HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009
|
|
- Klara Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT
2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits ner på lokal nivå, men meningen är ändå att miljöbokslutet årligen ska redovisa hur Hammarö arbetar för att uppfylla dessa mål. Under respektive miljömål redovisas viktiga händelser under året inom kommunen som har påverkat just det målet. För de flesta mål finns även ett antal nyckeltal som följs från år till år och ska visa den mer långsiktiga trenden. Dessa nyckeltal rör både den kommunala verksamheten, och hela Hammarö kommuns geografiska yta. I en del av nyckeltalen är industrins utsläpp inte medräknade, detta då den industri som finns i Hammarö är energikrävande, vilket gör att övriga verksamheters påverkan inte skulle synas i nyckeltalet. En del av nyckeltalen är inte uppdaterade för 2009, vilket främst beror på att den centrala statistiken ännu inte är sammanställd. Den mer långsiktiga trenden för nyckeltalet går dock ändå att utläsa ur statistiken. Miljöbokslutet verkar också som en uppföljning av de mål som anges i Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun. Illustrationer: Tobias Flygar Box 26, Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel , fax bankgiro , org nr , hammaro@hammaro.se,
3 2(20) Begränsad klimatpåverkan Sedan starten av industrialiseringen har en ökning av halten koldioxid och andra klimatpåverkande gaser skett i atmosfären. Genom Kyotoprotokollet har en stor del av världens länder åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser, så att de stabiliseras på en sådan nivå att människans påverkan på klimatet inte blir farlig. Sverige har även satt upp egna nationella mål om att minska utsläppen av växthusgaser. Även Hammarö kommun har i sin Klimat- och energiplan satt upp egna lokala mål för att minska utsläppen av koldioxid. De åtgärder som görs för detta mål sammanfaller till stor del med åtgärderna för miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning, varför nyckeltalen och viktiga händelser under 2008 har delats upp mellan dessa mål. Viktiga händelser under 2009 Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun antogs. Planen anger mål fram till Hammarö Bostäder har påbörjat arbetet med injusteringar och åtgärder enligt energideklarationerna. Personal från kostenheten har varit på utbildning om klimatsmart mat inom offentlig sektor. Kostenheten planerar salladsbordet utifrån årstid för att minska mängden växthusodlade grönsaker och minska transporten av grönsaker. De nyckeltal som är för Begränsad klimatpåverkan är gemensamma med områdena Frisk luft och Bara naturlig försurning. Under varje mål redovisas två av nyckeltalen för dessa områden. Koldioxidutsläpp från Hammarö Källa: SCB Kommentar: et visar de totala koldioxidutsläppen från Hammarö, med undantag för industrin. Målsättningen för koldioxidutsläppen i klimat- och energiplanen är att år 2012 ska de totala utsläppen av koldioxid ha minskat med 8 % mot 1990, och utsläppen från transportsektorn vara på samma nivå som Än så länge har transportsektorn ökat sina utsläpp under hela perioden. För de övriga utsläppen ligger nivån för 2007 under målnivån för 2012.
4 3(20) Energitillförseln till Hammarö Källa: SCB Kommentar: et visar fördelningen mellan de olika energislagen som används inom hela Hammarö kommun. Den största förändringen som skett är att andelen fossilt bränsle minskat och att andelen biobränsle ökat. En av anledningarna till ökningen av andelen biobränsle är att oljeuppvärmningen i lokaler och bostäder bytts ut mot biobränslen och fjärrvärme. Målsättningen i klimat- och energiplanen är att energitillförseln i form av fossilt bränsle till Hammarö kommun som geografisk enhet ska minska med 42 % till år 2020 jämfört med år 1990 till förmån för biobränslen. Jämfört med 1990 har mängden fossilt bränsle redan minskat med strax över 60 %. Andelen biobränsle har under samma period ökat med 74 %. Den totala energitillförseln har dock under samma period ökat med 77 %. Frisk luft Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Jord- och skogsbruk påverkas också negativt av luftföroreningar och även nedbrytningen av olika material, såsom metall och kalksten påskyndas. De lokala utsläppen kommer främst från vägtrafiken (både avgaser och vägdamm) och vedeldning, samt även till stor del från arbetsmaskiner. Det nationella miljömålet anger att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är de lokala utsläppen som har störst påverkan på människors hälsa, och som även kommunen har lättast att påverka. Lokala åtgärder för frisk luft kan vara alltifrån lokala föreskrifter för vedeldning till åtgärder inom vägnätet. Viktiga händelser under året Belysningen på Lillvalla kvartersplan har bytts ut. Den nya utrustningen ger mindre elförbrukning jämfört med den gamla. Fler fordon och släpkärror har fått dubbfria vinterdäck. Detta innebär att mindre mängd cancerogena ämnen rivs upp ur asfalten. Skolorna arbetar aktivt för att minska sin elförbrukning, och lära barnen om detta. Utöver att släcka lampor, och minska på värmen deltog ett par skolor i Earth hour som var en internationell utmaning från WWF att under en timma släcka alla lampor. Hallersruds skola genomförde även en elfri dag då enbart ficklampor och levande ljus användes som ljuskälla och skolmaten tillagades i deras vindskydd i skogen.
5 4(20) Åtgärderna för att uppnå det nationella miljömålet Frisk luft sammanfaller till stora delar med åtgärderna för Begränsad klimatpåverkan och Bara naturlig försurning. Två av dessa nyckeltal redovisas här, de övriga under de andra två miljömålen. Energianvändningen i Hammarö kommun Källa: SCB Kommentar: et visar den totala energianvändningen i hela Hammarö kommun, med undantag för industrin. Nivån för detta nyckeltal var i princip oförändrad under perioden Den stora minskningen mellan 2004 och 2005 kan förklaras med att det var mellan dessa år som SCB införde sina regler om sekretess. Dessa innebär att enskilda objekt som bidrar med mer än 50 % eller där det är max tre objekt i den aktuella gruppen inte kommer med i statistiken. Detta innebär för Hammarös del att exempelvis den energiproduktion som sker vid Stora Enso inte kommer med i statistiken. Bestämmelserna om denna sekretess infördes mellan 2004 och 2005, vilket förklarar skillnaden mellan dessa år. Enligt det mål som anges i Klimat- och energiplanen ska den totala energiförbrukningen i Hammarö kommun som geografisk enhet, exklusive industrin och transportsektorn, minska med 10 % till år 2012 jämfört med år Sedan 2005 ses en svag uppgång, men än så länge ser det ut som att målet klaras. Kommunala miljöbilar Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen miljöbilar i den kommunala bilparken. Den definition av miljöbil som används är Vägverkets. I Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun anges att 90 % av kommunens egna bilar ska vara miljöbilar till Detta innebär att det finns en del kvar att göra för att klara målet.
6 5(20) Andelen miljöbilar bland befolkningen i övrigt var vid årsskiftet 2008/2009 2,5 % av alla bilar som var registrerade på ön. Bara naturlig försurning Försurningen i Sverige har minskat, men fortfarande bedöms mer än en femtedel av skogarna, fjällen och sjöarna vara försurade p.g.a. olika mänskliga aktiviteter. Det som förorsakar försurningen är främst förbränning av fossila bränslen, men skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Det nationella miljömålet anger att den försurande effekten av markanvändning och nedfall ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Detta är ett mål som främst arbetas med nationellt och internationellt. Många andra kommuner har kalkningsprogram för att motverka försurningens effekter. Detta är något som inte Hammarö har, då försurningen inte anses som ett stort problem för Vänern. Viktiga händelser under året För att minska transporterna får lokalvårdsenheten nu bara leverans av städmaterial en gång i veckan. Nedan redovisas två av sex nyckeltal för miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. De övriga nyckeltalen har redovisats ovan. Körsträcka med bil Källa: Miljömålsportalen Kommentar: et visar hur många mil varje invånare i genomsnitt kör med bil varje år. Denna trend är för Hammarö, precis som för landet i övrigt sakta ökande. Hammarö har dock tidigare legat under rikssnittet, men närmar nu sig detta.
7 6(20) Resor i kollektivtrafiken Källa: Värmlandstrafik Kommentar: et visar det totala antalet resor med kollektivtrafik till och från Hammarö. Trots minskningen av antalet resor under 2009 är trenden att antalet resor har ökat. Ökningen är dessutom större än vad befolkningsökningen under samma tid kan ha bidragit med. Giftfri miljö Det nationella miljömålet anger att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och biologisk mångfald. De insatser som kan göras lokalt för att minska spridningen av gifter är bland annat att minska den egna kemikalieanvändningen och bidra till sanering och säker hantering av förorenade objekt. Viktiga händelser under året Marken vid en bensinstation som lades ner under 2009 sanerades. Rivningslov för cistern med ca 900 ton kvicksilverslam har beviljats på Akzo Nobel. Städenheten har börjat använda golvtrissor med industridiamanter. Detta innebär att de kan sluta använda kemikalier vid golvvård. Tungmetaller i avloppsslam
8 7(20) Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar mängden tungmetaller som finns i det avvattnade slammet från Vidöns avloppsreningsverk. Det finns ett nationellt mål att näringsämnen ska återföras till produktionsmark. Detta är dock något som måste ske på ett säkert sätt, varför det finns gränsvärden som successivt har sänkts för hur mycket tungmetaller slammet får innehålla om det ska användas som gödningsmedel. Tungmetallhalten i slammet från Vidöns reningsverk klarar dessa gränsvärden. Kvicksilver i fisk Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund Kommentar: et visar halten kvicksilver i gädda respektive abborre från en punkt mellan Hammarö och Grums. Under flera år förekom svartlistning av insjöfisk på grund av höga halter kvicksilver. Under 60- och 70-talet ansågs Vänern vara en av världens mest kvicksilverförorenade sjöar, men har sedan dess delvis återhämtat sig. Sedan 1991 finns ingen svartlistning av fisk kvar, men Livsmedelsverkets kostrekommendationer finns fortfarande kvar, samt ett gränsvärde som inte får överskridas om fisken ska få säljas. Resultaten från 2009 års mätningar har ännu inte publicerats.
9 8(20) Förorenade områden Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar antalet områden som i länsstyrelsens inventering har klassats som förorenade, samt hur många av dessa som har sanerats. De områden som räknas som förorenade är alltifrån gamla skjutbanor och kemtvättar, till områdena runt de stora fabrikerna i Skoghall. Under året lades en bensinmack ner, där marken även sanerades. Skyddande ozonskikt Miljömålet säger att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. Detta ska ske genom att vi till 2020 inte ska använda några ozonnedbrytande ämnen i Sverige. De ämnen som främst bryter ner ozon är olika klor- och bromföreningar, vilka bland annat finns i köldmedier. Detta mål är något som främst kräver internationellt samarbete, vilket skett med relativt stor framgång via bland annat Montrealprotokollet. Användningen av freoner Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar hur mycket köldmedier som används i de anläggningar i kommunen som omfattas av den årliga rapporteringen av läckagekontroller. Ökningen av installerad mängd freoner beror på att det tillkommit en anläggning med drygt 500 kg köldmedium.
10 9(20) CFC och HCFC får inte fyllas på i anläggningar längre och har börjat ersättas med HFC. Det är dock inte heller ett hållbart ämne i längden då detta köldmedie är en växthusgas. Växthuseffekten påverkar ozonskiktet, då uppvärmningen vid jordytan ger en avkylning uppe vid ozonskiktet i atmosfären. Denna nedkylning påskyndar processen med nedbrytningen av ozon. Säker strålmiljö Det nationella miljömålet säger att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska i så stor utsträckning det går skyddas mot de skadliga effekterna av strålning. Delar av arbetet med detta miljömål är starkt kopplat till arbetet med målet Skyddande ozonskikt, då ozonskiktet påverkar mängden UV-strålning som når jordytan. Det som Hammarö kommun kan arbeta med lokalt är sådana strålningskällor som exempelvis solarier och radon. För detta nationella miljökvalitetsmål finns inget specifikt nyckeltal framtaget för Hammarö kommun. Arbetet med nyckeltalet för miljömålet Skyddande ozonskikt bidrar även till att förbättra förutsättningarna för detta miljömål. Ingen övergödning Orsakerna till övergödning är höga halter av kväve och fosfor. Källorna till övergödning är främst jordbruket och avlopp som släpper ut fosfor och ammoniak, samt trafik och kraftverk som står för utsläppen av kväveoxider. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ påverkan på människors hälsa, biologisk mångfald och möjligheterna till ett varierat användande av mark och vatten. Vänern i stort räknas inte som övergödd, däremot har Hammarö lokala problem med övergödning i skyddade vikar runt ön. Här är de huvudsakliga problemen enskilda avlopp, och även gödselhantering vid hästgårdar. Viktiga händelser under året VA-utbyggnaden på Torp avslutades. Under hösten påbörjades även utbyggnaden på Rud, vilken väntas vara klar i juni Dessa båda utbyggnader innebar att ca 120 hushåll kopplas till det kommunala VAnätet. En saneringsplan för ledningsnätet har tagits fram och lämnats till Länsstyrelsen.
11 10(20) Rening av avloppsvatten Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun har två reningsverk, Vidön och Sättersviken. et visar hur väl dessa klarar att rena avloppsvattnet från näringsämnen (kväve och fosfor) och syrekrävande ämnen (BOD 7 ). Vidöns reningsverk klarar de villkor som de har för fosfor och BOD 7 bra. Sättersvikens reningsverk har haft problem med fosforreningen, vilket har föranlett Länsstyrelsen att kräva åtgärder. I mars genomfördes en utvärdering av verket vilket resulterade i 29 åtgärdspunkter. Verket inledde rening med kemisk fällning i oktober Nya avloppsanläggningar Källa: Serviceförvaltningen och Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar antalet hushåll som antingen lagt ny eller renoverat sin enskilda avloppsanläggning, alternativt anslutits till det kommunala avloppsnätet. I nyckeltalet ingår även nyproducerade bostäder. I de fall en befintlig anläggning har förbättrats får man en positiv påverkan på miljön, med ett minskat utsläpp av näringsämnen. Levande sjöar och vattendrag Enligt det nationella miljömålet ska sjöar och vattendrag vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv ska värnas.
12 11(20) Åtgärder för detta miljömål sammanfaller med miljömålet Ingen övergödning. En viktig del med arbetet för detta miljömål för Hammarös del är tillgången till stränder. Hammarö är en attraktiv kommun med ett hårt bebyggelsetryck, vilket även påverkar strandmiljöerna. Tillståndet i Vänern Källa: Samordnad recipientkontroll för norra Vänern Kommentar: et visar kväve-, fosfor- och syrgashalten vid en mätpunkt i Kattfjorden. Fosforhalten har sedan slutet av 90-talet visat en sjunkande trend för att närma sig den naturliga bakgrundshalten på 4,5-6,5 g/l. I den senaste mätningen har halten dock ökat något. Då det bara rör sig om mätningar från ett år kan inga långtgående slutsatser av detta dras. Kvävehalten är fortsatt hög, och ligger en bra bit över den naturliga bakgrundshalten som är g/l. Syrgashalten är bra och har över hela tidsperioden legat stilla på en hög halt (över 9 mg/l).
13 12(20) Badvattenkvalitet Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun provtar totalt 11 badplatser, varav 6 stycken är kommunala, regelbundet under sommaren. Det är kvalitén på vattnet, med avseende på bakterier som undersöks. Höga bakteriehalter kan bland annat indikera på att det i badplatsens närhet finns avlopp mer otillräckligt rening. Badvattnet i Hammarö är generellt sett bra. Den troligaste orsaken till de prover som fick en anmärkning i år är att 2009 var en väldigt regnig sommar. Grundvatten av god kvalitet Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hammarö kommun har ingen egen grundvattentäkt, utan tar sitt vatten från Karlstad. Inget specifikt nyckeltal för detta område är framtaget för Hammarö kommun. Myllrande våtmarker Miljömålet anger att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och att värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden. Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag för restaurering av våtmarker. I detta pekas Hammarö ut som ett område där stora avvattningsföretag har gjorts, och som därmed skulle kunna bli aktuell för att få full ersättning vid en eventuell restaurering. Inte heller för det nationella miljömålet Myllrande våtmarker finns några specifika nyckeltal framtagna för Hammarö kommun.
14 13(20) Levande skogar Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den bilogiska mångfalden, kulturmiljövärden och sociala värden värnas och bevaras. Miljöcertifierad skog Källa: FSC Sverige Kommentar: Detta nyckeltal visar hur stor andel av skogmarken i kommunen som är certifierad enligt FSC (forest stewardship council). Detta är ett internationellt certifieringssytem för ett miljöanpassat skogsbruk. Siffran för 2008 är än så länge preliminär. Ett rikt odlingslandskap Enligt det nationella miljömålet ska odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för den biologiska produktionen och livsmedelsproduktionen skyddas, samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Den lokala påverkan kan vara alltifrån hur gamla jordbruks- och kulturmarker tas om hand till ekologisk jordbruksproduktion. Viktiga händelser under året Kostenheten har serverat kravmjölk som måltidsdryck till alla förskolebarn, elever och äldre.
