HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007"

Transkript

1 Beredningsgruppen för miljö HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden som skall prioriteras i miljönämndens arbete. Strategin, som är ett komplement till den regionala utvecklingsstrategin, pekar ut fyra områden, energi, transporter, livsmedel och vatten. För de tre första insatsområdena finns sedan tidigare handlingsplaner som närmare beskriver miljönämndens arbete inom det aktuella insatsområdet. Västra Götalandsregionen arbetar även inom området vatten genom de internationella kontakter som Regionen har, främst med att motverka försurande utsläpp. Handlingsplanens innehåll Handlingsplanen för vatten beskriver vilka långsiktiga och kortsiktiga mål som miljönämnden strävar efter inom insatsområdet vatten. Den beskriver också vilka åtgärdsområden inom området vatten som miljönämnden prioriterar och vad Miljönämnden ska göra inom åtgärdsområdena under perioden Miljönämndens uppdrag Miljönämnden har genom sitt uppdrag som befolkningsföreträdare mandat att i samverkan med andra aktörer, exempelvis kommuner, näringsliv, högskolor, myndigheter och organisationer driva miljöutvecklingen i Västra Götaland. Miljönämndens arbetssätt är process och aktivitetsinriktat och styrs av miljönämndens reglemente. Tanken är att miljönämnden skall vara en samlande kraft för hållbar utveckling i Västra Götaland. Miljönämnden skapar därför mötesplatser och arenor, stödjer regionala miljöinitiativ genom projektstöd och andra bidrag, stärker miljöarbetet i Västra Götalandsregionens egna verksamheter och deltar i det internationella miljöarbetet. Miljönämndens insatser ska präglas av kvalitet och omsorg om samtliga aspekter av hållbar utveckling. Miljönämndens uppgift är framför allt att se till att den ekologiska dimensionen innefattas i all ekonomisk utveckling och att, i synnerhet, göra insatser som skyddar och förstärker de miljömässiga förutsättningarna för en positiv regional utveckling. 1

2 Långsiktigt mål: Skapa hållbar utveckling med vatten som resurs. Miljönämnden har fastställt följande långsiktiga mål för insatsområdet vatten: Västra Götalandsregionen verkar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, baserad på resursen vatten och den attraktion som ett produktivt lokalsamhälle utgör, vare sig det rör sig om livsmedelsprodukter eller aktiviteter av intresse för besöksnäringen, som t ex kulturutbudet. En sådan utveckling ska förbättra eller bevara den resurs som är dess själva förutsättning. I övrigt ansluter sig Miljönämnden till de nationella och regionala miljökvalitetsmål, som närmast berör området Vatten, nämligen mål 3 samt 7-11, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans & levande kust och skärgård samt Myllrande våtmarker, (Se bilaga). Prioriterade åtgärdsområden och avgränsningar Många av de aktörer som deltog i det omfattande förarbetet till regionens miljöstrategi uttryckte sin oro över de hot som finns mot vattnets kvalitet; övergödning, försurning, miljögifter, läkemedelsrester, o s v. Ett rent och friskt vatten är en förutsättning för många av de näringar som Västra Götalandsregionen är beroende av för sin framtida utveckling, t ex jordbruk, fiske, turism. En frisk vattenmiljö är också en förutsättning för en god folkhälsa. VGRs roll kan sägas vara att stödja en positiv utveckling inom alla de näringar som är beroende av en god vattenmiljö. En handlingsplan för vattenområdet kommer då att omfatta vatten som en resurs i hela Västra Götaland. För att utveckla dessa näringar är det t ex väsentligt att stimulera framväxten av kompetenta entreprenörer och att finna och stödja dem som redan finns. Om det i dagens regelverk finns inslag som motverkar en hållbar utveckling, kan Miljönämnden peka på nödvändiga förbättringar och agera för att få dem genomförda. Många av de geografiska områden som är särskilt tydligt beroende av en god vattenmiljö är eller riskerar att bli avfolkningsbygder. Därför kan VGRs utvecklingsinsatser på vattenområdet få avgörande betydelse för att främja människors möjligheter att försörja sig och bo kvar i, eller flytta till, dessa områden. De insatser som Miljönämnden gör för att säkerställa en god vattenmiljö ska vara nära kopplade till andra regionala utvecklingsinsatser som Regionen gör. Så bör t ex insatser för att främja diversifiering och mångfald av sysselsättningar, liksom för att främja helårsboende, konsekvent förbättra eller bevara vattenkvalitet och andra miljöförhållanden. På så sätt kan miljönytta och ekonomisk nytta gå hand i hand. Miljönämnden kan då främst bidra till de insatser som behövs för att öka miljönyttan, d v s de delar av ett utvecklingsprojekt som främst syftar till att finna vägar att förbättra eller bevara miljöförhållandena. Andra aktörer har ansvaret för vattenvård. VGR värnar en god vattenmiljö för att slå vakt om de kulturella särdrag som är knutna till vatten samt stödja en positiv utveckling inom näringar som är beroende av vatten. Detta innebär att Miljönämnden kommer att stödja både åtgärder som avser att utveckla teknik och metoder för att skydda/förbättra vår vattenmiljö och åtgärder som utvecklar näringar som använder resursen vatten. Begreppet samhällsutveckling avser i det här sammanhanget en positiv utveckling av hela samhället och är inte begränsat till den offentliga sektorn. 2

