Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Datum Dnr (6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Ingunn Tryggvadotter, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson Deltagare: 33 personer varav 6 kvinnor och 27 män. Nedan redovisas de frågor och synpunkter som uppkom på mötet och de svar som gavs från länsstyrelsen: Varför strävar länsstyrelsen efter att skydda 80 % av nipsipporna på Filehajdar? Befintligt Natura 2000-område täcker redan in 50 % av populationen och EU säger att det räcker med 20 %. Svar: Sveriges åtagande gentemot EU är att se till att nipsippan har en långsiktigt gynnsam bevarandestatus. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för nipsippa i Sverige är det antal individer som beräknades finnas här vid inträdet i EU, dvs. cirka individer. Sverige har alltså åtagit sig att bevara en population av nipsippor, inte 20 % av populationen. Cirka 70 % av EU:s population, och 94 % av Sveriges population av nipsippa växer på Filehajdar, vilket gör att Filehajdar har ett mycket stort bevarandeansvar för arten både nationellt och internationellt. Befintligt Natura område rymmer cirka 50 % av Filehajdars population. Den relativt lilla arealen i det befintliga Natura 2000-området gör området sårbart för försämringar och slumpmässigt utdöende vilket kraftigt försvårar möjligheten att bevara arten på lång sikt. Den höga tätheten av nipsippa i området gör det mycket svårt att öka populationen till referensvärdet individer (och bibehålla den över tid). Länsstyrelsens förslag till utvidgat Natura 2000-område Filehajdar hyser inte bara en betydligt större del av den befintliga populationen (80 %), området POSTADRESS VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS

2 2 lämnar också utrymme för nipsippan att förökas och sprida sig. Detta ger goda möjligheter att kunna bevara nipsippan i området över tid, med en gynnsam bevarandestatus. Befintligt Natura 2000-område Filehajdar bör skötas med försiktigt bete. Svar: Länsstyrelsen instämmer i att det krävs någon form av skötsel och störning för att nipsippan ska kunna fröså sig och spridas. En form av skötsel kan mycket väl vara försiktigt bete och diskussioner har redan förts i skötselfrågan med Cementa. När det här Natura 2000-uppdraget är slutfört och beslutat så kommer länsstyrelsen att ta upp och aktualisera frågan om skötsel för spridningen av nipsippa på Filehajdar, utifrån de förutsättningar som då råder. Varför har länsstyrelsen 6 år på sig att upprätta en bevarandeplan? Om markägaren inte vill sköta området, vad händer då? Svar: När ett Natura 2000-område har beslutats av regeringen så ska regeringen så snart som möjligt, men senast inom 6 år, utse området till särskilt bevarandeområde. I samband med detta ska medlemsstaten redovisa hur området prioriteras i skyddsarbetet, vilket görs i form av en bevarandeplan. Detta står i Art- och habitatdirektivets artikel 4.4. Tidsfristen är troligtvis till för att ge medlemsstaten tid att ta fram bevarandeplanerna. Det krävs ingen bevarandeplan för att länsstyrelsen ska kunna initiera skötselinsatser i ett beslutat Natura 2000-område. Det krävs inte heller ett initiativ från markägaren, även om det är så de flesta skötselinsatser initieras idag. Skötselinsatsen förutsätter, precis som vanligt, en god dialog med markägaren och kunskap om hur åtgärden påverkar naturmiljön. Det är dock ovanligt att länsstyrelsen initierar skötselåtgärder i ett Natura 2000-område innan det finns en bevarandeplan eftersom det sällan, på 6 år, uppstår ett akut behov av bevarandeåtgärder. Marknadsvärdet på fastigheten sjunker när det blir ett Natura område! Svar: Om pågående markanvändning (t.ex. skogsbruk) väsentligt försvåras eller förhindras av Natura 2000 så sjunker marknadsvärdet på fastigheten. Staten är då skyldig att ersätta fastighetsägaren för marknadsvärdesminskningen enligt expropriationslagen. Vanligtvis sker detta genom ett formellt områdesskydd. Då förses området med föreskrifter eller annat avtal för bevarandet av naturvärdena, samtidigt som ersättning utgår. Vad är pågående markanvändning?

3 3 Svar: Pågående markanvändning i skogsmark är alltid skogsbruk, i betesmark alltid bete och på åkermark alltid åkerbruk. En åker kan ligga länge utan att brytas upp och fortfarande räknas som åker med pågående markanvändning åkerbruk. Det finns en vägledande dom kring just det exemplet. Tillståndspliktiga verksamheter såsom vindkraft och täktverksamhet räknas endast som pågående markandning om det finns ett giltigt tillstånd till verksamheten. Enligt bankens beräkningar sjunker marknadsvärdet automatiskt när en fastighet blir Natura Det innebär att taket för belåning på fastigheten sänks och att en markägare med en högt belånad fastighet kan tvingas skaffa ytterligare säkerhet för lånen. Svar: Detta är egentligen ingen fråga som länsstyrelsen kan svara på. Men eftersom det är en viktig fråga för många markägare så har länsstyrelsen kontaktat en bank, Landshypoteket, och ställt frågan. Landshypoteket utreder frågan och återkommer med svar. Länsstyrelsen återkopplar när det finns ett svar på frågan. Det måste finnas en bevarandeplan när förslaget läggs så att markägarna vet vad Natura 2000 innebär och vad de har att ta ställning till. Svar: Länsstyrelsens uppgift under remissperioden är att informera markägarna om vad Natura 2000-förslaget innebär för dem och hur de kan tänkas påverkas. Det finns inga krav på att detta ska ske genom en bevarandeplan, utan informationen anpassas till varje markägares önskemål och behov. Länsstyrelsen måste beakta ekonomiska, sociala och kulturella aspekter (artikel 2.3 i Art- och habitatdirektivet) vid framtagande av förslag till nya Natura 2000-områden när det gäller de nationella bristerna, och göra avvägningar mot dessa intressen enligt svensk lagstiftning. Därför bör länsstyrelsen också vara skyldig att göra en utredning av samhällsekonomiska konsekvenser av förslaget. Svar: Det är viktigt att skilja på nationella brister i Sveriges naturskydd och nationellt identifierade brister i Sveriges Natura 2000-nätverk. Nationella brister i Sveriges naturskydd åtgärdas genom nationella skyddsformer som följer nationell lagstiftning, såsom naturreservat. Nationellt identifierade brister i Sveriges Natura 2000-nätverk åtgärdas genom förslag till nya (och utvidgade) Natura 2000-områden. Vägledande domar i EU-domstol har fastställt att medlemsstaterna inte får ta hänsyn till ekonomiska, sociala eller kulturella värden vid urval och gränsdragningar av nya områden till nätverket Natura Vid urval av alla Natura 2000-områden ska Art- och habitatdirektivets kriterier gälla, tillsammans med bästa tillgängliga vetenskapliga un-

4 4 derlag. Av den anledningen ingår det inte heller i länsstyrelsens uppdrag att göra en utredning av samhällsekonomiska konsekvenser av förslaget. Hur kommer vindkraftsansökningarna i området att påverkas av de föreslagna Natura 2000-områdena? Kommer det krävas tillstånd även om verken ligger utanför? Och hur påverkas väddnätfjärilen av vindkraft? Svar: Det finns inga ansökta vindkraftsverk i de föreslagna Natura områdena. Om vindkraftsverken, eller tillhörande anläggningar, även om de ligger utanför ett Natura 2000-område, på ett betydande sätt påverka miljön i det naturområdet så krävs det ändå tillstånd. För de föreslagna Natura områdena är en viktig faktor att hydrologin i området bevaras och att inga vattenflöden skärs av eller ändrar riktning. Det kan finnas andra faktorer som kan påverka miljön i naturområdena, men detta är den viktigaste. T.ex. arten väddnätfjäril, som förekommer spritt i området, är beroende av fuktängar med ängsvädd och ett regelbundet översvämningsmönster för att fortplanta sig. Däremot påverkas den inte av vindsnurrorna på verken eftersom den flyger närmare marknivån. Vad händer om naturvärdena försämras i ett Natura 2000-område? Kan man ompröva området då? Svar: Medlemsstaten är skyldig att upprätthålla eller återskapa en gynnsam bevarandestatus i alla Natura 2000-områden. Om naturvärdena i ett Natura 2000-område håller på att försämras ska länsstyrelsen, i samråd med markägaren, försöka åtgärda detta genom både skydds- och skötselåtgärder. Om ett Natura 2000-område på naturlig väg har förlorat de naturvärden som området syftade till att bevara och bidra till vid utpekandet, så finns en möjlighet att ta bort det ur nätverket. Får man slutavverka i ett Natura 2000-område? Svar: Om skogen sedan tidigare är brukad med hyggesbruk och därmed har låga naturvärden, så kan det vara fullt möjligt att fortsätta bruka den med hyggesbruk även i framtiden, om området inte är av stor betydelse för att hela området ska kunna uppnå eller bibehålla gynnsam bevarandestatus. Om skogen däremot är klassad som naturtyp och hyser höga naturvärden så går det troligtvis inte att bruka den med hyggesbruk. Däremot kan det vara fullt möjligt att bedriva plockhuggning i skogen. Hur lång tid tar det innan man får ersättning när man har blivit förhindrad i pågående markanvändning? Det borde finnas en lag som säger hur lång tid det får lov att ta innan markägaren får ersättning. Om den perioden tar löper ut bör markägaren få lov att utföra åtgärden. Staten borde ha täckning

5 5 för att betala ut ersättning för alla Natura 2000-områden som inte är formellt skyddade. Svar: Först måste en värdering upprättas för att avgöra hur stor ersättning markägaren har rätt till. Detta görs av en oberoende värderingsfirma. Därefter ska värderingen godkännas av både Naturvårdsverket och markägaren för att ett avtal slutligen ska kunna träffas mellan staten och markägaren. Om alla parter är överens om ersättningen och villkoren för ersättning kan detta gå på ett halvår. Om det inte finns pengar i årets budget för markåtkomst så är normalfallet att markägaren inte behöver vänta längre än till nästa år på ersättning. I år har länsstyrelsen dessutom fått ökade medel för markåtkomst jämfört med tidigare år, något som bl.a. beror på den ökade arealen värdefull skog i Natura 2000-områden, som inte är formellt skyddad. Detta för att ha täckning för markägare som vill ha ersättning. Hur avancerad måste en MKB för ett Natura 2000-tillstånd vara? Svar: Om det gäller en MKB för en större verksamhet med stor miljöpåverkan, t.ex. en storskalig täktverksamhet, så behöver MKB:n vara omfattande. Rör det sig om en mindre verksamhet som inte har så stor miljöpåverkan, t.ex. en avverkning, så behöver MKB:n inte vara särskilt omfattande utan kan nästan jämföras med en utförlig avverkningsanmälan. Om något saknas i MKB:n så hör länsstyrelsen av sig och förklarar vilka kompletteringar som behövs. Miljöminister Åsa Romson sa på presskonferensen den 31 augusti 2015 i Visby att det inte var aktuellt med några fler större Natura 2000-områden på Gotland. Näringsminister Mikael Damberg bekräftade nyligen att det uttalandet står fast. Varför går länsstyrelsen vidare i sitt uppdrag? Svar: Länsstyrelsen har fått det här uppdraget av Naturvårdsverket, inklusive medel för att genomföra det. Varken från Naturvårdsverket eller från Regeringen har det kommit signaler om att uppdraget ska avbrytas. Länsstyrelsen kommer därför att slutföra sitt uppdrag. Kommer Natura 2000-områden fortsätta att pekas ut i framtiden. Svar: Natura 2000 är ett levande nätverk som hela tiden utvärderas, följs upp och kompletteras när det finns behov. Många medlemsstater börjar närma sig vad som i dagsläget bedöms som ett komplett nätverk, främst i land- och sötvattensmiljöer. Ju längre i arbetet med Natura 2000 medlemsstaterna kommer, desto färre kompletteringar kommer att behövas framöver. Men det går inte att säga om det kommer att pekas ut fler Natura 2000-områden och i så fall hur många och stora de blir. Det får avgöras vid varje översikt av nätverket, en översikt som genomförs vart sjätte år.

6 6