15 14(20) Ekologiska livsmedel Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till den kommunala organisationen. Andelen ekologisk mat har ökat kraftigt sen förra året. En stor bidragande orsak till detta är att all mjölk som serveras i kommunens matsalar sedan årsskiftet är Kravmärkt. Jordbruksmark med miljöstöd Källa: Jordbruksverket Kommentar: et visar andelen jordbruksmark i kommunen med någon form av miljöersättning. Miljöstöd är ett åtagande som lantbrukaren gör. Åtagandet innebär att under en viss period sköta sin mark och sina djur enligt de villkor som gäller för den sökta ersättningen. Den mark som berörs av det här nyckeltalet är ekologisk åkermark. Arealen jordbruksmark med miljöstöd på Hammarö har minskat sedan God bebyggd miljö Enligt riksdagens miljökvalitetsmål ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Natur- och kulturmiljövärden ska värnas och byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
16 15(20) Viktiga händelser under året Hammarö Bostäder har anslutet de sista 54 lägenheterna till fjärrvärme. Det är idag bara kolonin med 13 lägenheter som ej är anslutna och det kommer de ej heller att bli som det ser ut idag. Hammarö Energi bygger en värmeåtervinningsanläggning på Sätterstrand. Överskottsvärmen från datoranläggningarna kommer via kylaggregat att omvandlas till värmeenergi för fjärrvärmenätet. Ett flertal enheter inom kommunen har börjat källsortera, bl.a. Kilenegården och de flesta skolor och förskolor. Hägensberg har införskaffat container för att skilja ut brännbart avfall. Den nya återvinningscentralen invigdes i april. I samband med detta återupptogs återbruket där saker som är för bra för att slängas kan lämnas in. Under hösten öppnades Ö-returen i Skoghalls centrum där de saker som lämnas in på återvinningscentralen säljs. En ny avfallsplan antogs. Flera av skolorna på Hammarö deltog i Skräpplockardagarna som ordnas årligen av Håll Sverige rent. Ett stort antal skolor har under året arbetet med Grön flagg. Bland annat är numer samtliga verksamheter inom Hallersruds rektorsenhet diplomerade. Hallersruds rektorsenhet hade fortbildning kring temat Hållbar utveckling. Bland annat var Margot Wallström inbjuden att tala runt detta ämne med personalen. De har även haft en inspirationsföreläsning med Håll Sverige rent. Energiåtgång i de kommunala fastigheterna Källa: Serviceförvaltningen och HEAB Kommentar: et berör enbart de kommunala fastigheterna, inte de kommunala bolagen. Diagrammet visar hur mycket energi totalt som kommunen förbrukar, samt fördelningen mellan olika energibärare. Under 2009 kom enbart 1 % av energiåtgången från fossila bränslen. Målet för 2010 är att fossila bränslen enbart ska användas till spetsvärmen. I Klimat- och energiplanen anges som mål att till 2012 ska kommunen i sin egen verksamhet enbart använda förnybar energi. I kommunens fastigheter och lokaler ska energiåtgången minska med 20 % jämfört med år 2000, varav elenergin ska minska med 10 %.
17 16(20) Insamling av avfall Källa: Serviceförvaltningen, samt Förpacknings- och tidningsinsamlingen Kommentar: et redovisar hur många kilogram avfall, fördelat på olika avfallsfraktioner, som varje invånare i Hammarö kommun genomsnittligen slänger under ett år. Siffrorna från förpacknings- och tidningsinsamlingen är ännu inte sammanställda, varför 2008 års siffror används. Mängden hushållsavfall som går till förbränning har fortsatt att minska under året. Sedan november 2008 lämnas mjuka plastförpackningar för återvinning, vilket förklarar ökningen av plastförpackningar. Energi i fjärrvärmenätet Källa: HEAB Kommentar: et visar dels hur mycket fjärrvärme som årligen produceras, samt hur stor andel av energin till den som är förnybar. Målet för 2009 var att den förnybara energin
18 17(20) ska stå för 99 % av den totalt producerade energin. Detta mål nåddes, då 99,4 % av energin kom från förnybara källor. Ett rikt växt- och djurliv Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska den biologiska mångfalden bevaras och brukas på ett hållbart sätt. Detta innebär att både arter och ekosystemen ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd, samtidigt som människan ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I Hammarö beaktas dessa frågor bland annat i översiktsplanen. I denna anges exempelvis att den södra kommunhalvan ska vara fråntagen exploatering, med följden att naturvärdena där värnas. På den norra halvan av ön råder det däremot ett hårt bebyggelsetryck, med risken att de naturområden som finns där kan påverkas negativt. Skyddad areal Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län och Skogsstyrelsen Kommentar: et visar hur stor areal av Hammarös totala yta som är fråntagen annan markanvändning, det vill säga är avsatt som naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Den största andelen av den skyddade arealen är i naturreservatet Vänerskärgården.
