Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2012/ Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag. Bakgrund Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning undertecknades i november 2012 efter beslut i kommunstyrelsen. Socialstyrelsen har i samband med PRIO-överenskommelsen mellan SKL och Socialstyrelsen förtydligat kraven på vad överenskommelsen skall innehålla. För att ta del av den prestationsbaserade ersättningen som är kopplad till PRIO-satsningen krävs bland annat att överenskommelsen revideras med ett tillägg kring anhörigstöd. I samband med revideringen uppdateras också förteckningen över de överenskommelser som är kopplade till den övergripande överenskommelsen. Den del som tillkommit på socialnämndens område är överenskommelse med BUP vilken biläggs förslaget. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Bilagor 1 Reviderad samverkansöverenskommelse 2 Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län. Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax ingela.moller@kalmar.se

2 Datum Ärendebeteckning SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Kalmar kommun Borgholms kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Emmaboda kommun Torsås kommun Mönsterås kommun Högsby kommun Hultsfreds kommun Oskarshamns kommun Västerviks kommun Vimmerby kommun

3 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4. Mål för samverkan 5. Målgrupp 6. Strategisk planering och ledning 7. Brukarorganisationers medverkan 8. Stöd till anhöriga 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas

4 3 (8) 1. Inledning och syfte Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande: Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (8a HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a SOL, ändrad genom SFS 2009:981) De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt. 2. Gemensamma överenskommelser Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Regionalt styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2013) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012)

5 4 (8) Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) o Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) o Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010) 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen. Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 4. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. 5. Målgrupp Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning.

6 5 (8) 6. Strategisk planering och ledning Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i l änet samt socialchefer/omsorgschefer från samtliga kommuner. erna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna. Ordförande Sekreterare Beredningsgrupp Beslutmässig Mötesfrekvens Adjungerade Protokoll Brukare Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. erna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen. Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse.

7 6 (8) 7. Brukarorganisationers medverkan Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering. 8. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som meddrabbade till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd. Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Sprida informationsbroschyren Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län. Landstinget kommer att medverka en gång/år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län

8 7 (8) 9. Uppföljning Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande. Mål Indikatorer Tillvägagångssätt Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län. Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja. Antal upprättade individuella samordnade planer. Samverkan ska bedrivas sa att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Granskning av avvikelserapporter och åtgärder. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen. Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.

9 8 (8) 10. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter. Underskrifter Landstinget i Kalmar län Kalmar kommun

10 Datum Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län Förord Dessa riktlinjer syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn och ungdomar 0 tom 17 år som är i behov av samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. Dessa riktlinjer för samverkan har tagits fram gemensamt av barn och ungdomspsykiatrin i landstinget Kalmar läns och socialförvaltningarna i samtliga tolv kommuner i Kalmar län. Arbetet utgår från lagstiftningen och från huvudmännens gemensamma avtal om samverkan. Riktlinjerna har tagits fram på uppdrag av ledningsgruppen för psykiatrifrågor i länet. Ledningsgruppens mandat utgår från det gemensamma avtal om samverkan som slöts

11 2 (7) För Barn och ungdomspsykiatrin Landstinget i Kalmar län Torsås kommun Florence Eddyson-Hägg Psykiatridirektör Ninna Melin För Kalmar kommun För Högsby kommun Cecilia Frid Anders Johansson För Nybro kommun För Borgholms kommun Hans-Gunnar Hovbäck Ewa Ekman För Mörbylånga kommun För Vimmerby kommun Ann-Katrin Ståhl Verksamhetsområdeschef För Emmaboda kommun Anette Nilsson För Mönsterås kommun Eila Medin Eva Augustsson För Hultsfreds kommun För Oskarshamns kommun Ann-Gret Sillén Elisabeth Larsson För Västerviks kommun Jörgen Olsson

12 3 (7) Grundläggande utgångspunkter Barnpsykiatrin och socialtjänsterna i Kalmar län ska arbeta i samverkan utifrån följande utgångspunkter Barnets/den unges bästa. I alla överväganden som rör barn och unga ska barnet/den unge ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad Barn och unga ska ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sina familjer och vara kvar i den förskolegrupp/skolklass de tillhör Barnet/ den unge skall få stöd utan oskäliga dröjsmål I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Ett barns eller en ungdoms intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets och kostnadsansvar. Målgrupp Målgruppen för denna överenskommelse är de barn och unga 0 tom 17 år som har behov av samtidiga insatser från socialtjänsten och barn och ungdomspsykiatrin oavsett om de redan har pågående kontakter eller inte. Barn och ungdomspsykatrins uppdrag BUP är en medicinsk specialitet vars huvuduppgift är att bedriva vård enligt HSL vilket innebär att medicinskt förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar och skador. Vården ska ges på lika villkor och den som har störst behov ska ges företräde. Vården skall vara av god kvalitet, lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vård kan även bedrivas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vilket innebär att vård kan ges utan patientens samtycke vid allvarlig psykisk störning. Vård inom LPT är relativt sällsynt inom barnpsykiatrin och när det är aktuellt handlar det om korta vårdepisoder. Socialtjänstens uppdrag Socialtjänsten ska, enligt Socialtjänstlagen, verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialtjänsten ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. I dessa fall ska socialtjänsten, i nära samarbete med hemmen, sörja för att de som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Om hänsyn till barnets bästa motiverar det, kan vård och fostran utanför det egna hemmet behövas. Vård enligt LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, ska beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Vård ska också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Socialtjänsten ansvarar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Barn och unga som tillhör personkretsen för LSS kan ansöka om insatser hos kommunen.

13 4 (7) Kontaktvägar BUP Vårdnadshavare/ungdomar kan själva söka hjälp via BUP. Övriga aktörer inom hälso- och sjukvården remitterar till BUP. Socialtjänsten kan efter samtycke från den enskilde remittera till BUP. Vid behov kan vi ha ett första möte gemensamt. Socialtjänst Vårdnadshavare/ ungdomar kan själva söka stöd hos socialtjänsten. Anmälningar från myndigheter (BUP och andra myndigheter) och allmänhet kring barn som far illa tas emot och utreds av socialtjänsten. Detta leder alltid till en förhandsbedömning. Om förhandsbedömningen leder till en utredning leder utredningen alltid till ett beslut. Tre nivåer av insatser Specialist Högspecialiserad vård, Beslutade insatser inom socialtjänst Första linjen Tex Ungdomsmottagning, Elevhälsa, Stöd och service inom socialtjänst Generell Tex Föräldrastödsgrupper, uppföljning inom barnhälsovård, drogförebyggande insatser Denna överenskommelse syftar inte till att beskriva andra aktörers ansvarsområden Det är dock viktigt att konstatera att stöd till barn som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa är beroende av goda insatser på samtliga vård/stöd nivåer. Tidiga insatser av god kvalité i barnets/den unges vardagsmiljö är en förutsättning för att inte barn och unga i onödan drabbas av psykisk ohälsa. Det är mycket angeläget att samverkan fungerar i alla led mellan generell-första linje och specialistnivå. Barn och ungdomspsykiatrin verkar enbart på specialist nivå och enbart utifrån det medicinska perspektivet. Socialtjänstens verksamheter arbetar på samtliga nivåer utifrån ett socialt perspektiv såväl på generell nivå i förebyggande verksamheter, på första linje nivå i råd och stöd verksamhet samt på specialistnivå i samband med utredningar och beviljade insatser enligt SOL, LVU och LSS. Arbete pågår med att utforma landstingets första linje verksamhet avseende barn och ungas psykiska hälsa och överenskommelsen kommer att kompletteras när detta klart. Denna överenskommelse handlar enbart om samverkan mellan specialist nivåerna inom barn och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.

14 5 (7) Samverkan Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka med varandra med stöd av 6 Förvaltningslagen. Det föreligger en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, skola, förskola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Samverkansskyldigheten gäller även inom enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. Sedan första januari 2010 gäller ett tillägg till Hälso- och sjukvårdslagen och i Socialtjänstlagen som innebär att kommuner och landsting är skyldiga att tillsammans med den enskilde, alternativt efter samtycke från den enskilde, upprätta en samordnad individuell plan för att den enskildes behov ska bli tillgodosedda. Syftet är inflytande och delaktighet för den enskilde samt förbättrad samordning av insatser från de bägge huvudmännen. Samordnad individuell plan SIP Sedan 2012 finns en överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP, mellan landstinget och länets kommuner. Denna nås via Via länken nås överenskomna rutiner och blanketter för arbetet med SIP. Utgångspunkten för att kalla till samordnad individuell plan är att barnet/den unge har insatser både från BUP och från socialtjänsten. En kallelse skall prioriteras av verksamheterna och skall komma tillstånd skyndsamt men senast tre veckor efter det att behovet uppmärksammats. Alla samordnade planer kräver ett samtycke från den enskilde det vill säga vårdnadshavare och/eller den unge själv efter 15 års ålder. Vid akuta placeringar skall en samordnad individuell plan upprättas senast 5 dagar efter placering om behov av barnpsykiatriska insatser finns. Överenskommelse om kostnadsfördelning är inte en del av den samordnade planen och ska inte diskuteras med barn och föräldrar. I den samordnade planen överenskoms mål och insatser samt tidsplan och vem som ansvarar för vilka insatser. Deltagare vid planeringen bör vara de handläggare, behandlare som ansvarar för insatser och som bäst känner barnet/den unge. Samverkan vid placering Principer för insatser till barn och ungdomar som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från de som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. En skillnad är att vid placering utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvaret, dock kvarstår varje parts ansvar utifrån aktuell lagstiftning. Parterna ska tydligt identifiera individens behov och vilken av huvudmännens ansvar de aktuella behandlingsinsatserna sorterar under. Kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver ska inte omfatta insatser som någon annan huvudman har ansvar för.

