Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Transkript

1 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden gav ( 64) social- och omsorgskontoret i uppdrag att utreda hur behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka ser ut. Kontoret presenterar nu en utredning i enlighet med uppdraget. I utredningen dras bl.a. slutsatsen att det är svårt att utifrån befolkningsstatistikens siffror göra någon omfattande långsiktig bedömning av det kommande faktiska behovet av ytterligare en avdelning för finsktalande inom särskilt boende för somatiskt sjuka. Siffrorna visar att det kan komma en möjlig ökning av behovet av äldreomsorg på finska framöver, utifrån att de största grupperna med ursprung i Finland ännu inte är i åldergruppen som nu har särskilt boende. Men om detta behov bäst tillgodoses genom att skapa en ny finsk avdelning för somatiskt sjuka eller genom en ökad rekrytering av finskspråkig personal på samtliga boenden är i nuläget svårt att bedöma. Trots att behovskartläggningen visade att majoriten av de svarande har intresse av äldreomsorg på finska är det vanskligt att dra slutsatsen att samtliga personer födda i Finland kommer ha behov av boende på en specifik avdelning. En slutsats som däremot går att dra är att det kommer finnas ett fortsatt och litet ökat behov av att rekrytera finskspråkig personal de kommande åren. Äldreomsorgsnämnden föreslås godkänna social- och omsorgskontoret rapport Boende för finsktalande äldre Nulägesbild och förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Social- och omsorgskontorets tjänsteskrivelse daterad Social- och omsorgskontoret rapport Boende för finsktalande äldre Nulägesbild och förslag till åtgärder. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet medför i sig inga ekonomiska konsekvenser. Södertälje kommun Social- och omsorgskontoret Södertälje Organisationsnr: Besöksadress: Campusgatan 26 Växel:

2 Tjänsteskrivelse l l södertälje kommun 1 Sodal- och omsorgskontoret 2 (2) Social- och omsorgskontorets förslag till äldreomsorgsnämnden: Social- och omsorgskontorets rapport " Boende för finsktalande äldre-nulägesbild och förslag till åtgärder" godkänns. /1r--f ~//; Therese Bladh Handläggare Handläggare: Therese Bladh Handläggare Social- och omsorgskontoret Telefon (direkt): E-post: therese.bladh@sodertalje.se Beslutet skickas till Samordnaren för finskt förvaltningsområde Akten

3 Äldreomsorgsnämnden Rapport Boende för finsktalande äldre Nulägesbild och förslag till åtgärder Therese Bladh Handläggare Staben Telefon (direkt): E-post:

4 2 (8) 1. Bakgrund 1.1 Uppdraget Den 28 april beslutade äldreomsorgsnämnden att ge kontoret i uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett boende för finsktalande somatiskt sjuka. Uppdraget gavs mot bakgrund av ett möte som nämndens politiker haft med kommunens samordnare för det finska förvaltningsområdet där frågan väcktes. Ett medborgarförslag inkom den 16 april 2015 där två nya avdelningar för finsktalande föreslås upprättas på Mariekällgården. Författaren till medborgarförslaget beskriver att finsktalande äldre idag inte får rätt till vård på finska i den utsträckning som behovet kräver. 1.2 Metod För att få en bild av behovet av att öppna en finsk avdelning för somatiskt sjuka äldre har följande material gåtts igenom och använts som underlag för bedömning: Myndighetens siffror över platssituationen för särskilt boende för äldre Aktuell befolkningsstatistik över invånare födda i Finland Resultat från behovskartläggning genomförd av samordnare för finskt förvaltningsområde. För att få en bild av i vilken uträckning kommunen idag kan möta behovet av omsorg på finska har samtliga boenden även fått besvara en enkät med frågor rörande antal finsktalande boende idag, antal finskspråkig personal samt om de upplever att det finns ett uttryckt behov från boende eller anhöriga till finsktalande att få komma till en finsk avdelning. 1.3 Lagar och riktlinjer Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Den 1 januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) i kraft i Sverige. Lagen är en rättighetslag som innebär att den som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Detta innebär bland annat rättigheten att få kommunicera med myndigheter på ditt språk. Som nationella minoriteter i Sverige räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chi), samiska, finska och meänkieli.

5 3 (8) Finskt förvaltningsområde Södertälje är sedan 2010 finskt förvaltningsområde. Detta innebär att Södertälje är en av de 75 kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinländare) har vissa lagstadgade rättigheter som regleras enligt (SFS 2009:724) lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Vad det innebär att vara ett förvaltningsområde inom äldreomsorgsområdet regleras enligt 18 SFS 2009:724. Där står att En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det en möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska. Hur en kommun ska erbjuda omsorg på finska och i vilken omfattning regleras inte i nuvarande lagstiftning. I författningskommentarerna till minoritetslagstiftningens 18 anges att Arten och omfattningen av den äldreomsorg som erbjuds på nationellt minoritetsspråk blir beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar språket och vilka typ av omsorg de önskar, samt tillgången på språkkunnig personal. Minoriteters språkrättigheter i Socialtjänstlagen Enligt 5kap 6 i Socialtjänstlagen (SoL) ska kommuner verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre. Rekommendationer rörande språk i Socialstyrelsen nationella riktlinjer för demens Socialstyrelsen gav 2010 ut de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det finns i riktlinjerna ett antal rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer som centrala förutsättningar för att dessa riktlinjer ska ge önskat resultat. En av de centrala rekommendationerna i riktlinjerna är att vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad omvårdnad innebär att man har personen och inte demenssjukdomen i fokus. Som en del i en personcentrerad omvårdnad lyfter riktlinjerna även fram betydelsen av tillgång till personal som talar samma modersmål: Särskilt beaktar behov relaterade till att personer har annan kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturell hänsyn handlar exempelvis om att ge personen med demenssjukdom möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor samt att få tillgång till personal som talar samma språk som personen med demenssjukdom. Rekommendationen avser personer med demenssjukdom i både ordinärt boende och särskilt boende. Några motsvarande rekommendationer för gruppen äldre somatiskt sjuka finns inte i nuläget då forskningen visat att det framförallt är i samband med demenssjukdom som äldre med annat modermål än svenska tappar sitt senast inlärda språk och har därmed behov av omsorg på sitt modersmål.

6 4 (8) 1.4 Nulägesbeskrivning Södertälje Boende och personal I nuläget finns det en avdelning för finsktalande på Mariekällgården, Eken, där det finns 11 boendeplatser. Samtliga boendeplatser är avsedda för personer med demens. Antalet finsktalande på de övriga boendena varierar mellan 2 och 10 personer. Resultaten från enkäten från boendena visar att ungefär hälften av att de finsktalande brukarna har svårigheter att kommunicera på svenska. När det gäller finskspråkig personal har samtliga av kommunens 8 boenden finskspråkig personal. Antalet varierar här mellan 4 och 12 personer och samtliga boenden uppger att man därmed kan matcha behovet av omsorg på finska. Glasberga är det enda boendet som i nuläget upplever ett behov av att anställa fler medarbetare med kunskap i finska språket. I övrigt upplever majoriteten av boendena att det varken skett en ökning eller minskning av antalet boende med finskspråkig bakgrund de senaste åren. Sedan Mariekällgården fick en avdelning för enbart finsktalande har samtliga platser varit fulla. I nuläget finns det inga äldre som fått beslut om särskild boende som står i kö för att få plats på kommunens finsktalande avdelning Eken. Platserna på Eken har hittills alltid fördelats till finsktalande äldre med demens. Det har tidigare under 2015 varit ett fåtal personer med ursprung i Finland som till en början fått en plats på ett annat boende men som nu har fått flyttat till Eken. Nuvarande arbetssätt Alla ansökningar om särskilt boende där den enskilde ansöker direkt till en specifik avdelning eller ett specifikt boende avslås idag med hänvisning till att alla boenden uppnår skälig levnadsnivå. Under sista veckan i augusti var det 45 personer som stod i kö för att få plats på särskilt boende, och dessa siffror har varit relativt bestående under hela Idag ställs frågan angående språkbehov till alla som har fått beslut om särskilt boende men i nuläget är detta ingen information som registreras av myndigheten. Det finns därför i nuläget inget system för att kunna mäta hur behovet ser ut över tid eller huruvida de som idag bor på vanliga avdelningar önskar få plats på en finskspråkig avdelning. Samverkan finskt förvaltningsområde och äldreomsorgen Det har uttryckts behov från myndigheten om att det blir tydligare vilket ansvar kommunen har genom att vara finskt förvaltningsområde. Samordnaren för finskt förvaltningsområde har idag det övergripande ansvaret att samordna kommunens ansvar med dessa frågor och se till att kommunen följer de åtaganden som Södertälje har utifrån att vara finskt förvaltningsområde. Samordnaren är sammankallande i samråd för finskt förvaltningsområde där representanter från de största finska föreningarna, kyrkan, Mariekällgårdens finskspråkiga avdelning Eken, samt dagverksamheten Morkullan träffas en gång per månad. Under hösten kommer även verksamhetsansvarig för myndigheten för äldre att delta.

7 5 (8) Nationella studier har visat att kunskapen hos den sverigefinska minoriteten om deras rättigheter som minoritet är väldigt låg, vilket tyder på ett informationsbehov. Det saknas idag en struktur för hur och när äldre som beviljats särskilt boende får information om eventuellt behov av omsorg på finska. Befolkningsstatistik I Södertälje finns det totalt 3936 personer med ursprung i Finland (mätt den 31 dec 2014). Det största antalet av dessa finns i åldergruppen år. Sverige saknar en allmän språkstatistik och därför går det ej att få exakta uppgifter om invånarnas språkliga och etniska tillhörighet. Det är därför inte möjligt att ange något exakt tal för hur många som idag tillhör den Sverigefinska minoriteten. Den information som registreras är ursprungsland. Procent Andel av befolkningen i Södertälje som är födda i Finland, efter ålder år år år 85+ Diagrammet ovan visar hur stor andel av befolkningen inom varje åldersgrupp i Södertälje som har sitt ursprung i Finland. Den största gruppen födda i Finland finns inom åldersgruppen 65 och 74 år där 13 % är födda i Finland. I åldersgruppen år är motsvarande siffra 10.9 %. Procent Åldersfördelning i särskilt boende år år Diagrammet ovan visar åldersfördelningen för boende i särskilt boende i Södertälje, maj Totalt bor 505 personer i särskilt boende för äldre i Södertälje. Av dessa är 45 % mellan 85 och 95 år.

8 6 (8) Siffrorna tyder på att det kan komma att bli ett litet ökat behov av omsorg på finska eftersom andelen födda i Finland är som störst i gruppen 65 till 74 åringar och 75 till 84 åringar, medan majoriteten av de som idag bor på särskilt boende är mellan 85 och 94 år där andelen födda i Finland endast utgör 5 %. Det finns dock osäkerhetsfaktorer i bedömningen av behovet på längre sikt då de i gruppen åringar befunnit sig i Sverige under längre tid och därmed kan man förvänta sig att denna grupp har en god kunskap i svenska språket. Det kan dock ändå finnas ett behov av omsorg på Finska i denna grupp framförallt då forskningen visat att äldre vid demens ofta tappar sitt senast inlärda språk. Ovan siffror kan dock inte säga något om det faktiska behovet av att kommunicera på Finska, då det endast anger ursprungsland Finland. Behovskartläggning finskt förvaltningsområde 2015 Under 2015 genomförde samordnaren för finskt förvaltningsområde en enkätundersökning bland den finsktalande befolkningen i syfte att kartlägga behovet av olika typer av kommunal service på finska. Ett av dessa områden var behov av äldreomsorg på finska språket. Sammanlagt 66 personer samtliga födda i Finland svarade på enkäten. Samtliga svaranden är mellan 65 och 84 år Intresserade av äldresomsorg helt på Finska Intresse för äldreomsorg på Finska Ja, delvis på Finska Kanske om några år Ej intresserade av äldreomsorg på Finska Serie1 Diagrammet ovan visar fördelningen över svar på frågan Är du intresserad av äldreomsorg på Finska. 42 av 66 personer har svarat att de är intresserade av äldreomsorg helt på Finska vilket utgör 64 % av samtliga som svarat.

9 7 (8) 25 Har du eller någon närstående anhörig idag behov av äldreomsorg på Finska? Serie1 0 Jag själv har behov av äldreomsorg på Finska Jag själv, samt en eller flera av mina anhöriga Inte ännu Nej Diagrammet ovan visar hur många som svarat att man själv eller närstående idag har behov av äldreomsorg på finska. Siffrorna visar att sammanlagt 41 %, (27 av 66 personer) svarat att man har ett behov av äldreomsorg på Finska, varav 8 personer även har anhöriga som har behovet. 32 % (21 av 66) har svarat att man inte har behovet nu men eventuellt om några år, och 29 % (19 av 66) att man inte har ett behov. Sammanfattningsvis visar resultatet från kartläggningen att en majoritet av de svarande är intresserade av att få äldreomsorg på Finska men att andelen som idag upplever att de själva har ett behov idag är lägre. Resultatet från kartläggningen indikerar att gruppen finsktalande i Södertälje har och kommer ha ett behov av att få äldreomsorg på Finska. Dock är underlaget på 66 personer för litet för att kunna säkerställa att detta överensstämmer med behovet för hela gruppen. Det framkommer inte heller av undersökningen huruvida det är äldreomsorg på finska i form av en särskild finsk avdelning, eller om det är behov av att kunna kommunicera på Finska. Slutsats Det är svårt att utifrån befolkningsstatistikens siffror göra någon omfattande långsiktig bedömning av det kommande faktiska behovet av ytterligare en avdelning för finsktalande inom särskilt boende för somatiskt sjuka. Siffrorna visar att det kan komma en möjlig ökning av behovet av äldreomsorg på finska framöver, utifrån att de största grupperna med ursprung i Finland ännu inte är i åldergruppen som nu har särskilt boende. Men om detta behov bäst tillgodoses genom att skapa en ny finsk avdelning för somatiskt sjuka eller genom en ökad rekrytering av finskspråkig personal på samtliga boenden är i nuläget svårt att bedöma. Trots att behovskartläggningen visade att majoriten av de svarande har intresse av äldreomsorg på finska är det vanskligt att dra slutsatsen att samtliga personer födda i Finland kommer ha behov av boende på en specifik avdelning.

10 8 (8) En slutsats som däremot går att dra är att det kommer finnas ett fortsatt och litet ökat behov av att rekrytera finskspråkig personal de kommande åren. Då gruppen födda i Finland endast utgör 1 % av hela befolkningen under 54 år kommer däremot behovet i stort sett upphöra inom en 20 års period. För att vidare kunna ta ställning till hur kommunen på medellång sikt bäst ska möta upp behoven av särskilt boende för gruppen finsktalande föreslås följande utvecklingsåtgärder: 1. Utforma en lokal riktlinje för att tydligöra vad kommunens åtagande inom finskt förvaltningsområde innebär inom äldreomsorgen 2. Framtagande av system/arbetssätt på myndigheten för äldre som gör det möjligt att följa och kartlägga behoven av äldreomsorg på finska. 3. Ökad samverkan mellan samordnaren för finskt förvaltningsområde och myndigheten för äldre i syfte att löpande kartlägga hur finsktalande äldre bäst ser sin omsorg.