4,93 Källa: SCB På energiområdet återstår mycket arbete för att åstadkomma ett hållbart, effektivt och resurssnålt samhälle. Den totala energianvändningen per invånare ökade med ca 50% mellan år 1990 och år Utsläppen av fossil koldioxid har mer än fördubblats under samma period. Transportsektorn står i princip för hela ökningen vad gäller energiförbrukning och en stor del av de ökade utsläppen av fossil koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Bostads- och servicesektorn uppvisar ingen trend, med det är två sektorer där mycket stora energibesparingar finns att göra. En fjärdedel av Sveriges totala energiförbrukning går till uppvärmning av bostäder och kontor. Byte av värmesystem, tilläggsisolering och fönsterbyte är bara några exempel på åtgärder. Energieffektivisering är den enskilt 2

3 viktigaste faktorn för att minska utsläppen av koldioxid. Energistatistik för år 2002 och 2003 finns ännu inte tillgänglig. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% gasol flis, Höör Värme AB Fjärrvärmeverket eldas med flis och gasol. Andelen energi från flis har ökat de senaste åren, vilket är positivt då flis är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Den höjda andelen biobränsle beror bland annat på att fler kunder anslutits, vilket i sin tur underlättar driften av flispannorna under sommarhalvåret. I höstas togs ytterligare en flispanna i drift, så att det nu finns två fliseldade pannor. Fjärrvärmeverkets totala energiproduktion uppgår till MWh (2003). Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Markanvändning biologisk mångfald Skyddad natur (% av kommunens yta) 1,3 1,3 1,4 1,5 Källa: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen Det utrotningshot som idag hänger över många arter beror oftast på att deras livsmiljöer är på väg att försvinna. Skydd av markområden är därför ett viktigt redskap för naturvården. I nyckeltalet ingår samtliga Naturreservat, biotopskyddsområden samt Natura 2000-områden i kommunen. Den ökning som skett mellan år 2002 och 2003 beror dels på Skogsvårdsstyrelsens arbete med biotopskydd, dels på att ett Natura 2000-område (Bjäret) tillkommit. Natura 2000 är ett EU-nätverk av värdefulla naturområden, där medlemsländerna förbinder sig att långsiktigt bevara de områden som anmälts till nätverket. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö Observationer av rödlistade arter i kommunen Källa: ArtDatabanken Nyckeltalet visar alla fynd av rödlistade arter som finns registrerade i ArtDatabankens databas. Nyckeltalet speglar inte miljötillståndet direkt utan snarare aktiviteten vad gäller kartläggning och kunskap om värdefull natur. Det höga antalet fynd under år 1999 beror till exempel främst på den lavinventering som då utfördes av Höörs kommun i samarbete med Hörby kommun. Såväl privatpersoner som myndigheter och organisationer kan rapportera fynd av hotade eller sällsynta arter till ArtDatabanken. Rapportering och registrering sker löpande, även av äldre fynd, varför siffran för såväl 2003 som tidigare år kommer att förändras. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker Miljöanpassat skogsbruk (% av skogsarealen) FSC PEFC Totalt Källa: Skogssällskapet, Sveaskog, Sydved, Södra FSC och PEFC är två olika internationella miljöcertifieringssystem för skogsbruket. I hela landet är ca 45% av den produktiva skogsmarken FSCcertifierad. Motsvarande siffra för PEFC är ca 16%. Vissa skogsägare är certifierade i båda systemen, men överlappet i Höörs kommun är litet eller obefintligt, varför den totala siffran på 38% certifierad skogsmark i kommunen kan sägas vara sann. FSC anses bland annat av Svenska naturskyddsföreningen vara betydligt bättre än PEFC, som varken har stöd av miljörörelsen eller samerna. Inom FSC pågår revidering av standarden där förhandlingarna mellan skogsbolagen och miljörörelsen för närvarande (jan 2004) strandat. Striden gäller framförallt hur arealen frivilligt avsatt skog ska räknas. Miljömål: Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag 3

4 Åkermark godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel (% av åkerarealen) ,1 3,0 3,4 5,8 - Källa: KRAV Åkermark med EU-stöd för ekologisk odling (% av åkerarealen) % ,8 5,2 5,4 7, År 8,1 8,8 Källa: Jordbruksverket via Kommunförbundet Andelen åkermark med stöd för ekologisk odling har ökat stadigt de senaste åren. Framtiden får utvisa om nedgången under 2003 är verklig eller om det bara rör sig om en tillfällig svacka. Statistik gällande KRAV- godkända arealer finns ännu inte tillgänglig för Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Luft Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare) Källa: Skånes Luftvårdsförbund VOC är ett samlingsnamn för en grupp kemiska ämnen (flyktiga organiska kolväten) med negativa effekter på hälsa och miljö. Ämnena bildas bland annat vid förbränning av bensin och dieselolja. Statistik för perioden finns ännu inte tillgänglig. 7,7 Vatten Godkända enskilda avlopp (%) Höörs kommun arbetar sedan ett antal år tillbaka med inventering av alla enskilda avlopp. Arbetet är viktigt inte minst för att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. De avlopp som vid inventeringstillfället inte uppfyller miljöbalkens krav på rening och funktion ska åtgärdas inom en viss tid. I hela kommunen finns ca 2250 enskilda avlopp. Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Vattenkvalitet enskilda brunnar (%) % År Andel för höga nitrathalter Andel för höga bakteriehalter Nyckeltalet visar andelen vattenprov från enskilda brunnar som visar för höga nitrathalter (tjänligt med anmärkning) respektive för höga bakteriehalter (otjänligt). Inga trender går att se i materialet. Vanligaste orsaken till höga bakteriehalter är felkonstruerade brunnar som gör att ytvatten tränger in. I vissa områden finns även problem med inträngning av avloppsvatten. Höga nitrathalter är svårare att åtgärda. Orsaken är ofta förhöjda kvävehalter i grundvattnet; ett problem som hänger samman med jordbruk och övergödning. Miljömål: Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Giftfri miljö, God bebyggd miljö Miljömål: Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö 4

5 Slam Tungmetaller i slam (mg/kgts) gränsvärde Kvicksilver 2,50 1,00 0,52 0,53 0,53 Kadmium 2,0 2,0 1,1 1,4 1,2 Bly Godkänt slam (%) Mängden insamlat och återvunnet material visar ingen tydlig trend utan tycks snarare pendla kring ett värde. Även mängden deponerat hushållsavfall varierar till synes utan trender. Förhoppningsvis är minskningen mellan år 2002 och 2003 början på en verklig minskning, då det är angeläget att minimera mängden avfall som går till deponi. Nyckeltalen för återvunnet och deponerat avfall gäller för Höör, Hörby och Eslöv tillsammans. Miljömål: God bebyggd miljö Återförd fosfor från slam (%) De näringsämnen som finns i reningsverkens slam är en resurs. Därför är det mycket angeläget att kunna återföra näringen till jordbruksmark och på så sätt sluta kretsloppet. Problemet är dock att slammet innehåller tungmetaller som kan vara skadliga på sikt. Diskussionen om huruvida lantbruket ska ta emot slam eller inte pågår. Gränsvärdena i tabellen ovan anger de halter som enligt lag måste underskridas för att slammet ska få användas i jordbruket. KOMMUNEN SOM ORGANISATION Transportenergi för tjänsteresor (kwh/årsarbetare) kwh/åa Inget slam från Höör har använts i jordbruket Istället har slammet gått till jordtillverkning samt övertäckning av en gammal deponi i Ekeröd. För få ner tungmetallhalterna i slammet krävs bland annat att var och en tänker sig för. Cigarrettaska och fimpar innehåller till exempel höga halter kadmium och bör därför inte spolas ner i avloppet. Miljömål: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap Avfall Insamling för återvinning (kg/invånare) papper 83,2 92,1 86,7 88,7 glas 19,5 17,1 18,8 18,2 metall 1,7 1,3 1,9 1,9 plast - 2,6 2,9 2,3 Källa: Merab Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) 900 År Bensinförbrukningen per anställd visar en tydligt minskande trend. En förklaring till den glädjande utvecklingen är sannolikt länstrafikkorten som finns att låna i receptionen. Nya bilar med lägre bensinförbrukning kan vara en annan. Höörs kommun ligger hyfsat till även i jämförelse med andra kommuner. Snittet för 24 av landets ekokommuner är till exempel 1275 kwh/åa. De goda tågförbindelserna bidrar säkert till detta. Än är det dock en bit kvar till Eslövs kommun, som redovisar 779 kwh/åa. Nyckeltalet grundas på bensinförbrukning och ersatta resor i personbil, i enlighet med kommunförbundets riktlinjer. Flyg, tåg, buss, diesel och resor i arbetsfordon ingår inte. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Källa: Merab 5

6 Andel ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning (% av värdet) 1 0,03 0,03 3,6 Från att ha utgjort en mycket liten andel tog ekologiskt producerade livsmedel ett kliv framåt under Hela ökningen utgörs av KRAV-märkt mjölk. I nyckeltalet ingår inte hela den kommunala förvaltningen utan endast de verksamheter som sorterar under kostenheten, dvs främst skola och äldreomsorg. I kommunhusets personalkafeteria samt på sammanträden serverar Växthuset ekologiskt kaffe. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Förnybar energi i kommunens lokaler (%) Nyckeltalen uppvisar inga tydliga trender, men man kan ana en ökning i värmeanvändningen samt en ökad andel förnybar energi. Den förnybara energin består framförallt av fjärrvärme från fliseldning. En del utgörs också av biogas som framställs och förbrukas på reningsverket i Ormanäs. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö 6

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Miljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.

Miljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan. Miljöredovisning Sammanfattning Trenden för miljön i kommunen är fortsatt positiv. Utsläppen av luftföroreningar från kommunen som helhet fortsätter att minska. Minskningen beror i huvudsak på minskade

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Förslag till lokala miljömål för Nacka.

Förslag till lokala miljömål för Nacka. 6 (57) 52 Dnr MSN 2012/156-003 Förslag till lokala miljömål för Nacka Beslut Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden beslutar att remittera bifogat förslag till lokala miljömål för Nacka till berörda nämnder i

Läs mer

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 1 (15) MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas

Läs mer

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara Avfallsplanen En avfallsplanen kan i korthet beskrivas som ett dokument med mål och visioner med avfall samt för hanteringen

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

MILJÖBOKSLUT 2012-2013

MILJÖBOKSLUT 2012-2013 MILJÖBOKSLUT 2012-2013 Hammarö kommun Antaget 2015-04-20, Kf 27, Dnr 2015/36 Ansvarig: Bertil Ahlin, miljösamordnare, 054-51 52 78 www.hammaro.se 1(31) Innehåll Miljöbokslut för Hammarö kommun... 3 Viktiga

Läs mer

Uppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar

Uppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar Uppföljning år 28 Lokala miljömål för Vänersborg år 26-28 Illustrationer: Tobias Flygar Innehåll Inledning... 3 Sammanställning och värdering... 3 Uppföljning beskrivning per mål...7 1. Begränsad klimatpåverkan...

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Produktionsvolym och energiförbrukning

Produktionsvolym och energiförbrukning Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

REVAQ-certifiering av reningsverken

REVAQ-certifiering av reningsverken REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Miljöredovisning 2009

Miljöredovisning 2009 Miljöredovisning 2009 Höörs kommun 2010 Illustrationer: Tobias Flygar Text och layout: Anna Karin Olsson Foto framsida: Richard Nilsson Miljöredovisning 2009 Innehåll resentation och sammanfattning...3

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Miljömål för Borås Stad

Miljömål för Borås Stad Miljömål för Borås Stad Kunskap Energi och trafik Boråsarna har en samlad informationskanal om vad som händer inom miljöområdet. 50 procent av skolorna och förskolorna har utmärkelsen Grön flagg eller

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljömålen i prövning & tillsyn Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-

Läs mer

Frisk luft. Skyddande ozonskikt

Frisk luft. Skyddande ozonskikt Innehåll Tomelilla och miljön 2 Sammanställning av gröna nyckeltal; är Tomelilla på rätt väg? 3 Frisk luft 4 Storslagen fjällmiljö 4 Grundvatten av god kvalitet 5 Levande sjöar och vattendrag 6 Hav i balans

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

Huddinge Naturskyddsförening

Huddinge Naturskyddsförening Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN Under 2006 genomförde Länsstyrelsen Gävleborg en revidering av de regionala miljömålen. I samband med detta arbete diskuterades även relevanta miljömålsåtgärder.

Läs mer

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Framsidan Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Innehåll Miljövårdsprogram 3 1. Begränsad klimatpåverkan 4 2. Frisk luft 5 3. Bara naturlig försurning 6 4. Giftfri miljö 7 5. Skyddande ozonskikt 8 6. Säker

Läs mer

Miljömål för Kungsbacka 2008 2015

Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka ska utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Ur Vision för Kungsbacka Mer information Miljörapport 2006 som beskriver

Läs mer