3 Områden för åtgärder Produkter från vatten Här finns möjligheter att stödja insatser både inom de traditionella näringarna, som fiske och vattenbruk, och att utveckla nya näringar med goda framtidsutsikter. Besöksnäringen På grund av besöksnäringens olika förutsättningar och karaktär i olika geografiska områden riktar Miljönämnden insatserna mot två något olika områden: - Båtturism (främst vid kusten) Här är det väsentliga att öka det ekonomiska utbytet av båtturismen och samtidigt minska negativ miljöpåverkan. - Natur och vatten (främst vid sötvatten) Här måste möjligheterna till hållbar turism tas tillvara, baserat på tillgångar som friskt vatten, fisk, ostörd natur, tystnad, svamp och bär, etc. Mål och insatser inom åtgärdsområdet produkter från vatten Målen med miljönämndens insatser inom åtgärdsområdet produkter från vatten är: Att öka antalet företag och kluster/nätverk som har god vattenmiljö som en viktig ingrediens i sina produkter och/eller tjänster; vattenbruk, lokala livsmedel, functional foods, etc, Att marknadsföra eller höja marknadsvärdet hos råvaran vatten, Att initiera/stödja ett antal förstudier för att åstadkomma ovanstående. Mål och insatser inom åtgärdsområdet besöksnäringen Målet med miljönämndens insatser inom åtgärdsområdet besöksnäringen är: Att öka antalet företag och kluster/nätverk som har god vattenmiljö som en viktig ingrediens i sina produkter och/eller tjänster; båtbyggeri och båtunderhåll, flytande servicestationer, fisketurism, isturism, ekoturism, landskapsvård, eller liknande Att öka insatserna för att miljöanpassa hamnar, marinor, etc, Att öka insatserna för att skydda och/eller förbättra råvaran vatten, d v s inte vattenvård i sig, utan snarare åtgärder av typen blå flagg för visst vattendrag eller havsvik, Att initiera/stödja ett antal förstudier för att åstadkomma ovanstående. För att bidra till ovanstående mål ska miljönämnden under perioden, initiera och stödja projekt som bidrar till att målen nås, skapa möjligheter för verksamheter med anknytning till VGR att vara föregångare, när det gäller samhällsutveckling med vatten som resurs och därmed verka som goda exempel, knyta kontakter med regioner i Europa som är starka när det gäller samhällsutveckling med vatten som resurs, kommunicera hur vi arbetar inom området samhällsutveckling med vatten som resurs för att locka fler att delta i arbetet. 3

4 Utvärdering Denna handlingsplan strävar efter såväl långsiktiga som mer kortsiktiga mål. För att utvärdera om insatserna har varit bra skall varje projekt eller annan aktivitet kopplad till handlingsplanen innehålla en utvärdering av hur det aktuella projektet eller aktiviteten bidragit till att målen nås. Miljönämndens samlade insatser inom insatsområdet skall också utvärderas av en extern konsult. Uppföljning och revidering av handlingsplanen En revidering av handlingsplanen ska ske minst en gång per mandatperiod. Miljösekretariatet har ansvar för att ta fram underlag till uppföljning samt rapportera till Beredningsgruppen för miljö. Beredningsgruppen ansvarar för att ta initiativ till och genomföra en revidering av handlingsplanen. 4

