SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

Transkript

1 SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november

2 Förord När jag fick frågan från Chris Heister att ta ansvaret som ordförande för den referensgrupp som skulle arbeta med Skogsriket Västerbotten tackade jag ja direkt. Min skogliga karriär började i Västerbotten och efter 19 år i Skellefteå, Robertsfors och Lycksele har en del av mitt hjärta aldrig lämnat Västerbotten. Västerbottens skogsbruk har genom alla år representerats av fantastiska människor. I referensgruppen har jag haft förmånen att åter få arbeta med några av dessa västerbottningar som är engagerade, entusiastiska och kreativa. Det är min förhoppning att arbetet vi utfört och den rapport vi åstadkommit har satt bollen i rullning och stimulerat till ökade aktiviteter för att förverkliga visionen Skogsriket i Västerbotten. /Björn Andrén, ordf. för referensgruppen Referensgruppen Björn Andrén, fd vd för Holmen Skog Maria Hedblom, vd för Skogstekniska klustret Pär Lärkeryd, vd för Norra Skogsägarna och Skogrikeambassadör Staffan Norin, regionchef för Skogsstyrelsen Tomas Lundmark, dekan vid Skogsfakulteten på SLU I gruppens arbete har även Mats-Rune Bergström från Länsstyrelsen deltagit. 2

3 Bakgrund För att regionalisera regeringens vision Skogsriket genomförde dåvarande landshövdingen, Chris Heister, ett Landshövdingen samtalar den 18 januari På länsresidenset samtalade landsbygdsminister och landshövdingen med nyckelaktörer både lokalt, regionalt och nationellt om skogens betydelse för Västerbotten. Utgångspunkten för samtalet var de fyra grenarna i regeringens vision. Vid samtalets slut tillsatte landshövdingen en referensgrupp bestående av fem personer och resurspersoner från Länsstyrelsen. Gruppen skulle arbeta utifrån givna direktiv från landshövdingen. Uppdraget Referensgruppen skulle utifrån nyckelorden förändring, förädling och förnyelse fokusera på: 1. Genom regional delaktighet identifiera temaområden som har stöd i regeringens strategi om skogsriket. 2. Identifiera och synliggöra någon eller några aktuella utmaningar per gren i skogsriket och föreslå insatser. 3. Föreslå en regional färdplan för regeringens vision Skogsriket. Arbetets genomförande Arbetet inleddes med mötet Landshövdingen samtalar den 18 januari 2012 på länsresidenset i Umeå och landsbygdsminister Eskil Erlandssons konferens på Sånga-Säby den 9 februari. Gruppens arbete har utgått från regeringens handlingsplan Skogsriket - med värden för världen. Referensgruppen har sedan den 8 februari träffats åtta gånger. Till mötena har ett antal människor bjudits in för att inspirera referensgruppen, men också för att bli inspirerade av visionen Skogsriket. Uppdraget avslutas med konferensen Skogsriket från ord till handling, som hålls i Lycksele den 31 oktober - 1 november 2012 och en rapport med regional färdplan som kommer att färdigställas efter konferensen. Konferensen har flera syften. Den är starten på processen att gå från ord till handling, ge en chans till deltagande och påverkan, bidra till att marknadsföra Skogsriket och ge olika aktörer möjligheten att träffa tänkbara finansiärer. I konferensen deltar bl.a. landsbygdsminister Eskil Erlandsson och Anders Wijkman med anföranden. 3

4 Västerbotten ett skogslän Västerbotten är ett verkligt skogslän där 74 procent av landarealen (4,050 miljoner hektar) består av skog- och myrmark. En stor andel av länets näringsliv har skoglig råvara som bas för sin verksamhet eller tillverkar produkter och tjänster som är nödvändiga i skogsbruk eller skogsindustrin. Västerbotten har en speciellt framträdande ställning vad gäller produktion och förädling av trävaror samt skogstekniska produkter. Företag med världsunik skogsmaskinskompetens finns samlade i det Skogstekniska klustret. Det finns även företag som ligger i frontlinjen när det gäller träbyggnadskonstruktion, som till exempel Martinsons Byggsystem och Träbroar. Inom länet finns skoglig forskning på högsta internationell nivå som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, SkogForsk och SP Trätek. Dessa organisationer samverkar på olika sätt med varandra. Västerbotten är ett stort län som sträcker sig från kust till fjäll. Det innebär en stor bredd av naturvärden som underlag för friluftsliv och turism. Jakt, fiske, plocka bär och svamp, skidåkning och vandringar i fjällen är aktiviteter med stor outnyttjad potential. Cirka hektar inom länet har avsatts som naturreservat eller fått skyddad status på annat sätt med koncentration till fjällområden och den fjällnära skogen. Det motsvarar ungefär 13 procent av länets yta. Skogens sociala värden är av stor betydelse för Västerbottens människor. Många har sin utkomst och sina fritidsintressen knutna till skogen. Rennäring och skogsbruk ska samverka inom ramen för ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Genom tradition, kunskap och stor tillgång på natur är konflikter runt skogens nyttjande inte stora, men frågorna måste ibland hanteras. I Västerbotten finns en lång tradition av god samverkan mellan skogsägarförening, skogsbolag, träindustrin och Skogsstyrelsen. Organisationen Mera Skog är ett exempel på detta. Potentialen för att åstadkomma något av visionen Skogsriket är kanske större i Västerbotten än i något annat län. 4

5 Gren 1 Hållbart brukande På Skogsrikets första gren lyfter visionen fram mer skogsråvara, bevarad biologisk mångfald, skogens sociala värden, jämställdhet och integration. Referensgruppen fokuserar på tre strategiska teman. Vi vill uppnå: 1. En skogsnäring med fler kvinnor och personer med invandrarbakgrund 2. Ett skogsbruk med ökad produktion - genom exempelvis gödsling, bättre skogsvårdsåtgärder och mindre skador på växande skog 3. Ett skogsbruk med gemensamma målbilder för ett antal skogliga miljöfrågor Detta är på gång: 1. Projektet Fler kvinnor i basen som syftar till att öka antalet kvinnor inom länets skogsindustri En jämställdhetsstrategi av skogssektorn har tagits fram av Länsstyrelsen Ett integrationsprojekt pågår inom Dorotea kommun 2. Samtliga skogsbolag har gödslingsprogram. Ett examensarbete har initierats inom SLU för att finna former för samverkan så att mindre skogsägare kan gödsla till rimlig kostnad och hög kvalitet Möjlighet att genom fjärranalys och laserscanning effektivt inrikta rådgivningen för tex. röjning Ny modell för älgförvaltning har introducerats under år Branschgemensam policy för körskador, de skogliga aktörernas egna skötsel- och miljöprogram Projektet KING (Kulturmiljöer i Nordskandinaviska Gammelskogar) Projektet KOMET (Skydd av skogsområden på ägarens eget initiativ) I Västerbotten finns en lång tradition av samverkan genom t.ex. Mera Skog, Norra Skogsklubben, Skogens Dag mm. 5

6 Gren 2 - Förädling och innovation På den andra grenen lyfter visionen fram skogsföretagandet, ökad och hållbar användning av skogs- och träråvara samt ökat förädlingsvärde genom innovationer och produktutveckling. Referensgruppen fokuserar på fem strategiska teman. Vi vill uppnå: Detta är på gång: 1. För den privata skogsägaren ska det vara enkelt att äga och bruka sin skog 2. Ökad förädlingsgrad av träråvaran 3. Ökad innovation och utveckling inom det skogstekniska området 4. Ökat husbyggande i trä genom Trästad Nya dimensioner i produkt- och tjänsteutvecklingen genom samverkan med Design- och Arkitekthögskolan i länet 1. Skogsstyrelsens webbtjänster som Mina sidor och Det gröna kuvertet Webbtjänster som skogsägarföreningar och virkesköpande bolag tillhandahåller Skogsbruksplaner Satsningar på kompetensutveckling Enklare regler och administration för skogsägaren 2. Utvecklingsprojekt inom Träcentrum Norr 3. Skogstekniska klustret - ett företag för skogstekniska aktörer 4. Projektet Trästad 2012 och arbete med att utveckla Trästad 2020 Kunskap för att utarbeta en metod för klimatdeklaration av husbyggen 5. Ett påbörjat samarbete mellan den skogstekniska industrin och nämnda högskolor 6

7 Gren 3 - Upplevelser och rekreation Inom gren tre har visionen lyft fram upplevelseturism, rekreation och skogens kulturarv. Referensgruppen fokuserar på fyra strategiska teman. Vi vill uppnå: 1. Nya och unika turistkoncept 2. Ökad samverkan mellan närliggande kommuner och turistcentra 3. Möjlighet till självguidning genom appar 4. Upplevelseutbud i färdiga paket för Europas urbaniserade befolkning med möjlighet till lyx-turism, normal turiststandard eller att klara sig på egen hand Detta är på gång: 1. Konceptet Lapplandssafari med samevistet Geunja är ett exempel på nytänkande En i det närmaste oändlig areal av olika naturtyper 2. Samverkan mellan närliggande kommuner för att gemensamt och mer kraftsamlat marknadsföra turismutbudet 3. Exempel på appar för egen guidning 7

8 Gren 4 - Sverige/Västerbotten i världen Inom gren fyra har visionen lyft fram spridningen av kunskap om den svenska modellen för hållbart skogsbruk och att uppnå en ökad export av skogsprodukter och tekniskt kunnande med 20 procent. Referensgruppen fokuserar på ett strategiskt tema. Vi vill uppnå: 1. Att Västerbotten blir det goda exemplet och den goda budbäraren av den svenska modellen för hållbart skogsbruk Att bilda en systemleverantör av svenskt skogsbruk och svensk skogsteknik Detta är på gång: 1. Skogsfakulteten i Umeå kommunicerar svenskt skogsbruk Skogsmuseet i Lycksele har det historiska perspektivet Exempel på skogsbruk som gynnar såväl produktion som miljö finns i hela länet Avsättningar för naturvård finns från kust till fjäll Naturturism, oändliga jakt- och fiskemöjligheter Etablerade samverkansformer med minoritetsfolk och konkurrerande näring Förädlingsindustri inom trävaror, energi, massa och papper Industri med skogstekniska produkter för kortvirkesmetoden. 8

9 Färdplan för Skogsriket i Västerbotten Arbetet med visionen Skogsriket är tänkt att pågå i fyra år. För att arbetet med visionen ska fortsätta på det regionala planet under denna tid och helst längre, lämnas här ett förslag till färdplan för Skogsriket - Västerbotten. Visionen spänner över ett synnerligen brett fält. Under arbetet med denna rapport har det kommit fram en lång rad med förslag på vad som bör göras, från stort till smått. Vi väljer att inte göra en lång lista med dessa förslag, utan pekar ut vilka områden vi tycker är viktiga att arbeta vidare med. Nu överlåter vi till Skogsrikets intressenter och lokala aktörer att tillsammans, i nya eller gamla former och grupperingar, genomföra konkreta åtgärder. 1. Vi föreslår att ansvaret för fortsättningen på visionen Skogsriket och för Färdplanen sker i myndighetssamverkan mellan Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen - med någon av dem som huvudman. 2. Vi förväntar oss att framförallt branschens större aktörer, utifrån sina egna intressen, engagerar sig i det konkreta arbetet för Skogsriket. Utan en aktiv medverkan och viss finansiering av aktiviteter blir det inte mycket verkstad av alla idéer. 3. För att konkretisera alla uppslag, skapa aktiviteter och även ge fler chansen att delta aktivt behöver arbetet med Skogsriket delas upp på olika områden och bli mer ämnes- eller temafokuserat. Arbetsmöten eller konferenser bör genomföras under de närmaste tre åren för att hålla visionen levande. Vi föreslår konferenser inom följande områden: Skogsteknisk utveckling Upplevelseturism Träförädling Skogsbruk Till konferenserna eller mötena ska representanter för näring, myndigheter, forskning, entreprenörer, innovatörer och organisationer med riskkapital samlas. Konferenserna ska vara interaktiva och inriktade på konkreta resultat. 4. Vi föreslår att intressenter inom respektive område hämtar inspiration från det Skogstekniska klustret. Kanske finns det grogrund för fler kluster. 5. För det fortsatta arbetet behövs utöver ett starkt engagemang från alla intressenter också en resursperson på hel- eller halvtid. Den personen ska se till att det blir något konkret gjort av Skogsrikets alla uppslag och idéer. Det kan även behöva tillsättas en styr- eller resursgrupp som ett stöd i arbetet med de olika ämnesområdena. 6. Västerbotten och Norrbotten har i stor utsträckning samma förutsättningar att göra mer av skogens värden. Skogsägarföreningen, skogsbolag och Skogsstyrelsen har organisationer som överlappar länen. Vi föreslår att de två nordligaste länen tillsammans utvärderar om en samverkan i det fortsatta arbetet med Skogsriket skulle kunna vara till fördel för båda parter. 9