psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Giltig PRIO Psykisk ohälsa

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 3.1 Samordnad individuell plan 3.2 Boende 3.3 Sysselsättning 3.4 Arbetsrehabilitering 3.5 Hjälpmedel 4. Stöd till anhöriga 5. Mål för samverkan 6. Målgrupp 7. Strategisk planering och ledning 8. Brukarorganisationers medverkan 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas

3 2 1. Inledning och syfte Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande: Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (8a HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a SoL, ändrad genom SFS 2009:981). De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt.

4 3 2. Gemensamma överenskommelser Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Lokala styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2012) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012) Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län. Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010)

5 4 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen. Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Specifika avtal gällande ansvarsfördelning finns även gällande missbruk, mellan socialtjänst och BUP, mellan skola och BUP samt för betalningsansvarslagen. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 3.1 Samordnad Individuell Plan När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål (3 f HSL, 2 kap. 7 SoL). Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län har en överenskommelse om gemensamma rutiner för arbete med Samordnad individuell plan, SIP, denna gäller samtliga patienter/brukare oavsett ålder och diagnos. I ovanstående länk finns rutiner för när och hur en SIP skall användas. Av rutinen framgår målgrupp för SIP, vem som initierar samordning, rutin för samtycke, vilka som ska närvara samt vad planen skall innehålla. 3.2 Boende I Kalmar län finns inga boendeverksamheter för målgruppen som drivs gemensamt av huvudmännen. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ibland behöva stödinsatser i form av boende med särskild service enligt LSS eller SOL eller stöd i ordinärt boende som bistånd enlig SOL detta stöd är kommunernas ansvar.

6 5 Sedan 2008 finns i Kalmar län Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Avtalet omfattar alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Detta innebär att följande ansvarsfördelning gäller i Kalmar län: Kommunen ansvarar för: Hälso- och sjukvård till personer som bor i särskilda boenden samt bostäder med särskild service Hälso- och sjukvård för personer under vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet Hälso- och sjukvård till de personer som har sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård), se punkt 6.1 och 6.2 i avtalet Rehabilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.11 i avtalet Habilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskilt service samt vid vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.12 i avtalet Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå samt arbetsterapeut och sjukgymnastnivå. Landstinget ansvarar för: Öppen och sluten vård, akut och planerad vård samt allmän och specialiserad vård vid vårdcentraler och sjukhus Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i enlighet med punkt 6.11, 6.12 samt 6.13 i avtalet Läkarmedverkan Läkemedel, se punkt i avtalet För samverkan kring barn och ungdomar som under längre eller kortare tid behöver bo/vara placerade i annat boende än hemmet finns sedan våren 2013 en gemensam överenskommelse mellan BUP i Kalmar län och socialtjänsterna i Kalmar län med rutiner för samverkan.

7 6 3.3 Sysselsättning Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. SoL 5 kap 7. För brukare som tillhör LSS personkrets ansvarar kommunen för daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. LSS Arbetsrehabilitering Samordningsförbundet i Kalmar län är ett samverkansforum mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och alla kommuner i länet. Dess uppdrag är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete Hjälpmedel Enligt gällande avtal Övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län ansvarar kommunerna för hjälpmedel till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskild service samt vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.13 i avtalet. Landstinget ansvarar för hjälpmedel till inneliggande patienter samt för alla hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped. För patienter inom habiliteringsverksamheten gäller att: Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år är landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar likställs med specialisthabilitering och är, oavsett ålder, landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gälland gällande personer över 18 år, räknas som bashabilitering, vilket är kommunens ansvar.

8 7 4. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som meddrabbade till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att: Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion Sprida informationsbroschyren Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län Landstinget kommer att medverka en gång/år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län.

9 8 5. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. 6. Målgrupp Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning. 7. Strategisk planering och ledning Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i länet samt socialchefer/ omsorgschefer från samtliga kommuner. Socialcheferna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna.

10 9 Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse. Ordförande Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Sekreterare Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Beredningsgrupp Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Beslutmässig Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Mötesfrekvens Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Adjungerade Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. Socialcheferna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Protokoll Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukare Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen. 8. Brukarorganisationers medverkan Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering.

11 10 9. Uppföljning Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande: Mål Indikatorer Tillvägagångssätt Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län. Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja. Antal upprättade individuella samordnade planer. Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Granskning av avvikelserapporter och åtgärder. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen. Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.

12 Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter.

13 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning, För Borgholms kommun För Emmaboda kommun Jan Erici Kommunfullmäktiges ordförande Ann-Marie Fagerström Kommunstyrelsens ordförande För Hultsfreds kommun För Högsby kommun Per-Inge Pettersson Socialnämndens ordförande Ingemar Svanström Kommunstyrelsens ordförande För Kalmar kommun För Mönsterås kommun Roger Kaliff Kommunfullmäktiges ordförande Roland Åkesson Kommunstyrelsens ordförande För Mörbylånga kommun För Nybro kommun Göran Backrot Kommunfullmäktiges ordförande Bernt Jonsson Kommunfullmäktiges ordförande För Oskarshamn kommun För Torsås kommun Andreas Erlandsson Socialnämndens ordförande Håkan Algotsson Kommunstyrelsens ordförande För Vimmerby kommun För Västerviks kommun Ingela Nilsson Nachtweij Kommunfullmäktiges ordförande Dan Nilsson Kommunfullmäktiges ordförande För Landstinget i Kalmar län Anders Henriksson Landstingsstyrelsens ordförande PRIO Psykisk ohälsa