Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst"

Transkript

1 Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

2 Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?... 4 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot?... 5 Begränsningar... 5 Resultatredovisning... 6 Familjehemmen... 6 Socialsekreterarna... 8 Slutsatser och diskussion Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Utbildning och uppföljningssamtal Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

3 Familjehemscentrum Hösten 2011 fick UFFE (Utvecklings- och fältforskningsenheten) vid Umeå socialtjänst i uppdrag att göra en uppföljning av Familjehemscentrum. Familjehemscentrum är ett regionsamarbete mellan kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. 1 Innan Familjehemscentrum startade hade samtliga kommuner inom Umeåregionen problem att rekrytera familjehem. Det i sin tur ledde till att det var svårt att hitta ett familjehem som matchade barnens behov. De mindre kommunerna beskrev också svårigheter med utredning av och utbildning för familjehem. Vidare hade de inte möjlighet att ha egna förstärkta jourfamiljehem för att tillgodose behovet av akuta placeringslösningar. Det medförde höga kostnader när ett barn behövde placeras akut. Dessa problem ledde till beslut om att under 2010 genomföra en utredning om vilka fördelar det kan finnas med att samordna familjehemsarbetet inom Umeåregionen. De som genomförde utredningen kom fram till att det finns fördelar med en kommungemensam verksamhet i familjehemsärenden. En sådan verksamhet förutsattes öka kvalitéten i arbetet med familjehemsplacering av barn och ungdomar genom att antalet valbara familjehem i Umeåregionen kan utökas. De antog att tillgången till fler valbara familjehem underlättar matchningen mellan barn och familjehem. Vidare borde de resurser och den kompetens som finns kunna utnyttjas bättre genom erfarenhetsutbyten mellan kommunerna. I utredningen presenteras också en verksamhetsidé och en verksamhetsbeskrivning för den tilltänkta kommungemensamma verksamheten. Dessa idéer realiserades den 1 april 2011 då Familjehemscentrum startade. Familjehemscentrum bemannas med 5,0 årsarbetare. Mål Fler familjehem och tillgång till familjehem med olika kompetens. Förbättrad kvalitet i familjehemsutredningar. Placeringar som överensstämmer med barnets behov. Familjehemsföräldrar som är väl rustade för familjehemsuppdraget. Familjehemscentrums verksamhet Uppdrag Rekrytera familjehem genom aktiv marknadsföring och god tillgänglighet. Genomföra familjehemsutredningar av god kvalitet. Den kommun som anmäler behov av familjehem beskriver barnets behov utifrån BBIC. Familjehemscentrum lämnar därefter förslag på familjehem. Tillsammans med den placerande kommunen diskuterar de familjehemmets förutsättningar att tillgodose det aktuella barnets behov. Erbjuda familjehemmen utbildning innan eller i nära anslutning till en placering. Utbildningen ska ge familjehemmet kunskap och utveckla deras förmåga att förstå och möta det enskilda barnet och dess föräldrar. 1 Beskrivningen av Familjehemscentrum bygger på tjänsteskrivelser från , , avtal mellan kommunerna inom Umeåregionen och Umeåregionens hemsida. 2

4 Mål Det ska råda samsyn kring familjehemsuppdraget och likvärdiga ersättningsnivåer. Öka förutsättningarna för god familjehemsvård för det enskilda barnet. Tillgodose kommunernas behov av akuta placeringslösningar. Uppdrag Bistå placerande socialsekreterare med specialistkunskap kring avtal och ersättning. Den placerande kommunen har huvudansvaret för att familjehemmen får det stöd de behöver. I samband med en ny placering har Familjehemscentrum i uppgift att erbjuda familjehemmen tre uppföljningssamtal där uppdraget som familjehem är i fokus. Vid behov kan Familjehemscentrum också bistå den placerande kommunen med förslag på externa handledare till familjehemmet. Kontraktera 5 förstärkta jourfamiljehem och 8 förstärkta familjehem. Ge de kontrakterade hemmen särskilt stöd i sitt uppdrag. Utredningsgruppen föreslog också att en styrgrupp skulle tillsättas. Den tillsatta styrgruppen består av en representant från varje kommun som ingår i Familjehemscentrum. Deras uppdrag är att styra verksamheten mot de fastställda målen. De har även i uppgift att initiera en uppföljning av Familjehemscentrum utifrån de uppdrag som finns angivna för verksamheten. 3

5 Enkätstudien Varför och för vem görs studien? Det beslutades redan innan Familjehemscentrum startade att verksamheten skulle följas upp. I tjänsteskrivelserna från och framkommer att syftet med uppföljningen är att mäta i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen och att identifiera utvecklingsområden. Den här studien riktas främst till Familjehemscentrums styrgrupp och medarbetare. Vidare är den avsedd för placerande socialsekreterare inom Umeåregionen. Vad ska studeras? Studiens syfte är att mäta i vilken utsträckning familjehemmen och de placerande socialsekreterarna upplever att Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen för verksamheten. 1. I vilken utsträckning är socialsekreterarna nöjda med tillgången på familjehem? 2. Vilken kvalitet har Familjehemscentrums utredningar? 3. I vilken utsträckning har Familjehemscentrum lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? 4. I vilken utsträckning tillgodoser Familjehemscentrum behovet av utbildning och uppföljningssamtal för familjehemmen? 5. I vilken utsträckning upplever socialsekreterarna att de får stöd av Familjehemscentrum i avtals- och ersättningsfrågor? Av vem görs studien? Utvärderingar kan genomföras både externt och internt. Det finns såväl för- som nackdelar med interna och externa utvärderingsresurser. Valet av vem som ska genomföra en utvärdering faller vanligtvis tillbaka på syftet. 2 Om syftet är kontroll är det bättre om utvärderaren kommer utifrån. Är syftet däremot att främja utveckling och lärande är en intern utvärderare mer lämplig. Det som ska studeras i det här fallet är i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen som finns för verksamheten. Syftet är med andra ord kontrollerande och därmed är en extern utvärderingsresurs att föredra. 3 UFFE är den enhet som fick förfrågan att genomföra enkätstudien och vi är både interna och externa. Interna i den meningen att vi arbetar inom Umeå socialtjänst och externa såtillvida att vår enhet har en relativ självständighet i förhållande till socialtjänstorganisationen i övrigt. Uppdraget tilldelades Camilla Nilsson på UFFE. 2 Sandberg och Faugert, Karlsson,

6 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot? Arbetet med uppföljningen hade sin början i en träff med två representanter från Familjehemscentrum, enhetschef Karin Gothefors Linder och samordnare Maria Clausén Edman. På träffen kom vi överens om att enkäterna skulle skickas ut i januari 2012 till de familjehem och socialsekreterare som haft kontakt med Familjehemscentrum under Efter planeringsmötet satte jag mig in i Familjehemscentrums verksamhet genom att läsa igenom tjänsteskrivelser om Familjehemscentrum. Därefter utformades följebrevet (se bilaga 1) och enkätfrågorna (se bilaga 2 och 3). Frågorna har sin utgångspunkt i de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet. Enkäterna och följebrevet har granskats av forskningsledaren Jan Hjelte, forskningschefen Ulf Hyvönen och styrgruppen för Familjehemscentrum. Nästa steg i arbetet var att kontakta en socialsekreterare alternativt en enhetschef i varje kommun för att få uppgifter om vilka socialsekreterare som har gjort familjehemsplaceringar mellan 1 april och 31 december 2011 och i vilket familjehem de placerat barnet. Enligt de uppgifter som kom in har 24 socialsekreterare placerat barn under den period undersökningen avser och 23 familjehem har fått nya placeringar under den aktuella perioden. Enkäterna till socialsekreterarna skickades ut elektroniskt via Esmaker och familjehemmen fick enkäten via posten. Det har även skickats ut ett antal påminnelser till de som inte besvarat enkäten. En av socialsekreterarna meddelade mig via att hon inte har gjort några familjehemsplaceringar under den period som undersökningen avser. Med anledning av det har hon räknats bort från undersökningen och därmed är det 23 socialsekreterare som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen bland de placerande socialsekreterarna är 16 av 23, det vill säga knappt 70 %. Ett av familjehemmen har flyttat och giltig eftersändning saknas, därför har det familjehemmet räknats bort från undersökningen. Svarsfrekvensen bland familjehemmen är 19 av 22, det vill säga drygt 86 %. Vid ett senare tillfälle inkom en enkät till. Svaren och kommentarerna i den enkäten är nästan identiska med en enkät som inkommit tidigare där identitetssiffran på enkäten är bortriven. Jag rådgjorde med forskningschefen på UFFE huruvida den enkäten ska vara med eller inte. Beslutet blev att den enkäten inte ska ingå i resultatsammanställningen. I en fråga skiljer sig svaret delvis åt mellan den borträknade enkäten och den med bortriven identitetssiffra, det svaret redovisas i syfte att ge djupare förståelse för familjehemmets val av svarsalternativ. Studiens resultat värderas gentemot de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet (se sid. 2-3). Begränsningar Faktumet att Familjehemscentrum bara funnits i nio månader när undersökningen genomfördes kan göra att de placerande socialsekreterarna och familjehemmen inte helt hunnit sätta sig in i och bilda en uppfattning om hur verksamheten fungerar. Det i sin tur gör att möjligheten att dra säkra slutsatser är begränsade. Läsaren bör ta tidsaspekten i beaktande vid granskning av resultaten. 5

7 Resultatredovisning I det här kapitlet redovisas först familjehemmens enkätsvar och därefter socialsekreterarnas. Familjehemmen Nio av de nitton familjehemmen har påbörjat sina familjehemsuppdrag under de senaste två åren. Lika många har tagit emot barn i sitt hem under minst sex år. Ett av familjehemmen påbörjade sitt uppdrag för tre till fem år sedan. Knappt hälften av familjehemmen har tagit emot ett eller två barn i sitt hem. Sju av familjehemmen har haft minst fem barn placerade hos sig. De andra tre familjehemmen har haft tre till fyra uppdrag. Matchning barn och familjehem Svarsalternativ A. Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. B. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Antal Procent % 8 42 % C. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven 1 5 % hos det/de barn som placerats hos oss. D. Annat 0 0 % N= 19 Diagram 1. Matchning barn och familjehem Nästan alla familjehemmen upplever antingen att de har haft helt eller delvis rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Vid jämförelse mellan de som har haft ett till två uppdrag med dem som har haft minst tre uppdrag visar det sig att de är lika många från båda grupperna som valt svarsalternativen helt rätt förutsättningar, det vill säga fem från varje grupp har valt det svarsalternativet. Vidare är det fyra från varje grupp som valt svarsalternativet delvis rätt förutsättningar. Det är endast en familj som har kryssat i att de upplever att de inte har haft rätt förutsättningar. De menar dock att det inte handlar om att de inte har haft rätt förutsättningar utan att de inte har fått rätt förutsättningar. De beklagar sig över att Familjehemscentrum har placerat barn hos dem med stora behov utan att ge dem det stöd de behöver och efterfrågar. Den enkät som räknats bort ur undersökningen är i det närmaste identisk med denna enkät. Skillnaden mellan den borträknade enkäten och den nyss nämnda är att de i den här enkäten har valt alternativet annat istället för att har inte haft rätt förutsättningar. De skriver att det 6

8 handlar om ett antal akutplaceringar och att de inte har fått det stöd de behöver för att kunna bemöta dessa barns behov. Utbildning och uppföljningssamtal nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 0 Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? N= 9 N= 8 Diagram 2. Utbildning och stöd Det är nio av familjehemmen som uppger att de har fått utbildning genom socialtjänsten, åtta av dem har haft minst tre familjehemsuppdrag. Med andra ord är det bara ett av de familjehem som haft ett till två uppdrag som gått utbildning. Sex av familjehemmen som fått utbildning är mycket nöjda med den, de andra tre är ganska nöjda. Ett familjehem skriver att Familjehemscentrum borde erbjuda familjehemmen utbildning mer regelbundet. Åtta av familjehemmen har fått uppföljningssamtal av Familjehemscentrum, fem av dem har haft minst tre uppdrag. Nästan alla familjehem som fått uppföljningssamtal är nöjda med dem, alla familjehem från gruppen som haft ett till två familjehemsuppdrag och som fått uppföljningssamtal är mycket nöjda med dem. Det är ett familjehem som är missnöjda med uppföljningssamtalen. De skriver att de inte får det stöd de ber om i form av täta träffar och stöd i familjehemsuppdraget. Tre andra familjehem framför önskemål om att de ska få mer stöd i början av en placering och att Familjehemscentrum redan från början bör vara tydlig kring vilka problem och behov barnen har. Ett av familjehemmen föreslår att varje familjehem borde få en personlig hjälpperson för att underlätta rådgivandet och stödjandet. Ett annat familjehem tycker att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt de placerande socialsekreterarna för att familjehemmen ska få mer adekvat stöd. Övriga förbättringsområden Övriga kommentarer kring vilka områden Familjehemscentrum kan förbättra handlar om utbetalning av ersättning. Två av familjehemmen är missnöjda med att det dröjer så lång tid innan ersättningen för familjehemsuppdraget betalas ut. Ett av dessa familjehem verkar tro att det är Familjehemscentrums uppgift att betala ut ersättning medan det andra familjehemmet tycker att Familjehemscentrum borde ha i uppdrag att fastslå tillfällig ersättning som gäller fram till dess att de placerande socialsekreterarna har beslutat om ersättning. 7

9 Socialsekreterarna Tillgången på familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. nöjd 1 6 % B. nöjd 3 19 % C. Varken nöjd eller missnöjd 3 19 % D. missnöjd 5 31 % E. missnöjd 3 19 % F. Ingen uppfattning 1 6 % N= 16 Diagram 3. Tillgången på familjehem Endast fyra socialsekreterare uppger att de är ganska eller mycket nöjda med tillgången på familjehem. Hälften av socialsekreterarna är ganska eller mycket missnöjda med tillgången på familjehem. Fyra socialsekreterare skriver att tillgången på familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver förbättras inom. Familjehemsutredningarna Svarsalternativ Antal Procent A. god 1 6 % B. god 6 38 % C. Varken god eller dålig 3 19 % D. dålig 2 13 % E. dålig 0 0 % F. Ingen uppfattning 4 25 % N=16 Diagram 4. Familjehemsutredningarnas kvalitet Knappt hälften av socialsekreterarna tycker att Familjehemscentrums utredningar har ganska eller mycket god kvalitet. Två socialsekreterare tycker att kvaliteten är ganska dålig och en fjärdedel av socialsekreterarna har ingen uppfattning. Familjehemsutredningar är ett område som tre av socialsekreterarna skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom. En socialsekreterare anser att Familjehemscentrum bör höja sina krav på familjehemmen. Vikten av att alla familjehem är utredda innan de erbjuds en placering lyfter en annan socialsekreterare fram. Vidare framför en socialsekreterare att det är viktigt att Familjehemscentrum informerar familjehemmen om vad det aktuella uppdraget kan innebära. Det är också något som tre familjehem lyfter fram, de skriver att Familjehemscentrum bör vara mer tydlig redan från början om vilka problem och behov barnet har. 8

10 Matchning barn och familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. Lyckas alltid 0 0 % B. Lyckas ofta 7 44 % C. Varken lyckas eller misslyckas 5 31 % D. Lyckas sällan 1 6 % E. Lyckas aldrig 0 0 % F. Ingen uppfattning 3 19 % N= 16 Diagram 5. Matchning barn och familjehem Nästan hälften av socialsekreterarna anser att Familjehemscentrum ofta lyckas matcha rätt barn till rätt familjehem. Fem socialsekreterare upplever att Familjehemscentrum varken lyckas eller misslyckas. Vidare är det en socialsekreterare som tycker att Familjehemscentrum sällan lyckas med matchningen, det är i överensstämmelse med familjehemmens svar. Ett av familjehemmen upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. I övrigt är familjehemmens svar på frågan om matchning något positivare än socialsekreterarnas. Vad kan det bero på? Två socialsekreterare skriver att matchning mellan barn och familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver bli bättre inom. En annan socialsekreterare framför att Familjehemscentrums samarbete med myndighetsutövningen behöver förbättras. Utbildning Svarsalternativ Antal Procent A. stor 0 0 % B. stor 1 6 % C. Varken stor eller liten 4 25 % D. liten 4 25 % E. liten 1 6 % F. Ingen uppfattning 6 38 % N= 16 Diagram 6. I vilken utsträckning har familjehemmen fått rätt utbildning? Det är sex socialsekreterare som inte har någon uppfattning om huruvida familjehemmen har fått rätt utbildning. Fem socialsekreterare bedömer att familjehemmen har fått rätt utbildning i ganska eller mycket liten utsträckning. Hur kan det komma sig att familjehemmen är positivare än socialsekreterarna till den utbildning som Familjehemscentrum anordnar? 9

11 Uppföljningssamtal Svarsalternativ Antal Procent A. bra 2 13 % B. bra 2 13 % C. Varken bra eller dåligt 1 6 % D. dåligt 0 0 % E. dåligt 2 13 % F. Ingen uppfattning 9 56 % N= 16 Diagram 7. Hur fungerar Familjehemscentrums uppföljningssamtal med familjehemmen? Påfallande många socialsekreterare har inte någon uppfattning om hur Familjehemscentrums uppföljningssamtal med familjehemmen fungerar. Hur kan det komma sig? Ungefär en fjärdedel av socialsekreterarna anser att uppföljningssamtalen fungerar ganska eller mycket bra. Två socialsekreterare uppfattar att uppföljningssamtalen fungerar mycket dåligt. Det kan jämföras med familjehemmens svar där endast ett familjehem är missnöjda. Vad kan det bero på att det är fler socialsekreterare än familjehem som är negativa till de uppföljningssamtal familjehemmen får av Familjehemscentrum? Avtal och ersättning I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning N=16 Diagram 8. Avtal och ersättning Inom området stöd i avtals- och ersättningsfrågor är det ingen av socialsekreterarna som upplever att de har fått stöd i stor utsträckning. Vad gäller ersättningsfrågor upplever nästan hälften av socialsekreterarna att de fått stöd med detta i ganska eller mycket liten utsträckning. I fråga om avtal verkar socialsekreterarna ha fått stöd i något större utsträckning. Det som är mest anmärkningsvärt i detta diagram är att ungefär hälften av socialsekreterarna inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd. Hur kan det komma sig? 10

12 Familjehemsarbetet nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade Svarsalternativ Antal Procent A. bättre 1 6 % B. Något bättre 4 25 % C. Varken bättre eller sämre 4 25 % D. Något sämre 0 0 % E. sämre 0 0 % F. Ingen uppfattning 7 44 % N= 16 Diagram 9. Hur fungerar familjehemsarbetet nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? Precis som i så många andra frågor har en ganska stor andel av socialsekreterarna ingen uppfattning, frågan är vad det kan bero på. Bland de socialsekreterare som bedömer hur familjehemsarbetet fungerar nu jämfört med tidigare uppger fem av dem att det fungerar något eller mycket bättre sedan Familjehemscentrum startade. De andra anser att det inte har skett någon förändring, varken till det bättre eller till det sämre. Sammantaget visar diagrammet att det har skett en viss förbättring av familjehemsarbetet. 11

13 Slutsatser och diskussion I det här kapitlet sammanfattas och diskuteras socialsekreterarnas och familjehemmens synpunkter på i vilken utsträckning de tycker att Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen. Till att börja med vill jag påpeka att när enkäterna skickades ut hade Familjehemscentrum bara funnits i nio månader och det kan göra att familjehemmen och socialsekreterarna inte är helt insatta i Familjehemscentrums verksamhet. Bland socialsekreterarna visar det sig genom att uppseendeväckande många inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de upplever att Familjehemscentrum uppfyllt sina uppdrag. Vad gäller familjehemmen så har en familjehemsförälder ringt mig med anledning av att hon var osäker på vad Familjehemscentrum var och om hon hade haft kontakt med dem. Vidare skriver tre av familjehemmen att de inte har haft så mycket kontakt med alternativt att de inte har så mycket erfarenhet av Familjehemscentrum. Det är även andra kommentarer som kan tyda på att alla familjehem inte är helt insatta i Familjehemscentrums uppdrag. En av dessa kommentarer återkommer jag till senare i kapitlet. Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Det är fem socialsekreterare som tycker att familjehemsarbetet fungerar bättre nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade. De andra tycker antingen att det inte har skett någon förändring eller så har de ingen uppfattning om familjehemsarbetet har förbättrats eller inte. Socialsekreterarnas upplevelse av vilken grad Familjehemscentrum har uppfyllt sina uppdrag skiljer sig åt. De två arbetsområden som flest socialsekreterare bedömer att Familjehemscentrum har gjort ett bra arbete inom är familjehemsutredning och matchning. Samtidigt är det en ganska stor andel som anser att Familjehemscentrum varken har lyckats eller misslyckats inom ovannämnda områden. Därtill är det ett antal socialsekreterare som skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom dessa områden. Ett konkret tips från en socialsekreterare är att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att samarbeta med myndighetsutövningen. Tanken är också att Familjehemscentrum ska göra det. I tjänsteskrivelsen från står det att arbetet med att matcha barn och familjehem ska ske i nära dialog med den kommun som anmält behov av familjehem. Enligt de svar som familjehemmen ger verkar emellertid Familjehemscentrum ha lyckats väl med matchningen. Drygt hälften av familjehemmen tycker att de har helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Nästan alla andra tycker att de delvis har haft rätt förutsättningar. Det är bara ett familjehem som tycker att de inte har klarat av att möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Huruvida familjehemmen har rätt förutsättningar att möta barnens behov är viktigt att ta hänsyn till med tanke på att tidigare studier (Westerberg, 2011) visar att dålig matchning kan vara en orsak till sammanbrott, det vill säga att en placering avbryts oplanerat. Westerberg skriver vidare att socialtjänsten behöver utarbeta strategier för att hantera och trygga stabilitet för placerade barn. En faktor som, enligt Umeåregionens hemsida, anses underlätta arbetet med att matcha barn och familjehem är antalet valbara familjehem. Om tillgången på valbara familjehem faktiskt gör att matchningarna blir bättre kan det vara ett sätt att trygga stabiliteten för de familjehemsplacerade barnen. 12

14 Hälften av socialsekreterarna är missnöjda med tillgången på familjehem. Det kan vara en anledning till att Familjehemscentrum inte fullt ut har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem. Med tanke på det som framkommer i den här studien bör Familjehemscentrum rekrytera fler familjehem. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att marknadsföra behovet av familjehem på fler sätt än vad som görs idag för att nå fram till fler familjer. Utbildning och uppföljningssamtal I samband med att ett familjehem får en ny placering har Familjehemscentrum till uppgift att erbjuda både uppföljningssamtal och utbildning till familjehemmet. Det framgår inte i enkäten om alla familjehem har blivit erbjudna uppföljningssamtal och utbildning men det är inte ens hälften av familjehemmen som uppger att de har fått uppföljningssamtal och gått utbildning via socialtjänsten. De familjehem som gått utbildning och fått uppföljningssamtal är nöjda med undantag för ett familjehem som är missnöjda med uppföljningssamtalen. Deras missnöje beror på att de inte har fått lika omfattande stöd som de behöver och efterfrågar. De önskar att de fick stöd mer regelbundet och det går utanför Familjehemscentrums uppdrag, såtillvida att de inte är ett kontrakterat familjehem/jourfamiljehem. Förstärkta familjehem/jourfamiljehem har, enligt tjänsteskrivelsen från , rätt till kontakt med Familjehemscentrum en gång per vecka, träff med dem minst en gång per månad och extern handledning en gång per månad. Är inte familjehemmet kontrakterat och faktiskt har varit i kontakt med Familjehemscentrum borde de ha fått veta att det är placerande socialsekreterare de ska kontakta angående mer regelbundet stöd. Det kan också vara så att det är placerande socialsekreterare som de har haft kontakt med men att de inte ser någon skillnad mellan Familjehemscentrum och placerande socialsekreterare. Ett tips från ett familjehem är att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt de placerande socialsekreterarna i frågor som rör stöd till familjehemmen. Det kan vara värt att fundera över om ett sådant uppdrag kan förbättra familjehemsarbetet ytterligare. Nio av socialsekreterarna har ingen uppfattning hur uppföljningssamtalen fungerar och sex socialsekreterare vet inte om familjehemmen får adekvat utbildning. Nästan alla socialsekreterare som bedömer utbildning svarar antingen att familjehemmen har fått rätt utbildning i liten utsträckning eller varken stor eller liten utsträckning. Vad de negativa omdömena beror på framkommer inte men en anledning kan givetvis vara att över hälften av familjehemmen inte har gått någon utbildning. Omdömena om hur uppföljningssamtalen fungerar varierar mer. Fyra socialsekreterare tycker att uppföljningssamtalen fungerar bra, två anser att de fungerar dåligt och en bedömer att de varken fungerar bra eller dåligt. Enkätsvaren tyder på att det kan finnas två orsaker till att inte alla handläggare anser att stödet till familjehemmen är bra. En anledning kan vara att knappt hälften av familjehemmen har fått uppföljningssamtal. Det andra skälet kan vara att Familjehemscentrum inte alltid ger familjehemmen tillräckligt med information om vad det aktuella familjehemsuppdraget kan innebära. En socialsekreterare och tre familjehem framför att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att redan från början informera familjehemmen om vilka problem och behov barnet har. Westerberg (2011) sammanfattar i sin rapport två intervjustudier (Gilbertson & Barber, 2003; Brown & Bednar, 2006) om orsaker till sammanbrott enligt familjehemsföräldrar. I dessa studier framkommer att brist på stöd är en orsak till sammanbrott. Med tanke på hur viktigt det verkar vara att familjehemmen får stöd och att inte ens hälften av familjehemmen har gått utbildning och fått uppföljningssamtal är detta ett område som Familjehemscentrum bör förbättra. 13

15 Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Ungefär hälften av socialsekreterarna har ingen uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd i avtals- och ersättningsfrågor. En anledning till att de inte har någon uppfattning om detta kan vara att de är osäkra på hur mycket stöd de kan förvänta sig att få. Det i sin tur kan göra att det blir svårt att bedöma i vilken utsträckning de faktiskt har fått stöd. De socialsekreterare som ger omdömen av stödet uppger antingen att de fått stöd i liten utsträckning eller varken liten eller stor utsträckning. Det här arbetsområdet är det som handläggarna har gett Familjehemscentrum sämst omdömen i och är därmed angeläget att åtgärda. 14

16 Referenser Avtal (2010-xx-xx). Umeå kommun. Karlsson, Ove (1999). Utvärdering - mer än metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Sandberg, Bo och Faugert, Sven (2007). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Tjänsteskrivelse, bilaga ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet för de barn och ungdomar som är placerade. Tjänsteskrivelse ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet i arbetet med placering av barn och unga. Umeå kommun. Westerberg, Viktoria (2011). Sammanbrott i samhällsvård En studie om barns placeringsmönster. FoU Västernorrland html html

17 Information om enkätstudie Bilaga 1 Hej! Familjehemscentrum har tagit beslut om att deras arbete ska kvalitetssäkras genom en enkätstudie som handlar om handläggarnas och familjehemmens synpunkter på deras arbete. Med anledning av det får du denna enkät sänd till dig. Undersökningen genomförs av Utvecklings- och fältforskningsenheten som finns inom Umeå socialtjänst. Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat som underlag för åtgärder som kan förbättra kvaliteten i Familjehemscentrums arbete. Enkäten tar ungefär 10 minuter att besvara. Ditt svar önskas senast den 29 februari. De uppgifter som du lämnar kommer att hanteras konfidentiellt. Endast undertecknad kommer att hantera de ifyllda enkäterna. Resultaten kommer att redovisas i diagram på gruppnivå, inga enskilda personers svar kommer att kunna identifieras. Har du några frågor rörande enkäten är du välkommen att kontakta undertecknad. Tack på förhand för din medverkan. Vänliga hälsningar Camilla Nilsson Arbetsplats: Utvecklings- och fältforskningsenheten Besöksadress: Storgatan 28 c Postadress: Umeå Telefon: E-post: 16

18 Bilaga 2 Familjehemmens synpunkter på Familjehemscentrum 1. Hur länge har ni varit familjehem? 0-2 år 3-5 år 6 år eller mer 2. Hur många uppdrag har ni haft? Inget eller fler Följande frågor handlar om Familjehemscentrum. Familjehemscentrum finns beläget i Umeå och är ett regionsamarbete mellan Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. Familjehemscentrums uppdrag är: att tillgodose kommunernas behov av akuta jourplaceringar av barn, ungdomar och föräldrar/barn. att förmedla familjehem till kommunerna när de behöver placera ett barn eller en ungdom för längre tids vård. att rekrytera, utreda och utbilda familjehem. att vara en kunskapsbas när det gäller avtal och ersättningar. 3. Hur tycker ni att Familjehemscentrum har lyckats med placeringen/placeringarna i er familj under det år som gått? Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Annat: 4. Har ni fått utbildning genom socialtjänsten? Ja Nej 5. Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 17

19 6. Har ni fått stödsamtal av Familjehemscentrum? Ja Nej 7. Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 8. Vad tycker ni att Familjehemscentrum behöver förbättra i sitt arbete? 18

20 Bilaga 3 Handläggarnas synpunkter på Familjehemscentrum 1. Har du haft kontakt med familjehemscentrum? Ja Nej 2. Hur nöjd är du med tillgången av familjehem? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 3. Vilken kvalitet upplever du att Familjehemscentrums utredningar av familjehemmen har? god god Varken god eller dålig dålig dålig Ingen uppfattning 4. I vilken utsträckning upplever du att Familjehemscentrum har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? Lyckas alltid Lyckas ofta Varken lyckas eller misslyckas Lyckas sällan Lyckas aldrig Ingen uppfattning 5. I vilken utsträckning upplever du att familjehemmen har fått rätt utbildning? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 6. Hur uppfattar du att Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen fungerar? bra bra Varken bra eller dåligt dåligt dåligt Ingen uppfattning 7. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 8. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 9. Hur tycker du att familjehemsarbetet fungerar nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre sämre Ingen uppfattning 19

21 10. Vad tycker du att Familjehemscentrum behöver förbättra i sitt arbete? 20

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering. Familjehem Familjehem Det finns barn som behöver extra stöd i livet. Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och ungdomar för en längre eller kortare tid behöver bo i ett familjehem för att få

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering FALKENBERGS KOMMUN Datum Socialförvaltningen 081029 Utredningssektionen 1 Rutiner vid jour- och familjehemsplacering Jourplacering Placering i nätverket I 6 kap. 5 SoL framgår att placering i första hand

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare. Brukarenkät IFO 2015 Kvalitetsrapport 2015:2 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2015 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de frågeområden som berörs i enkäten.

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Gabriella Fredriksson Mars 2016 Granskning av placeringar i familjehem Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 5 2.1. Bakgrund... 5 2.2.

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

December 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun

December 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun December 2014 Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer

Läs mer

Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen

Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PLANERINGSAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-04-04 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny inriktning behövs inom familjevården,

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2013-02-04 ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan Barn- och ungdomsförvaltningen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Socialnämnden 2016-01-15 1 (7) Socialförvaltningen 05 Socialnämnden INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Förslag till beslut Med utgångspunkt från rapporten till Inspektionen

Läs mer

Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004

Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 Redovisning 1997-2004 Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 ISSN 1103-8209, meddelande 2005:15 Text samt omslagsbild: Perarne Petersson Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län Tryckt på länsstyrelsen,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 april 2013 KLAGANDE Göteborgs kommun Ombud: AA Social resursförvaltning Box 7010 402 31 Göteborg MOTPART Migrationsverket Verksamhetsområde

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Nationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem

Nationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem Nationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem Myndigheten för vård- och omsorgsanalys genomför på uppdrag av regeringen en nationell kartläggning av konsulentstödsverksamheter. Syftet

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Studentmedarbetarkonceptet

Studentmedarbetarkonceptet Studentmedarbetarkonceptet Innehåll Förord Vår organisering i Helsingborg 2 Var börjar man? 3 Så går anställningen till 4 Löner och avtal 6 Att skriva en annons 8 Hur når vi studenterna? 10 Exempel på

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Allmänna utskottet 2012 11 13 78 10 Socialnämnden 2012 11 22 186 12 Dnr 2012/411 751 Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Bilagor: Granskningsrapport

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Granskning av tillförlitligheten i genomförande av val

Granskning av tillförlitligheten i genomförande av val Revisionsrapport Granskning av tillförlitligheten i genomförande av val Lunds kommun Adrian Göransson, revisionskonsult, Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal? Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en

Läs mer

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Sommarjobb 2015 Stockholms stad

Sommarjobb 2015 Stockholms stad Sommarjobb 2015 Stockholms stad UTVÄRDERINGSRAPPORT SWECO STRATEGY Förord Under våren 2015 fick konsultföretaget Sweco Strategy i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att genomföra

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Förslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN

Förslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN Socialnämnden 2015-12-01 1 (7) Socialförvaltningen Enheten för kvalitet och utveckling SOCN/2015:195 Elin Lindh /070-086 21 44/ 13 Förslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN GE VÅRD

Läs mer

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget Rapport Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland Barnuppdraget LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-7631-2008 FÖRORD Regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att åren 2006 och 2007 förstärka tillsynen

Läs mer

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden 2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val.

Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val. [Efternamn], [Förnamn] [Adress] [Postnummer] [Stad] Läs frågan och eventuell instruktion till frågan noga och svara genom att klicka i rätt svarsruta alternativt skriv direkt i svarsrutan. Om du besvarar

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Familjehuset i Alvesta:

Familjehuset i Alvesta: 1/14 Familjehuset i Alvesta: Trots ärendets inbyggda rörighet lyckades ni över förväntan att lösa alla akuta situationer. Vi är mycket nöjda, tack! Bra utfört och enl överenskommelse! Ni hade egentligen

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut. 2011-12-20 Dnr 43-2011:1248.

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut. 2011-12-20 Dnr 43-2011:1248. Beslut Emmaboda kommun Förskolechefer i förskolan och pedagogisk omsorg Beslut för förskola efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping,

Läs mer

BESLUT 2006-01-13. Hedenbys Import & Grossist AB, 556075-2684. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2006-01-13. Hedenbys Import & Grossist AB, 556075-2684. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande BESLUT 2006-01-13 Ärendenr. 105 Sökande Hedenbys Import & Grossist AB, 556075-2684 Ombud: Advokat Carl L Motpart Företagsfrukt i Europa AB, 556487-9814, Stenhamravägen 7, 136 91 Haninge Saken Alternativt

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Underlagsdokument till jävsregler

Underlagsdokument till jävsregler Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014 Antal svar: 13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i Föräldrajuryn om barn och mobiltelefoner.

Läs mer

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN T-^^^ * Mål nr 82746 I SUNDSVALL UUiVL 2016-06- 16 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Per Bergmark Familjens jurist Box 330 901 07 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås

Läs mer

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30-14.00

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30-14.00 1(20) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30-14.00 Beslutande: Ingalill Jonsson (m), ordförande Tage Björk (s) Ingrid Holmgren (c) Lena Norgren (fp), tj g ersättare Eva-Lena Wrethén

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer