Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande

Transkript

1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2015/ (5) HANDLÄGGARE Sofia Nilsson sofia.nilsson@huddinge.se Socialnämnden Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Regeringen beslutade 2014 att tillsätta en utredning för en översyn av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, kallad betalningsansvarslagen. Enligt nu gällande lag inträder kommunens betalningsansvar fem vardagar inom somatisk vård och 30 vardagar inom psykiatrisk slutenvård, efter att behandlande läkare i slutenvården underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. I februari 2015 kom utredningens betänkande med ett förslag till ny lag. Lagen föreslås träda ikraft den 1 juli Huddinge kommun är inte remissinstans men socialnämnden ser att frågan är av vikt för kommunens invånare och verksamheter och önskar lämna ett yttrande. Betänkandet är omfattande och därför ligger fokus i detta yttrande på de för socialnämnden centrala delarna. Huddinge kommun lämnar även ett remissvar tillsammans med ett antal övriga kommuner i Stockholm genom Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). I förslaget lämnas ansvaret för att samverka kring när kommunens betalningsansvar ska träda in på landsting och kommun. Om parterna inte kommer överens finns en back-up-lösning som innebär att betalningsansvaret övergår till kommunen tre kalenderdagardagar efter att patienten bedömts som utskrivningsklar. Detta gäller för patienter inom både somatisk och psykiatrisk slutenvård. Utredningen menar att det nya lagförslaget inte kommer innebära ökade kostnader för kommunen. Förvaltningen anser att det finns ett behov av ökad samverkan mellan kommun och landsting för att ge den enskilde en trygg övergång från slutenvården till kommunal vård och omsorg. Lagförslaget ger inte POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 SN-2015/ (5) tillräckliga incitament för detta. Den föreslagna tiden för lagens ikraftträdande är för kort för att ge huvudmännen möjlighet att träffa överenskommelser samt genomföra nödvändiga omorganiseringar. Förvaltningen räknar med att lagförslaget kommer innebära kostnadsökningar för kommunen. Vidare anser inte förvaltningen att tillräcklig hänsyn tagits till den enskildes behov och rättigheter. Betänkandet saknar vidare analys av de konsekvenser den föreslagna sänkningen från 30 vardagar till tre kalenderdagar kommer att innebära för den enskilde. Lagförslaget innebär att delar av landstingets hälso- och sjukvårdsansvar förskjuts till kommunerna. Förslaget kommer få stora konsekvenser för kommunen medan landstingets slutenvård har fördelar av att inte göra andra överenskommelser med kommunen än den back-up-lösning som finns i lagförslaget. Beskrivning av ärendet Regeringen beslutade 2014 att tillsätta en utredning för en översyn av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, kallad betalningsansvarslagen (BAL). Syftet med översynen var att hålla tiden då utskrivningsklara patienter vistas inom sluten vård så kort som möjligt. Nu har utredningen lämnat förslag på ny lag som föreslås gälla från 1 juli Enligt lagförslaget ska slutenvården inom 24 timmar från inskrivning skicka ett inskrivningsmeddelande till kommun och öppenvård. Därefter ska öppenvården utse en fast vårdkontakt. När patienten bedömts som utskrivningsklar ska slutenvården skicka ett utskrivningsmeddelande. När öppenvården fått utskrivningsmeddelandet ska den fasta vårdkontakten kalla till samordnad individuell planering inom tre dagar från dess att patienten förklarats utskrivningsklar. För att betalningsansvaret ska övergå till kommunen ska inskrivningsmeddelande och kallelse till samordnad individuell planering skickats. Den samordnade individuella planeringen behöver inte ha genomförts för att betalningsansvaret ska övergå till kommunen. Förslaget innebär att huvudmännen behöver göra egna överenskommelser kring utskrivningsprocessen från slutenvården av patienter som behöver insatser från den kommunala socialtjänsten. Överenskommelser ska också träffas gällande när kommunens betalningsansvar ska inträda, vilka belopp som ska gälla samt hur tvister ska lösas. Om parterna inte kommer överens finns det en back-up-lösning i lagförslaget. Den innebär att kommunens betalningsansvar inträder tre kalenderdagar efter att läkare meddelat att patienten är utskrivningsklar. Den nuvarande lagen har fem vardagar för patienter inom den somatiska vården och 30 vardagar för patienter inom psykiatrin. Utredningen menar att det nya lagförslaget inte kommer att innebära ökade kostnader för kommunen.

3 SN-2015/ (5) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser att det finns ett behov av en översyn av gällande lagstiftning för att öka samverkan mellan kommun och landsting vilken i dagsläget fungerar mycket bristfälligt. Detta för att få en för patienten trygg och säker utskrivning från slutenvården. Förvaltningen är positiv till att patienten ska ha en fast vårdkontakt inom öppenvården redan innan denne är utskrivningsklar. Positivt är också att det förtydligas att planering av fortsatta insatser i samverkan mellan kommun och landsting är viktigt för en trygg utskrivningsprocess. Förvaltningen anser att det i betänkandet saknas underlag vad gäller patienter som vårdas inom den psykiatriska slutenvården. Betänkandet saknar vidare analys av de konsekvenser den föreslagna sänkningen från 30 vardagar till tre kalenderdagar kommer att innebära för den enskilde. Detta är en mycket omfattande förändring för en målgrupp som har stora och mycket specifika behov av insatser. Förvaltningen menar att en så drastisk minskning av antalet dagar kommer att påverka kvaliteten för den enskilde mycket negativt och få långtgående ekonomiska konsekvenser för kommunen. Lagförslaget ställer höga krav på samverkan mellan kommun och landsting. Dessutom kommer det krävas omställningar inom organisationen. Inom psykiatrin blir denna omställning mer omfattande än inom den somatiska vården och omsorgen. Sammantaget innebär det att förvaltningen anser att tiden till lagens ikraftträdande är alltför kort. Förutsättningarna för att uppnå lagens intentioner om en trygg och effektiv utskrivning är inte realistiska. Förvaltningens uppfattning är att varken öppenpsykiatrin eller primärvården har resurser, framförallt när det gäller läkartillgången, att möta denna grupp med svårt psykiskt sjuka patienter som har ett stort behov av insatser. Förslaget kommer innebära fler svårt sjuka inom den kommunala vården och omsorgen. Detta medför ett ökat behov av mer avancerade insatser inom kommunal verksamhet. Förvaltningen ser att det föreligger en stor risk att den redan idag otydliga gränsen mellan landstingets och kommunernas hälso- och sjukvård blir ännu otydligare. Om lagförslaget går igenom förskjuts delar av hälso- och sjukvårdsansvaret från landstingets slutenvård ut till kommunerna och öppenvården. I betänkandet uppges att lagförslaget inte kommer att innebära ökade kostnader för kommuner och landsting. Denna åsikt delas inte av förvaltningen och något tydligt underlag som stöder detta presenteras inte i betänkandet. Förvaltningen räknar med att om lagförslaget går igenom kommer det föra med sig avsevärt ökade kostnader då kommunen måste ha

4 SN-2015/ (5) en beredskap för att även under helger kunna planera för och ta emot patienter från slutenvården. Vidare ses ökade kostnader då kommunen får ta emot personer med ett mer omfattande hjälpbehov både avseende omsorg, sjukvård och socialpsykiatriska insatser. Idag finns i Huddinge kommun två särskilda boenden med psykiatrisk inriktning där platserna oftast är belagda. Korttidsplatser för patienter från psykiatrisk slutenvård saknas i kommunen och i Stockholms län. Som det ser ut idag tar det i regel 30 dagar eller mer att hitta en lämplig ledig boendeplats. Det finns ett behov av översyn av boendelösningar för denna målgrupp för att kunna genomföra den omfattande utbyggnaden av socialpsykiatrin som detta lagförslag kommer att innebära. Det innefattar utöver andra boendeformer även permanenta boendelösningar och inte minst den kompetens personalen inom socialpsykiatrin kommer att behöva. Den påskyndade planeringsprocessen är enligt förvaltningen svår att förena med kraven på en juridiskt korrekt myndighetsutövning av god kvalitet. Ett inskrivningsmeddelande innebär inte att socialtjänsten kan påbörja en utredning då en sådan måste föregås av den enskildes samtycke och en ansökan. Lagförslaget medför ett ökat ansvar för landstingets öppenvård, både inom öppenpsykiatrin och inom primärvården, vad gäller att möta de nya kraven på deltagande i utskrivningsprocessen. Detta sammantaget med ett ökat antal svårt sjuka i ordinärt boende kommer ställa större krav på öppenvården. Utifrån den erfarenhet förvaltningen har av samverkan med öppenvården finns en tveksamhet till att de har de resurser och den organisation som krävs för att klara av det uppdrag lagförslaget innebär. Det saknas dessutom i lagförslaget incitament för öppenvården att delta i planeringsprocessen. Detta saknas också i nuvarande lagstiftning vilket har medfört att det idag är stora problem med den öppna psykiatrin då de ytterst sällan deltar vid planeringar. De har också stora svårigheter att rekrytera kompetent personal till den verksamhet de bedriver. Förvaltningen ser inte att detta skulle lösas med ett nytt samverkansavtal. I nuläget finns ett samverkansavtal mellan Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun. Förvaltningen anser inte att lagförslagets krav på en sådan överenskommelse kommer att förändra landstingets benägenhet att efterfölja samverkansavtalet. Förvaltningen uppfattar det som att personer med socialpsykiatriska problem och funktionshinder är en lågprioriterad grupp för öppenpsykiatrin. Lagförslaget ger inget incitament för öppenpsykiatrin att komma till rätta med de problemen. Förvaltningen ser att det kan bli mycket svårt att få till stånd samverkan med öppenvården utan någon form av påtryckning i lagen.

5 SN-2015/ (5) Sammantaget ger betänkandet en god bild av dagens vårdplaneringsprocess gällande somatiska patienter men är ytterst bristfälligt för patienter som vårdas inom den slutna psykiatrin. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna och de konsekvenser det nya lagförslaget skulle medföra för kommuner och landsting samt för den enskilde saknas underbyggda konsekvensanalyser, tydliga resonemang och slutsatser. Förvaltningen saknar en tydlig koppling mellan betänkandets problembeskrivning och det lagförslag som presenterats. Utredningen uppfattas av förvaltningen som ett hafsverk som syftar till att lösa det minskade platsantalet inom slutenvården och som inte tar hänsyn till de kraftigt ökade kostnaderna det innebär för kommunerna. Vidare ser förvaltningen med stor oro på hur den föreslagna lagen kommer att påverka den enskilde individens välbefinnande och hälsa. Förvaltningen ser gärna ett reviderat lagförslag med tvingande incitament för landstinget att samverka med kommunen samt med en tydligare utgångspunkt i enskildes förutsättningar och behov. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Sofia Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor Remisshandlingar: (Hämtad den 28 maj 2015) Beslutet delges Socialdepartementet Kommunstyrelsen Rådet för funktionshinderfrågor