Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanliga frågor och svar om Natura 2000"

Transkript

1 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad i landet. Medlemsstaterna ska även peka ut områden som utgör livsmiljöer för särskilda arter specificerade av EU och viktiga fågellokaler. Det övergripande ansvaret Sverige har när det gäller nätverket Natura 2000 är att naturtyper och arter ska ha gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå. Det innebär att djur, växter och naturmiljöer ska ha goda förutsättningar att finnas kvar långsiktigt i området. Varför kan man inte peka ut redan skyddade områden till Natura 2000-nätverket? De flesta Natura 2000-områden på Gotland (och i Sverige) har pekats ut i områden som redan är skyddade som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Detta har dock visat sig otillräckligt. Dels p.g.a. att mycket ny kunskap har kommit fram sedan dessa naturreservat bildades och enligt EU-direktivet ska landets mest värdefulla naturområden representeras i nätverket. Och dels för att Natura 2000-nätverket kräver en representation av alla landets naturtyper som finns med i EU s habitatdirektiv. Naturreservatsbildning på Gotland idag har en tonvikt på skog och trädbärande miljöer, då dessa har genomgått en stor förändring genom modernt skogsbruk och därför ansetts nödvändiga att skydda. Magrare marker såsom hällmarker har inte genomgått samma förändring och har därför inte varit prioriterade att skydda som naturreservat. Det är dock viktigt att även dessa finns representerade i Natura 2000-nätverket. Varför kan man inte använda sig av KOMET-modellen för Natura 2000 och låta markägare själva välja ut vilka marker som ska vara med i nätverket? EU-direktivet kräver att alla Natura 2000-områden ska pekas ut på vetenskaplig grund. Inga andra avvägningar får göras i utpekandet. Tyvärr är detta krav svårt att kombinera med KOMET-modellen. Däremot när det gäller bildande av naturreservat så är KOMET-modellen ett viktigt verktyg som Länsstyrelsen kommer att jobba mer med framöver. Vad får man göra/inte göra i ett Natura 2000-område? Denna fråga går inte exakt att svara på eftersom Natura 2000-områden inte har några föreskrifter. Det som lagen dock säger är att det krävs tillstånd om man vill genomföra en åtgärd eller bedriva en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett

2 naturområde. Detta gäller inte åtgärder och verksamheter som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln av de utpekade naturtyperna. Tillstånd får endast ges om åtgärden eller verksamheten inte skadar de arter eller livsmiljöer som skyddet är till för. Grundtanken är alltså att de naturvärden som finns i Natura 2000-området vid utpekandet ska finnas kvar. I de allra flesta fall innebär detta att den markanvändning som pågår och har pågått hittills inte hindras av Natura Hur vet man då när man påverkar miljön i ett naturområde på ett betydande sätt? Det beror på vilka naturvärden som finns i området från början och hur åtgärden ser ut. I ett område med låga naturvärden kan ibland en stor åtgärd genomföras utan att det påverkar miljön medan i ett område med höga naturvärden kan mindre åtgärder påverka miljön på ett betydande sätt. Alla befintliga Natura 2000-områden är indelade i olika områden som klassats, t.ex. gammal ädellövskog, ung barrskog, naturlig slåtteräng, åker, väg, mm. Dessa klassningar säger vilka naturvärden som finns just där och om området är en naturtyp. Till varje befintligt Natura 2000-område finns även en bevarandeplan. Bevarandeplanen är en vägledning för bl.a. sakägare och Länsstyrelsen för att veta när det kan krävas tillstånd och inte. Den säger vilka åtgärder som kan tänkas påverka varje naturtyp betydande, men också vilka skötselåtgärder som är nödvändiga för att bevara områdets naturvärden. Enklast är att höra med Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen innan man påbörjar åtgärden. För Länsstyrelsens nu aktuella förslag till nya Natura 2000-områden finns inga framtagna bevarandeplaner och inga heltäckande indelningar i olika naturtyper. I många fall går det dock att ge generella riktlinjer. Nedan följer några exempel på frågor om markanvändning som har dykt upp under förankringen som varit: Veduttag De allra flesta skogar på Gotland har präglats historiskt av plockhuggning för ved och virke. Det är bl.a. detta som har skapat de naturvärden vi har i skogarna idag. Ett ved- och virkesuttag genom plockhuggning/lätt gallring är därför sällan något som påverkar miljön betydande och kräver tillstånd från Natura Tvärtom är det i många fall en nödvändig naturvårdsåtgärd. Om uttaget dock är stort så att det börjar närma sig en hård gallring eller att skogen successivt blir allt glesare, då kan ett tillstånd behövas om skogen från början har höga skogliga naturvärden. Trakthyggesbruk Om skogen redan brukas med trakthyggesbruk, och har föryngringsavverkats en gång, har den normalt sett låga naturvärden. I de flesta fall utgör Natura 2000 då inget hinder för att fortsätta bedriva trakthyggesbruk, så länge det inte påverkar omkringliggande naturmiljöer negativt, t.ex. omkringliggande våtmarker eller sumpskogar. Många äldre skogar på Gotland har dock aldrig varit helt kalhuggna, även om de har varit glesare än idag. Dessa s.k. kontinuitetsskogar har ofta höga naturvärden och hyser många djur och

3 växter som är beroende av att det under lång tid har funnits skog på platsen. I sådana skogar går det oftast inte att bedriva trakthyggesbruk i ett Natura 2000-område. Åkerbruk Om åkern har brukats kontinuerligt före utpekandet av Natura 2000 så är det inget som hindrar att den fortsätter att brukas på samma sätt som tidigare. Det viktigaste då är att naturmiljön runt omkring åkern inte påverkas negativt, genom t.ex. en dikesrensning som påverkar intilliggande sjö eller vattendrag. Om åkern har använts som slåtter- och betesvall under lång tid utan varken gödsling eller plöjning så kan det hända att det har börjat vandra in växter som man hittar i naturbetesmarker. Om området är tillräckligt rikt på dessa växter och om övergången mot en naturbetesmark har gått tillräckligt långt kan åkern komma att klassas som en naturtyp med höga naturvärden. En sådan åker i ett Natura 2000-område går oftast inte att plöja upp och så in eller gödsla. Fortsatt höskörd eller bete är dock inga problem. Bete I princip all natur på Gotland har varit betad historiskt, mer eller mindre intensivt. Detta bete har skapat mycket av de höga naturvärden vi har idag i våra marker. Därför är bete, så länge det inte sker alltför intensivt, mycket sällan något som hindras av Natura Tvärtom är det en skötselåtgärd som eftersträvas i de flesta Natura 2000-områden. Husbygge Natura 2000 utgör inget generellt hinder mot husbygge. Det är naturvärdena på plats som styr. Är marken där husbygge planeras klassad som mark utan höga naturvärden, och om husbyggnationen inte påverkar den omkringliggande miljön eller arterna negativt, så utgör Natura 2000 inget hinder mot husbyggnation. Det går dock sällan att bygga ett hus på en mark med höga naturvärden i ett Natura 2000-område. Vindkraft Natura 2000 utgör inget generellt hinder mot vindkraft. På samma sätt som med husbygge så är det naturvärdena på plats som styr. En hel vindkraftspark har dock en stor påverkan på naturmiljön och går oftast inte att få tillstånd till i ett Natura 2000-område med stor andel mark som har höga naturvärden. Det kan också vara svårt i ett Natura 2000-område där det finns ett känsligt fågelliv. Täkt Precis som med husbygge och vindkraft så utgör Natura 2000 inget generellt förbud mot täkter. Det beror på vilka naturvärden som finns i det specifika området där täkten ska bedrivas och hur täkten påverkar omringliggande naturmiljöer. Husbehovstäkt av grus, sand eller sten i ett område med låga naturvärden och som inte har någon påverkan på

4 vatten eller andra naturmiljöer runt omkring hindras inte av Natura Storskalig täktverksamhet går oftast inte att bedriva i ett Natura 2000-område. Jakt Jakt på rådjur och räv är mycket sällan något som kan påverka naturmiljön negativt. Jakt på fågel kan behöva tillstånd i ett Natura 2000-område som särskilt är utpekat för fågellivet (SPA-område). Hur påverkas markanvändningen utanför ett Natura 2000-område? Inte heller denna fråga går att svara på exakt, då det beror på vilka naturtyper och naturvärden det rör sig om. Det finns inte en generell buffertzon runt ett Natura 2000-område där man inte får göra något, precis som det inte finns ett generellt mått på hur bred en kantzon ska vara mot ett vattendrag eller en våtmark vid en skogsavverkning. Grundregeln är att naturmiljön i Natura 2000-området inte ska påverkas negativt. En föryngringsavverkning kant i kant mot en sumpskog kan få en stor negativ påverkan på naturmiljön medan en föryngringsavverkning kant i kant mot en torrbacke inte får samma påverkan. Får man ersättning för ett Natura 2000-område? Eftersom ett Natura 2000-område inte har några föreskrifter så innebär skyddet inget direkt hinder för markanvändningen. Därför utgår heller ingen direkt intrångsersättning, utan denna betalas vanligtvis ut efter att en markägare blivit förhindrad i pågående markanvändning. T.ex. om en planerad föryngringsavverkning har fått nej med hänvisning till Natura Ersättning betalas inte för förväntansvärden, t.ex. planerade husbyggen som ännu inte har förhandsbesked. Vid utbetalning av intrångsersättning så bildas vanligtvis ett naturreservat på den delen av marken som har ingått i ersättningen. Länsstyrelsen prioriterar att lösa ersättningsfrågan i Natura 2000-områden om markägaren önskar det. Det behöver alltså inte gå så långt att markägaren blir hindrad i sin markanvändning, utan hör marägaren av sig och vill ha ersättning för området så tar Länsstyrelsen upp frågan. Ersättning kan fås antingen genom intrångsersättning för pågående markanvändning eller genom köp av fastigheten. Även här bildas vanligtvis ett naturreservat eller någon annan form av formellt skydd i samband med att ersättning betalas ut/marken köps in. Hur påverkas EU-stöd och betesarrende av Natura 2000? Varken EU-stöd eller betesarrende påverkas nämnvärt av Natura De åtgärder som ingår i EU s miljöersättningar och vanligtvis även i betesarrenden, dvs. bete, underhållande röjning och i vissa fall plockhuggning, är nödvändiga för skötseln av betesmarker och positiva för markens naturvärden. Det är därför inget som hindras av Natura 2000.

5 Om ett Natura 2000-område skär rätt igenom min fastighet, hur ska jag då nå till de delar jag behöver bruka? Befintliga brukningsvägar på fastigheten, även de som ingår i Natura 2000-området, kan i de allra flesta fall fortsätta användas utan hinder från Natura Om nya vägar ska dras utgör Natura 2000 endast ett hinder om vägen planeras igenom ett område med höga naturvärden som påverkas negativt av vägdragningen. T.ex. går det oftast bra att hugga fram en mindre traktorväg genom en redan gles skog med bra bärighet, om vägen inte beläggs. Däremot går det inte att dra fram en ny grusväg över en artrik gräsmark. Om Natura 2000-skulle utgöra ett hinder för markägaren mot att komma åt att bruka sin fastighet, utan att det går att lösa på annat sätt, så utgår ersättning till markägaren. Gäller även annan lagstiftning i ett Natura 2000-område? Ja. T.ex. kan ett husbygge vara ok enligt Natura 2000 men det ska även prövas enligt planoch bygglagen och all annan lagstiftning som kan vara aktuell. Kan man få bidrag till stängsel, vägunderhåll, mm i ett Natura 2000-område? Alla Natura 2000-områden har tillgång till Länsstyrelsens så kallade skötselanslag. Pengarna kan användas i Natura 2000-områden liksom i naturreservat för naturvårdande åtgärder och åtgärder för tillgänglighet. Markägare har därför möjlighet att få bidrag för t.ex. stängsel, vägunderhåll i vissa fall, naturvårdande röjningar, mm. om Länsstyrelsen bedömer att åtgärden ryms inom skötselanslagets budget. Områden som ligger i nätverket kan komma ifråga för EU:s stödform Life natur. Inom ramen för ett Life-projekt kan bevarandeåtgärder som tex röjning, stängsling och andra restaurerande åtgärder utföras med stöd från EU. Sådana medel får endast användas för utpekade Natura 2000-områden. Kan man sälja mark i ett Natura 2000-område? Natura 2000 reglerar endast markanvändningen. Försäljning av fastigheter och avstyckning av fastigheter hindras därför inte av Natura 2000.

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Naturvärdeskarta 2014-02-05

Naturvärdeskarta 2014-02-05 Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016

FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 Datum 2016-03-31 Dnr 511-1375-15 1(5) FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 1. Vilken omfattning har förslaget? De nya områdena och de

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2015

Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2015 1 Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2015 Hedjohannesört i Svartedalens naturreservat. Foto: Roger Gahnertz 1 2 RÄDDA SVARTEDALENS VILDMARK Rädda Svartedalens Vildmark får härmed redovisa

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50

Läs mer

Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland

Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland Bilaga 2 S0315E71 Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland Fastställd den 22.12.2015 Innehåll Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland... 1 1. Förvaltningsplanens bakgrund

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse 349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård - underlag till MKB för detaljplan Innehåll Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000-området Ytteräng,

Läs mer

Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd

Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd Natura 2000 i Sverige Handbok med allmänna råd Handbok 2003 : 9 december 2003. Natura 2000 i Sverige Handbok med allmänna råd NATURVÅRDSVERKET 2003 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun 211-8-31 511-129-1 1233 Förslag till ändringar inom Natura 2-området Falsterbo skjutfält (SE43111) i Vellinge kommun Bakgrund Natura 2 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige har

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

Förvaltningsplan Natura 2000

Förvaltningsplan Natura 2000 Bilaga 2 S0315E43 Förvaltningsplan Natura 2000 Natura 2000-område Natura 2000-kod Totalareal Naturreservaten Boxö och Länsmansgrundet FI1400021 samt FI1400011 Boxö 1 406 ha, varav 315 ha land och 1 091

Läs mer

Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar

Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar BESLUT 1(8) Vårt diarienummer 8/03 265 Handläggare, titel, telefon Eva Siljeholm, kommunekolog 011-15 19 65, 073-020 19 65 Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar Förslag till beslut 1 Norrköpings

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län 1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Kinnekulle Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

Hej Millan! Bästa hälsningar. Bengt Lundquist. Ordförande i Magnarps Intresseförening Tel 070-6091609

Hej Millan! Bästa hälsningar. Bengt Lundquist. Ordförande i Magnarps Intresseförening Tel 070-6091609 Från: Bengt Lundquist Till: Millan Hagström Ärende: Grönstrukturplanen Datum: den 9 april 2013 13:43:32 Bilagor: Idébeskrivning nov 2012-MW.doc Magnarps Intresseförenings visionsplan för Magnarp 2013.docx

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

148 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

148 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK Energimyndigheten är den myndighet som har ansvar för beslut om områden av riksintresse för energiproduktion. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun 2010-11-02 511-198-10 1276 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE0420287) i Klippans kommun Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige

Läs mer

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 15(1) Daphne 13 Hur skyddar vi floran genom Natura 2000? HANS RYDBERG Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 undertecknade huvuddelen av världens stater en konvention om hållbar utveckling och med

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

DOM 2016-01-20 Stockholm

DOM 2016-01-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

Naturreservat MOSSLUNDA

Naturreservat MOSSLUNDA Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2014

Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2014 1 Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2014 Flesevatten, rast- och utsiktsplats i Ranebo naturreservat. Foto: Kåre Ström 1 2 RÄDDA SVARTEDALENS VILDMARK Rädda Svartedalens Vildmark får härmed

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

DOM 2011-10-21 Meddelad i Luleå

DOM 2011-10-21 Meddelad i Luleå Föredragande: S. Poulsen Meddelad i Luleå Mål nr D5 1 KLAGANDE 1. Tor Lundberg, 610519-8979 Randijaurvägen 12 962 98 Randijaur 2. Svenska Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Ombud: Joanna Cornelius

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer