Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp"

Transkript

1 Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk :07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv :59 4 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen :00 6 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet :58 7

2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk :07 Pressmeddelande CET På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? - Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. - Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. - Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 2 av 8

3 Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontaktamats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, Kommunikatör: Karin Backteman, , MyNewsdesk Sida 3 av 8

4 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv :59 På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? - Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. - Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om "blå tillväxt". Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. - Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att Sida 4 av 8

5 dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. Båtliv Sida 5 av 8

6 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen :00 Fråga 2015/16:201 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö av Jens Holm (V) till Statsrådet Anna Johansson (S) Tidigare i höstas presenterade regeringen sin strategi för att främja de maritima näringarna (En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö, den 28 ausgust 2015). En viktig del av strategin är att utvecklingen inom de maritima näringarna inte får äventyra miljön. Detta uttrycks bland annat på följande sätt: Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och social hållbar tillväxt samt Förutsättningar ska finnas för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Vidare står det att man i första hand ska välja styrmedel som bidrar till bland annat miljö- och klimatmål samt att åtgärder som berör såväl produktion som konsumtionsmönster, behövs både på land och i havet. Att Östersjön är världens mest hotade hav vet vi redan. Att övergödningen är den mänskliga belastningen som har störst effekt på Östersjöns ekosystem är kanske inte heller något nytt. Därför bör åtgärder kopplade till minskade utsläpp av näringsämnen till Östersjön prioriteras. Intressant är då den rapport som Havsmiljöinstitutet (Göteborgs universitet) presenterade för att par veckor sedan. I den framgår det att en minskad köttkonsumtion är en viktig faktor för att komma till rätta med övergödningsproblematiken. Med anledning av denna rapport vill jag därför fråga statsrådet Anna Johansson: Avser statsrådet att verka nationellt såväl som internationellt för att minska köttkonsumtionen som ett led i att säkerställa miljöaspekten i genomförandet av den maritima strategin? Riksdagen Sida 6 av 8

7 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet :58 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 7 av 8

8 Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontakta Mats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet Sida 8 av 8

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön? Vad behöver göras? Vattenrådet för Bohuskusten har låtit representanter för myndigheter, kommuner, branscher, universitet och intresseorganisationer med ansvar och engagemang för havet svara på frågor

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Näringsdepartementet 1

Näringsdepartementet 1 2017-01-26 Näringsdepartementet 1 En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö Näringsdepartementet Ida Björklund 2 Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp) 2013-03-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande om motion gällande gröna tak Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Läs mer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s

Läs mer

Till lunch kommer ni att veta

Till lunch kommer ni att veta Till lunch kommer ni att veta Vad Vindval kommit fram till hittills Vad ni kan förvänta er av Vindval framöver Lite extra om människors påverkan av ljud -09-10 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen Översikt Område B 13 09 09 B1 : 12 st bodar i höjdläge lika Gökboa = minhöjd mot havet B2 : 7 st bodar 34 cm högre än Gökboa B3 : 7 st bodar i höjdläge lika Gökboa B4 : 3 st bodar i höjdläge lika Gökboa

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

4 kommuner i gemensamt arbete

4 kommuner i gemensamt arbete 4 kommuner i gemensamt arbete Tillväxt Norra Bohuslän är en samarbetsplattform. Gemensamt arbete baserat på gemensamma frågor. Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena

Läs mer

God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30

God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-12-14 Ansvarig utgivare:

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd

Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd Ympäristölautakunta 67 13.04.2016 Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd 2790/11.01.00/2016 Ympäristölautakunta 13.04.2016 67 Beredare

Läs mer

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling Vesa Tschernij Verksamhetsledare fem i tolv Stor volym viktigare än bra kvalité Samma pris/kg Medelhavet Södra Östersjön 5-6 mån turistsäsong

Läs mer

Projektplan för Ål together II

Projektplan för Ål together II 2015-10-27 Projektplan för Ål together II Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd. Inför

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Ekosystemtjänster Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Vad är Ekosystemtjänster? De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan direkt eller indirekt, d.v.s.

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig, Växjö kommun De första människorna som vandrade in i våra trakter efter att

Läs mer

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Appen Fish Kingdom Journalnummer: 2010-081-08 detta är en del

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Clara Wahren Ankom Stockholms läns landsting) 2016 Il Landstingsstyrelsens miljöberedning Motion

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier: Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Mellanbygdens vattenråd

Mellanbygdens vattenråd Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Lärarhandledning. Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö

Lärarhandledning. Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö Lärarhandledning Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö Lärarhandledning Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö I Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö uppmärksammar vi problemet

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 PROTOKOLL Nummer 7 26.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog

Läs mer

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ Sammanfattning 2 BALTIC STERN Att rädda Östersjön ger välfärdsvinster på 9 14 miljarder kronor årligen Det internationella forskarnätverket

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och

Läs mer

konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel

konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel Bäste medlem, Medlemsbrev 2015-04-05 Detta medlemsbrev

Läs mer