Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst"

Transkript

1 Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

2 Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?... 4 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot?... 5 Begränsningar... 5 Resultatredovisning... 6 Familjehemmen... 6 Handläggarna... 8 Slutsatser och diskussion Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Utbildning och stödsamtal Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

3 Familjehemscentrum Hösten 2011 fick UFFE (Utvecklings- och fältforskningsenheten) vid Umeå socialtjänst i uppdrag att göra en uppföljning av Familjehemscentrum. Familjehemscentrum är ett regionsamarbete mellan kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. 1 Innan Familjehemscentrum startade hade samtliga kommuner inom Umeåregionen problem att rekrytera familjehem. Det i sin tur ledde till att det var svårt att hitta ett familjehem som matchade barnens behov. De mindre kommunerna beskrev också svårigheter med utredning av och utbildning för familjehem. Vidare hade de inte möjlighet att ha egna kontrakterade familjehem för att tillgodose behovet av akuta placeringslösningar. Det medförde höga kostnader när ett barn behövde placeras akut. Dessa problem ledde till beslut om att under 2010 genomföra en utredning om vilka fördelar det kan finnas med att samordna familjehemsarbetet inom Umeåregionen. De som genomförde utredningen kom fram till att det finns fördelar med en kommungemensam verksamhet i familjehemsärenden. En sådan verksamhet förutsattes öka kvalitéten i arbetet med familjehemsplacering av barn och ungdomar genom att antalet valbara familjehem i Umeåregionen kan utökas. De antog att tillgången till fler valbara familjehem underlättar matchningen mellan barn och familjehem. Vidare borde de resurser och den kompetens som finns kunna utnyttjas bättre genom erfarenhetsutbyten mellan kommunerna. I utredningen presenteras också en verksamhetsidé och en verksamhetsbeskrivning för den tilltänkta kommungemensamma verksamheten. Dessa idéer realiserades den 1 april 2011 då Familjehemscentrum startade. Familjehemscentrum bemannas med 5,0 årsarbetare. Mål Fler familjehem och tillgång till familjehem med olika kompetens. Förbättrad kvalitet i familjehemsutredningar. Placeringar som överensstämmer med barnets behov. Familjehemsföräldrar som är väl rustade för familjehemsuppdraget. Familjehemscentrums verksamhet Uppdrag Rekrytera familjehem genom aktiv marknadsföring och god tillgänglighet. Genomföra familjehemsutredningar av god kvalitet. Den kommun som anmäler behov av familjehem beskriver barnets behov utifrån BBIC. Familjehemscentrum lämnar därefter förslag på familjehem. Tillsammans med den placerande kommunen diskuterar de familjehemmets förutsättningar att tillgodose det aktuella barnets behov. Erbjuda familjehemmen utbildning innan eller i nära anslutning till en placering. Utbildningen ska ge familjehemmet kunskap och utveckla deras förmåga att förstå och möta det enskilda barnet och dess föräldrar. 1 Beskrivningen av Familjehemscentrum bygger på tjänsteskrivelser från , , avtal mellan kommunerna inom Umeåregionen och Umeåregionens hemsida. 2

4 Mål Det ska råda samsyn kring familjehemsuppdraget och likvärdiga ersättningsnivåer. Öka förutsättningarna för god familjehemsvård för det enskilda barnet. Tillgodose kommunernas behov av akuta placeringslösningar. Uppdrag Bistå placeringshandläggare med specialistkunskap kring avtal och ersättning. Den placerande kommunen har huvudansvaret för att familjehemmen får det stöd de behöver. I samband med en ny placering har Familjehemscentrum i uppgift att erbjuda familjehemmen tre stödsamtal där uppdraget som familjehem är i fokus. Vid behov kan Familjehemscentrum också bistå den placerande kommunen med förslag på externa handledare till familjehemmet. Kontraktera 5 jourhem och 8 familjehem. Ge de kontrakterade hemmen särskilt stöd i sitt uppdrag. Utredningsgruppen föreslog också att en styrgrupp skulle tillsättas. Den tillsatta styrgruppen består av en representant från varje kommun som ingår i Familjehemscentrum. Deras uppdrag är att styra verksamheten mot de fastställda målen. De har även i uppgift att initiera en uppföljning av Familjehemscentrum utifrån de uppdrag som finns angivna för verksamheten. 3

5 Enkätstudien Varför och för vem görs studien? Det beslutades redan innan Familjehemscentrum startade att verksamheten skulle följas upp. I tjänsteskrivelserna från och framkommer att syftet med uppföljningen är att mäta i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen och att identifiera utvecklingsområden. Den här studien riktas främst till Familjehemscentrums styrgrupp och medarbetare. Vidare är den avsedd för placeringshandläggarna inom Umeåregionen. Vad ska studeras? Studiens syfte är att mäta i vilken utsträckning familjehemmen och placeringshandläggarna upplever att Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen för verksamheten. 1. I vilken utsträckning är handläggarna nöjda med tillgången på familjehem? 2. Vilken kvalitet har Familjehemscentrums utredningar? 3. I vilken utsträckning har Familjehemscentrum lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? 4. I vilken utsträckning tillgodoser Familjehemscentrum behovet av utbildning och stödsamtal för familjehemmen? 5. I vilken utsträckning upplever handläggarna att de får stöd av Familjehemscentrum i avtals- och ersättningsfrågor? Av vem görs studien? Utvärderingar kan genomföras både externt och internt. Det finns såväl för- som nackdelar med interna och externa utvärderingsresurser. Valet av vem som ska genomföra en utvärdering faller vanligtvis tillbaka på syftet. 2 Om syftet är kontroll är det bättre om utvärderaren kommer utifrån. Är syftet däremot att främja utveckling och lärande är en intern utvärderare mer lämplig. Det som ska studeras i det här fallet är i vilken utsträckning Familjehemscentrum har uppfyllt de fastställda uppdragen som finns för verksamheten. Syftet är med andra ord kontrollerande och därmed är en extern utvärderingsresurs att föredra. 3 UFFE är den enhet som fick förfrågan att genomföra enkätstudien och vi är både interna och externa. Interna i den meningen att vi arbetar inom socialtjänsten och externa såtillvida att vår enhet har en relativ självständighet i förhållande till socialtjänstorganisationen i övrigt. Uppdraget tilldelades Camilla Nilsson på UFFE. 2 Sandberg och Faugert, Karlsson,

6 Hur genomförs studien och vad bedöms studiens resultat mot? Arbetet med uppföljningen hade sin början i en träff med två representanter från Familjehemscentrum, enhetschefen Karin Gothefors Linder och samordnaren Maria Clausén Edman. På träffen kom vi överens om att enkäterna skulle skickas ut i januari 2012 till de familjehem och handläggare som haft kontakt med Familjehemscentrum under Efter planeringsmötet satte jag mig in i Familjehemscentrums verksamhet genom att läsa igenom tjänsteskrivelser om Familjehemscentrum. Därefter utformades följebrevet (se bilaga 1) och enkätfrågorna (se bilaga 2 och 3). Frågorna har sin utgångspunkt i de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet. Enkäterna och följebrevet har granskats av forskningsledaren Jan Hjelte, forskningschefen Ulf Hyvönen och styrgruppen för Familjehemscentrum. Nästa steg i arbetet var att kontakta en socialsekreterare alternativt en enhetschef i varje kommun för att få uppgifter om vilka socialsekreterare som har gjort familjehemsplaceringar mellan 1 april och 31 december 2011 och i vilket familjehem de placerat barnet. Enligt de uppgifter som kom in har 24 handläggare placerat barn under den period undersökningen avser och 23 familjehem har fått nya placeringar under den aktuella perioden. Enkäterna till handläggarna skickades ut elektroniskt via Esmaker och familjehemmen fick enkäten via posten. Det har även skickats ut ett antal påminnelser till de som inte besvarat enkäten. En av handläggarna meddelade mig via att hon inte har gjort några familjehemsplaceringar under den period som undersökningen avser. Med anledning av det har hon räknats bort från undersökningen och därmed är det 23 handläggare som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen bland handläggarna är 16 av 23, det vill säga knappt 70 %. Ett av familjehemmen har flyttat och giltig eftersändning saknas, därför har det familjehemmet räknats bort från undersökningen. Svarsfrekvensen bland familjehemmen är 19 av 22, det vill säga drygt 86 %. Vid ett senare tillfälle inkom en enkät till. Svaren och kommentarerna i den enkäten är nästan identiska med en enkät som inkommit tidigare där identitetssiffran på enkäten är bortriven. Jag rådgjorde med forskningschefen på UFFE huruvida den enkäten ska vara med eller inte. Beslutet blev att den enkäten inte ska ingå i resultatsammanställningen. I en fråga skiljer sig svaret delvis åt mellan den borträknade enkäten och den med bortriven identitetssiffra, det svaret redovisas i syfte att ge djupare förståelse för familjehemmets val av svarsalternativ. Studiens resultat värderas gentemot de fastställda uppdragen för Familjehemscentrums verksamhet (se sid. 2-3). Begränsningar Faktumet att Familjehemscentrum bara funnits i nio månader när undersökningen genomfördes kan göra att handläggarna och familjehemmen inte helt hunnit sätta sig in i och bilda en uppfattning om hur verksamheten fungerar. Det i sin tur gör att möjligheten att dra säkra slutsatser är begränsade. Läsaren bör ta tidsaspekten i beaktande vid granskning av resultaten. 5

7 Resultatredovisning I det här kapitlet redovisas först familjehemmens enkätsvar och därefter handläggarnas. Familjehemmen Nio av de nitton familjehemmen har påbörjat sina familjehemsuppdrag under de senaste två åren. Lika många har tagit emot barn i sitt hem under minst sex år. Ett av familjehemmen påbörjade sitt uppdrag för tre till fem år sedan. Knappt hälften av familjehemmen har tagit emot ett eller två barn i sitt hem. Sju av familjehemmen har haft minst fem barn placerade hos sig. De andra tre familjehemmen har haft tre till fyra uppdrag. Matchning barn och familjehem Svarsalternativ A. Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. B. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Antal Procent % 8 42 % C. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven 1 5 % hos det/de barn som placerats hos oss. D. Annat 0 0 % N= 19 Diagram 1. Matchning barn och familjehem Nästan alla familjehemmen upplever antingen att de har haft helt eller delvis rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Vid jämförelse mellan de som har haft ett till två uppdrag med dem som har haft minst tre uppdrag visar det sig att de är lika många från båda grupperna som valt svarsalternativen helt rätt förutsättningar, det vill säga fem från varje grupp har valt det svarsalternativet. Vidare är det fyra från varje grupp som valt svarsalternativet delvis rätt förutsättningar. Det är endast en familj som har kryssat i att de upplever att de inte har haft rätt förutsättningar. De menar dock att det inte handlar om att de inte har haft rätt förutsättningar utan att de inte har fått rätt förutsättningar. De beklagar sig över att Familjehemscentrum har placerat barn hos dem med stora behov utan att ge dem det stöd de behöver och efterfrågar. Den enkät som räknats bort ur undersökningen är i det närmaste identisk med denna enkät. Skillnaden mellan den borträknade enkäten och den nyss nämnda är att de i den här enkäten har valt alternativet annat istället för att har inte haft rätt förutsättningar. De skriver att det 6

8 handlar om ett antal akutplaceringar och att de inte har fått det stöd de behöver för att kunna bemöta dessa barns behov. Utbildning och stödsamtal nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 0 Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? N= 9 N= 8 Diagram 2. Utbildning och stöd Det är nio av familjehemmen som uppger att de har fått utbildning genom socialtjänsten, åtta av dem har haft minst tre familjehemsuppdrag. Med andra ord är det bara ett av de familjehem som haft ett till två uppdrag som gått utbildning. Sex av familjehemmen som fått utbildning är mycket nöjda med den, de andra tre är ganska nöjda. Ett familjehem skriver att Familjehemscentrum borde erbjuda familjehemmen utbildning mer regelbundet. Åtta av familjehemmen har fått stödsamtal av Familjehemscentrum, fem av dem har haft minst tre uppdrag. Nästan alla familjehem som fått stödsamtal är nöjda med dem, alla familjehem från gruppen som haft ett till två familjehemsuppdrag och som fått stödsamtal är mycket nöjda med stödet. Det är ett familjehem som är missnöjda med stödsamtalen. De skriver att de inte får det stöd de ber om i form av täta träffar och stöd i familjehemsuppdraget. Tre andra familjehem framför önskemål om att de ska få mer stöd i början av en placering och att Familjehemscentrum redan från början bör vara tydlig kring vilka problem och behov barnen har. Ett av familjehemmen föreslår att varje familjehem borde få en personlig hjälpperson för att underlätta rådgivandet och stödjandet. Ett annat familjehem tycker att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt handläggarna för att familjehemmen ska få mer adekvat stöd. Övriga förbättringsområden Övriga kommentarer kring vilka områden Familjehemscentrum kan förbättra handlar om utbetalning av ersättning. Två av familjehemmen är missnöjda med att det dröjer så lång tid innan ersättningen för familjehemsuppdraget betalas ut. En av dessa familjer verkar tro att det är Familjehemscentrums uppgift att betala ut ersättning medan det andra familjehemmet tycker att Familjehemscentrum borde ha i uppdrag att fastslå tillfällig ersättning som gäller fram till dess att placeringshandläggarna har beslutat om ersättning. 7

9 Handläggarna Tillgången på familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. nöjd 1 6 % B. nöjd 3 19 % C. Varken nöjd eller missnöjd 3 19 % D. missnöjd 5 31 % E. missnöjd 3 19 % F. Ingen uppfattning 1 6 % N= 16 Diagram 3. Tillgången på familjehem Endast fyra handläggare uppger att de är ganska eller mycket nöjda med tillgången på familjehem. Hälften av handläggarna är ganska eller mycket missnöjda med tillgången på familjehem. Fyra handläggare skriver att tillgången på familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver förbättras inom. Familjehemsutredningarna Svarsalternativ Antal Procent A. god 1 6 % B. god 6 38 % C. Varken god eller dålig 3 19 % D. dålig 2 13 % E. dålig 0 0 % F. Ingen uppfattning 4 25 % N=16 Diagram 4. Familjehemsutredningarnas kvalitet Knappt hälften av handläggarna tycker att Familjehemscentrums utredningar har ganska eller mycket god kvalitet. Två handläggare tycker att kvaliteten är ganska dålig och en fjärdedel av handläggarna har ingen uppfattning. Familjehemsutredningar är ett område som tre av handläggarna skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom. En handläggare anser att Familjehemscentrum bör höja sina krav på familjehemmen. Vikten av att alla familjehem är utredda innan de erbjuds en placering lyfter en annan handläggare fram. Vidare framför en handläggare att det är viktigt att Familjehemscentrum informerar familjehemmen om vad det aktuella uppdraget kan innebära. Det är också något som tre familjehem lyfter fram, de skriver att Familjehemscentrum bör vara mer tydlig redan från början om vilka problem och behov barnet har. 8

10 Matchning barn och familjehem Svarsalternativ Antal Procent A. Lyckas alltid 0 0 % B. Lyckas ofta 7 44 % C. Varken lyckas eller misslyckas 5 31 % D. Lyckas sällan 1 6 % E. Lyckas aldrig 0 0 % F. Ingen uppfattning 3 19 % N= 16 Diagram 5. Matchning barn och familjehem Nästan hälften av handläggarna anser att Familjehemscentrum ofta lyckas matcha rätt barn till rätt familjehem. Fem handläggare upplever att Familjehemscentrum varken lyckas eller misslyckas. Vidare är det en handläggare som tycker att Familjehemscentrum sällan lyckas med matchningen, det är i överensstämmelse med familjehemmens svar. Ett av familjehemmen upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. I övrigt är familjehemmens svar på frågan om matchning något positivare än handläggarnas. Vad kan det bero på? Två handläggare skriver att matchning mellan barn och familjehem är ett område som Familjehemscentrum behöver bli bättre inom. En annan handläggare framför att Familjehemscentrums samarbete med myndighetsutövningen behöver förbättras. Utbildning Svarsalternativ Antal Procent A. stor 0 0 % B. stor 1 6 % C. Varken stor eller liten 4 25 % D. liten 4 25 % E. liten 1 6 % F. Ingen uppfattning 6 38 % N= 16 Diagram 6. I vilken utsträckning har familjehemmen fått rätt utbildning? Det är sex handläggare som inte har någon uppfattning om huruvida familjehemmen har fått rätt utbildning. Fem handläggare bedömer att familjehemmen har fått rätt utbildning i ganska eller mycket liten utsträckning. Hur kan det komma sig att familjehemmen är positivare än handläggarna till den utbildning som Familjehemscentrum anordnar? 9

11 Stödsamtal Svarsalternativ Antal Procent A. bra 2 13 % B. bra 2 13 % C. Varken bra eller dåligt 1 6 % D. dåligt 0 0 % E. dåligt 2 13 % F. Ingen uppfattning 9 56 % N= 16 Diagram 7. Hur fungerar Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen? Påfallande många handläggare har inte någon uppfattning om hur Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen fungerar. Hur kan det komma sig? Ungefär en fjärdedel av handläggarna anser att stödsamtalen fungerar ganska eller mycket bra. Två handläggare uppfattar att stödsamtalen fungerar mycket dåligt. Det kan jämföras med familjehemmens svar där endast ett familjehem är missnöjda. Vad kan det bero på att det är fler handläggare än familjehem som är negativa till det stöd familjehemmen får av Familjehemscentrum? Avtal och ersättning I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning N=16 Diagram 8. Avtal och ersättning Inom området stöd i avtals- och ersättningsfrågor är det ingen av handläggarna som upplever att de har fått stöd i stor utsträckning. Vad gäller ersättningsfrågor upplever nästan hälften av handläggarna att de fått stöd med detta i ganska eller mycket liten utsträckning. I fråga om avtal verkar handläggarna ha fått stöd i något högre utsträckning. Det som är mest anmärkningsvärt i detta diagram är att ungefär hälften av handläggarna inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd. Hur kan det komma sig? 10

12 Familjehemsarbetet nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade Svarsalternativ Antal Procent A. bättre 1 6 % B. Något bättre 4 25 % C. Varken bättre eller sämre 4 25 % D. Något sämre 0 0 % E. sämre 0 0 % F. Ingen uppfattning 7 44 % N= 16 Diagram 9. Hur fungerar familjehemsarbetet nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? Precis som i så många andra frågor har en ganska stor andel av handläggarna ingen uppfattning, frågan är vad det kan bero på. Bland de handläggare som bedömer hur familjehemsarbetet fungerar nu jämfört med tidigare uppger fem av dem att det fungerar något eller mycket bättre sedan Familjehemscentrum startade. De andra anser att det inte har skett någon förändring, varken till det bättre eller till det sämre. Sammantaget visar diagrammet att det har skett en viss förbättring av familjehemsarbetet. 11

13 Slutsatser och diskussion I det här kapitlet sammanfattas och diskuteras handläggarnas och familjehemmens synpunkter på i vilken utsträckning de tycker att Familjehemscentrum har uppfyllt verksamhetsuppdragen. Till att börja med vill jag påpeka att när enkäterna skickades ut hade Familjehemscentrum bara funnits i nio månader och det kan göra att familjehemmen och handläggarna inte är helt insatta i Familjehemscentrums verksamhet. Bland handläggarna visar det sig genom att uppseendeväckande många inte har någon uppfattning om i vilken utsträckning de upplever att Familjehemscentrum uppfyllt sina uppdrag. Vad gäller familjehemmen så har en familjehemsförälder ringt mig med anledning av att hon var osäker på vad Familjehemscentrum var och om hon hade haft kontakt med dem. Vidare skriver tre av familjehemmen att de inte har haft så mycket kontakt med alternativt att de inte har så mycket erfarenhet av Familjehemscentrum. Det är även andra kommentarer som kan tyda på att alla familjehem inte är helt insatta i Familjehemscentrums uppdrag. En av dessa kommentarer återkommer jag till senare i kapitlet. Familjehemsutredning, matchning och tillgång på familjehem Det är fem handläggare som tycker att familjehemsarbetet fungerar bättre nu i jämförelse med innan Familjehemscentrum startade. De andra tycker antingen att det inte har skett någon förändring eller så har de ingen uppfattning om familjehemsarbetet har förbättrats eller inte. Handläggarnas upplevelse av vilken grad Familjehemscentrum har uppfyllt sina uppdrag skiljer sig åt. De två arbetsområden som flest handläggare bedömer att Familjehemscentrum har gjort ett bra arbete inom är familjehemsutredning och matchning. Samtidigt är det en ganska stor andel som anser att Familjehemscentrum varken har lyckats eller misslyckats inom ovannämnda områden. Därtill är det ett antal handläggare som skriver att Familjehemscentrum behöver förbättras inom dessa områden. Ett konkret tips från en handläggare är att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att samarbeta med myndighetsutövningen. Tanken är också att Familjehemscentrum ska göra det. I tjänsteskrivelsen från står det att arbetet med att matcha barn och familjehem ska ske i nära dialog med den kommun som anmält behov av familjehem. Enligt de svar som familjehemmen ger verkar emellertid Familjehemscentrum ha lyckats väl med matchningen. Drygt hälften av familjehemmen tycker att de har helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Nästan alla andra tycker att de delvis har haft rätt förutsättningar. Det är bara en familj som tycker att de inte har klarat av att möta behoven hos det/de barn som placerats hos dem. Huruvida familjehemmen har rätt förutsättningar att möta barnens behov är viktigt att ta hänsyn till med tanke på att tidigare studier (Westerberg, 2011) visar att dålig matchning kan vara en orsak till sammanbrott, det vill säga att en placering avbryts oplanerat. Westerberg skriver vidare att socialtjänsten behöver utarbeta strategier för att hantera och trygga stabilitet för placerade barn. En faktor som, enligt Umeåregionens hemsida, anses underlätta arbetet med att matcha barn och familjehem är antalet valbara familjehem. Om tillgången på valbara familjehem faktiskt gör att matchningarna blir bättre kan det vara ett sätt att trygga stabiliteten för de familjehemsplacerade barnen. 12

14 Hälften av handläggarna är missnöjda med tillgången på familjehem. Det kan vara en anledning till att Familjehemscentrum inte fullt ut har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem. Med tanke på det som framkommer i den här studien bör Familjehemscentrum rekrytera fler familjehem. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att marknadsföra behovet av familjehem på fler sätt än vad som görs idag för att nå fram till fler familjer. Utbildning och stödsamtal I samband med att ett familjehem får en ny placering har Familjehemscentrum till uppgift att erbjuda både stödsamtal och utbildning till familjehemmet. Det framgår inte i enkäten om alla familjehem har blivit erbjudna stödsamtal och utbildning men det är inte ens hälften av familjehemmen som uppger att de har fått stödsamtal och gått utbildning via socialtjänsten. De familjehem som gått utbildning och fått stödsamtal är nöjda med undantag för ett familjehem som är missnöjda med stödsamtalen. Deras missnöje beror på att de inte har fått lika omfattande stöd som de behöver och efterfrågar. De önskar att de fick stöd mer regelbundet och det går utanför Familjehemscentrums uppdrag, såtillvida att de inte är ett kontrakterat familjehem/jourhem. Kontrakterade familjehem/jourhem har, enligt tjänsteskrivelsen från , rätt till kontakt med Familjehemscentrum en gång per vecka, träff med dem minst en gång per månad och extern handledning en gång per månad. Är inte familjehemmet kontrakterat och faktiskt har varit i kontakt med Familjehemscentrum borde de ha fått veta att det är placeringshandläggarna de ska kontakta angående mer regelbundet stöd. Det kan också vara så att det är placeringshandläggarna som de har haft kontakt med men att de inte ser någon skillnad mellan Familjehemscentrum och placeringshandläggarna. Ett tips från ett familjehem är att Familjehemscentrum borde vara en kunskapsbas åt placeringshandläggarna i frågor som rör stöd till familjehemmen. Det kan vara värt att fundera över om ett sådant uppdrag kan förbättra familjehemsarbetet ytterligare. Nio av handläggarna har ingen uppfattning hur stödsamtalen fungerar och sex handläggare vet inte om familjehemmen får adekvat utbildning. Nästan alla handläggare som bedömer utbildning svarar antingen att familjehemmen har fått rätt utbildning i liten utsträckning eller varken stor eller liten utsträckning. Vad de negativa omdömena beror på framkommer inte men en anledning kan givetvis vara att över hälften av familjehemmen inte har gått någon utbildning. Omdömena om hur stödsamtalen fungerar varierar mer. Fyra handläggare tycker att stödsamtalen fungerar bra, två anser att de fungerar dåligt och en bedömer att de varken fungerar bra eller dåligt. Enkätsvaren tyder på att det kan finnas två orsaker till att inte alla handläggare anser att stödet till familjehemmen är bra. En anledning kan vara att knappt hälften av familjehemmen har fått stödsamtal. Det andra skälet kan vara att Familjehemscentrum inte alltid ger familjehemmen tillräckligt med information om vad det aktuella familjehemsuppdraget kan innebära. En handläggare och tre familjehem framför att Familjehemscentrum behöver bli bättre på att redan från början informera familjehemmen om vilka problem och behov barnet har. Westerberg (2011) sammanfattar i sin rapport två intervjustudier (Gilbertson & Barber, 2003; Brown & Bednar, 2006) om orsaker till sammanbrott enligt familjehemsföräldrar. I dessa studier framkommer att brist på stöd är en orsak till sammanbrott. Med tanke på hur viktigt det verkar vara att familjehemmen får stöd och att inte ens hälften av familjehemmen har gått utbildning och fått stödsamtal är detta ett område som Familjehemscentrum bör utveckla. 13

15 Stöd i avtals- och ersättningsfrågor Ungefär hälften av handläggarna har ingen uppfattning om i vilken utsträckning de har fått stöd i avtals- och ersättningsfrågor. En anledning till att de inte har någon uppfattning om detta kan vara att de är osäkra på hur mycket stöd de kan förvänta sig att få. Det i sin tur kan göra att det blir svårt att bedöma i vilken utsträckning de faktiskt har fått stöd. De handläggare som ger omdömen av stödet uppger antingen att de fått stöd i liten utsträckning eller varken liten eller stor utsträckning. Det här arbetsområdet är det som handläggarna har gett Familjehemscentrum sämst omdömen i och är därmed angeläget att åtgärda. 14

16 Referenser Avtal (2010-xx-xx). Umeå kommun. Karlsson, Ove (1999). Utvärdering - mer än metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Sandberg, Bo och Faugert, Sven (2007). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Tjänsteskrivelse, bilaga ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet för de barn och ungdomar som är placerade. Tjänsteskrivelse ( ). Regionkontor i familjehemsarbetet höjd kvalitet i arbetet med placering av barn och unga. Umeå kommun. Westerberg, Viktoria (2011). Sammanbrott i samhällsvård En studie om barns placeringsmönster. FoU Västernorrland html html

17 Information om enkätstudie Bilaga 1 Hej! Familjehemscentrum har tagit beslut om att deras arbete ska kvalitetssäkras genom en enkätstudie som handlar om handläggarnas och familjehemmens synpunkter på deras arbete. Med anledning av det får du denna enkät sänd till dig. Undersökningen genomförs av Utvecklings- och fältforskningsenheten som finns inom Umeå socialtjänst. Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat som underlag för åtgärder som kan förbättra kvaliteten i Familjehemscentrums arbete. Enkäten tar ungefär 10 minuter att besvara. Ditt svar önskas senast den 29 februari. De uppgifter som du lämnar kommer att hanteras konfidentiellt. Endast undertecknad kommer att hantera de ifyllda enkäterna. Resultaten kommer att redovisas i diagram på gruppnivå, inga enskilda personers svar kommer att kunna identifieras. Har du några frågor rörande enkäten är du välkommen att kontakta undertecknad. Tack på förhand för din medverkan. Vänliga hälsningar Camilla Nilsson Arbetsplats: Utvecklings- och fältforskningsenheten Besöksadress: Storgatan 28 c Postadress: Umeå Telefon: E-post: 16

18 Bilaga 2 Familjehemmens synpunkter på Familjehemscentrum 1. Hur länge har ni varit familjehem? 0-2 år 3-5 år 6 år eller mer 2. Hur många uppdrag har ni haft? Inget eller fler Följande frågor handlar om Familjehemscentrum. Familjehemscentrum finns beläget i Umeå och är ett regionsamarbete mellan Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. Familjehemscentrums uppdrag är: att tillgodose kommunernas behov av akuta jourplaceringar av barn, ungdomar och föräldrar/barn. att förmedla familjehem till kommunerna när de behöver placera ett barn eller en ungdom för längre tids vård. att rekrytera, utreda och utbilda familjehem. att vara en kunskapsbas när det gäller avtal och ersättningar. 3. Hur tycker ni att Familjehemscentrum har lyckats med placeringen/placeringarna i er familj under det år som gått? Vår familj har haft helt rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har delvis haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Vår familj har inte haft rätt förutsättningar för att kunna möta behoven hos det/de barn som placerats hos oss. Annat: 4. Har ni fått utbildning genom socialtjänsten? Ja Nej 5. Om ni har fått utbildning genom socialtjänsten hur nöjd är ni med den/de utbildningarna? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 17

19 6. Har ni fått stödsamtal av Familjehemscentrum? Ja Nej 7. Om ni har fått stödsamtal genom Familjehemscentrum hur nöjd är ni med det/de stödsamtalen? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 8. Vad tycker ni att Familjehemscentrum behöver förbättra i sitt arbete? 18

20 Bilaga 3 Handläggarnas synpunkter på Familjehemscentrum 1. Har du haft kontakt med familjehemscentrum? Ja Nej 2. Hur nöjd är du med tillgången av familjehem? nöjd nöjd Varken nöjd eller missnöjd missnöjd missnöjd Ingen uppfattning 3. Vilken kvalitet upplever du att Familjehemscentrums utredningar av familjehemmen har? god god Varken god eller dålig dålig dålig Ingen uppfattning 4. I vilken utsträckning upplever du att Familjehemscentrum har lyckats matcha rätt barn till rätt familjehem? Lyckas alltid Lyckas ofta Varken lyckas eller misslyckas Lyckas sällan Lyckas aldrig Ingen uppfattning 5. I vilken utsträckning upplever du att familjehemmen har fått rätt utbildning? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 6. Hur uppfattar du att Familjehemscentrums stödsamtal med familjehemmen fungerar? bra bra Varken bra eller dåligt dåligt dåligt Ingen uppfattning 7. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring avtalsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 8. I vilken utsträckning har du fått stöd av Familjehemscentrum kring ersättningsfrågor? stor stor Varken stor eller liten liten liten Ingen uppfattning 9. Hur tycker du att familjehemsarbetet fungerar nu i jämförelse med hur det fungerade innan Familjehemscentrum startade? bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre sämre Ingen uppfattning 19

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag)

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) 1(9) Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) Förhoppningar på en gemensam rekryteringsenhet Kompetens och kvalitet Kompetensen

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Enkätundersökning boende för ensamkommande barn

Enkätundersökning boende för ensamkommande barn Tjänsteskrivelse () -- SN.87 Handläggare: Patrik Jonsson,. socialkansliet Socialnämnden Enkätundersökning boende för ensamkommande barn Sammanfattning En enkätundersökning har genomförts på boendet för

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Placering av barn och unga

Placering av barn och unga Revisionsrapport Placering av barn och unga Lena Brönnert Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2. Revisionsfråga 3 1.3.

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL VÄLKOMMEN TILL Familjehemsdagar 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL Under Familjehemsdagarna tar vi del av varandras erfarenheter och berikar oss med ny kunskap från intressanta föreläsningar. Du är varmt välkommen!

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg FoU-rapport Innehåll Inledning... 1 Resultat... 1 Vilka har besvarat enkäten?... 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Tjänsteskrivelse 1 (7) Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-02-01 UBN 2010/20-630 Utbildningsnämnden Kundundersökning på öppna förskolor Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning En

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Leader URnära 2009-2013. En uppföljning - avslagna projekt

Leader URnära 2009-2013. En uppföljning - avslagna projekt Leader URnära 2009-2013 En uppföljning - avslagna projekt Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Ämnesval...3 1.2 Problembakgrund...3 1.3 Problemet hittat...3 1.3 Syfte...3 1.4 Begränsningar...4 2.

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Gränsdragning mellan olika placeringsformer för barn och unga

Gränsdragning mellan olika placeringsformer för barn och unga Gränsdragning mellan olika placeringsformer för barn och unga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Uppsatsförslag Vårterminen 2015

Uppsatsförslag Vårterminen 2015 Vårterminen 2015 en är insamlade vid Utvecklings och fältforskningsenheten (UFFE) som finns inom Umeå socialtjänst. På www.umea.se/uffe finns en uppsatsbank där allmänheten kan ta del av de uppsatser som

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Familjehemsvård

Revisionsrapport Sigtuna kommun Familjehemsvård Revisionsrapport Sigtuna kommun Familjehemsvård Lars Högberg Martin Andersson December 2011 2012-01-12 Lars Högberg, projektledare Carin Hultgren, uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Redovisning föräldraundersökning simskola 2013

Redovisning föräldraundersökning simskola 2013 2013-08-02 1 (6) RAPPORT FRN 2013/108 Redovisning föräldraundersökning simskola 2013 Under tiden 4 14 mars 2013 genomförde idrotts- och fritidsenheten en föräldraundersökning för simskolan. Både föräldrar

Läs mer

Revisionsprojekt riktat mot restauranger

Revisionsprojekt riktat mot restauranger MILJÖFÖRVALTNINGEN Revisionsprojekt riktat mot restauranger En rapport från Miljöförvaltningen Karina Alvarez och Jenny Weimer Juni 2010 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Restaurangenheten

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:2, 2005 Gemensam familjehemskonsulent för Östra Norrbotten - ett beslutsunderlag framtaget inom ramen för projekt Östra Sosam Utredare: Benitha Eliasson Petra

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Program för stabilitet och kompetensutveckling. En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län

Program för stabilitet och kompetensutveckling. En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län , Program för stabilitet och kompetensutveckling En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län Enköping Håbo Tierp Älvkarleby Heby Knivsta Uppsala Östhammar Bakgrund Kompetensutveckling i social barnavård

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Rekrytering av familjehem samt uppföljning av familjehemsplaceringar. Granskning utförd på uppdrag av kommunrevisionen

Rekrytering av familjehem samt uppföljning av familjehemsplaceringar. Granskning utförd på uppdrag av kommunrevisionen Rekrytering av familjehem samt uppföljning av familjehemsplaceringar Granskning utförd på uppdrag av kommunrevisionen Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 1 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Personalen på Lillängen har efterhand löst flera situationer som uppkommit, på ett mycket bra sätt. Tex oplanerade händelser med övriga nätverket.

Personalen på Lillängen har efterhand löst flera situationer som uppkommit, på ett mycket bra sätt. Tex oplanerade händelser med övriga nätverket. 1/13 Kommentarer på enkäten 2010 Varje ärende som slutförs av Familjehuset, Lillängen, Luzern, Högelid, Sönnarslöv och Familjehemsresursen utvärderas med enkät när ärendet är avslutat. 2011 avslutade VoB

Läs mer

Redovisning av resultat från kundenkät inom vuxenutbildningen 2010

Redovisning av resultat från kundenkät inom vuxenutbildningen 2010 Tjänsteskrivelse 2010-09-03 Dnr UBN 2009/121 1 (11) Utbildningsnämnden 9 Redovisning av resultat från kundenkät inom vuxenutbildningen 2010 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Brukarundersökning inom handikappomsorgen - gruppbostäder och daglig verksamhet

Brukarundersökning inom handikappomsorgen - gruppbostäder och daglig verksamhet Tjänsteskrivelse 1(24) 2013-01-16 SN 2011.0088 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. socialkansliet Socialnämnden Brukarundersökning inom handikappomsorgen - gruppbostäder och daglig verksamhet Sammanfattning

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll 2014-01-27 KS-2014/143.118 1 (6) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick 08-535 302 88 Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll Förslag

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2013

KUNDUNDERSÖKNING 2013 2013-07-29 1 (9) SN/2013/200 KUNDUNDERSÖKNING 2013 1. URVAL Socialförvaltningen har genomfört den årliga kundundersökningen avseende insatser inom kundval. En enkät har skickats till samtliga personer

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild handikappomsorg 2009

Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild handikappomsorg 2009 RAPPORT 1 (7) HANDLÄGGARE Utvecklingssekreterare Brita Havåsen TELEFON 0522-69 70 52 brita.havasen@uddevalla.se Nöjd-Kund-Undersökning (NKU) inom särskild 2009 Bakgrund Socialnämnden har i sitt måldokument

Läs mer

Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen

Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen Arvidsjaur - maj 2015 Miljö- och byggenheten Åsa Andersson Inledning Miljö- och byggenheten har genomfört en enkätundersökning bland verksamhetsutövarna

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

ELEV Efternamn Förnamn Personnummer. Eventuell inackorderingsadress. VÅRDNADSHAVARE Efternamn Förnamn Telefonnummer

ELEV Efternamn Förnamn Personnummer. Eventuell inackorderingsadress. VÅRDNADSHAVARE Efternamn Förnamn Telefonnummer PERSONUPPGIFTER ELEV Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postnummer och ort Klass Eventuell inackorderingsadress Telefonnummer VÅRDNADSHAVARE VÅRDNADSHAVARE Är båda föräldrarna vårdnadshavare och sammanboende

Läs mer

Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014

Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014 Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014 Metod Ingen nationell brukarundersökning görs inom området LSS och det finns inga kommuner att jämföra sig med. Vård och omsorg har under 2014 gjort en egen

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer