Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp"

Transkript

1 Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk :07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv :59 4 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen :00 6 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet :58 7

2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk :07 Pressmeddelande CET På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? - Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. - Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. - Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 2 av 8

3 Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontaktamats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, mats.lindegarth@marine.gu.se Kommunikatör: Karin Backteman, , karin.backteman@havsmiljoinstitutet.se MyNewsdesk Sida 3 av 8

4 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv :59 På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? - Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. - Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om "blå tillväxt". Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. - Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att Sida 4 av 8

5 dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. Båtliv Sida 5 av 8

6 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen :00 Fråga 2015/16:201 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö av Jens Holm (V) till Statsrådet Anna Johansson (S) Tidigare i höstas presenterade regeringen sin strategi för att främja de maritima näringarna (En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö, den 28 ausgust 2015). En viktig del av strategin är att utvecklingen inom de maritima näringarna inte får äventyra miljön. Detta uttrycks bland annat på följande sätt: Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och social hållbar tillväxt samt Förutsättningar ska finnas för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Vidare står det att man i första hand ska välja styrmedel som bidrar till bland annat miljö- och klimatmål samt att åtgärder som berör såväl produktion som konsumtionsmönster, behövs både på land och i havet. Att Östersjön är världens mest hotade hav vet vi redan. Att övergödningen är den mänskliga belastningen som har störst effekt på Östersjöns ekosystem är kanske inte heller något nytt. Därför bör åtgärder kopplade till minskade utsläpp av näringsämnen till Östersjön prioriteras. Intressant är då den rapport som Havsmiljöinstitutet (Göteborgs universitet) presenterade för att par veckor sedan. I den framgår det att en minskad köttkonsumtion är en viktig faktor för att komma till rätta med övergödningsproblematiken. Med anledning av denna rapport vill jag därför fråga statsrådet Anna Johansson: Avser statsrådet att verka nationellt såväl som internationellt för att minska köttkonsumtionen som ett led i att säkerställa miljöaspekten i genomförandet av den maritima strategin? Riksdagen Sida 6 av 8

7 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet :58 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 7 av 8

8 Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontakta Mats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, mats.lindegarth@marine.gu.se Göteborgs universitet Sida 8 av 8

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön? Vad behöver göras? Vattenrådet för Bohuskusten har låtit representanter för myndigheter, kommuner, branscher, universitet och intresseorganisationer med ansvar och engagemang för havet svara på frågor

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp) 2013-03-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande om motion gällande gröna tak Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen Översikt Område B 13 09 09 B1 : 12 st bodar i höjdläge lika Gökboa = minhöjd mot havet B2 : 7 st bodar 34 cm högre än Gökboa B3 : 7 st bodar i höjdläge lika Gökboa B4 : 3 st bodar i höjdläge lika Gökboa

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Appen Fish Kingdom Journalnummer: 2010-081-08 detta är en del

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Jenny Palm Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet jenny.palm@liu.se Finansieras av Energimyndigheten SYFTE

Läs mer

Till lunch kommer ni att veta

Till lunch kommer ni att veta Till lunch kommer ni att veta Vad Vindval kommit fram till hittills Vad ni kan förvänta er av Vindval framöver Lite extra om människors påverkan av ljud -09-10 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2009 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier: Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan

Läs mer

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd

Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd Ympäristölautakunta 67 13.04.2016 Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd 2790/11.01.00/2016 Ympäristölautakunta 13.04.2016 67 Beredare

Läs mer

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Clara Wahren Ankom Stockholms läns landsting) 2016 Il Landstingsstyrelsens miljöberedning Motion

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel

konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel Bäste medlem, Medlemsbrev 2015-04-05 Detta medlemsbrev

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30

God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-12-14 Ansvarig utgivare:

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena

Läs mer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar

Läs mer

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig, Växjö kommun De första människorna som vandrade in i våra trakter efter att

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

4 kommuner i gemensamt arbete

4 kommuner i gemensamt arbete 4 kommuner i gemensamt arbete Tillväxt Norra Bohuslän är en samarbetsplattform. Gemensamt arbete baserat på gemensamma frågor. Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Februari 2013. Kustbevakningen Huvudkontoret Box 536 371 23 Karlskrona. www.kustbevakningen.se

Februari 2013. Kustbevakningen Huvudkontoret Box 536 371 23 Karlskrona. www.kustbevakningen.se 6 Februari 213 35 1 2 3 4 315 5 7 8 45 9 1 Kustbevakningen Huvudkontoret Box 536 371 23 Karlskrona www.kustbevakningen.se Februari 213 Jobb för framtiden KUSTBEVAKARE Vill du ha ett yrke som är både tryggt

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ Sammanfattning 2 BALTIC STERN Att rädda Östersjön ger välfärdsvinster på 9 14 miljarder kronor årligen Det internationella forskarnätverket

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Budget 2016 för Tjörns Måltids AB. Beslutad av Tjörns Måltids AB 2015-12-10 40. Tjörn Möjligheternas ö

Budget 2016 för Tjörns Måltids AB. Beslutad av Tjörns Måltids AB 2015-12-10 40. Tjörn Möjligheternas ö Budget 2016 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2015-12-10 40 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag producera, servera och leverera

Läs mer

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu

Läs mer

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

Ny grafisk symbol för Sölvesborg Ny grafisk symbol för Sölvesborg På kommunfullmäktigesammanträdet i slutet av januari ligger ett ärende om en ny grafisk symbol för kommunen uppe för beslut. Denna symbol är tänkt att ersätta det träd

Läs mer