19 18(20) Åtgärder för framtiden: Under 2009 antogs Klimat- och energiplan för Hammarö kommun. För att klara de mål som sätts i denna krävs ett stort arbete av samtliga förvaltningar inom kommunen. Detta innebär att de åtgärder som bör göras under närmsta framtiden främst är inriktade på dessa frågor. Frågor som särskilt bör behandlas inom detta område är bland annat: Bryta trenden med ökade transporter, och istället minska dessa och öka de som åker kollektivt eller går/cyklar. Försöka minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter. Öka andelen miljöbilar.
20 Mål Utveckling Koldioxidutsläpp från Hammarö Industri 188,7 11,6 - - Mål 2012: (kton) Fjärrvärme 1,4 1,4 - - Tot. <102,1 kton Jord- och 0,1 0,1 - - Transport < 14,5 skogsbruk kton Offentlig verks. 0,2 0, Transporter 18, inkl. personbilar Övriga tjänster 1,7 2,0 - - Hushåll 2,2 1,3 - - Energitillförseln till Hammarö Biobränsle Mål 2020: (MWh) Fossilt Fossilt < El MWh Energianvändningen i Hammarö (MWh) Mål 2112: < Kommunala miljöbilar (%) Mål 2012: 90 % Körsträcka med bil (mil/inv.) Resor i kollektivtrafiken Tungmetaller i avloppsslam Bly - 11,5-11,5 12,55 (mg/kg TS) Kadmium - 0,56-0,5 0,41 Kvicksilver - 1,28-1,16 1,39 Kvicksilver i fisk (mg/kg vv) Abborre 0,13 0,14 0,14 0,11 - Gädda - - 0, Förorenade områden (antal) Användningen av freoner (kg) Rening av avloppsvatten (%) CFC HCFC ,7 19,5 - HFC Vidön Kväve Fosfor BOD
21 20(20) Nya avloppsanläggningar (antal) Sätters Kväve viken Fosfor BOD Enskilda anläggningar Kommunalt VA Tillståndet i Vänern Kväve (µg/l) 672,5 867,5-632,5 - Fosfor (µg/l) 6,5 7-8,25 - Syre (mg/l) 10,75 10,95-10,25 - Badvattenkvalitet (%) Tjänligt Tjänligt m. anmärkning Otjänligt Miljöcertifierad skog (%) - 4,3-4,3 - Ekologiska livsmedel (% av inköpen) 2,86-2,13 2,92 14,4 Jordbruksmark med miljöstöd ,3 15,6 15,5 Energiåtgång i de kommunala fastigheterna (MWh) Fossil Förnybar El Insamling av avfall (kg/inv) Hushållsavfall Tidningar - 33,9 40,2 39,3 - Pappersförp. - 10,3 13, Glas - 10,1 10, Plast - 1,5 1,5 2,2 - Metall - 1,9 1,9 2,5 - Farligt avfall - 3,5 3,5 3,7 4,2 Energi i fjärrvärmenätet (MWh) Förnybart Fossilt Skyddad areal (ha) Mål 2012: Tot.< MWh El < MWh Fossilt = 0
MILJÖBOKSLUT 2012-2013
MILJÖBOKSLUT 2012-2013 Hammarö kommun Antaget 2015-04-20, Kf 27, Dnr 2015/36 Ansvarig: Bertil Ahlin, miljösamordnare, 054-51 52 78 www.hammaro.se 1(31) Innehåll Miljöbokslut för Hammarö kommun... 3 Viktiga
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merMiljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merHAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010
HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 21 2 1(23) Förord Det är ytterst viktigt att ha mål för hur vi minskar vår klimatpåverkan och uppnår ett ekologiskt hållbart samhälle. Ännu viktigare är att följa upp målen
Läs merMiljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
Läs merENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Läs merUppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram
Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala
Läs merMer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.
Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merBilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun
1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merMiljöbokslut för Hammarö kommun
MILJÖBOKSLUT 2008 2(18) Miljöbokslut för Hammarö kommun I resultatmålet för Bra miljö i budget 2008 står att ett miljöbokslut ska göras för 2008. Detta är Hammarö kommuns första miljöbokslut, och skall
Läs merMiljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se
Miljöredovisning 2006 Miljö- och byggnadsnämnden www.sollentuna.se Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden (nu miljöoch byggnadsnämnden) i Sollentuna fick 1993 i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen
Läs merHAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2011
HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2011 2 1(22) Förord Klimat- och miljöfrågor blir alltmer aktuella och kommunen har ett stort ansvar i miljöarbetet. Hammarö kommun har olika mål för hur vi ska minska vår klimatpåverkan.
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merMiljömål för Kungsbacka 2008 2015
Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka ska utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Ur Vision för Kungsbacka Mer information Miljörapport 2006 som beskriver
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merMILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004
1 (15) MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas
Läs merDIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.
Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen
Läs merGRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom
GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...
Läs merMÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merGröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs mertentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt
Läs merFramsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun
Framsidan Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Innehåll Miljövårdsprogram 3 1. Begränsad klimatpåverkan 4 2. Frisk luft 5 3. Bara naturlig försurning 6 4. Giftfri miljö 7 5. Skyddande ozonskikt 8 6. Säker
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
172 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att i ett tidigt skede införa ett miljöperspektiv i projekt som kan ha miljöpåverkan för att underlätta
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merLokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Läs merMiljömålen i prövning & tillsyn
Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merDe 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.
Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,
Läs merUppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar
Uppföljning år 28 Lokala miljömål för Vänersborg år 26-28 Illustrationer: Tobias Flygar Innehåll Inledning... 3 Sammanställning och värdering... 3 Uppföljning beskrivning per mål...7 1. Begränsad klimatpåverkan...
Läs merMiljöbokslut 2004. /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme
Miljöbokslut 004 Upprättad av: Jonas Pettersson 05030, Version I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt till
Läs merMiljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.
Miljöredovisning Sammanfattning Trenden för miljön i kommunen är fortsatt positiv. Utsläppen av luftföroreningar från kommunen som helhet fortsätter att minska. Minskningen beror i huvudsak på minskade
Läs merMål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015
Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen
Läs merNYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete
NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN
ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN Under 2006 genomförde Länsstyrelsen Gävleborg en revidering av de regionala miljömålen. I samband med detta arbete diskuterades även relevanta miljömålsåtgärder.
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merSkydda Er mark mot slamspridning!
2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.
Läs merSkogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Läs merÅtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009. Lokala miljömål
Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009 Lokala miljömål Åtgärder i Vellinge kommun 1. Begränsad klimatpåverkan... 4 2. Frisk luft... 5 3. Bara naturlig försurning...
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merMiljömålsprogram Bjuvs kommun
Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2013-2014 Innehållsförteckning Inledning...3 Nationella miljökvalitetsmål... 3 De 16 nationella miljömålen och dess definitioner...3 Regionala miljömål... 5 Lokala miljömål
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merGoda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP
Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras
Läs merOmslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt
Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Atkins Sverige AB i Göteborg på uppdrag av Melleruds kommun under hösten 2009 samt maj 2010. Ansvarig för arbetet har varit Maria Strid. Granskning av rapporten
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merHuddinge Naturskyddsförening
Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merMiljömål för Borås Stad
Miljömål för Borås Stad Kunskap Energi och trafik Boråsarna har en samlad informationskanal om vad som händer inom miljöområdet. 50 procent av skolorna och förskolorna har utmärkelsen Grön flagg eller
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merMiljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun
Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun Illustration: Tobias Flygar Innehållsförteckning DÄRFÖR GÖR VI MILJÖBOKSLUT... 3 HUR GÅR DET MED MILJÖMÅLEN?... 4 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 6 FRISK LUFT... 8 BARA
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merVATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005
VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god
Läs merProduktionsvolym och energiförbrukning
Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merMiljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet
Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi
Läs merMål för Grästorps kommuns miljöarbete
Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs mer4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivning / Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 85 Innehåll Inledning 87 -Miljöbedömningens syfte och krav på innehåll -Översiktsplan för Färgelanda
Läs mer