MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson"

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Datum Dnr (7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg inför utpekanden av nya Natura 2000-områden Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson Deltagare: 47 personer varav 10 kvinnor och 37 män. 9 av deltagarna var markägare. Nedan redovisas de frågor och synpunkter som uppkom på mötet och de svar som gavs från länsstyrelsen: Hur stor andel nationellt av alla Natura 2000-områden i Sverige finns på Gotland? Svar: Länsstyreslen hade inget svar på frågan under mötet, utan ber att få återkomma. Vilka naturtyper har Gotland ett särskilt ansvar för, av de som hittats i riksintresseområdet? Svar: Vi har ett nationellt (och ibland även internationellt) ansvar för följande naturtyper i riksintresseområdet; basiska berghällar (6110), kalkgräsmarker (6210), alvar (6280), agkärr (7210), rikkärr (7230, i södra Sverige), karsthällmarker (8240) och trädklädd betesmark (9070, skogsbete). Information om några av dessa naturtyper finns på länsstyrelsens hemsida och information om alla naturtyperna finns på Naturvårdsverkets hemsida. Har Gotland ett europeiskt ansvar för väddnätfjärilen, så som vi har för nipsippa (där 70 % av nipsipporna i EU finns på Gotland)? POSTADRESS VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON E-POST WEBBPLATS

2 2 Svar: Gotland har inget utpräglat europeiskt ansvar för väddnätfjärilen, då den finns spridd runt om i Europa och även på flera lokaler i Sverige. Dock har väddnätfjärilen de senaste 30 åren minskat i snabb takt i hela Västeuropa och så även i Sverige och på Gotland. Alla länder inom EU har därför ett stort ansvar att bevara fjärilen, då den anses ha en ogynnsam och försämrande bevarandestatus. Kommer det bli ett enda stort Natura 2000-område i riksintresseområdet? Svar: Det finns inga förslag till områden framtagna, så det är svårt att svara på. Det som går att utläsa ur resultatet redan nu är att hela riksintresseområdet inte kommer att vara aktuellt för nätverket Natura I arbetet med att ta fram förslag till områden så kommer länsstyrelsen jobba för att så lite mark som möjligt med låga naturvärden ska komma med, då Natura områdena ska representera de mest värdefulla områdena för arter och naturtyper som landet har att erbjuda. Varför jobbar vi med det här över huvud taget efter Åsa Romsons uttalande om att det inte behövs fler stora Natura 2000-områden på Gotland? Det är ett slöseri med skattepengar. Svar: Vi har fått det här uppdraget av Naturvårdsverket, samt medel för att genomföra det. Vi har inte fått något besked, från vare sig Naturvårdsverket eller Regeringen, att vi ska avbryta uppdraget. Därför fortsätter vi att arbeta med det tills ett sådant besked kommer. Uppdraget har hittills lett till ett mycket gott naturvärdesunderlag i riksintresseområdet som kan användas av alla markägare och intressenter. Markägarrätten bör tas hänsyn till i uppdraget. Svar: Markägarrätten finns kvar i ett Natura 2000-område, precis som den gör i områden som klassas som riksintressen, nyckelbiotoper eller liknande. Skulle markägaren i framtiden bli hindrad i en pågående markanvändning så har markägaren rätt till ersättning. Vad innebär förankring? Vad händer om t.ex. en markägare inte vill ha Natura 2000-på sin mark? Svar: En fullgod förankring i det här uppdraget innebär att markägaren ska ha blivit informerad om Natura 2000-förslaget och hur det kan påverka markanvändningen på den berörda fastigheten, samt ha fått rimlig tid att yttra sig över förslaget. Med rimlig tid räknas normalt 30 dagar, men i det här uppdraget kommer markägare få minst 6 veckor på sig att yttra sig.

3 3 En positiv markägarförankring innebär att markägaren ställer sig positiv till förslaget. En negativ markägarförankring innebär att markägaren ställer sig negativ till förslaget. Det står uttryckligen i både Naturvårdsverkets riktlinjer och i art- och habitatdirektivet att det endast är vetenskapliga kriterier som ska gälla när gränser dras och områden pekas ut till nätverket Natura Men det står också i Naturvårdsverkets riktlinjer att det är viktigt med en positiv markägarförankring för nationellt identifierade brister, som detta uppdrag handlar om. Naturvårdsverkets vägledning från den 16 december 2014 säger följande: Utgångspunkt för avgränsning ska vara vetenskapliga kriterier MEN för nationellt identifierade brister kan negativt förankrade områden eventuellt prioriteras lägre. Med erfarenhet av regeringsuppdraget förra året och den vägledning vi fick från Naturvårdsverket så behöver markägarförankringen ställas mot de naturvärden som finns i området. Är det mycket höga naturvärden blir det svårt att ta bort området och fortfarande behålla en vetenskaplig grund, men är det lägre naturvärden är det lättare att beakta negativ markägarförankring. Generellt i regeringsuppdraget förra året hade länsstyrelsen inte med någon mark med lägre naturvärden i sitt förslag från början. Fungerar det att ha vindkraftverk i ett Natura 2000-område? Kommer det bli stopp för Boge vind och Forsviden vind om dessa områden pekas ut som Natura 2000? Svar: Natura 2000 innebär inte något generellt förbud, eftersom det inte finns några föreskrifter kopplade till Natura 2000-områdena. Allt beror på vilka naturvärden som finns i Natura 2000-området och hur vindkraftverken påverkar dessa. Generellt så har Natura 2000-områdena på Gotland mycket höga naturvärden, vilket gör det svårt att kombinera syftet med Natura 2000 och vindkraftverk. Det går inte att svara på hur Boge vind och Forsviden vind kommer att påverkas av nätverket Natura 2000 innan några Natura 2000-områden är föreslagna, men redan nu kan det inventeringsunderlag som länsstyrelsen tagit fram, tillsammans med de undersökningar vindkraftsbolagen själva har gjort, ge en indikation på om de planerade vindkraftsverken kommer att påverka marker med höga naturvärden eller inte. Varför är t.ex. fuktängar viktiga att skydda, de är ju inte hotade på något sätt? Svar: Eftersom Natura 2000 är ett långsiktigt skydd som syftar till att bevara den biologiska mångfalden för nuvarande och kommande generationer finns inga krav på att området ska vara hotat idag, för att det ska vara lämpligt att föreslå. Tvärtom är det positivt att få ett så komplett nätverk som möjligt in-

4 4 nan dessa arter och naturtyper hotas, eftersom det blir lättare för markägare och företagare att planera sin verksamhet i förväg och förhoppningsvis slipper få stopp på den planerade verksamheten i sista minuten. Hur mycket skyddad natur har Gotland idag? Är inte detta tillräckligt? Svar: Idag utgörs ca 7 % av Gotlands land- och sötvattensyta av naturreservat och Natura 2000-områden. De internationella konventioner och mål som Sverige har anslutit sig till (främst konventionen om biologisk mångfald och FN:s hållbarhetsmål) säger att vi ska ha skyddat minst 17 % av våra land- och sötvattensmiljöer och minst 10 % av våra marina miljöer till år Regeringen har gått längre än så i sina ambitioner och beslöt i februari 2014 om nya etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som bl.a. säger att 20 % av land- och sötvattensmiljöerna ska bidra till den biologiska mångfalden fram till år Dessa mål är på nationell nivå och det finns inga uppsatta mål för varje län. Både konventionen om biologisk mångfald och Regeringens etappmål säger dock att vi ska prioritera de områden som har störst betydelse för den biologiska mångfalden och ett långsiktigt bevarande. Som markägare vill man ha information om naturvärdena på sin mark och hur man bäst kan sköta dem, men som jag har uppfattat det innebär Natura 2000 mest restriktioner kring vad man inte får göra. Svar: Den bevarandeplan som tas fram för varje Natura 2000-område är menad att vara ett vägledande dokument för områdets framtida skötsel och bevarande, ett stöd för både markägare och myndigheter. I bevarandeplanen beskrivs dels vilka skötselåtgärder som är viktiga för att bevara områdets naturvärden på sikt. Dessa åtgärder kräver inte att man söker tillstånd utan tvärtom är det möjligt att få ersättning för att genomföra dem. Bevarandeplanen listar också vilka åtgärder som kan innebära ett hot mot markens naturvärden och som då kan kräva en tillståndsansökan. Om jag som person är trygg i att jag har ett arbete och en inkomst så tar jag hänsyn till naturen. Om jag inte känner mig trygg i det så tar jag inte hänsyn till naturen. Jag har precis tagit upp ett hygge och ska nu plantera det. Men det känns inte meningsfullt om marken skulle bli Natura 2000 för då får jag väl ändå inte avverka min skog i slutändan? Svar: En skog som en gång är föryngringsavverkad har förlorat mycket av sina naturvärden och är därför mindre intressant för nätverket Natura Länsstyrelsen försöker i möjligaste mån undvika att ta med dessa skogar i för-

5 5 slag till nya Natura 2000-områden. Om en tidigare föryngringsavverkad skog ändå ingår i ett Natura 2000-område så är det oftast fullt möjligt att åter föryngringsavverka den vid mogen ålder, så länge den inte påverkar omkringliggande marker med höga naturvärden negativt. I många fall är vanlig generell hänsyn tillräcklig. Givetvis kan det finnas undantag, och skulle en föryngringsavverkning hindras eller påkrävas större naturhänsyn är skogsvårdslagen kräver så utgår ersättning till markägaren. Det bör förtydligas att årets inventering av nipsippa endast hittade knappt blomstjälkar medan 2004 års inventering av nipsippa hittade över plantor. Svar: Syftet med årets inventering av nipsippa var att komplettera inventeringen från 2004 som främst utfördes i nipsippans kärnområde på Filehajdar. Årets inventering har därför utförts i de mer perifera områdena för nipsippa på Filehajdar, samt på hela Hejnum hällar och delar av Boge öster om Kallgate. Det stämmer att årets inventering inte hittade i närheten av så många nipsippor som inventeringen 2004, vilket bekräftar bilden av att sydvästra Filehajdar är nipsippans absoluta kärnområde. Ingick väddnätfjäril och nipsippa som nationellt identifierade brister i Naturvårdsverkets riktlinjer? Svar: Naturvårdsverkets riktlinjer kring nationellt identifierade brister är väldigt breda och innefattar många kriterier. Ett av dem säger att länsstyrelserna bör ta hänsyn till ny kunskap av särskilt viktiga förekomster av arter eller naturtyper, där både nipsippan och väddnätfjärilen kan sägas ingå. Ett annat kriterium säger att det är viktigt att nationella toppobjekt ingår i nätverket. Både nipsippan och väddnätfjärilen utgör viktiga delar i den stora ekologiska helhet som är Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg. Varken nipsippa eller väddnätfjäril finns dock med på Naturvårdsverkets bilagor över arter och naturtyper som har en låg representation i nätverket. Det bör förtydligas att de utpekade bristnaturtyperna i Naturvårdsverkets riktlinjer har fått en bättre representation i nätverket genom regeringens beslut den 31 augusti om nya Natura 2000-områden på Gotland. Svar: Det stämmer att de utpekade bristnaturtyperna; basiska berghällar, karsthällmarker, rikkärr och trädklädda betesmarker, men kanske främst de två förstnämnda, har fått en bättre representation i nätverket efter regeringens beslut den 31 augusti 2015 då flera nya områden tillkom på Gotland. Eftersom det nu är många generationer av markägare som har skapat dessa naturvärden, varför tror staten att de kan ta över marken och göra det bättre?

6 6 Svar: Staten gör inga anspråk på att vara bättre förvaltare av naturvärden än nuvarande markägare. Det är helt sant att det är markägare som genom generationer har skapat dessa naturvärden och det är i de flesta fall fortfarande markägarna, eller andra lokala djurhållare och entreprenörer, som sköter om markerna med höga naturvärden på Gotland. Många av dessa är skyddade områden i dag, både Natura 2000-områden och naturreservat, och här gör många markägare, djurhållare och entreprenörer ett fantastiskt jobb. Statens roll i dessa områden är bl.a. att uppmuntra denna skötsel och bidra ekonomiskt till att den ska kunna fortgå. Om naturskyddet hindrar utveckling som ger arbetstillfällen, kommer vi att få någon annan vinning av naturskyddet? Svar: Skyddade områden måste skötas och detta genererar arbetstillfällen. Länsstyrelsen har nyligen upphandlat både naturvårdsröjning och stängsling med lokala entreprenörer över ön för att tillgodose nödvändig skötsel av våra reservat. Skyddade områden ger också förutsättningar för betesdrift som kan generera inkomster till djurhållaren och många reservat utgör mycket lämpliga områden för naturturism. Men anledningen, i grunden, till att vi skyddar natur över huvud taget är för att vi är beroende av naturen och allt den ger oss. Detta är en stor rikedom och att bevara den biologiska mångfalden är en sund investering i framtiden. I EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, där Natura områdena utgör grunden och hörnstenarna, står följande: Biologisk mångfald den fantastiska variationsrikedomen av ekosystem, arter och gener har inte bara ett värde i sig, den ger också samhället en mängd olika ekosystemtjänster som vi är beroende av, som livsmedel, drickvatten, pollinering, skydd mot översvämning och så vidare. I etappmålet om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från 2014 beskrivs också varför vi ska jobba för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med följande förklaring: Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster, vilka är grunden för vår välfärd. Både den offentliga och den privata sektorn är direkt eller indirekt beroende av ekosystemtjänster. Att inkludera biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samhällsplanering och näringslivsutveckling är alltmer angeläget i takt med den pågående minskningen av biologisk mångfald både i Sverige och globalt.

7 7 Uttrycket ekosystemtjänster beskriver ekosystemens bidrag till människors välbefinnande, såväl fysiskt och kulturellt som socialt. Ett och samma ekosystem kan bidra med flera olika viktiga funktioner och kan därför sägas vara mångfunktionellt. De synliga ekosystemtjänsterna, som t.ex. produktion av livsmedel och träråvaror, påverkar och är beroende av andra mindre synliga tjänster, som t.ex. jordmånsbildning, näringsreglering och vattenreglering.

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY ÖVERKLAGANDE Datum 23.6.2014 Dnr 551-1848-14 1(8) NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA Överklagande av Mark- och miljödomstolens, Nacka Tingsrätt, beslut den 2 juni 2014 angående

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa.

Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa. Datum 2015-10-20 Dnr: 511-1375-15 1(14) Naturvärden i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg som är av europeiskt intresse Länsstyrelsen fick i våras i uppdrag av Naturvårdsverket

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening

Sveriges Ornitologiska Förening s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Gunnarstenarna SE0110083

Gunnarstenarna SE0110083 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet. Dir. 2007:87

Kommittédirektiv. Översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet. Dir. 2007:87 Kommittédirektiv Översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet Dir. 2007:87 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson kommunchef, Robert Svensson samhällsbyggnadschef och

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Coaching för landsbygdsföretag Journalnummer: 2007-6632 Kontaktperson,

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla.

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2016-03-14 Socialnämnden Kommunstyrelsen Dnr Son 2015/536 Kst 2015/401 Integrationslyft för Järfälla - svar på motion Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

SÄKERHETS- OCH 2011-06-09. Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1.

SÄKERHETS- OCH 2011-06-09. Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1. SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN RAPPORT DNR 887-2010 2011-06-09 Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1. BAKGRUND Enligt lagen (2007:980)

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Naturskyddsföreningen Norrköping 1 maj 2016 Djurparkens utveckling Från början var Kolmårdens Djurpark en lugn anläggning som visade djur och hade

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012. YTTRANDE 2012-07-05 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM c/o Redovisningshuset Sundsesplanaden 2 registrator@environment.ministry.se S-824 30 HUDIKSVALL magnus.bergström@environment.ministry.se

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian

Läs mer

Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM

Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM Dnr 4031-17811-11 Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM Överklagan på Detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl., Ny förbindelse mellan Kvarnholmen

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Yttrande över program för Älta centrum.

Yttrande över program för Älta centrum. 1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-02-02 KFKS 2012/696-214 Planenheten Nacka kommun 131 81 Nacka Yttrande över program för Älta centrum. Sammanfattning En fördjupad översiktsplan bör tas fram för Älta

Läs mer