15 6 (7) En skiljelinje som måste dras mellan huvudmännen är, att sådana insatser som är att hänföra till hälso- och sjukvård ansvarar sjukvårdshuvudmannen för att tillgodose. Varje huvudman ansvarar för sin utredning och bedömning utifrån sitt uppdrag och kompetensområde i samband med placering utanför det egna hemmet. Då barnet har behov av såväl vård utanför det egna hemmet som psykiatrisk behandling ska socialtjänsten och barn och ungdomspsykiatrin upprätta en samordnad individuell plan SIP. Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen ska i normalfallet vara klarlagd innan placering sker utanför det egna hemmet. När det gäller barn och ungdomar med sammansatt social och psykiatrisk problematik, där tidigare insatser inte varit tillräckliga ska en gemensam bedömning göras om att en placering utanför hemmet är nödvändig. Placeringen ska leda till att nödvändig vård och behandling ska kunna genomföras. I dessa fall ska huvudmännen göra en gemensam bedömning av lämplig vårdgivare. Dygnskostnaden för dessa placeringar ska delas mellan huvudmännen utifrån varje parts ansvar. SIP Chef Adm SIP I samband med upprättande av SIP konstateras behov av placering och vilka behov som finns av psykiatrisk behandling. Vid akut placering skall en SIP ske inom 5 dagar efter placering. Vid behov av kostnadsfördelning skall en överläggning ske inom två veckor mellan verksamhetcheferna för resp BUP och socialtjänst. Ställningstagande till kostnadsfördelning dokumenteras*. Beslut fattas av enligt gällande delegation i respektive kommun Avtal med familjehem, HVB hem Eventuell remiss till BUP på placeringsort. Ny SIP genomförs för att planera samverkan under placeringstiden utifrån de beslut som fattats. Beslut om uppföljning av SIP * Om eventuella ersättningar skall utbetalas av part skall uppdraget vara skriftligt avtalat och undertecknat av båda parterna.

16 7 (7) Samverkan i samband med utskrivning från BUP slutenvård BAL utskrivning från slutenvård enligt tidigare överenskommelse. Samverkan under placering på annan ort Vid en placering på annan ort kan barnet i vissa fall ha sin kontakt kvar med BUP i Kalmar län i andra fall remitteras till BUP på placeringsorten. I vissa fall utförs delar av behandlingen av det HVB hem där den unge är placerad. Det är viktigt att det framgår tydligt av SIP vilket alternativ som valts i det aktuella fallet. Inför en hemtagning efter placering skall socialtjänsten kalla till en SIP tillsammans med BUP i de fall barnet/den unge har behov av fortsatt psykiatrisk behandling. Vid SIP bör de behandlare som varit ansvariga under placeringstiden samt BUP i hemkommunen delta. Samverkan med den som ansvarar för den barnpsykiatriska behandlingen bör ske vid omprövningar/överväganden om placeringens fortsättning som sker var 6e månad. Utvärdering av överenskommelsen För att en utvärdering skall komma till stånd skall arbetsgruppen som tagit fram överenskommelsen ansvara för insamling och analys. Resultatet av denna analys lämnas till den övergripande ledningsgruppen inför omprövning av överenskommelsen. I samband med placering där både BUP och Socialtjänsten varit involverade fylls en utvärdering i och skickas till ingela.moller@kalmar.se. Utvärderingsblanketten finns på landstingets hemsida under vårdgivarsidor. Giltighet Överenskommelsen gäller längst tom 31/ Den ska revideras samtidigt med den övergripande överenskommelsen avseende psykiatrifrågor i länet.

17 barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2013

18 Torsås kommun