Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn SN 2015/ Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag samt förklarar paragrafen omedelbart justerad. Bakgrund Samverkansöverenskommelsen har reviderats av Kalmar kommun senast november 2013 och har gällt för perioden Förslag till beslut om reviderad samverkansöverenskommelse gäller för ny tvåårsperiod. Brukarorganisationer har varit delaktiga inför denna revidering. Samverkansöverenskommelsen utgör grundkrav 1 i årets PRIO satsning. Godkännande av grundkrav 1 är en förutsättning för utbetalning av ersättning inom PRIO för såväl kommuner som landsting. Nadja Widéhn Verksamhetsutvecklare Cecilia Frid Socialchef Bilaga Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Socialförvaltningen Adress Box 834, KALMAR Besök Nygatan 36 Tel vx nadja.widehn@kalmar.se

2 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Giltig Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

3 Innehåll 1. Inledning och syfte 1 2. Mål för samverkan 2 3. Målgrupp 2 4. Ledning och styrning Samordningsgruppen psykisk hälsa 3 5. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Samordnad Individuell Plan Boende Sysselsättning Arbetsrehabilitering Hjälpmedel 6 6. Brukarorganisationers medverkan 7 7. Stöd till anhöriga/närstående 7 8. Uppföljning 8 9. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas Gemensamma överenskommelser (Bilagor) 10

4 1. Inledning och syfte Sedan den 1 januari 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande: Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/ landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (8a HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a SoL, ändrad genom SFS 2009:981). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Detta är en övergripande överenskommelse med syfte att: Ge förutsättningar för god kvalité i vård och omsorg och förbättrad hälsa, för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den håller samman de överenskommelser som är kopplade till detta dokument. Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet för effektivare insatser. Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt. 1

5 2. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars- och kompetensområden. 3. Målgrupp Personer oavsett ålder som, på grund av psykisk funktionsnedsättning som leder till psykiskt funktionshinder, behöver insatser från kommunen och landstinget. Psykiska funktionshinder innebär att man har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. 2

6 4. Ledning och styrning Den strategiska ledningen sker genom Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Ledningsgruppen består av social- och omsorgschefer, representant från regionförbundets ledning, landstingets förvaltningschefer inom vårdförvaltningarna samt representanter från landstingets ledningsstab. Samverkan med skolchefsnätverket är under uppbyggnad. Kommunrepresentanterna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med beslutade överenskommelser. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när övergripande problem med samverkan uppstår. I ett årligt Regionalt måldokument beskrivs hur arbetet i Länsgemensam ledning bedrivs samt samordningsgruppernas årliga målsättningar. 4.1 Samordningsgruppen Psykisk hälsa Utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa handlar om att möjliggöra för människor att uppleva sin tillvaro som meningsfull med god hälsa, att de kan använda sina resurser väl och vara delaktiga i samhället. Samordningsgruppen Psykisk hälsa ansvarar för att länet uppfyller de nationella grundkraven i PRIO psykisk ohälsa, hantering av frågor om Samstöd, samt att följa länets PSYNKarbete. Samordningsgruppen består av representanter från kommunerna och landstinget utsedda av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. 3

7 5. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), Skollagen och Lagen om Stöd och Service (LSS). Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Specifika avtal gällande ansvarsfördelning finns även för missbruk, mellan socialtjänst och BUP, mellan skola och BUP. För betalningsansvarslagen finns gemensamma rutiner (se bilagor). Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 5.1 Samordnad Individuell Plan När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål (3 f HSL, 2 kap. 7 SoL). Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har en överenskommelse om gemensamma rutiner för arbete med Samordnad individuell plan, SIP. SIP gäller samtliga patienter/brukare oavsett ålder och diagnos. I ovanstående länk finns rutiner för när och hur en SIP skall användas. Av rutinen framgår målgrupp för SIP, vem som initierar samordning, rutin för samtycke, vilka som ska närvara samt vad planen skall innehålla. 4

8 5.2 Boende I Kalmar län finns inga boendeverksamheter för målgruppen som drivs gemensamt av huvudmännen. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ibland behöva stödinsatser i form av boende med särskild service enligt LSS eller SoL eller stöd i ordinärt boende som bistånd enlig SoL. Detta stöd är kommunernas ansvar. Sedan 2008 finns i Kalmar län Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Avtalet omfattar alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Detta innebär att följande ansvarsfördelning gäller i Kalmar län: Kommunen ansvarar för: Hälso- och sjukvård till personer som bor i särskilda boenden samt bostäder med särskild service Hälso- och sjukvård för personer under vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet Hälso- och sjukvård till de personer som har sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård), se punkt 6.1 och 6.2 i avtalet Rehabilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.11 i avtalet Habilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskilt service samt vid vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.12 i avtalet Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå samt arbetsterapeut och sjukgymnastnivå. Landstinget ansvarar för: Öppen och sluten vård, akut och planerad vård samt allmän och specialiserad vård vid vårdcentraler och sjukhus Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i enlighet med punkt 6.11, 6.12 samt 6.13 i avtalet Läkarmedverkan Läkemedel, se punkt i avtalet För samverkan kring barn och ungdomar som under längre eller kortare tid behöver bo/vara placerade i annat boende än hemmet finns sedan våren 2013 en gemensam överenskommelse mellan BUP i Kalmar län och socialtjänsterna i Kalmar län med rutiner för samverkan. 5

9 5.3 Sysselsättning Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. SoL 5 kap 7. För brukare som tillhör LSS personkrets ansvarar kommunen för daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. LSS Arbetsrehabilitering Samordningsförbundet i Kalmar län är ett samverkansforum mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och alla kommuner i länet. Dess uppdrag är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete Hjälpmedel Enligt gällande avtal Övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län ansvarar kommunerna för hjälpmedel till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskild service samt vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.13 i avtalet. Landstinget ansvarar för hjälpmedel till inneliggande patienter samt för alla hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped. För patienter inom habiliteringsverksamheten gäller att: Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år är landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar likställs med specialisthabilitering och är, oavsett ålder, landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gällande personer över 18 år räknas som bashabilitering, vilket är kommunens ansvar. 6

10 6. Brukarorganisationers medverkan Brukarorganisationerna ges möjlighet att medverka i revideringen av samverkansöverenskommelsen. Förslaget till reviderad överenskommelse skickas ut på remiss till berörda organisationer. Brukarorganisationerna ges möjlighet att medverka i arbetet med uppföljning av överenskommelsen. Brukarorganisationer som aktivt deltagit i revideringsprocessen 2014 är Attention, RSMH, FSO. 7. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska samarbeta för anhörigas/närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att: Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion Sprida informationsbroschyren Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län Landstingets representant från samordningsgruppen Psykisk hälsa deltar en gång per år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län. 7

11 8. Uppföljning Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande: Mål Indikatorer Tillvägagångssätt Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län. Antal upprättade SIP för målgruppen. Kvalité på genomförda SIP. Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder gällande samverkan kring psykisk funktionsnedsättning. Utdata ur respektive system i respektive organisation. Kvalitetsgranskning enligt fastställd modell, genom stickprov i respektive org. Granskning av avvikelserapporter och åtgärder. Samordningsgr. ansvarig. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Andel individer som tycker att samverkan fungerar tillfredsställande. Uppföljning av brukarupplevelsen av samverkan i samband med uppföljning av SIP. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. Kvalité på genomförda SIP i form av brukarmedverkan. På en skala 1-5, hur professionen upplever målets olika delar. Uppföljning av brukardelaktighet i samband med upprättande och uppföljning av SIP. Fokusgrupp med representanter från varje organisation som representerar sin org och för tillbaka diskussionen. 8

12 9. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter. 9

13 10. Gemensamma överenskommelser (Bilagor) Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Några av dessa kommer att revideras under Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. Riktlinje för samordnad individuell plan (SIP) i Kalmar län. Lokala samverkansöverenskommelser avseende riskbruk, missbruk och beroende. Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner. Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län. Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet). Hemsjukvårdsavtalet bilagor. Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel. Praktiska anvisningar för sjuksköterskor. 10