Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Transkript

1 Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

2 Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?... 4 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot?... 5 Begränsningar... 5 Resultatredovisning... 6 Familjehemmen... 6 Handläggarna... 8 Slutsatser och diskussion Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Utbildning och stödsamtal Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

3 Familjehemscentrum Hösten 2011 fick UFFE (Utvecklings- och fältforskningsenheten) vid Umeå socialtjänst i uppdrag att göra en uppföljning av Familjehemscentrum. Familjehemscentrum är ett regionsamarbete mellan kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. 1 Innan Familjehemscentrum startade hade samtliga kommuner inom Umeåregionen problem att rekrytera familjehem. Det i sin tur ledde till att det var svårt att hitta ett familjehem som matchade barnens behov. De mindre kommunerna beskrev också svårigheter med utredning av och utbildning för familjehem. Vidare hade de inte möjlighet att ha egna kontrakterade familjehem för att tillgodose behovet av akuta placeringslösningar. Det medförde höga kostnader när ett barn behövde placeras akut. Dessa problem ledde till beslut om att under 2010 genomföra en utredning om vilka fördelar det kan finnas med att samordna familjehemsarbetet inom Umeåregionen. De som genomförde utredningen kom fram till att det finns fördelar med en kommungemensam verksamhet i familjehemsärenden. En sådan verksamhet förutsattes öka kvalitéten i arbetet med familjehemsplacering av barn och ungdomar genom att antalet valbara familjehem i Umeåregionen kan utökas. De antog att tillgången till fler valbara familjehem underlättar matchningen mellan barn och familjehem. Vidare borde de resurser och den kompetens som finns kunna utnyttjas bättre genom erfarenhetsutbyten mellan kommunerna. I utredningen presenteras också en verksamhetsidé och en verksamhetsbeskrivning för den tilltänkta kommungemensamma verksamheten. Dessa idéer realiserades den 1 april 2011 då Familjehemscentrum startade. Familjehemscentrum bemannas med 5,0 årsarbetare. Mål Fler familjehem och tillgång till familjehem med olika kompetens. Förbättrad kvalitet i familjehemsutredningar. Placeringar som överensstämmer med barnets behov. Familjehemsföräldrar som är väl rustade för familjehemsuppdraget. Familjehemscentrums verksamhet Uppdrag Rekrytera familjehem genom aktiv marknadsföring och god tillgänglighet. Genomföra familjehemsutredningar av god kvalitet. Den kommun som anmäler behov av familjehem beskriver barnets behov utifrån BBIC. Familjehemscentrum lämnar därefter förslag på familjehem. Tillsammans med den placerande kommunen diskuterar de familjehemmets förutsättningar att tillgodose det aktuella barnets behov. Erbjuda familjehemmen utbildning innan eller i nära anslutning till en placering. Utbildningen ska ge familjehemmet kunskap och utveckla deras förmåga att förstå och möta det enskilda barnet och dess föräldrar. 1 Beskrivningen av Familjehemscentrum bygger på tjänsteskrivelser från , , avtal mellan kommunerna inom Umeåregionen och Umeåregionens hemsida. 2

4 Mål Det ska råda samsyn kring familjehemsuppdraget och likvärdiga ersättningsnivåer. Öka förutsättningarna för god familjehemsvård för det enskilda barnet. Tillgodose kommunernas behov av akuta placeringslösningar. Uppdrag Bistå placeringshandläggare med specialistkunskap kring avtal och ersättning. Den placerande kommunen har huvudansvaret för att familjehemmen får det stöd de behöver. I samband med en ny placering har Familjehemscentrum i uppgift att erbjuda familjehemmen tre stödsamtal där uppdraget som familjehem är i fokus. Vid behov kan Familjehemscentrum också bistå den placerande kommunen med förslag på externa handledare till familjehemmet. Kontraktera 5 jourhem och 8 familjehem. Ge de kontrakterade hemmen särskilt stöd i sitt uppdrag. Utredningsgruppen föreslog också att en styrgrupp skulle tillsättas. Den tillsatta styrgruppen består av en representant från varje kommun som ingår i Familjehemscentrum. Deras uppdrag är att styra verksamheten mot de fastställda målen. De har även i uppgift att initiera en uppföljning av Familjehemscentrum utifrån de uppdrag som finns angivna för verksamheten. 3

5 Enkätstudien Varför och för vem görs studien? Det beslutades redan innan Familjehemscentrum startade att verksamheten skulle följas upp. I tjänsteskrivelserna från och framkommer att syftet med uppföljningen är att mäta i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen och att identifiera utvecklingsområden. Den här studien riktas främst till Familjehemscentrums styrgrupp och medarbetare. Vidare är den avsedd för placeringshandläggarna inom Umeåregionen. Vad ska studeras? Studiens syfte är att mäta i vilken utsträckning familjehemmen och placeringshandläggarna upplever att Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen för verksamheten. 1. I vilken utsträckning är handläggarna nöjda med tillgången på familjehem? 2. Vilken kvalitet har Familjehemscentrums utredningar? 3. I vilken utsträckning har Familjehemscentrum lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? 4. I vilken utsträckning tillgodoser Familjehemscentrum behovet av utbildning och stödsamtal för familjehemmen? 5. I vilken utsträckning upplever handläggarna att de får stöd av Familjehemscentrum i avtals- och ersättningsfrågor? Av vem görs studien? Utvärderingar kan genomföras både externt och internt. Det finns såväl för- som nackdelar med interna och externa utvärderingsresurser. Valet av vem som ska genomföra en utvärdering faller vanligtvis tillbaka på syftet. 2 Om syftet är kontroll är det bättre om utvärderaren kommer utifrån. Är syftet däremot att främja utveckling och lärande är en intern utvärderare mer lämplig. Det som ska studeras i det här fallet är i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen som finns för verksamheten. Syftet är med andra ord kontrollerande och därmed är en extern utvärderingsresurs att föredra. 3 UFFE är den enhet som fick förfrågan att genomföra enkätstudien och vi är både interna och externa. Interna i den meningen att vi arbetar inom socialtjänsten och externa såtillvida att vår enhet har en relativ självständighet i förhållande till socialtjänstorganisationen i övrigt. Uppdraget tilldelades Camilla Nilsson på UFFE. 2 Sandberg och Faugert, Karlsson,

6 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot? Arbetet med uppföljningen hade sin början i en träff med två representanter från Familjehemscentrum, enhetschefen Karin Gothefors Linder och samordnaren Maria Clausén Edman. På träffen kom vi överens om att enkäterna skulle skickas ut i januari 2012 till de familjehem och handläggare som haft kontakt med Familjehemscentrum under Efter planeringsmötet satte jag mig in i Familjehemscentrums verksamhet genom att läsa igenom tjänsteskrivelser om Familjehemscentrum. Därefter utformades följebrevet (se bilaga 1) och enkätfrågorna (se bilaga 2 och 3). Frågorna har sin utgångspunkt i de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet. Enkäterna och följebrevet har granskats av forskningsledaren Jan Hjelte, forskningschefen Ulf Hyvönen och styrgruppen för Familjehemscentrum. Nästa steg i arbetet var att kontakta en socialsekreterare alternativt en enhetschef i varje kommun för att få uppgifter om vilka socialsekreterare som har gjort familjehemsplaceringar mellan 1 april och 31 december 2011 och i vilket familjehem de placerat barnet. Enligt de uppgifter som kom in har 24 handläggare placerat barn under den period undersökningen avser och 23 familjehem har fått nya placeringar under den aktuella perioden. Enkäterna till handläggarna skickades ut elektroniskt via Esmaker och familjehemmen fick enkäten via posten. Det har även skickats ut ett antal påminnelser till de som inte besvarat enkäten. En av handläggarna meddelade mig via att hon inte har gjort några familjehemsplaceringar under den period som undersökningen avser. Med anledning av det har hon räknats bort från undersökningen och därmed är det 23 handläggare som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen bland handläggarna är 16 av 23, det vill säga knappt 70 %. Ett av familjehemmen har flyttat och giltig eftersändning saknas, därför har det familjehemmet räknats bort från undersökningen. Svarsfrekvensen bland familjehemmen är 19 av 22, det vill säga drygt 86 %. Vid ett senare tillfälle inkom en enkät till. Svaren och kommentarerna i den enkäten är nästan identiska med en enkät som inkommit tidigare där identitetssiffran på enkäten är bortriven. Jag rådgjorde med forskningschefen på UFFE huruvida den enkäten ska vara med eller inte. Beslutet blev att den enkäten inte ska ingå i resultatsammanställningen. I en fråga skiljer sig svaret delvis åt mellan den borträknade enkäten och den med bortriven identitetssiffra, det svaret redovisas i syfte att ge djupare förståelse för familjehemmets val av svarsalternativ. Studiens resultat värderas gentemot de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet (se sid. 2-3). Begränsningar Faktumet att Familjehemscentrum bara funnits i nio månader när undersökningen genomfördes kan göra att handläggarna och familjehemmen inte helt hunnit sätta sig in i och bilda en uppfattning om hur verksamheten fungerar. Det i sin tur gör att möjligheten att dra säkra slutsatser är begränsade. Läsaren bör ta tidsaspekten i beaktande vid granskning av resultaten. 5

7 Resultatredovisning I det här kapitlet redovisas först familjehemmens enkätsvar och därefter handläggarnas. Familjehemmen Nio av de nitton familjehemmen har påbörjat sina familjehemsuppdrag under de senaste två åren. Lika många har tagit emot barn i sitt hem under minst sex år. Ett av familjehemmen påbörjade sitt uppdrag för tre till fem år sedan. Knappt hälften av familjehemmen har tagit emot ett eller två barn i sitt hem. Sju av familjehemmen har haft minst fem barn placerade hos sig. De andra tre familjehemmen har haft tre till fyra uppdrag. Matchning barn och familjehem Svarsalternativ A. Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. B. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Antal Procent % 8 42 % C. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven 1 5 % hos det/de barn som placerats hos oss. D. Annat 0 0 % N= 19 Diagram 1. Matchning barn och familjehem Nästan alla familjehemmen upplever antingen att de har haft helt eller delvis rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Vid jämförelse mellan de som har haft ett till två uppdrag med dem som har haft minst tre uppdrag visar det sig att de är lika många från båda grupperna som valt svarsalternativen helt rätt förutsättningar, det vill säga fem från varje grupp har valt det svarsalternativet. Vidare är det fyra från varje grupp som valt svarsalternativet delvis rätt förutsättningar. Det är endast en familj som har kryssat i att de upplever att de inte har haft rätt förutsättningar. De menar dock att det inte handlar om att de inte har haft rätt förutsättningar utan att de inte har fått rätt förutsättningar. De beklagar sig över att Familjehemscentrum har placerat barn hos dem med stora behov utan att ge dem det stöd de behöver och efterfrågar. Den enkät som räknats bort ur undersökningen är i det närmaste identisk med denna enkät. Skillnaden mellan den borträknade enkäten och den nyss nämnda är att de i den här enkäten har valt alternativet annat istället för att har inte haft rätt förutsättningar. De skriver att det 6

8 handlar om ett antal akutplaceringar och att de inte har fått det stöd de behöver för att kunna bemöta dessa barns behov. Utbildning och stödsamtal nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 0 Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? N= 9 N= 8 Diagram 2. Utbildning och stöd Det är nio av familjehemmen som uppger att de har fått utbildning genom socialtjänsten, åtta av dem har haft minst tre familjehemsuppdrag. Med andra ord är det bara ett av de familjehem som haft ett till två uppdrag som gått utbildning. Sex av familjehemmen som fått utbildning är mycket nöjda med den, de andra tre är ganska nöjda. Ett familjehem skriver att Familjehemscentrum borde erbjuda familjehemmen utbildning mer regelbundet. Åtta av familjehemmen har fått stödsamtal av Familjehemscentrum, fem av dem har haft minst tre uppdrag. Nästan alla familjehem som fått stödsamtal är nöjda med dem, alla familjehem från gruppen som haft ett till två familjehemsuppdrag och som fått stödsamtal är mycket nöjda med stödet. Det är ett familjehem som är missnöjda med stödsamtalen. De skriver att de inte får det stöd de ber om i form av täta träffar och stöd i familjehemsuppdraget. Tre andra familjehem framför önskemål om att de ska få mer stöd i början av en placering och att Familjehemscentrum redan från början bör vara tydlig kring vilka problem och behov barnen har. Ett av familjehemmen föreslår att varje familjehem borde få en personlig hjälpperson för att underlätta rådgivandet och stödjandet. Ett annat familjehem tycker att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt handläggarna för att familjehemmen ska få mer adekvat stöd. Övriga förbättringsområden Övriga kommentarer kring vilka områden Familjehemscentrum kan förbättra handlar om utbetalning av ersättning. Två av familjehemmen är missnöjda med att det dröjer så lång tid innan ersättningen för familjehemsuppdraget betalas ut. En av dessa familjer verkar tro att det är Familjehemscentrums uppgift att betala ut ersättning medan det andra familjehemmet tycker att Familjehemscentrum borde ha i uppdrag att fastslå tillfällig ersättning som gäller fram till dess att placeringshandläggarna har beslutat om ersättning. 7

9 Handläggarna Tillgången på familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. nöjd 1 6 % B. nöjd 3 19 % C. Varken nöjd eller missnöjd 3 19 % D. missnöjd 5 31 % E. missnöjd 3 19 % F. Ingen uppfattning 1 6 % N= 16 Diagram 3. Tillgången på familjehem Endast fyra handläggare uppger att de är ganska eller mycket nöjda med tillgången på familjehem. Hälften av handläggarna är ganska eller mycket missnöjda med tillgången på familjehem. Fyra handläggare skriver att tillgången på familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver förbättras inom. Familjehemsutredningarna Svarsalternativ Antal Procent A. god 1 6 % B. god 6 38 % C. Varken god eller dålig 3 19 % D. dålig 2 13 % E. dålig 0 0 % F. Ingen uppfattning 4 25 % N=16 Diagram 4. Familjehemsutredningarnas kvalitet Knappt hälften av handläggarna tycker att Familjehemscentrums utredningar har ganska eller mycket god kvalitet. Två handläggare tycker att kvaliteten är ganska dålig och en fjärdedel av handläggarna har ingen uppfattning. Familjehemsutredningar är ett område som tre av handläggarna skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom. En handläggare anser att Familjehemscentrum bör höja sina krav på familjehemmen. Vikten av att alla familjehem är utredda innan de erbjuds en placering lyfter en annan handläggare fram. Vidare framför en handläggare att det är viktigt att Familjehemscentrum informerar familjehemmen om vad det aktuella uppdraget kan innebära. Det är också något som tre familjehem lyfter fram, de skriver att Familjehemscentrum bör vara mer tydlig redan från början om vilka problem och behov barnet har. 8

10 Matchning barn och familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. Lyckas alltid 0 0 % B. Lyckas ofta 7 44 % C. Varken lyckas eller misslyckas 5 31 % D. Lyckas sällan 1 6 % E. Lyckas aldrig 0 0 % F. Ingen uppfattning 3 19 % N= 16 Diagram 5. Matchning barn och familjehem Nästan hälften av handläggarna anser att Familjehemscentrum ofta lyckas matcha rätt barn till rätt familjehem. Fem handläggare upplever att Familjehemscentrum varken lyckas eller misslyckas. Vidare är det en handläggare som tycker att Familjehemscentrum sällan lyckas med matchningen, det är i överensstämmelse med familjehemmens svar. Ett av familjehemmen upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. I övrigt är familjehemmens svar på frågan om matchning något positivare än handläggarnas. Vad kan det bero på? Två handläggare skriver att matchning mellan barn och familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver bli bättre inom. En annan handläggare framför att Familjehemscentrums samarbete med myndighetsutövningen behöver förbättras. Utbildning Svarsalternativ Antal Procent A. stor 0 0 % B. stor 1 6 % C. Varken stor eller liten 4 25 % D. liten 4 25 % E. liten 1 6 % F. Ingen uppfattning 6 38 % N= 16 Diagram 6. I vilken utsträckning har familjehemmen fått rätt utbildning? Det är sex handläggare som inte har någon uppfattning om huruvida familjehemmen har fått rätt utbildning. Fem handläggare bedömer att familjehemmen har fått rätt utbildning i ganska eller mycket liten utsträckning. Hur kan det komma sig att familjehemmen är positivare än handläggarna till den utbildning som Familjehemscentrum anordnar? 9

11 Stödsamtal Svarsalternativ Antal Procent A. bra 2 13 % B. bra 2 13 % C. Varken bra eller dåligt 1 6 % D. dåligt 0 0 % E. dåligt 2 13 % F. Ingen uppfattning 9 56 % N= 16 Diagram 7. Hur fungerar Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen? Påfallande många handläggare har inte någon uppfattning om hur Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen fungerar. Hur kan det komma sig? Ungefär en fjärdedel av handläggarna anser att stödsamtalen fungerar ganska eller mycket bra. Två handläggare uppfattar att stödsamtalen fungerar mycket dåligt. Det kan jämföras med familjehemmens svar där endast ett familjehem är missnöjda. Vad kan det bero på att det är fler handläggare än familjehem som är negativa till det stöd familjehemmen får av Familjehemscentrum? Avtal och ersättning I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning N=16 Diagram 8. Avtal och ersättning Inom området stöd i avtals- och ersättningsfrågor är det ingen av handläggarna som upplever att de har fått stöd i stor utsträckning. Vad gäller ersättningsfrågor upplever nästan hälften av handläggarna att de fått stöd med detta i ganska eller mycket liten utsträckning. I fråga om avtal verkar handläggarna ha fått stöd i något högre utsträckning. Det som är mest anmärkningsvärt i detta diagram är att ungefär hälften av handläggarna inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd. Hur kan det komma sig? 10

12 Familjehemsarbetet nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade Svarsalternativ Antal Procent A. bättre 1 6 % B. Något bättre 4 25 % C. Varken bättre eller sämre 4 25 % D. Något sämre 0 0 % E. sämre 0 0 % F. Ingen uppfattning 7 44 % N= 16 Diagram 9. Hur fungerar familjehemsarbetet nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? Precis som i så många andra frågor har en ganska stor andel av handläggarna ingen uppfattning, frågan är vad det kan bero på. Bland de handläggare som bedömer hur familjehemsarbetet fungerar nu jämfört med tidigare uppger fem av dem att det fungerar något eller mycket bättre sedan Familjehemscentrum startade. De andra anser att det inte har skett någon förändring, varken till det bättre eller till det sämre. Sammantaget visar diagrammet att det har skett en viss förbättring av familjehemsarbetet. 11

13 Slutsatser och diskussion I det här kapitlet sammanfattas och diskuteras handläggarnas och familjehemmens synpunkter på i vilken utsträckning de tycker att Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen. Till att börja med vill jag påpeka att när enkäterna skickades ut hade Familjehemscentrum bara funnits i nio månader och det kan göra att familjehemmen och handläggarna inte är helt insatta i Familjehemscentrums verksamhet. Bland handläggarna visar det sig genom att uppseendeväckande många inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de upplever att Familjehemscentrum uppfyllt sina uppdrag. Vad gäller familjehemmen så har en familjehemsförälder ringt mig med anledning av att hon var osäker på vad Familjehemscentrum var och om hon hade haft kontakt med dem. Vidare skriver tre av familjehemmen att de inte har haft så mycket kontakt med alternativt att de inte har så mycket erfarenhet av Familjehemscentrum. Det är även andra kommentarer som kan tyda på att alla familjehem inte är helt insatta i Familjehemscentrums uppdrag. En av dessa kommentarer återkommer jag till senare i kapitlet. Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Det är fem handläggare som tycker att familjehemsarbetet fungerar bättre nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade. De andra tycker antingen att det inte har skett någon förändring eller så har de ingen uppfattning om familjehemsarbetet har förbättrats eller inte. Handläggarnas upplevelse av vilken grad Familjehemscentrum har uppfyllt sina uppdrag skiljer sig åt. De två arbetsområden som flest handläggare bedömer att Familjehemscentrum har gjort ett bra arbete inom är familjehemsutredning och matchning. Samtidigt är det en ganska stor andel som anser att Familjehemscentrum varken har lyckats eller misslyckats inom ovannämnda områden. Därtill är det ett antal handläggare som skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom dessa områden. Ett konkret tips från en handläggare är att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att samarbeta med myndighetsutövningen. Tanken är också att Familjehemscentrum ska göra det. I tjänsteskrivelsen från står det att arbetet med att matcha barn och familjehem ska ske i nära dialog med den kommun som anmält behov av familjehem. Enligt de svar som familjehemmen ger verkar emellertid Familjehemscentrum ha lyckats väl med matchningen. Drygt hälften av familjehemmen tycker att de har helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Nästan alla andra tycker att de delvis har haft rätt förutsättningar. Det är bara en familj som tycker att de inte har klarat av att möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Huruvida familjehemmen har rätt förutsättningar att möta barnens behov är viktigt att ta hänsyn till med tanke på att tidigare studier (Westerberg, 2011) visar att dålig matchning kan vara en orsak till sammanbrott, det vill säga att en placering avbryts oplanerat. Westerberg skriver vidare att socialtjänsten behöver utarbeta strategier för att hantera och trygga stabilitet för placerade barn. En faktor som, enligt Umeåregionens hemsida, anses underlätta arbetet med att matcha barn och familjehem är antalet valbara familjehem. Om tillgången på valbara familjehem faktiskt gör att matchningarna blir bättre kan det vara ett sätt att trygga stabiliteten för de familjehemsplacerade barnen. 12

14 Hälften av handläggarna är missnöjda med tillgången på familjehem. Det kan vara en anledning till att Familjehemscentrum inte fullt ut har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem. Med tanke på det som framkommer i den här studien bör Familjehemscentrum rekrytera fler familjehem. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att marknadsföra behovet av familjehem på fler sätt än vad som görs idag för att nå fram till fler familjer. Utbildning och stödsamtal I samband med att ett familjehem får en ny placering har Familjehemscentrum till uppgift att erbjuda både stödsamtal och utbildning till familjehemmet. Det framgår inte i enkäten om alla familjehem har blivit erbjudna stödsamtal och utbildning men det är inte ens hälften av familjehemmen som uppger att de har fått stödsamtal och gått utbildning via socialtjänsten. De familjehem som gått utbildning och fått stödsamtal är nöjda med undantag för ett familjehem som är missnöjda med stödsamtalen. Deras missnöje beror på att de inte har fått lika omfattande stöd som de behöver och efterfrågar. De önskar att de fick stöd mer regelbundet och det går utanför Familjehemscentrums uppdrag, såtillvida att de inte är ett kontrakterat familjehem/jourhem. Kontrakterade familjehem/jourhem har, enligt tjänsteskrivelsen från , rätt till kontakt med Familjehemscentrum en gång per vecka, träff med dem minst en gång per månad och extern handledning en gång per månad. Är inte familjehemmet kontrakterat och faktiskt har varit i kontakt med Familjehemscentrum borde de ha fått veta att det är placeringshandläggarna de ska kontakta angående mer regelbundet stöd. Det kan också vara så att det är placeringshandläggarna som de har haft kontakt med men att de inte ser någon skillnad mellan Familjehemscentrum och placeringshandläggarna. Ett tips från ett familjehem är att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt placeringshandläggarna i frågor som rör stöd till familjehemmen. Det kan vara värt att fundera över om ett sådant uppdrag kan förbättra familjehemsarbetet ytterligare. Nio av handläggarna har ingen uppfattning hur stödsamtalen fungerar och sex handläggare vet inte om familjehemmen får adekvat utbildning. Nästan alla handläggare som bedömer utbildning svarar antingen att familjehemmen har fått rätt utbildning i liten utsträckning eller varken stor eller liten utsträckning. Vad de negativa omdömena beror på framkommer inte men en anledning kan givetvis vara att över hälften av familjehemmen inte har gått någon utbildning. Omdömena om hur stödsamtalen fungerar varierar mer. Fyra handläggare tycker att stödsamtalen fungerar bra, två anser att de fungerar dåligt och en bedömer att de varken fungerar bra eller dåligt. Enkätsvaren tyder på att det kan finnas två orsaker till att inte alla handläggare anser att stödet till familjehemmen är bra. En anledning kan vara att knappt hälften av familjehemmen har fått stödsamtal. Det andra skälet kan vara att Familjehemscentrum inte alltid ger familjehemmen tillräckligt med information om vad det aktuella familjehemsuppdraget kan innebära. En handläggare och tre familjehem framför att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att redan från början informera familjehemmen om vilka problem och behov barnet har. Westerberg (2011) sammanfattar i sin rapport två intervjustudier (Gilbertson & Barber, 2003; Brown & Bednar, 2006) om orsaker till sammanbrott enligt familjehemsföräldrar. I dessa studier framkommer att brist på stöd är en orsak till sammanbrott. Med tanke på hur viktigt det verkar vara att familjehemmen får stöd och att inte ens hälften av familjehemmen har gått utbildning och fått stödsamtal är detta ett område som Familjehemscentrum bör utveckla. 13

15 Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Ungefär hälften av handläggarna har ingen uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd i avtals- och ersättningsfrågor. En anledning till att de inte har någon uppfattning om detta kan vara att de är osäkra på hur mycket stöd de kan förvänta sig att få. Det i sin tur kan göra att det blir svårt att bedöma i vilken utsträckning de faktiskt har fått stöd. De handläggare som ger omdömen av stödet uppger antingen att de fått stöd i liten utsträckning eller varken liten eller stor utsträckning. Det här arbetsområdet är det som handläggarna har gett Familjehemscentrum sämst omdömen i och är därmed angeläget att åtgärda. 14

16 Referenser Avtal (2010-xx-xx). Umeå kommun. Karlsson, Ove (1999). Utvärdering - mer än metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Sandberg, Bo och Faugert, Sven (2007). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Tjänsteskrivelse, bilaga ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet för de barn och ungdomar som är placerade. Tjänsteskrivelse ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet i arbetet med placering av barn och unga. Umeå kommun. Westerberg, Viktoria (2011). Sammanbrott i samhällsvård En studie om barns placeringsmönster. FoU Västernorrland html html

17 Information om enkätstudie Bilaga 1 Hej! Familjehemscentrum har tagit beslut om att deras arbete ska kvalitetssäkras genom en enkätstudie som handlar om handläggarnas och familjehemmens synpunkter på deras arbete. Med anledning av det får du denna enkät sänd till dig. Undersökningen genomförs av Utvecklings- och fältforskningsenheten som finns inom Umeå socialtjänst. Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat som underlag för åtgärder som kan förbättra kvaliteten i Familjehemscentrums arbete. Enkäten tar ungefär 10 minuter att besvara. Ditt svar önskas senast den 29 februari. De uppgifter som du lämnar kommer att hanteras konfidentiellt. Endast undertecknad kommer att hantera de ifyllda enkäterna. Resultaten kommer att redovisas i diagram på gruppnivå, inga enskilda personers svar kommer att kunna identifieras. Har du några frågor rörande enkäten är du välkommen att kontakta undertecknad. Tack på förhand för din medverkan. Vänliga hälsningar Camilla Nilsson Arbetsplats: Utvecklings- och fältforskningsenheten Besöksadress: Storgatan 28 c Postadress: Umeå Telefon: E-post: camilla.nilsson@umea.se 16

18 Bilaga 2 Familjehemmens synpunkter på Familjehemscentrum 1. Hur länge har ni varit familjehem? 0-2 år 3-5 år 6 år eller mer 2. Hur många uppdrag har ni haft? Inget eller fler Följande frågor handlar om Familjehemscentrum. Familjehemscentrum finns beläget i Umeå och är ett regionsamarbete mellan Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. Familjehemscentrums uppdrag är: att tillgodose kommunernas behov av akuta jourplaceringar av barn, ungdomar och föräldrar/barn. att förmedla familjehem till kommunerna när de behöver placera ett barn eller en ungdom för längre tids vård. att rekrytera, utreda och utbilda familjehem. att vara en kunskapsbas när det gäller avtal och ersättningar. 3. Hur tycker ni att Familjehemscentrum har lyckats med placeringen/placeringarna i er familj under det år som gått? Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Annat: 4. Har ni fått utbildning genom socialtjänsten? Ja Nej 5. Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 17

19 6. Har ni fått stödsamtal av Familjehemscentrum? Ja Nej 7. Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 8. Vad tycker ni att Familjehemscentrum behöver förbättra i sitt arbete? 18

20 Bilaga 3 Handläggarnas synpunkter på Familjehemscentrum 1. Har du haft kontakt med familjehemscentrum? Ja Nej 2. Hur nöjd är du med tillgången av familjehem? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 3. Vilken kvalitet upplever du att Familjehemscentrums utredningar av familjehemmen har? god god Varken god eller dålig dålig dålig Ingen uppfattning 4. I vilken utsträckning upplever du att Familjehemscentrum har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? Lyckas alltid Lyckas ofta Varken lyckas eller misslyckas Lyckas sällan Lyckas aldrig Ingen uppfattning 5. I vilken utsträckning upplever du att familjehemmen har fått rätt utbildning? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 6. Hur uppfattar du att Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen fungerar? bra bra Varken bra eller dåligt dåligt dåligt Ingen uppfattning 7. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 8. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 9. Hur tycker du att familjehemsarbetet fungerar nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre sämre Ingen uppfattning 19