1. Inledning. 2. Bakgrund och syfte

Transkript

1 1 -

2 1. Inledning Genom denna överenskommelse har Landstinget Kronoberg och länets kommuner enats om ett antal strukturella och innehållsmässiga förutsättningar för samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna överenskommelse är ett styrande dokument där landstingsledningen och kommunledningarna ansvarar för att verksamheterna inom respektive huvudman ges kunskap om och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. I 2013 års överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom området psykisk ohälsa, ingår som ett av grundkraven att det i länet ska finnas överenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och att överenskommelsen ska ha följts upp under året. Den tidigare överenskommelsen har under våren 2013 följts upp, omarbetats och i vissa avseenden reviderats. 2. Bakgrund och syfte Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommuner skyldiga att ha överenskommelse om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL och i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL står det likalydande: Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. (8a HSL [ändrad genom SFS 2009:979], samt 5 kap. 8 a SoL [ändrad genom SFS 2009:981].) De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvarsområden. Krav ställs på kommuner och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål, resursfördelning och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Berörda grupper som särskilt lyfts fram är: Barn och ungdomar med psykiska och sociala problem samtidigt Personer med psykisk störning och samtidigt missbruk/beroende Äldre personer (+65 år) med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelsen gäller dock alla personer med psykisk funktionsnedsättning enligt nationella psykiatrisamordningens definition 1. Utöver ovanstående målgrupper kan 1 Rapport 2006:5 Nationella psykiatrisamordningen 2

3 särskilt nämnas personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk funktionsnedsättning med flera. Överenskommelsen beskriver respektive huvudmans ansvarsområden utifrån gällande lagar och författningar, samt den ansvarsfördelning som landstinget och länets kommuner har enats om. Överenskommelsen ska utgöra grund och stöd för det fortsatta gemensamma arbetet mellan landstingets och kommunernas verksamheter på lokal nivå. Vid behov görs lokala rutiner för samverkan. 3. Mål och gemensamma utgångspunkter Målet för samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering/habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdkedja. Bemötandet av den enskilde ska bygga på respekt och medmänsklighet. Insatserna ska stödja den enskildes egen återhämtningsprocess. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskildes och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Landstinget och länets kommuner ska arbeta utifrån ett folkhälsoperspektiv med utgångspunkt från den länsgemensamma folkhälsopolicyn 2, som lyfter vikten av att förebygga och uppmärksamma målgruppens eventuella risk för, eller redan uppkommen, psykisk ohälsa. Gemensamma utgångspunkter för samverkan är - att bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från den enskildes behov utifrån varje huvudmans ansvar - att verksamheterna ska arbeta utifrån en evidensbaserad praktik, det vill säga bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, den enskildes erfarenheter och önskemål samt professionens erfarenheter och yrkeskunskap - att tillvarata närståendes erfarenheter - att samordna insatserna mellan huvudmännen för att uppnå en god kontinuitet - att samarbetet ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt, såväl på länsnivå som på lokal nivå - att huvudmännen ska underlätta arbetet genom att utan dröjsmål vidta de åtgärder som den andre huvudmannen är beroende av för att kunna tillgodose den enskildes behov utifrån gällande lagstiftning - att när en förändring planeras hos en huvudman som får verksamhetsmässiga eller ekonomiska konsekvenser för den andra huvudmannen, ska en gemensam överläggning äga rum innan beslut fattas - att varje huvudman svarar för sina kostnader inom sitt ansvarsområde - att kommunen avgör om den enskilde ska få insatser enligt SoL och LSS 2 Länsgemensam folkhälsopolicy 3

4 - att hälso- och sjukvården avgör om den enskilde ska få hälso- och sjukvård enligt HSL, LPT och LRV - att samverkan ska ske där det föreligger en gemensam ansvars- och kostnadsfördelning för den enskildes insatser. Parterna är skyldiga att delta i samråden - att huvudmännen ska beakta barnkonventionen 3 och principen om att barnets bästa ska följas 4 - att i alla överväganden som rör ett enskilt barn/ungdom ska denne ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad - att huvudmännen ska beakta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 5 - att huvudmännen ska arbeta utifrån nationella styrdokument, som till exempel nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofrenilikande tillstånd. 4. Målgrupp Överenskommelsen gäller alla personer med psykisk funktionsnedsättning, vilket även innefattar personer med personlighetsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En mer preciserad definition av målgruppen är person med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid (definition enligt nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande). För en mer preciserad beskrivning av målgruppen hänvisas till Nationella psykiatrisamordningens rapport 2006:5. 5. Ansvarsfördelning Under avsnitt 5 redovisas ansvarsfördelningen mellan huvudmännen utifrån lagstiftning och nationella styrdokument. 5.1 Generellt Båda huvudmännen ansvarar för - att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med landsting/kommun och med andra samhällsorgan och organisationer - att ge förebyggande insatser - att tidigt upptäcka psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning och att initiera en gemensam planering - att ta initiativ till att upprätta en samordnad individuell plan då den enskilde har behov av vård, stöd och insatser från fler aktörer, oavsett vilken huvudman den enskilde har haft kontakt med tidigare - att stöd och insatser till den enskilde ska präglas av självbestämmande, delaktighet och inflytande 3 Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter) 4 Lag 2010:480 Barnets bästa ska särskilt beaktas 5 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Prop. 2008/09:28, bet.2008/09 SOU 3, rskv.2008/

5 - att en samordnad individuell planering görs inför och efter placering i hem för vård eller boende (HVB), på korttidsvistelse eller annan, ej stadigvarande boendeform, samt för gemensam uppföljning under vistelsen - att samordning av vård och behandling och sociala insatser görs inför permission från psykiatrisk vård enligt HSL, LPT och LRV - att tillsammans med försäkringskassa och arbetsförmedling arbeta för att den enskilde får meningsfull sysselsättning - att medverka till att tidigt upptäcka barn som far illa samt anmäla detta till socialtjänsten. Landstinget ansvarar för - psykiatrisk bedömning och utredning av psykisk funktionsnedsättning - behandling och habilitering/rehabilitering i såväl öppen- som sluten psykiatrisk vård - alla hälso- och sjukvårdsinsatser, såväl långvariga som akuta, utförda av läkare i alla verksamhets- och boendeformer - somatisk vård och behandling - information, råd och stöd till barn vars föräldrar/vårdnadshavare har psykisk sjukdom/funktionsnedsättning - initiering av samordnad vårdplanering för patienter som är utskrivningsklara från sluten vård - hälso-och sjukvårdsinsatser för personer som vistas i hem för vård eller boende (HVB) - råd och stöd till personer som tillhör LSS 6 personkrets. Kommunen ansvarar för - social utredning enligt SoL - socialt stöd och psykosociala insatser - boende enligt SoL och LSS 7 samt boendestöd - sysselsättning och studier - personlig service, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför hemmet, daglig verksamhet och bostad med särskild service för vuxna enligt SoL eller LSS - hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå i särskilt boende för äldre och sjuksköterskeinsatser i gruppboende/bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning och daglig verksamhet - boende och sysselsättning för personer som vistas i hem för vård eller boende (HVB) - sociala insatser under permission från psykiatrisk tvångsvård - sociala insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård - att följa upp de sociala insatserna och samordna dessa med hälso- och sjukvården - att vid behov begära specialistutlåtande för bedömning av vård och behandling - att stödja barnet/ungdomen/vårdnadshavaren i att etablera en kontakt med berörd enhet inom landstinget, alternativt hänvisa den enskilde till berörd enhet när det gäller specialistinsatser i de fall en samordnad individuell plan inte finns eller är aktuell - psykosocial behandling vid missbruks- och beroendeproblematik. 6 LSS Lag om stöd och service för funktionshindrade, landstingets ansvar ( 2005:125) LSS Kommunernas ansvar 5

6 5.2 Specifika ansvarsområden Hjälpmedel I hälso- och sjukvårdslagen HSL 8 tydliggörs landstingets och kommunernas habiliterings/rehabiliteringsansvar samt ansvar att tillhandahålla hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning är ett eftersatt område som behöver uppmärksammas. På hjälpmedelsinstitutets (HI) hemsida finns en rad hjälpmedel som kan underlätta vardagen för den enskilde med psykisk funktionsnedsättning. Hjälpmedelsansvaret i Kronobergs län är fördelat mellan landstinget och länets kommuner. Grundregeln är att hjälpmedel skrivs ut i ett exemplar per användare. Vid speciella omständigheter och efter särskild bedömning kan det bli aktuellt med dubbelförskrivning. När det gäller barn och ungdomar kan det till och med bli aktuellt med trippelförskrivning då det inte är möjligt att transportera hjälpmedlet mellan hem och skola eller förskola. Grundprincipen vid förskrivning av hjälpmedel till barn och ungdomar är att tillgodose det funktionsnedsatta barnets behov så att han/hon utifrån sina förutsättningar kan leva och leka så likt andra barn som möjligt. Särskild hänsyn ska tas till barnets naturliga tillväxt och över tiden förändrade behov. Landstinget ansvarar för - alla individuella hjälpmedel till barn och ungdomar upp till och med 17 år. Därutöver ansvarar landstinget för följande hjälpmedel oavsett ålder - elektriska rullstolar - kommunikationshjälpmedel - hjälpmedel för behandling och träning. Kommunen ansvarar för - alla övriga individuella hjälpmedel i samtliga boendeformer, dagverksamheter och fritidsverksamheter till vuxna personer (18 år och äldre) - boendets grundutrustning, vilket avser den utrustning som ska täcka det allmänna behovet av hjälpmedel som den boende har - bostadsanpassningar och arbetstekniska hjälpmedel i alla boendeformer, dagverksamheter - bostadsanpassningar och arbetstekniska hjälpmedel i alla boendeformer, dagverksamheter och till användare som vårdas av anhöriga med anställningsförhållande. Med arbetstekniska hjälpmedel avses de hjälpmedel som underlättar för vårdpersonal eller anhörig i omsorgen av hjälpmedelsanvändaren. 8 HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 b 6

7 5.2.2 Hjälpmedel i skolan Landstinget ansvarar för - att tillhandahålla individuella hjälpmedel som är kompenserande, individuellt anpassade eller särskilt anpassade till en specifik elev. Ett sådant hjälpmedel kan inte utan omfattande åtgärder användas av någon annan. Kommunen ansvarar för - att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen, vilket bland annat innebär att tillhandhålla läromedel, pedagogiska hjälpmedel, grundutrustning och se till att lokalerna är anpassade till elevens behov. Skolor där det regelbundet undervisas elever med funktionsnedsättningar ska vara utformade och utrustade utifrån elevernas behov - att utrusta skolan med pedagogiska hjälpmedel som kan användas av flera elever och som inte kräver någon individuell anpassning Rehabilitering Arbete och sysselsättning är viktigt för identiteten och en god livsföring. Utgångspunkten är att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska kunna arbeta/ha sysselsättning utifrån sina förutsättningar. Ett nära samarbete mellan kommun, landsting, arbetsförmedling och försäkringskassa är en förutsättning för att hitta vägar till meningsfull sysselsättning och till egen försörjning. Landstinget ansvarar för - att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Landstinget ska också erbjuda habilitering/rehabilitering samt hjälpmedel 9. Kommunen ansvarar för - att erbjuda habilitering och rehabilitering 10 - att erbjuda meningsfull sysselsättning. Arbetsförmedlingen ansvarar för - att bedriva arbetsinriktad rehabilitering i form av utredande, vägledande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser 11. Försäkringskassan ansvarar för - att samordna rehabiliteringsinsatser från olika aktörer för individer med nedsatt arbetsförmåga Boende I vissa fall krävs ett utökat samarbete mellan landsting och kommun när det gäller boende och boendestöd, till exempel för personer som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Personalhandledning från psykiatrin och 9 Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) 3 b. 10 Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) 18 b 11 Förordningen(2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, Samordna rehabiliteringen Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, SKL (2011) 7

8 täta gemensamma uppföljningar av den samordnade individuella planen kan vara exempel på insatser. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna, antingen för stadigvarande boende eller för längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Landstinget ansvarar för - att konsultinsatser, handledning och metodstöd vid behov ges till kommunens personal från specialistpsykiatrin 13. Med handledning avses handledning till berörd personal utifrån enskilda brukares tillstånd/sjukdomsproblematik. Kommunen ansvarar för - att tillgodose behov av boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning 14. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i olika boendeformer Boende och insatsformer Kommunens ansvar Landstingets ansvar Ordinärt boende Insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS Hälso- och sjukvårdsinsatser Särskilda boenden, kommunala och enskilda enligt 5 kap 7 st. 3 respektive 7 kap 1 p 2 SoL med insats enligt SoL eller LSS Särskilda boenden enskilda med tillstånd enligt 23 LSS och med insats enligt LSS Korttidsboende, kommunala enl. 5 kap. 7 3 st SoL med insats enligt SoL Korttidsboende enligt LSS Där boendestöd förekommer ges omvårdnad och hälsooch sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå c HSL exklusive korttidsboende LSS Boende och sociala insatser Omvårdnad och hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå c HSL exklusive korttidsboende LSS Hälso- och sjukvårdsinsatser utöver sjuksköterskenivå Alla hälso- och sjukvårdsinsatser 6. Ansvarsfördelning för specifika målgrupper Under detta avsnitt redovisas dels ansvarsfördelningen för specifika målgrupper med sammansatta behov utifrån lagstiftning och nationella styrdokument, dels kostnads- och ansvarsfördelning vid placering utanför det egna hemmet som Landstinget Kronoberg och länets kommuner kommit överens om. 13 Enligt psykiatrireformen (Prop. Personer med missbruks och beroendeproblem 1993/94:218) 14 Enligt psykiatrireformen (Prop /94:218). 8

9 6.1 Barn och Unga Landsting och kommun har en samverkansskyldighet 15 när barn far illa eller riskerar att fara illa. Båda huvudmännen har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa 16. Landstingets och kommunens verksamheter ska ses som delar av ett gemensamt system. För barnet/ungdomen/familjen är det oftast mindre viktigt vem som ansvarar för insatserna. Det viktigaste är att insatserna ges och att dessa är samordnade och ges ur ett helhetsperspektiv. Landstinget och kommunerna har upprättat en gemensam överenskommelse som reglerar samarbetet mellan landsting och skola, se bilaga 1. Landstinget ansvarar för - att BVC, ungdomsmottagning, BUP, barn- och ungdomshälsan, primärvård och andra verksamheter som kommer i kontakt med barn och unga, aktualiserar behov av samordnade insatser - att skyndsamt bistå med konsultationer och utfärda specialistutlåtanden vid utredning och bedömning av behov av insatser som socialtjänst eller elevhälsa initierar - att på initiativ av socialtjänst eller elevhälsa vara tillgänglig (inom 5 arbetsdagar) för bedömning av den enskildes psykiatriska vårdbehov och behov av akuta insatser. Den enhet eller funktion som ska kontaktas görs känd för alla berörda - att delta i samverkan som initieras av socialtjänst, skola/förskola eller elevhälsan utifrån behov av insatser inom framförallt det medicinska och psykologiska området - att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa - att vid behov genomföra hälsoundersökning enligt BBIC (Barns behov i centrum) anvisningar 17 på barn som är föremål för vård enligt SoL och LVU, se bilaga 2. Undersökningen ska genomföras av läkare på barn- och ungdomskliniken. Vid misstanke om misshandel, självskadebeteende och/eller sexuella övergrepp ska vårdöverenskommelse mellan barn- och ungdomskliniken och primärvården följas - att vid behov genomföra läkarundersökning enligt BBIC innan socialnämnden ansöker om vård enligt LVM eller LVU hos förvaltningsrätten eller inför ett barns placering utanför hemmet enligt SoL. Kommunen ansvarar för - att elevhälsan ger insatser till barn i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Insatserna innefattar - medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska åtgärder. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande - att rektor utreder elevers behov av särskilt stöd - att förskola, skola, elevhälsa och socialtjänst aktualiserar behov av samordnade insatser för barn och ungdomar 15 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 2 f och Socialtjänstlagen SoL 5 kap.1 a. 16 Socialtjänstlagen SoL 14 kap Överenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga 9

10 - att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. I både skollagen och hälso- och sjukvårdslagen anges en skyldighet att delta i samverkan som initieras av socialtjänsten - att begära specialistutlåtande för bedömning av vård och behandling - att på initiativ av hälso- och sjukvården vara tillgänglig (inom 5 arbetsdagar) för bedömning av den enskildes stödbehov och behov av akuta insatser - att skyndsamt bistå med planering för inlagd patient så att brist på insatser inte förlänger slutenvården. 6.2 Barn och unga med psykiska och sociala problem samtidigt I Nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar (SOU 2006:100) anges att det finns särskilda behov av att tydliggöra rutiner för ansvar och samverkansformer kring barn och ungdomar med samtidiga sociala och psykiska problem. Placering utanför det egna hemmet kostnadsfördelning I vissa situationer kan barnet/den unge behöva placeras utanför det egna hemmet. I dessa fall ska kostnader avseende boende och kost för individen fördelas lika mellan kommun och landsting. Övriga kostnader fördelas utifrån respektive huvudmans ansvar; psykisk ohälsa är landstingets ansvar, social problematik är kommunens ansvar. Övriga överenskommelser om samfinansiering ska vara klarlagd innan placering sker. Parterna är skyldiga att komma överens om samfinansiering. Val av institution sker i samråd mellan parterna, för att säkerställa att både det sociala och det psykiatriska vårdbehovet tillgodoses. Vid akuta placeringar ska överenskommelse träffas inom 10 dagar efter beslut om placeringen. Den som fattat beslutet kontaktar övriga aktörer som har ett kostnadsansvar för del av placeringen. Ansvarsfördelning vid olika placeringar Olika former av placering Kommunens ansvar Landstingets ansvar Placering i familjehem, HVB eller på SiS-institution Inskriven i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård Sociala och pedagogiska insatser det vill säga stöd enligt SoL; LVU; LSS. Skolgång enligt skollagen Eventuella pågående sociala insatser som bör fortgå för att upprätthålla kontinuitet och kvalitet. Skolgång enligt skollagen Hälso- och sjukvårdsinsatser det vill säga medicinsk vård utförd av sjukvårdspersonal, medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning och behandling. Rådgivning/konsultation till personal Hälso-sjukvårdsinsatser det vill säga medicinsk vård utförd av sjukvårdspersonal, medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning och behandling 10

11 6.3 Vuxna med psykisk funktionsnedsättning och samtidigt missbruk/beroende Personer med missbruks- och beroendeproblem och psykiatrisk sjukdom behöver omfattande stöd både från socialtjänsten och från psykiatrin. När det gäller behandling av denna grupp är en viktig slutsats att den bör samordnas. Goda erfarenheten finns från sådana enheter där behandling av båda tillstånden ges samtidigt 18. Placering utanför det egna hemmet kostnadsfördelning I vissa situationer kan den enskilde behöva placeras utanför det egna hemmet. I dessa fall ska kostnader avseende boende och kost för individen fördelas lika mellan kommun och landsting. Övriga kostnader fördelas utifrån respektive huvudmans ansvar; psykisk ohälsa är landstingets ansvar, social problematik är kommunens ansvar. Övriga överenskommelser om samfinansiering ska vara klarlagd innan placering sker. Parterna är skyldiga att komma överens om samfinansiering. Val av institution sker i samråd mellan parterna, för att säkerställa att både det sociala och det psykiatriska vårdbehovet tillgodoses. Vid akuta placeringar ska överenskommelse träffas inom 10 dagar efter beslut om placeringen. Den som fattat beslutet kontaktar övriga aktörer som har ett kostnadsansvar för del av placeringen. Landstinget ansvarar för - att tillhandhålla korttidsvård, abstinensbehandling, psykiatrisk och somatisk utredning samt vård av personer med missbruks- och beroendeproblem och svåra psykiska störningar som kräver psykiatrisk behandling. - att bistå i motivationsarbete - att på initiativ av socialtjänsten vara tillgänglig (inom 5 arbetsdagar) för bedömning av den enskildes psykiatriska vårdbehov och behov av akuta insatser. Den enhet som ska kontaktas, görs känd för alla berörda instanser - att genomföra läkarbedömning vid utfärdande av intyg inför tvångsvård (LVM) - att anmälningar görs när det gäller barn som far illa, innehav av vapen och eventuell indragning körkort. Kommunen ansvarar för - att tillhandahålla långsiktig rehabilitering och stöd till personer med missbruks- och beroendeproblematik. - att på initiativ av landstinget vara tillgänglig (inom 5 arbetsdagar) för bedömning av den enskildes stödbehov och behov av akuta insatser. Den enhet som ska kontaktas, görs känd för alla berörda instanser. 18 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården (2007) 11

12 Ansvarsfördelning olika former av placering Olika former av placering Kommunens ansvar Landstingets ansvar Kommunal och enskilda HVB 19 Sociala insatser det vill säga stöd enligt SoL och LSS Korttidsboende, kommunala och enskilda hem 21 SiS institutioner 22 Insatser förtydligas i samordnad individuell plan och genomförandeplan Hälso- och sjukvårdsinsatser det vill säga medicinsk vård utförd av sjukvårdspersonal, medicinering, utredning, behandling och rehabilitering. Rådgivning och konsultation till personal 6.4 Vuxna med psykiska och sociala problem samtidigt I vissa situationer kan även vuxna behöva placeras utanför det egna hemmet. Ansvarsfördelningen för denna målgrupp i dessa situationer hanteras enligt samma princip som för barn och unga samt vuxna, se punkt 6.2 respektive Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Det är viktigt att utvecklingsrelaterade/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppmärksammas så tidigt som möjligt så att behandling, habilitering och andra insatser kan påbörjas och sekundära problem förebyggas. Vid diagnostik ska kartläggning ingå av eventuell samtidig psykisk sjukdom. En bedömning av individens förmågor (förmågebedömning) kan ligga till grund för stödinsatser i studier/arbete/sysselsättning, i boendet och på fritiden. Behov av kognitivt stöd inklusive hjälpmedel ska tillgodoses. För att insatsen för behandling och stöd skall vara effektiv, krävs samverkan mellan flera aktörer, till exempel berörda verksamheter inom kommunen och landstingets psykiatri, habilitering och primärvård. Övriga aktörer som försäkringskassa, arbetsförmedling och i förekommande fall kriminalvård kan behöva ingå i samverkan. Fördelning av ansvar och kostnader sker utifrån respektive huvudmans ansvarsområden under punkterna 5.1, 5.2 och Äldre med psykiska funktionsnedsättningar Orsakerna bakom depressioner hos äldre är både biologiska (kopplade till åldrandet) och psykosociala. Till exempel blir äldre utsatta för olika stressande faktorer som förlust av partner, svåra sjukdomar och kroppsliga förluster samt existentiell ångest. Det finns också kopplingar mellan depression och bruk av läkemedel mot kroppsliga sjukdomar. 19 Hem för vård eller boende med insats enligt SoL 20 Korttidsboende med insats enligt LSS eller Sol 21 Institution avsedd för ungdomar som omhändertagits med tvång enligt LVU 22 Institution för tvångsvård enligt LVU, LVM och LSU som drivs av Statens institutionsstyrelse 12

13 Cirka procent av de äldre har depressiva symptom och fem procent lider av mycket svår depression. Vid Alzheimers sjukdom och vaskulär demens förekommer depressiva symtom hos 50 procent av patienterna 23. Vikten av att förebygga och åtgärda psykisk ohälsa hos äldre är ett gemensamt ansvar för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska vara att så långt det är möjligt förebygga att psykisk ohälsa uppstår. Erfarenheter 24 visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att äldre ska må bra och som förebygger psykisk ohälsa. Dessa fyra områden är: - social gemenskap - delaktighet och meningsfullhet, känna sig behövd - fysisk aktivitet - bra matvanor Socialstyrelsen har uttalat att äldres psykiska ohälsa kräver ett gemensamt ansvarstagande på både nationell, regional och lokal nivå. I det gemensamma ansvarstagandet ligger också en gemensam strategi för att öka tillgången till vetenskapligt prövade insatser, stärkt kompetens, handledning och uppföljning 25. Inom ramen för värdegrundsarbetet har Socialstyrelsen haft i uppdrag att ge förslag på hur det psykiatriska stödet till äldre människor kan utvecklas 26. Deras kartläggning och förslag framgår i rapporten- Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd 27. Det är angeläget att stödet i vårt län utvecklas och utformas i enlighet med intentionerna i rapporten. Båda huvudmännen ansvarar för - att förebygga ohälsa genom att äldre får uppleva delaktighet och meningsfullhet i kontakterna med kommunens och landstingets företrädare - att stimulera till fysiska aktiviteter och goda matvanor - att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och ta detta på allvar. Landstinget ansvarar för - att på initiativ av socialtjänsten vara tillgänglig (inom 5 arbetsdagar) för bedömning av den enskildes psykiatriska vårdbehov och behov av akuta insatser. Den enhet som ska kontaktas, görs känd för alla berörda instanser - att utreda och åtgärda behov av medicinska och/eller psykiatriska insatser - att fortsatt tillhandahålla viktiga psykiatriska behandlingsinsatser även efter att den enskilde flyttat in till särskilt boende, om behov kvarstår. Kommunen ansvarar för - att ge möjligheter till social gemenskap och deltagande i samhällslivet - att påtala behov av medicinska/psykiatriska insatser till läkare 23 Socialstyrelsen, nationella riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom Statens folkhälsoinstitut Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. Bättre hälsa hos äldre! Vårdguiden. Depression hos äldre. 24 Socialstyrelsens kunskapsguide Äldres psykiska hälsa. En fördjupad lägesrapport om förekomst av verksamheter och insatser. Socialstyrelsen Socialstyrelsen Evidensbaserad praktik nr Socialstyrelsen Artikelnummer

14 - att på initiativ av hälso- och sjukvården vara tillgänglig (inom 5 arbetsdagar) för bedömning av den enskildes stödbehov och behov av akuta insatser. 7. Samverkan mellan landsting och kommun kring enskilda personer Landstinget och kommunerna har båda en lagstadgad skyldighet att samarbeta kring enskilda individer. Detta uttrycks bland annat i bestämmelserna om samordnad individuell plan 28. En samordnad individuell plan ska vid behov upprättas för att den enskilde ska få de insatser som han/hon är i behov av. Den samordnade individuella planen upprättas tillsammans med den enskilde, och om den enskilde inte motsätter sig detta i samråd med anhöriga. Rutin för samordnad individuell plan, se bilaga Struktur för samverkan Följande grupperingar för samverkan är etablerade i Kronobergs län. De har ansvar för samtliga områden där landstinget och länets kommuner behöver samverka, således även för området som berör gruppen med psykisk funktionsnedsättning. Länets presidienätverk Utgör forum för aktuella länsgemensamma samverkansfrågor på politisk nivå. Deltagande funktioner Landstinget Samverkansberedningens presidie Kommunerna Socialnämndernas presidie samt en gång om året även presidiet från skola- barnomsorg eller motsvarande. Ledningsgruppen för samordning av länets hälso och sjukvård och socialtjänst Utgör forum för länsgemensamma strategiska samverkans- och utvecklingsfrågor. Ledningsgruppen ska främja utvecklingen av en kunskapsbaserad verksamhet och har som övergripande målsättning mesta möjliga samhällsnytta av gemensamma resurser. Deltagande funktioner Landstinget Centrumcheferna för barn- och kvinnocentrum, primärvård och rehabcentrum, akut-, medicin- och psykiatricentrum, landstingets planeringsdirektör och chefen för FoU Kronoberg. Kommunerna Länets socialchefer/förvaltningschefer. Tvärgrupper Till stöd och hjälp att utveckla en evidensbaserad vård och omsorg finns tre tvärgrupperna en för barn och unga, en för vuxna och en för äldre. I grupperna finns tvärprofessionell kompetens från landstinget och länets kommuner. Tvärgruppernas arbetar på uppdrag av ledningsgruppen. Inom givna ramar står det grupperna fritt att organisera arbetet. Grupper inom gruppen kan utses för ett specifikt uppdrag/eller skapas tillsammans med övriga tvärgrupper. 28 Socialtjänstlagen (2001:453) 2 kap. 7 och Hälso- och sjukvårdslagen (1998:763) 3 f. 14

15 Tvärgruppernas uppdrag är bland annat att - följa kunskapsutvecklingen och stödja evidensbaserad praktik inom vård och omsorg - initiera behov, tillvarata idéer, och återföra dem till ledningsgruppen med förslag på förbättringsarbete - genomföra uppdrag som tilldelas av ledningsgruppen - ta fram förslag till hur nationella riktlinjer ska implementeras - stödja implementering av ny kunskap och lämna förslag till kompetensutveckling/utbildning Tvärgrupperna ska i genomförandet av sina uppdrag beakta brukar-, process- och medarbetarperspektiven. FoU:s roll Forsknings- och utvecklingsperspektivet måste bli en naturlig del av vardagen. FoU Kronoberg bistår i detta arbete genom att ge råd, stöd och handledning. FoU finns representerat i samtliga tvärgrupper. Styrning och ledning av hälso- och sjukvård och socialtjänst för stärkta regionala strukturer i Kronoberg För info via kontakt politiker Regionstyrelsen Presidienätverk för socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialnämnder eller motsvarande Ansvar för socialtjänst och hälso- och sjukvård Ansvarar för uppföljning av satsningarna Landstingsstyrelsen För förankring, samordning och information Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst Ansvarar för genomförande och implementering Ansvarar för att ta fram underlag till delårsrapporter, årlig redovisning och ev. uppföljningsrapporter för information till respektive nämnd, presidienätverk, kommunchefsgrupp samt för beslut till Regionstyrelsen Regionförbundet Avd. SKL särskilda satsningar Sammankallar och samordnar presidienätverket och ledningsgruppen. * Ansvarar för att samordna och hålla ihop satsningarna. Ansvarar för att sammanställa nödvändiga underlag för information. Beslut och uppföljning. 15

16 Regionala stödstrukturer Utvecklingsledare Regionförbundet Avd. SKL särskilda satsningar Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst (landsting och kommuner) Berednings grupper Tvärgrupp barn Tvärgrupp vuxna Tvärgrupp äldre I tvärgrupperna finns representation från såväl landsting som kommuner. I alla grupper finns MAS, FoU-samordnare och utvecklingsledare. 9. Tolkningsfrågor För att den enskildes behov ska bli tillgodosedda ska enighet om tolkningen råda. Om en part anser att samverkansöverenskommelsen inte följs och om detta inte kan lösas på verksamhetsnivå ska frågan behandlas av närmaste chef i landsting/kommun med mandat att fatta beslut. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till berörda parter. Den lösning som uppnås ska dokumenteras och spridas till övriga verksamheter i respektive organisation. Om det krävs förtydliganden och ändringar i överenskommelsen ska detta hanteras i länets Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. 16

17 10. Avvikelsehantering Mellan Landstinget Kronoberg och varje kommun i länet har avtal om en tilläggstjänst för hantering av avvikelser upprättats. Avtalet är ett tillägg till avtalet om regional samverkan inom e-hälsa. Tjänsten används för registrering, överföring och bearbetning av avvikelser som berör samverkan mellan Landstinget Kronoberg och kommunernas vård- och omsorg. För tjänsten används funktioner i landstingets system Synergi. Avvikelser som upptäcks i kommunens verksamhet registreras av utsedd person och skickas inom systemet till mottagare på berörd enhet inom landstinget för bearbetning. Svaret meddelas inom systemet till en utsedd mottagare inom kommunen. Avvikelser som upptäcks i Landstinget Kronoberg registreras av den person som upptäcker avvikelsen. Avvikelsen skickas inom systemet till utsedd mottagare i kommunen som begär in svar från berörd enhet. Svaret skickas inom systemet av utsedd person i kommunen tillbaka till anmälaren i landstinget. Rutinen ska dokumenteras som underlag för information och utbildning. Landstinget Kronoberg och respektive kommun ansvarar som myndigheter för sina handlingar i systemet. 11. Andra områden där landstinget och länets kommuner har ett har ett gemensamt ansvar 11.1 Barn till personer med psykisk funktionsnedsättning Enligt regler som infördes den 1 januari 2010 framgår att hälso- och sjukvården och dess personal särskilt ska tänka på att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med - har en psykisk störning eller funktionsnedsättning - har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller - är missbrukare av alkohol eller annat beroende framkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor hos oväntat avlider. För att tillgodose dessa barns behov av stöd krävs en nära samverkan mellan landstinget och kommunens verksamheter. Barn som uppmärksammas och får individuellt stöd inom landstinget kan i ett senare skede behöva slussas över till stödgrupper som finns i kommunerna. Båda huvudmännen har ansvar för att barnens behov synliggörs. 17

18 11.2 Stöd till närstående Huvudmännen ansvarar gemensamt för - att anhöriga ska ses som en resurs i vård och rehabiliteringsarbetet och huvudmännen ska verka föra att de får den hjälp de behöver - att samverka för att ge stöd och insatser till vuxna anhöriga och barn till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och för att skapa fungerande relationer. Landstinget ansvarar för - att förebygga ohälsa 29 vilket när det gäller anhöriga bland annat innebär att fånga upp behov och informera om kommunernas anhörigstöd samt motivera till kontakt. Kommunen ansvarar för - att erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som till exempel har en funktionsnedsättning. 12. Brukarorganisationernas medverkan Brukarorganisationerna ska vara en naturlig partner i samverkansprocessen och överenskommelsen ska utformas med hänsyn till brukarnas intressen. Företrädare för brukar-/intresseorganisationerna som berörs av denna överenskommelse har inbjudits/deltagit vid ett informations- och dialogmöte om förslaget till överenskommelse och lämnat synpunkter på utformningen av överenskommelsen. 13. Överenskommelsen träder i kraft Denna reviderade överenskommelse träder i kraft och gäller fram till och med varefter en ny överenskommelse tecknas där resultaten från utvärderingen tillfogas. 14. Uppföljning och utvärdering Ledningsgruppen för samordning av länets hälso-och sjukvård och socialtjänst aktualiserar uppföljning av avtalets tillämpning och funktionalitet genom förfrågan till de av ledningsgruppen specifikt utsedda arbetsgrupperna. Brukarorganisationerna ska göras delaktiga i uppföljningen och deras erfarenheter och synpunkter ska beaktas. Möjliga former för brukarorganisationernas uppföljning är via 29 Hälso- och sjukvårdslagen 2 c 18

19 brukarrevisioner. Målgruppen för utvärdering är de personer som varit föremål för samverkan mellan landsting och kommun och/eller privata aktörer, samt nyckelpersoner hos de olika huvudmännen som deltagit i samverkan. 14. Implementering Denna överenskommelse ska utgöra grund för samverkan mellan landstinget (primär- och specialistvård) och länets kommuner (skola-, individ- och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, kommunal hälso- och sjukvård samt äldreomsorg). Överenskommelsen innefattar även privata utförare som landstinget och kommunen tecknat avtal med. Respektive huvudman har ansvar för att upprätta en kommunikationsplan så att dokumentet görs känt så att överenskommelsen kan tillämpas i respektive organisation. Berörda brukarorganisationer görs delaktiga i implementeringen genom att sprida information om överenskommelsen inom organisationerna och till enskilda och anhöriga. 15. Förkortningar Individ och familjeomsorg inom socialtjänsten Omsorg om personer med psykiska funktionshinder Psykiatrireformen Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Lag om vård av missbrukare i vissa fall Lag om vård av unga Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om sluten ungdomsvård Hem för vård eller boende Sveriges kommuner och landsting Statens institutionsstyrelse Socialstyrelsen Lag om psykiatrisk tvångsvård Lag om rättspsykiatrisk tvångsvård IFO OF Psyk Ädel HSL SoL LVM LVU LSS LSU HVB SKL SiS SoS LPT LRV 16. Referenser Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting: Samordna rehabiliteringen (maj 2011). Gemensamma utgångspunkter för Barn och Unga, Region Gävleborg/Landstinget Gävleborg (2011). Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Socialtjänstlagen (2001:453, SoL). Lag (1990:52) om vård av unga, LVU. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. 19

20 Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård, LRV. Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Lag (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande (SoU 2006:100) Ambition och ansvar. Nationella psykiatrisamordningens rapport (2006:5). Vad är psykiskt funktionshinder? Lag (1998:603) om sluten ungdomsvård, LSU. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Psykiatrireformen (1993/94:218) även kallad Psyk-Ädel. Socialstyrelsens meddelandeblad nr Överenskommelse om samarbete. Socialstyrelsens meddelandeblad nr Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 år. Socialstyrelsens rapport Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd. Sveriges kommuner och landsting: Cirkulär 09:66. Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. 17. Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Landstinget och kommunerna har upprättat en gemensam överenskommelse som reglerar samarbetet mellan landsting och skola. Överenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga LVU. Rutin för samordnad individuell plan 18. Fortsatt arbete Hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar är ett eftersatt område. En arbetsgrupp kommer att tillsättas med uppdrag att ta fram konkreta förslag till åtgärder för att öka tillgången av olika hjälpmedel för målgruppen. När barn och unga med psykiska och sociala problem samt vuxna med psykisk störning och samtidigt missbruk behöver placeras utanför hemmet finns en vedertagen kostnadsfördelning. Behov finns av att ytterligare konkretisera landstingets och kommunernas ansvars- och kostnadsfördelning. En arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att ta fram ett förslag till en tydlig ansvars- och kostnadsfördelning när dessa grupper placeras utanför hemmet. Arbetsgrupperna ska redovisa sina förslag senast den 30 oktober

21 Landstinget Kronoberg Tingsryds kommun Katarina Jonasson T.F. Planeringsdirektör Magnus Wallinder Socialchef Växjö kommun Växjö kommun Per Sandberg Förvaltningschef Arbete och Välfärd Ann-Christin Norlander Förvaltningschef Omsorgsförvaltning Ljungby kommun Markaryds kommun Jonas Jönsson Socialchef Laila Siljedahl Förvaltningschef Alvesta kommun Alvesta kommun Ros-Marie Eriksson Förvaltningschef Jon-Erik Egerszegi Förvaltnikngschef Älmhult kommun Lessebo kommun Kulla Person Kraft Socialchef Ann Lund Socialchef Uppvidinge kommun Susanne Winsth Socialchef 21