Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
|
|
- Ludvig Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
2 Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?... 4 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot?... 5 Begränsningar... 5 Resultatredovisning... 6 Familjehemmen... 6 Socialsekreterarna... 8 Slutsatser och diskussion Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Utbildning och uppföljningssamtal Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Referenser Bilaga Bilaga Bilaga
3 Familjehemscentrum Hösten 2011 fick UFFE (Utvecklings- och fältforskningsenheten) vid Umeå socialtjänst i uppdrag att göra en uppföljning av Familjehemscentrum. Familjehemscentrum är ett regionsamarbete mellan kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. 1 Innan Familjehemscentrum startade hade samtliga kommuner inom Umeåregionen problem att rekrytera familjehem. Det i sin tur ledde till att det var svårt att hitta ett familjehem som matchade barnens behov. De mindre kommunerna beskrev också svårigheter med utredning av och utbildning för familjehem. Vidare hade de inte möjlighet att ha egna förstärkta jourfamiljehem för att tillgodose behovet av akuta placeringslösningar. Det medförde höga kostnader när ett barn behövde placeras akut. Dessa problem ledde till beslut om att under 2010 genomföra en utredning om vilka fördelar det kan finnas med att samordna familjehemsarbetet inom Umeåregionen. De som genomförde utredningen kom fram till att det finns fördelar med en kommungemensam verksamhet i familjehemsärenden. En sådan verksamhet förutsattes öka kvalitéten i arbetet med familjehemsplacering av barn och ungdomar genom att antalet valbara familjehem i Umeåregionen kan utökas. De antog att tillgången till fler valbara familjehem underlättar matchningen mellan barn och familjehem. Vidare borde de resurser och den kompetens som finns kunna utnyttjas bättre genom erfarenhetsutbyten mellan kommunerna. I utredningen presenteras också en verksamhetsidé och en verksamhetsbeskrivning för den tilltänkta kommungemensamma verksamheten. Dessa idéer realiserades den 1 april 2011 då Familjehemscentrum startade. Familjehemscentrum bemannas med 5,0 årsarbetare. Mål Fler familjehem och tillgång till familjehem med olika kompetens. Förbättrad kvalitet i familjehemsutredningar. Placeringar som överensstämmer med barnets behov. Familjehemsföräldrar som är väl rustade för familjehemsuppdraget. Familjehemscentrums verksamhet Uppdrag Rekrytera familjehem genom aktiv marknadsföring och god tillgänglighet. Genomföra familjehemsutredningar av god kvalitet. Den kommun som anmäler behov av familjehem beskriver barnets behov utifrån BBIC. Familjehemscentrum lämnar därefter förslag på familjehem. Tillsammans med den placerande kommunen diskuterar de familjehemmets förutsättningar att tillgodose det aktuella barnets behov. Erbjuda familjehemmen utbildning innan eller i nära anslutning till en placering. Utbildningen ska ge familjehemmet kunskap och utveckla deras förmåga att förstå och möta det enskilda barnet och dess föräldrar. 1 Beskrivningen av Familjehemscentrum bygger på tjänsteskrivelser från , , avtal mellan kommunerna inom Umeåregionen och Umeåregionens hemsida. 2
4 Mål Det ska råda samsyn kring familjehemsuppdraget och likvärdiga ersättningsnivåer. Öka förutsättningarna för god familjehemsvård för det enskilda barnet. Tillgodose kommunernas behov av akuta placeringslösningar. Uppdrag Bistå placerande socialsekreterare med specialistkunskap kring avtal och ersättning. Den placerande kommunen har huvudansvaret för att familjehemmen får det stöd de behöver. I samband med en ny placering har Familjehemscentrum i uppgift att erbjuda familjehemmen tre uppföljningssamtal där uppdraget som familjehem är i fokus. Vid behov kan Familjehemscentrum också bistå den placerande kommunen med förslag på externa handledare till familjehemmet. Kontraktera 5 förstärkta jourfamiljehem och 8 förstärkta familjehem. Ge de kontrakterade hemmen särskilt stöd i sitt uppdrag. Utredningsgruppen föreslog också att en styrgrupp skulle tillsättas. Den tillsatta styrgruppen består av en representant från varje kommun som ingår i Familjehemscentrum. Deras uppdrag är att styra verksamheten mot de fastställda målen. De har även i uppgift att initiera en uppföljning av Familjehemscentrum utifrån de uppdrag som finns angivna för verksamheten. 3
5 Enkätstudien Varför och för vem görs studien? Det beslutades redan innan Familjehemscentrum startade att verksamheten skulle följas upp. I tjänsteskrivelserna från och framkommer att syftet med uppföljningen är att mäta i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen och att identifiera utvecklingsområden. Den här studien riktas främst till Familjehemscentrums styrgrupp och medarbetare. Vidare är den avsedd för placerande socialsekreterare inom Umeåregionen. Vad ska studeras? Studiens syfte är att mäta i vilken utsträckning familjehemmen och de placerande socialsekreterarna upplever att Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen för verksamheten. 1. I vilken utsträckning är socialsekreterarna nöjda med tillgången på familjehem? 2. Vilken kvalitet har Familjehemscentrums utredningar? 3. I vilken utsträckning har Familjehemscentrum lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? 4. I vilken utsträckning tillgodoser Familjehemscentrum behovet av utbildning och uppföljningssamtal för familjehemmen? 5. I vilken utsträckning upplever socialsekreterarna att de får stöd av Familjehemscentrum i avtals- och ersättningsfrågor? Av vem görs studien? Utvärderingar kan genomföras både externt och internt. Det finns såväl för- som nackdelar med interna och externa utvärderingsresurser. Valet av vem som ska genomföra en utvärdering faller vanligtvis tillbaka på syftet. 2 Om syftet är kontroll är det bättre om utvärderaren kommer utifrån. Är syftet däremot att främja utveckling och lärande är en intern utvärderare mer lämplig. Det som ska studeras i det här fallet är i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen som finns för verksamheten. Syftet är med andra ord kontrollerande och därmed är en extern utvärderingsresurs att föredra. 3 UFFE är den enhet som fick förfrågan att genomföra enkätstudien och vi är både interna och externa. Interna i den meningen att vi arbetar inom Umeå socialtjänst och externa såtillvida att vår enhet har en relativ självständighet i förhållande till socialtjänstorganisationen i övrigt. Uppdraget tilldelades Camilla Nilsson på UFFE. 2 Sandberg och Faugert, Karlsson,
6 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot? Arbetet med uppföljningen hade sin början i en träff med två representanter från Familjehemscentrum, enhetschef Karin Gothefors Linder och samordnare Maria Clausén Edman. På träffen kom vi överens om att enkäterna skulle skickas ut i januari 2012 till de familjehem och socialsekreterare som haft kontakt med Familjehemscentrum under Efter planeringsmötet satte jag mig in i Familjehemscentrums verksamhet genom att läsa igenom tjänsteskrivelser om Familjehemscentrum. Därefter utformades följebrevet (se bilaga 1) och enkätfrågorna (se bilaga 2 och 3). Frågorna har sin utgångspunkt i de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet. Enkäterna och följebrevet har granskats av forskningsledaren Jan Hjelte, forskningschefen Ulf Hyvönen och styrgruppen för Familjehemscentrum. Nästa steg i arbetet var att kontakta en socialsekreterare alternativt en enhetschef i varje kommun för att få uppgifter om vilka socialsekreterare som har gjort familjehemsplaceringar mellan 1 april och 31 december 2011 och i vilket familjehem de placerat barnet. Enligt de uppgifter som kom in har 24 socialsekreterare placerat barn under den period undersökningen avser och 23 familjehem har fått nya placeringar under den aktuella perioden. Enkäterna till socialsekreterarna skickades ut elektroniskt via Esmaker och familjehemmen fick enkäten via posten. Det har även skickats ut ett antal påminnelser till de som inte besvarat enkäten. En av socialsekreterarna meddelade mig via att hon inte har gjort några familjehemsplaceringar under den period som undersökningen avser. Med anledning av det har hon räknats bort från undersökningen och därmed är det 23 socialsekreterare som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen bland de placerande socialsekreterarna är 16 av 23, det vill säga knappt 70 %. Ett av familjehemmen har flyttat och giltig eftersändning saknas, därför har det familjehemmet räknats bort från undersökningen. Svarsfrekvensen bland familjehemmen är 19 av 22, det vill säga drygt 86 %. Vid ett senare tillfälle inkom en enkät till. Svaren och kommentarerna i den enkäten är nästan identiska med en enkät som inkommit tidigare där identitetssiffran på enkäten är bortriven. Jag rådgjorde med forskningschefen på UFFE huruvida den enkäten ska vara med eller inte. Beslutet blev att den enkäten inte ska ingå i resultatsammanställningen. I en fråga skiljer sig svaret delvis åt mellan den borträknade enkäten och den med bortriven identitetssiffra, det svaret redovisas i syfte att ge djupare förståelse för familjehemmets val av svarsalternativ. Studiens resultat värderas gentemot de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet (se sid. 2-3). Begränsningar Faktumet att Familjehemscentrum bara funnits i nio månader när undersökningen genomfördes kan göra att de placerande socialsekreterarna och familjehemmen inte helt hunnit sätta sig in i och bilda en uppfattning om hur verksamheten fungerar. Det i sin tur gör att möjligheten att dra säkra slutsatser är begränsade. Läsaren bör ta tidsaspekten i beaktande vid granskning av resultaten. 5
7 Resultatredovisning I det här kapitlet redovisas först familjehemmens enkätsvar och därefter socialsekreterarnas. Familjehemmen Nio av de nitton familjehemmen har påbörjat sina familjehemsuppdrag under de senaste två åren. Lika många har tagit emot barn i sitt hem under minst sex år. Ett av familjehemmen påbörjade sitt uppdrag för tre till fem år sedan. Knappt hälften av familjehemmen har tagit emot ett eller två barn i sitt hem. Sju av familjehemmen har haft minst fem barn placerade hos sig. De andra tre familjehemmen har haft tre till fyra uppdrag. Matchning barn och familjehem Svarsalternativ A. Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. B. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Antal Procent % 8 42 % C. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven 1 5 % hos det/de barn som placerats hos oss. D. Annat 0 0 % N= 19 Diagram 1. Matchning barn och familjehem Nästan alla familjehemmen upplever antingen att de har haft helt eller delvis rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Vid jämförelse mellan de som har haft ett till två uppdrag med dem som har haft minst tre uppdrag visar det sig att de är lika många från båda grupperna som valt svarsalternativen helt rätt förutsättningar, det vill säga fem från varje grupp har valt det svarsalternativet. Vidare är det fyra från varje grupp som valt svarsalternativet delvis rätt förutsättningar. Det är endast en familj som har kryssat i att de upplever att de inte har haft rätt förutsättningar. De menar dock att det inte handlar om att de inte har haft rätt förutsättningar utan att de inte har fått rätt förutsättningar. De beklagar sig över att Familjehemscentrum har placerat barn hos dem med stora behov utan att ge dem det stöd de behöver och efterfrågar. Den enkät som räknats bort ur undersökningen är i det närmaste identisk med denna enkät. Skillnaden mellan den borträknade enkäten och den nyss nämnda är att de i den här enkäten har valt alternativet annat istället för att har inte haft rätt förutsättningar. De skriver att det 6
8 handlar om ett antal akutplaceringar och att de inte har fått det stöd de behöver för att kunna bemöta dessa barns behov. Utbildning och uppföljningssamtal nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 0 Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? N= 9 N= 8 Diagram 2. Utbildning och stöd Det är nio av familjehemmen som uppger att de har fått utbildning genom socialtjänsten, åtta av dem har haft minst tre familjehemsuppdrag. Med andra ord är det bara ett av de familjehem som haft ett till två uppdrag som gått utbildning. Sex av familjehemmen som fått utbildning är mycket nöjda med den, de andra tre är ganska nöjda. Ett familjehem skriver att Familjehemscentrum borde erbjuda familjehemmen utbildning mer regelbundet. Åtta av familjehemmen har fått uppföljningssamtal av Familjehemscentrum, fem av dem har haft minst tre uppdrag. Nästan alla familjehem som fått uppföljningssamtal är nöjda med dem, alla familjehem från gruppen som haft ett till två familjehemsuppdrag och som fått uppföljningssamtal är mycket nöjda med dem. Det är ett familjehem som är missnöjda med uppföljningssamtalen. De skriver att de inte får det stöd de ber om i form av täta träffar och stöd i familjehemsuppdraget. Tre andra familjehem framför önskemål om att de ska få mer stöd i början av en placering och att Familjehemscentrum redan från början bör vara tydlig kring vilka problem och behov barnen har. Ett av familjehemmen föreslår att varje familjehem borde få en personlig hjälpperson för att underlätta rådgivandet och stödjandet. Ett annat familjehem tycker att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt de placerande socialsekreterarna för att familjehemmen ska få mer adekvat stöd. Övriga förbättringsområden Övriga kommentarer kring vilka områden Familjehemscentrum kan förbättra handlar om utbetalning av ersättning. Två av familjehemmen är missnöjda med att det dröjer så lång tid innan ersättningen för familjehemsuppdraget betalas ut. Ett av dessa familjehem verkar tro att det är Familjehemscentrums uppgift att betala ut ersättning medan det andra familjehemmet tycker att Familjehemscentrum borde ha i uppdrag att fastslå tillfällig ersättning som gäller fram till dess att de placerande socialsekreterarna har beslutat om ersättning. 7
9 Socialsekreterarna Tillgången på familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. nöjd 1 6 % B. nöjd 3 19 % C. Varken nöjd eller missnöjd 3 19 % D. missnöjd 5 31 % E. missnöjd 3 19 % F. Ingen uppfattning 1 6 % N= 16 Diagram 3. Tillgången på familjehem Endast fyra socialsekreterare uppger att de är ganska eller mycket nöjda med tillgången på familjehem. Hälften av socialsekreterarna är ganska eller mycket missnöjda med tillgången på familjehem. Fyra socialsekreterare skriver att tillgången på familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver förbättras inom. Familjehemsutredningarna Svarsalternativ Antal Procent A. god 1 6 % B. god 6 38 % C. Varken god eller dålig 3 19 % D. dålig 2 13 % E. dålig 0 0 % F. Ingen uppfattning 4 25 % N=16 Diagram 4. Familjehemsutredningarnas kvalitet Knappt hälften av socialsekreterarna tycker att Familjehemscentrums utredningar har ganska eller mycket god kvalitet. Två socialsekreterare tycker att kvaliteten är ganska dålig och en fjärdedel av socialsekreterarna har ingen uppfattning. Familjehemsutredningar är ett område som tre av socialsekreterarna skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom. En socialsekreterare anser att Familjehemscentrum bör höja sina krav på familjehemmen. Vikten av att alla familjehem är utredda innan de erbjuds en placering lyfter en annan socialsekreterare fram. Vidare framför en socialsekreterare att det är viktigt att Familjehemscentrum informerar familjehemmen om vad det aktuella uppdraget kan innebära. Det är också något som tre familjehem lyfter fram, de skriver att Familjehemscentrum bör vara mer tydlig redan från början om vilka problem och behov barnet har. 8
10 Matchning barn och familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. Lyckas alltid 0 0 % B. Lyckas ofta 7 44 % C. Varken lyckas eller misslyckas 5 31 % D. Lyckas sällan 1 6 % E. Lyckas aldrig 0 0 % F. Ingen uppfattning 3 19 % N= 16 Diagram 5. Matchning barn och familjehem Nästan hälften av socialsekreterarna anser att Familjehemscentrum ofta lyckas matcha rätt barn till rätt familjehem. Fem socialsekreterare upplever att Familjehemscentrum varken lyckas eller misslyckas. Vidare är det en socialsekreterare som tycker att Familjehemscentrum sällan lyckas med matchningen, det är i överensstämmelse med familjehemmens svar. Ett av familjehemmen upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. I övrigt är familjehemmens svar på frågan om matchning något positivare än socialsekreterarnas. Vad kan det bero på? Två socialsekreterare skriver att matchning mellan barn och familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver bli bättre inom. En annan socialsekreterare framför att Familjehemscentrums samarbete med myndighetsutövningen behöver förbättras. Utbildning Svarsalternativ Antal Procent A. stor 0 0 % B. stor 1 6 % C. Varken stor eller liten 4 25 % D. liten 4 25 % E. liten 1 6 % F. Ingen uppfattning 6 38 % N= 16 Diagram 6. I vilken utsträckning har familjehemmen fått rätt utbildning? Det är sex socialsekreterare som inte har någon uppfattning om huruvida familjehemmen har fått rätt utbildning. Fem socialsekreterare bedömer att familjehemmen har fått rätt utbildning i ganska eller mycket liten utsträckning. Hur kan det komma sig att familjehemmen är positivare än socialsekreterarna till den utbildning som Familjehemscentrum anordnar? 9
11 Uppföljningssamtal Svarsalternativ Antal Procent A. bra 2 13 % B. bra 2 13 % C. Varken bra eller dåligt 1 6 % D. dåligt 0 0 % E. dåligt 2 13 % F. Ingen uppfattning 9 56 % N= 16 Diagram 7. Hur fungerar Familjehemscentrums uppföljningssamtal med familjehemmen? Påfallande många socialsekreterare har inte någon uppfattning om hur Familjehemscentrums uppföljningssamtal med familjehemmen fungerar. Hur kan det komma sig? Ungefär en fjärdedel av socialsekreterarna anser att uppföljningssamtalen fungerar ganska eller mycket bra. Två socialsekreterare uppfattar att uppföljningssamtalen fungerar mycket dåligt. Det kan jämföras med familjehemmens svar där endast ett familjehem är missnöjda. Vad kan det bero på att det är fler socialsekreterare än familjehem som är negativa till de uppföljningssamtal familjehemmen får av Familjehemscentrum? Avtal och ersättning I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning N=16 Diagram 8. Avtal och ersättning Inom området stöd i avtals- och ersättningsfrågor är det ingen av socialsekreterarna som upplever att de har fått stöd i stor utsträckning. Vad gäller ersättningsfrågor upplever nästan hälften av socialsekreterarna att de fått stöd med detta i ganska eller mycket liten utsträckning. I fråga om avtal verkar socialsekreterarna ha fått stöd i något större utsträckning. Det som är mest anmärkningsvärt i detta diagram är att ungefär hälften av socialsekreterarna inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd. Hur kan det komma sig? 10
12 Familjehemsarbetet nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade Svarsalternativ Antal Procent A. bättre 1 6 % B. Något bättre 4 25 % C. Varken bättre eller sämre 4 25 % D. Något sämre 0 0 % E. sämre 0 0 % F. Ingen uppfattning 7 44 % N= 16 Diagram 9. Hur fungerar familjehemsarbetet nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? Precis som i så många andra frågor har en ganska stor andel av socialsekreterarna ingen uppfattning, frågan är vad det kan bero på. Bland de socialsekreterare som bedömer hur familjehemsarbetet fungerar nu jämfört med tidigare uppger fem av dem att det fungerar något eller mycket bättre sedan Familjehemscentrum startade. De andra anser att det inte har skett någon förändring, varken till det bättre eller till det sämre. Sammantaget visar diagrammet att det har skett en viss förbättring av familjehemsarbetet. 11
13 Slutsatser och diskussion I det här kapitlet sammanfattas och diskuteras socialsekreterarnas och familjehemmens synpunkter på i vilken utsträckning de tycker att Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen. Till att börja med vill jag påpeka att när enkäterna skickades ut hade Familjehemscentrum bara funnits i nio månader och det kan göra att familjehemmen och socialsekreterarna inte är helt insatta i Familjehemscentrums verksamhet. Bland socialsekreterarna visar det sig genom att uppseendeväckande många inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de upplever att Familjehemscentrum uppfyllt sina uppdrag. Vad gäller familjehemmen så har en familjehemsförälder ringt mig med anledning av att hon var osäker på vad Familjehemscentrum var och om hon hade haft kontakt med dem. Vidare skriver tre av familjehemmen att de inte har haft så mycket kontakt med alternativt att de inte har så mycket erfarenhet av Familjehemscentrum. Det är även andra kommentarer som kan tyda på att alla familjehem inte är helt insatta i Familjehemscentrums uppdrag. En av dessa kommentarer återkommer jag till senare i kapitlet. Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Det är fem socialsekreterare som tycker att familjehemsarbetet fungerar bättre nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade. De andra tycker antingen att det inte har skett någon förändring eller så har de ingen uppfattning om familjehemsarbetet har förbättrats eller inte. Socialsekreterarnas upplevelse av vilken grad Familjehemscentrum har uppfyllt sina uppdrag skiljer sig åt. De två arbetsområden som flest socialsekreterare bedömer att Familjehemscentrum har gjort ett bra arbete inom är familjehemsutredning och matchning. Samtidigt är det en ganska stor andel som anser att Familjehemscentrum varken har lyckats eller misslyckats inom ovannämnda områden. Därtill är det ett antal socialsekreterare som skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom dessa områden. Ett konkret tips från en socialsekreterare är att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att samarbeta med myndighetsutövningen. Tanken är också att Familjehemscentrum ska göra det. I tjänsteskrivelsen från står det att arbetet med att matcha barn och familjehem ska ske i nära dialog med den kommun som anmält behov av familjehem. Enligt de svar som familjehemmen ger verkar emellertid Familjehemscentrum ha lyckats väl med matchningen. Drygt hälften av familjehemmen tycker att de har helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Nästan alla andra tycker att de delvis har haft rätt förutsättningar. Det är bara ett familjehem som tycker att de inte har klarat av att möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Huruvida familjehemmen har rätt förutsättningar att möta barnens behov är viktigt att ta hänsyn till med tanke på att tidigare studier (Westerberg, 2011) visar att dålig matchning kan vara en orsak till sammanbrott, det vill säga att en placering avbryts oplanerat. Westerberg skriver vidare att socialtjänsten behöver utarbeta strategier för att hantera och trygga stabilitet för placerade barn. En faktor som, enligt Umeåregionens hemsida, anses underlätta arbetet med att matcha barn och familjehem är antalet valbara familjehem. Om tillgången på valbara familjehem faktiskt gör att matchningarna blir bättre kan det vara ett sätt att trygga stabiliteten för de familjehemsplacerade barnen. 12
14 Hälften av socialsekreterarna är missnöjda med tillgången på familjehem. Det kan vara en anledning till att Familjehemscentrum inte fullt ut har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem. Med tanke på det som framkommer i den här studien bör Familjehemscentrum rekrytera fler familjehem. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att marknadsföra behovet av familjehem på fler sätt än vad som görs idag för att nå fram till fler familjer. Utbildning och uppföljningssamtal I samband med att ett familjehem får en ny placering har Familjehemscentrum till uppgift att erbjuda både uppföljningssamtal och utbildning till familjehemmet. Det framgår inte i enkäten om alla familjehem har blivit erbjudna uppföljningssamtal och utbildning men det är inte ens hälften av familjehemmen som uppger att de har fått uppföljningssamtal och gått utbildning via socialtjänsten. De familjehem som gått utbildning och fått uppföljningssamtal är nöjda med undantag för ett familjehem som är missnöjda med uppföljningssamtalen. Deras missnöje beror på att de inte har fått lika omfattande stöd som de behöver och efterfrågar. De önskar att de fick stöd mer regelbundet och det går utanför Familjehemscentrums uppdrag, såtillvida att de inte är ett kontrakterat familjehem/jourfamiljehem. Förstärkta familjehem/jourfamiljehem har, enligt tjänsteskrivelsen från , rätt till kontakt med Familjehemscentrum en gång per vecka, träff med dem minst en gång per månad och extern handledning en gång per månad. Är inte familjehemmet kontrakterat och faktiskt har varit i kontakt med Familjehemscentrum borde de ha fått veta att det är placerande socialsekreterare de ska kontakta angående mer regelbundet stöd. Det kan också vara så att det är placerande socialsekreterare som de har haft kontakt med men att de inte ser någon skillnad mellan Familjehemscentrum och placerande socialsekreterare. Ett tips från ett familjehem är att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt de placerande socialsekreterarna i frågor som rör stöd till familjehemmen. Det kan vara värt att fundera över om ett sådant uppdrag kan förbättra familjehemsarbetet ytterligare. Nio av socialsekreterarna har ingen uppfattning hur uppföljningssamtalen fungerar och sex socialsekreterare vet inte om familjehemmen får adekvat utbildning. Nästan alla socialsekreterare som bedömer utbildning svarar antingen att familjehemmen har fått rätt utbildning i liten utsträckning eller varken stor eller liten utsträckning. Vad de negativa omdömena beror på framkommer inte men en anledning kan givetvis vara att över hälften av familjehemmen inte har gått någon utbildning. Omdömena om hur uppföljningssamtalen fungerar varierar mer. Fyra socialsekreterare tycker att uppföljningssamtalen fungerar bra, två anser att de fungerar dåligt och en bedömer att de varken fungerar bra eller dåligt. Enkätsvaren tyder på att det kan finnas två orsaker till att inte alla handläggare anser att stödet till familjehemmen är bra. En anledning kan vara att knappt hälften av familjehemmen har fått uppföljningssamtal. Det andra skälet kan vara att Familjehemscentrum inte alltid ger familjehemmen tillräckligt med information om vad det aktuella familjehemsuppdraget kan innebära. En socialsekreterare och tre familjehem framför att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att redan från början informera familjehemmen om vilka problem och behov barnet har. Westerberg (2011) sammanfattar i sin rapport två intervjustudier (Gilbertson & Barber, 2003; Brown & Bednar, 2006) om orsaker till sammanbrott enligt familjehemsföräldrar. I dessa studier framkommer att brist på stöd är en orsak till sammanbrott. Med tanke på hur viktigt det verkar vara att familjehemmen får stöd och att inte ens hälften av familjehemmen har gått utbildning och fått uppföljningssamtal är detta ett område som Familjehemscentrum bör förbättra. 13
15 Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Ungefär hälften av socialsekreterarna har ingen uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd i avtals- och ersättningsfrågor. En anledning till att de inte har någon uppfattning om detta kan vara att de är osäkra på hur mycket stöd de kan förvänta sig att få. Det i sin tur kan göra att det blir svårt att bedöma i vilken utsträckning de faktiskt har fått stöd. De socialsekreterare som ger omdömen av stödet uppger antingen att de fått stöd i liten utsträckning eller varken liten eller stor utsträckning. Det här arbetsområdet är det som handläggarna har gett Familjehemscentrum sämst omdömen i och är därmed angeläget att åtgärda. 14
16 Referenser Avtal (2010-xx-xx). Umeå kommun. Karlsson, Ove (1999). Utvärdering - mer än metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Sandberg, Bo och Faugert, Sven (2007). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Tjänsteskrivelse, bilaga ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet för de barn och ungdomar som är placerade. Tjänsteskrivelse ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet i arbetet med placering av barn och unga. Umeå kommun. Westerberg, Viktoria (2011). Sammanbrott i samhällsvård En studie om barns placeringsmönster. FoU Västernorrland html html
17 Information om enkätstudie Bilaga 1 Hej! Familjehemscentrum har tagit beslut om att deras arbete ska kvalitetssäkras genom en enkätstudie som handlar om handläggarnas och familjehemmens synpunkter på deras arbete. Med anledning av det får du denna enkät sänd till dig. Undersökningen genomförs av Utvecklings- och fältforskningsenheten som finns inom Umeå socialtjänst. Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat som underlag för åtgärder som kan förbättra kvaliteten i Familjehemscentrums arbete. Enkäten tar ungefär 10 minuter att besvara. Ditt svar önskas senast den 29 februari. De uppgifter som du lämnar kommer att hanteras konfidentiellt. Endast undertecknad kommer att hantera de ifyllda enkäterna. Resultaten kommer att redovisas i diagram på gruppnivå, inga enskilda personers svar kommer att kunna identifieras. Har du några frågor rörande enkäten är du välkommen att kontakta undertecknad. Tack på förhand för din medverkan. Vänliga hälsningar Camilla Nilsson Arbetsplats: Utvecklings- och fältforskningsenheten Besöksadress: Storgatan 28 c Postadress: Umeå Telefon: E-post: camilla.nilsson@umea.se 16
18 Bilaga 2 Familjehemmens synpunkter på Familjehemscentrum 1. Hur länge har ni varit familjehem? 0-2 år 3-5 år 6 år eller mer 2. Hur många uppdrag har ni haft? Inget eller fler Följande frågor handlar om Familjehemscentrum. Familjehemscentrum finns beläget i Umeå och är ett regionsamarbete mellan Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. Familjehemscentrums uppdrag är: att tillgodose kommunernas behov av akuta jourplaceringar av barn, ungdomar och föräldrar/barn. att förmedla familjehem till kommunerna när de behöver placera ett barn eller en ungdom för längre tids vård. att rekrytera, utreda och utbilda familjehem. att vara en kunskapsbas när det gäller avtal och ersättningar. 3. Hur tycker ni att Familjehemscentrum har lyckats med placeringen/placeringarna i er familj under det år som gått? Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Annat: 4. Har ni fått utbildning genom socialtjänsten? Ja Nej 5. Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 17
19 6. Har ni fått stödsamtal av Familjehemscentrum? Ja Nej 7. Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 8. Vad tycker ni att Familjehemscentrum behöver förbättra i sitt arbete? 18
20 Bilaga 3 Handläggarnas synpunkter på Familjehemscentrum 1. Har du haft kontakt med familjehemscentrum? Ja Nej 2. Hur nöjd är du med tillgången av familjehem? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 3. Vilken kvalitet upplever du att Familjehemscentrums utredningar av familjehemmen har? god god Varken god eller dålig dålig dålig Ingen uppfattning 4. I vilken utsträckning upplever du att Familjehemscentrum har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? Lyckas alltid Lyckas ofta Varken lyckas eller misslyckas Lyckas sällan Lyckas aldrig Ingen uppfattning 5. I vilken utsträckning upplever du att familjehemmen har fått rätt utbildning? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 6. Hur uppfattar du att Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen fungerar? bra bra Varken bra eller dåligt dåligt dåligt Ingen uppfattning 7. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 8. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 9. Hur tycker du att familjehemsarbetet fungerar nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre sämre Ingen uppfattning 19
21 10. Vad tycker du att Familjehemscentrum behöver förbättra i sitt arbete? 20
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merNär barn inte kan bo med sina föräldrar
När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun
BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merRevisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merKONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00
FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna
Läs merGranskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merBarn och unga i familjehem
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3
Läs merI jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.
Brukarenkät IFO 2015 Kvalitetsrapport 2015:2 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2015 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de frågeområden som berörs i enkäten.
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merVad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013
Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merUtredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.
Familjehem Familjehem Det finns barn som behöver extra stöd i livet. Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och ungdomar för en längre eller kortare tid behöver bo i ett familjehem för att få
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merRevisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013
Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merNationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem
Nationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem Myndigheten för vård- och omsorgsanalys genomför på uppdrag av regeringen en nationell kartläggning av konsulentstödsverksamheter. Syftet
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte
Läs merBarn i familjehem - Redovisning 1997-2004
Redovisning 1997-2004 Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 ISSN 1103-8209, meddelande 2005:15 Text samt omslagsbild: Perarne Petersson Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län Tryckt på länsstyrelsen,
Läs merFrågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merBehovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Arvika Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Arvika Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2013-02-04 ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan Barn- och ungdomsförvaltningen
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merUppföljning av placerade barn
Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merVad tycker du om din hemtjänst?
0849065530 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Institutet för kvalitetsindikatorer denna undersökning
Läs merRutiner vid jour- och familjehemsplacering
FALKENBERGS KOMMUN Datum Socialförvaltningen 081029 Utredningssektionen 1 Rutiner vid jour- och familjehemsplacering Jourplacering Placering i nätverket I 6 kap. 5 SoL framgår att placering i första hand
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i
Läs merGranskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna
R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008
Läs merNyheter i Lupin 2016-01-04. Användare i Lupin/Proceedo
1 2016-01-04 Användare i Lupin/Proceedo Sektionen Ny ekonomi Lise Bröndum, ekonomidirektör Nyheter i Lupin Lunds universitet är mitt inne i byte av ekonomisystem och ekonomimodell, det vill säga hur vi
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merKarriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Skövde Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Skövde Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 april 2013 KLAGANDE Göteborgs kommun Ombud: AA Social resursförvaltning Box 7010 402 31 Göteborg MOTPART Migrationsverket Verksamhetsområde
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merHANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merDecember 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun
December 2014 Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merBarns upplevelser av instabil samhällsvård
Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs merHerren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merFöräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm
Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i Föräldrajuryn om barn och mobiltelefoner.
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merSka du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?
UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merSammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.
Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merGode mannens och förvaltarens uppdrag
Gode mannens och förvaltarens uppdrag Ditt uppdrag som god man eller förvaltare Som god man eller förvaltare företräder du en person som behöver hjälp med att sköta sina ekonomiska, juridiska och personliga
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merStudentmedarbetarkonceptet
Studentmedarbetarkonceptet Innehåll Förord Vår organisering i Helsingborg 2 Var börjar man? 3 Så går anställningen till 4 Löner och avtal 6 Att skriva en annons 8 Hur når vi studenterna? 10 Exempel på
Läs merNedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val.
[Efternamn], [Förnamn] [Adress] [Postnummer] [Stad] Läs frågan och eventuell instruktion till frågan noga och svara genom att klicka i rätt svarsruta alternativt skriv direkt i svarsrutan. Om du besvarar
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merTillsynssamverkan i Halland - Miljö
Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Kommunrapport - Inledning Under maj-juni
Läs merFastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193
Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder
IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever
Läs mer