5 Bilaga Bakgrund till denna handlingsplan: Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden som skall prioriteras i miljönämndens arbete. Strategin, som har antagits av Regionfullmäktige och är ett komplement till den regionala utvecklingsstrategin, pekar ut fyra områden, energi, transporter, livsmedel och vatten. För de tre första insatsområdena finns det handlingsplaner som beskriver miljönämndens arbete inom det aktuella insatsområdet närmare. Inom området vatten pekades till en början endast ett område för åtgärder ut, nämligen att motverka försurande utsläpp, främst genom de internationella kontakter som Västra Götalandsregionen har. I november 2003 bildade Beredningsgruppen för miljö en arbetsgrupp för att utarbeta en handlingsplan även för området vatten. Den består av: Bjarne Färjhage, ordförande Mats Abrahamsson Per-Arne Brink Ingrid Forsberg Niklas Wennberg Arbetsgruppen har under 2004 träffat en rad relevanta aktörer på området, såsom representanter för VGRs Regionutvecklingssekretariat, olika enheter inom länsstyrelsen, samt personer med överblick över marin forskning och besöksnäring. Syftet med handlingsplanen är att utse prioriterade områden för åtgärder, som VGR är beredd att stödja för att få till stånd en positiv utveckling i regionen. Till stor del kommer detta att ske genom stöd till projekt. Nulägesbeskrivning Övriga handlingsplaner har en situationsanalys/nulägesbeskrivning som bilaga. För denna handlingsplan blir det naturligt att vad gäller vattenkvalitén i Västra Götaland hänvisa till de rapporter som länsstyrelsen och andra vattenvårdande organ ger ut. Vattenvården kommer i framtiden att följa de riktlinjer som läggs fast i EU:s nya ramdirektiv för vatten (Water Framework Directive, WFD). Där fastläggs t ex tidtabellen för att utse ansvariga myndigheter för avrinningsområden, identifiera en god vattenkvalitet, fastställa åtgärdsprogram, etc. I det svenska systemet för att tillämpa WFD har länsstyrelsen tilldelats rollen som administrativ myndighet för ett antal avrinningsområden. Om VGR får en roll i framtiden när åtgärdsprogram fastslagits och ska genomföras får detta beaktas i en reviderad handlingsplan. Tills vidare föreslår arbetsgruppen därför att VGRs handlingsplan för vatten inte ska omfatta WFD. Det är dock självklart att WFDs mål kommer att ingå i riktlinjerna för de åtgärder som VGR kan komma att stödja, liksom att VGR inte kommer att stödja några åtgärder som skulle kunna strida mot WFD. Detta är dock helt i linje med hur VGR-projekt alltid följer gällande regelverk och behöver inte påpekas specifikt i denna handlingsplan. 5

6 Om åtgärdsområdena De båda åtgärdsområden som pekas ut i handlingsplanen är delvis nya för Miljönämnden. Nämnden har visserligen tidigare kunnat stödja projekt inom såväl området produkter från vatten som besöksnäringen. Exempel på detta är projektet Miljömärkning av vildfångad fisk och skaldjur och nordsjöprojektet NOLIMP, där en del går ut på att förbättra sportfisket i Örekilsälven. Men nu öppnar handlingsplanen för Vatten för ett mer aktivt arbete inom dessa åtgärdsområden. Besöksnäringen I Regionala Utvecklingsstrategin, RUS, finns turismen angiven som ett prioriterat insatsområde. Målet eller utmaningen som angivits för turismen är att långsiktigt befästa Västra Götaland som Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turistregion. Detta är ett område där Miljönämnden på ett naturligt sätt kan arbeta med andra regionala aktörer, främst Västsvenska Turistrådet, som är Regionens operativa organ för turismen, samt med Stiftelsen för västsvenska fritidsområden, Västkuststiftelsen. Västsvenska Turistrådet är ett av regionen helägt bolag med uppdraget att svara för samordning, utveckling och marknadsföring av turismen i Västra Götaland. Det övertog vid regionbildningen de uppgifter som dittills legat på de regionala organisationerna för Bohuslän, Dalsland och Västergötland. Västsvenska Turistrådet stödjer med sin verksamhet turismen och turismens företag i deras arbete att nå ut till en nationell och internationell marknad för att därmed bidra till ökad lönsamhet och nya arbetstillfällen. Västkuststiftelsen förvaltar ca 200 olika reservat som tillsammans täcker en areal av ca hektar. Utgångspunkten för Västkuststiftelsens verksamhet är den vackra naturen i västra Sverige. Att bevara denna naturrikedom för kommande generationer och att göra den tillgänglig för besökare är Västkuststiftelsens viktigaste uppgifter. Det fortlöpande arbetet utgörs av att underhålla hävd av kulturmarker, röja stigar och sprida informationsmaterial. Västkuststiftelsen har också ett samordningsansvar för Bohusleden, skötsel och underhåll av ett 80-tal s k sopmajor utmed Bohusläns kust samt ett övergripande ansvar för den årliga strandstädningen av Bohusläns skärgård. Västkuststiftelsens huvudmän är Västra Götalandsregionen, Landstinget i Halland och Göteborgsregionens Kommunalförbund. I sina kontakter med olika aktörer har Vattengruppen fått klart för sig att potentialen för utveckling inom besöksnäringen är stor under förutsättning att ett produktivt lokalsamhälle och resursen vatten bevaras eller förbättras. Ett exempel är att en båtturist i dag spenderar ca 165 kronor per dygn medan en campinggäst spenderar ca 385 kronor per dygn. Om båtturisten kunde förmås spendera lika mycket som campinggästen, skulle det generera ca 200 nya årsarbeten, uppskattar Västsvenska Turistrådet. Regionens roll skulle kunna bli att samordna och bygga nätverk bland de många små entreprenörer och organisationer som vänder sig till denna målgrupp. På motsvarande sätt behöver sportfiskenäringens aktörer samordning och utveckling. I hela Sverige finns ca 340 företag som vänder sig till denna målgrupp, med en omsättning på ca 250 miljoner kronor. Undersökningar visar att mer än 3 miljoner människor i Sverige fiskar med spö minst en gång per år, av dem fiskar minst 20 ggr/år och ca uppger 6

7 sportfiske med spö som sitt viktigaste fritidsintresse. Utländska turister uppger fiske som den enskilt största anledningen att besöka Sverige men Västsverige är på intet sätt ledande som besöksmål på detta område. Endast ca en tredjedel av de ungdomar som går en fisketuristutbildning får jobb i denna sektor. För ytterligare information om dagsläget och framtidsutsikterna för de näringar som är beroende av vatten som en resurs, hänvisar vi till de nya Tillväxtprogrammen för olika delar av Västra Götaland aspx Bland annat sägs i det regionövergripande tillväxtprogrammets SWOT-analys att Västra Götaland ses som föredöme och föregångare då det gäller kunskaper och insatser för miljöeffektivitet och att turismen aktivt kan bidra till att nå målen i programmet. Bland de aktörer som kan bidra till detta nämns t ex Västsvenska Turistrådet, LRF, hushållningssällskapet och naturbruksgymnasierna. Bland de regionövergripande teman som Västsvenska Turistrådet lyfter fram finns: västsvenskt värdskap, västsvensk mersmak d v s lokala livsmedel, naturturism samt båtturism. Regionala miljömål: Enligt länsstyrelsen webbplats (http://www.o.lst.se/miljomal/) är de regionala miljökvalitetsmålen som väsentligt berör insatsområdet Vatten som följer: Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Delmål 1 färre försurade vatten Delmål 2 trendbrott för markförsurningen Delmål 3 minskade utsläpp av svaveldioxid Delmål 4 minskade utsläpp av kväveoxider Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Delmål 1 åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten Delmål 2 minskade utsläpp av fosforföreningar Delmål 3 minskade utsläpp av kväveföreningar till havet Delmål 4 minskade utsläpp av ammoniak Delmål 5 minskade utsläpp av kväveoxider Levande sjöar och vattendrag Miljökvalitetsmålet: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Delmål 1 åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer Delmål 2 åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag Delmål 3 upprättande av vattenförsörjningsplaner Delmål 4 utsättning av djur och växter som lever i vatten Delmål 5 åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar Delmål 6 åtgärdsprogram enligt EGs ramdirektiv för vatten 7

8 Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålet: Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Delmål 1 skydd av geologiska formationer Delmål 2 inga negativa förändringar i grundvattennivån Delmål 3 ökade kvalitetskrav för grundvatten Delmål 4 åtgärdsprogram enligt EGs ramdirektiv för vatten Hav i balans & levande kust och skärgård Miljökvalitetsmålet: Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Delmål 1 skydd för kust- och skärgårdsområden Delmål 2 strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas Delmål 3 åtgärder för hotade marina arter Delmål 4 minskning av bifångster Delmål 5 anpassning av uttaget av fisk Delmål 6 minskade störningar från båttrafiken Delmål 7 minskade utsläpp från fartyg Delmål 8 åtgärdsprogram enligt EGs ramdirektiv för vatten Myllrande våtmarker Miljökvalitetsmålet: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Delmål 1 strategi för skydd och skötsel Delmål 2 långsiktigt skydd för våtmarker Delmål 3 inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker Delmål 4 anläggning och återställning av våtmarker Delmål 5 åtgärdsprogram för hotade arter 8

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Mini-PM Laponiaprocessen just nu Skövde 28-29 september 2006 Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Lapplands världsarv Laponia I år är det exakt 10 år sedan som Unesco, FN:s organ

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Nationell strategi för Myllrande våtmarker Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11 Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård

Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1 Utvecklingssatsning - skärgård Version maj 2009 Handlingsprogram för skärgårdsutveckling Utvecklingssatsning Inledning och bakgrund Söderhamns skärgård

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Atkins Sverige AB i Göteborg på uppdrag av Melleruds kommun under hösten 2009 samt maj 2010. Ansvarig för arbetet har varit Maria Strid. Granskning av rapporten

Läs mer

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Förslag till lokala miljömål för Nacka.

Förslag till lokala miljömål för Nacka. 6 (57) 52 Dnr MSN 2012/156-003 Förslag till lokala miljömål för Nacka Beslut Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden beslutar att remittera bifogat förslag till lokala miljömål för Nacka till berörda nämnder i

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR 137 dem i ett större sammanhang och länka dom till var- - Sjöarp var bondeskogsbrukets vagga i Blekinge och tillika ett centrum för naturvård, scouting och för fältbiologernas

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

-1- Fastställt av kommunfullmäktige 2015-06-17 142 att gälla fr o m 2015-07-01.

-1- Fastställt av kommunfullmäktige 2015-06-17 142 att gälla fr o m 2015-07-01. -1- TILLÄMPNINGSANVISNING - BILAGA TILL REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN, BYGGNADSNÄMND OCH TEKNISK NÄMND Fastställt av kommunfullmäktige 2015-06-17 142 att gälla fr o m 2015-07-01. SYFTE Syftet med föreliggande

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Minnesanteckningar från temagruppsmöte med kommuncheferna

Minnesanteckningar från temagruppsmöte med kommuncheferna Minnesanteckningar från temagruppsmöte med kommuncheferna Författare: Lena Boman och Elsie Hellström Innehållsförteckning Datum: 2010-04-22 1 Nulägesgruppen Sverker Hellström Succkie Gunnarsson Uppdatering

Läs mer

TURISM NULÄGESBESKRIVNING MÅLSÄTTNING. Turism 10

TURISM NULÄGESBESKRIVNING MÅLSÄTTNING. Turism 10 Turism 147 148 TURISM MÅLSÄTTNING - Nils Holgersson varumärket bör vidareutvecklas och profileras i turismsammanhang - Besöksnäringen ska utvecklas och stimuleras genom ett aktivt samarbete med olika intressenter

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Barn- och utbildningsberedningen 2011-11-10 Kallelse till sammanträde Plats: Arkitektkopias sammanträdesrum, Västra Varvsgatan 11, Luleå Sammanträdet hålls på entréplanet i samma hus som Kommunförbundet

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer