Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Transkript

1 TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn av familjehemshandläggningen i Bollnäs kommun. Länsstyrelsen beslutade den 1 februari 2005 att rikta allvarlig kritik mot Socialnämnden på grund av stora brister i familjehemshandläggningen vad gällde beslutsfattandet, vård- och behandlingsplaneringen samt överväganden om vården. Vidare riktades allvarlig kritik mot handläggningen och insatserna i ett enskilt ärende som gällde en familjehemsplacerad pojke. Kritik riktades också mot nämnden för brister i samrådsskyldigheten vid placeringar, bristande barnperspektiv i uppföljningen av vården samt brister vad gäller överväganden om vårdnadsöverflyttningar. Ytterligare brister konstaterades vid granskningen. Dessa brister föranledde inte någon kritik, men borde beaktas av nämnden. Nämnden ombads inkomma med en redogörelse för vilka åtgärder man avsåg att vidta för att avhjälpa bristerna. En sådan redogörelse inkom till Länsstyrelsen den 29 juni En särskild redogörelse har lämnats beträffande det enskilda ärendet. Uppföljningen Länsstyrelsen ska under genomföra tillsyn i länets samtliga kommuner vad gäller barnavårdsutredningar samt i ett urval av kommuner granska familjehemshandläggningen. I Bollnäs kommun har, som framgår ovan, ganska nyligen en granskning av familjehemshandläggningen gjorts. Eftersom denna granskning inte tidigare följts upp så fokuseras tillsynen på en uppföljning av den tidigare genomförda tillsynen. Metod Uppföljningen har genomförts genom granskning av sex personakter avseende barn som är eller varit placerade i familjehem. Granskningen genomfördes i maj Granskningen avser tre flickor och tre pojkar. I detta ingår de två senaste familjehemsplaceringar som nämnden genomfört, två familjehemsplaceringar som tidigare granskats (varav ett gäller det ovannämnda enskilda ärendet) samt ytterligare två familjehemsplaceringar. Av insänd förteckning över familjehemsplacerade barn den 31 december 2005 framgår att sammanlagt 39 barn (18 pojkar och 21 flickor) var placerade i familjehem. 8 av dessa var placerade hos någon anhörig och 14 hos annan

2 TILLSYNSRAPPORT 2 (8) närstående. Åtta av placeringarna den 31 december hade inletts under 2005 och fyra hade avslutats samma år. Fem placeringar hade både inletts och avslutats under året (varav ett ärende gällde en omplacering). Vidare har en genomgång gjorts av nämndens redogörelse till Länsstyrelsen tillsammans med utredningssekreterare. En intervju har även gjorts med handläggarna av familjehemsärenden. Genomgång av nämndens redogörelse och intervjusvar Av nämndens redogörelse till Länsstyrelsen med anledning av kritiken framgick sammanfattningsvis följande om planerade och genomförda åtgärder. I kursiv stil redovisas vad som framkommer vid intervju. Socialnämndens arbetsutskott hade beslutat att se över delegationsordningen beträffande beslut om tillfälliga placeringar. Ett förslag föreligger f.n. som innebär att beslut om tillfälliga placeringar i familjehem fattas av verksamhetschefen. Individ- och familjeomsorgen håller också på att arbeta fram nya rutiner för utredningar enligt 11 kap 2 SoL, familjehemsutredningar och familjehemsvården i övrigt. BBIC:s mall för att ta reda på barnets behov utifrån sju behovsområden (fysiskt och psykiskt mående, skola, identitet, familj, släkt och vänner, socialt uppträdande och förmåga att klara sig själv), föräldrarnas förmåga, familjens och närmiljöns resurser är grunden i utredningen. Datasystemet kommer att anpassas till detta och personalen kommer att utbildas i BBIC. De sju behovsområdena är redan centrala inslag i utredningar och uppföljning av vården. Omfattande riktlinjer för handläggning och dokumentation (daterade april 2006) har arbetats fram. Förslaget är f.n. ute på intern remiss. Meningen är att utredningar, som redan tidigt pekar mot en placering utanför hemmet ska göras färdiga i nära samarbete med familjehemshandläggarna. Ett tydligt placeringsbeslut och separat vårdplan, där samtycke till placeringen eller ej samtycke framgår, ska finnas med. Vid vårdplaneringen utgår man från BBIC:s sju behovsområden. Även vård som ska genomföras av andra aktörer ska ingå i vårdplanen. Nya skriftliga rutiner finns för övervägande om möjligheten att placera barnet i anhörighem eller hos annan närstående. Länsstyrelsen har tagit del av dessa rutiner. Familjehemsutredningar ska fortsättningsvis göras efter strukturerade rutiner. Länsstyrelsen har tagit del av de rutiner som finns för utredning av familjehem.

3 TILLSYNSRAPPORT 3 (8) Samråd med och information till familjehemmets hemkommun är en egen rubrik i utredningen. En sammanfattande bedömning av hur familjehemmets resurser svarar mot det enskilda barnets behov är en egen rubrik i utredningen och avslutar den. Länsstyrelsen har tagit del av de rutiner som finns för detta. Familjehem som tillhör en familjevårdsenhet utreds idag på samma sätt som traditionella familjehem. Detta fungerar. Familjehemsakter finns idag upplagda på samtliga familjehem. Man har lagt upp akter där det saknats och en genomgång pågår fortfarande. Vårdplaner och behandlingsplaner ska finnas vid alla placeringar. Strukturerade mallar finns för vad en vårdplan respektive behandlingsplan ska innehålla. Det finns fortfarande inte aktuella vårdplaner och behandlingsplaner i alla ärenden. Det varierar var ansvaret ligger för att detta blir genomfört. Det finns anledning att förbättra detta. När det gäller överväganden och omprövningar så gick handläggarna igenom alla placeringar enligt LVU under första halvåret 2005 och därefter övriga placeringar. Mallar och rutiner finns för denna handläggning. Överväganden om vårdnadsöverflyttningar kommer att göras i varje enskilt ärende. Enskilda samtal med barnen sker när familjehemssekreterarna besöker familjehemmet. Det som brister är rutiner för hur samtalen ska förberedas och läggas upp och dokumenteringen. I arbetet med rutiner för familjehemsvården finns förslag att använda BBIC:s sju behovsområden som grund för samtal med barn. Sådana rutiner finns idag men behovsområdena används ej fullt ut. En fokusering finns på skola och hälsa. Dokumentationen av samtalen har förbättrats. Personliga besök i familjehemmen prioriteras av handläggarna. Ambitionen är att besöka hemmen minst två gånger per år. Nya hem ska besökas ofta. Av dokumentationen ska framgå vad som framkommer vid besöket och när nästa besök planeras. Detta fungerar. Kontakten med vårdnadshavarna ska planeras och målsättningen är en träff per år med alla vårdnadshavare. I ärenden där omprövning ska ske träffar handläggarna vårdnadshavarna mer än en gång per år. Mötena och vårdnadshavarnas rehabilitering ska framgå av behandlingsplanen och kunna följas i dokumentationen. Detta fungerar ej till 100%.

4 TILLSYNSRAPPORT 4 (8) Uppföljningen i övrigt ska följa BBIC:s sju behovsområden och dokumenteras. Intervju med handläggare av familjehemsärenden Vid intervjun framkommer sammanfattningsvis att handläggarna inte anser sig ha tillräckliga resurser för regelbundna besök i familjehemmen. De efterfrågar också fortbildning i att tala med barn. Någon plan för rekrytering av familjehem finns inte och vid säkerställandet av tillgången på familjehem förlitar man sig för närvarande på den gemensamma satsning som kommunerna i länet gjort för att rekrytera familjehem. Vissa rutiner har arbetats fram vad gäller uppföljning av vissa ärenden och rutiner för vårdnadsöverflyttningar. Statistik över familjehemsplaceringar finns men man anser inte att den används i planeringen av personalbehovet. Resultatet av aktgranskningen Övervägande om möjligheten att placera i anhörighem eller hos annan närstående Besluten om placering i familjehem hade för de två senast gjorda placeringarna föregåtts av ett sådant övervägande. Ett av dessa barn placerades också i ett anhörighem. Placeringsbesluten Placeringsbeslut fanns i samtliga ärenden och besluten var fattade på rätt nivå. Familjehemsutredningarna Familjehemsutredningar fanns i samliga granskade ärenden, men kvaliteten varierade avsevärt. I en av de senast gjorda utredningarna var familjehemsutredningen mycket kortfattad och gav upphov till en mängd följdfrågor. Detta gällde också för en utredning av de tidigare ej granskade ärendena. Sammanfattande bedömning av familjehemmets resurser i förhållande till barnets behov fanns i ett av de tidigare granskade ärendena och i viss mån i ett av de senare ärendena. Vårdplaner Vårdplaner fanns i ett av de senaste ärendena. En av de ej tidigare granskade ärendena hade också en vårdplan. I de tidigare granskade ärendena fanns också vårdplaner, varav den ena inte kunde sägas uppfylla villkoren för vad en sådan plan ska innehålla. Vårdplaner saknades helt i två ärenden. Behandlingsplanering

5 TILLSYNSRAPPORT 5 (8) Behandlingsplaner/genomförandeplaner saknades i alla ärenden utom ett (ett av de ärenden som inte tidigare granskats), men den var innehållsmässigt mer att likna vid en vårdplan. Det noterades också att ett av de ärenden som saknade behandlingsplan hade stora problem i handläggningen som sannolikhet kunde härledas till bristen på en dokumenterad planering. Avtal Avtal med familjehemmen hade tecknats för alla familjehem utom det som tillhörde en familjevårdsenhet. Besök i familjehemmen Besök i familjehemmen hade under 2004 förekommit vid ett tillfälle vardera för de placeringar som då var gjorda. Genomsnittligt för 2005 låg besöksfrekvensen på mer än två besök. För de senast verkställda placeringarna (Placeringarna gjordes i december 2005 respektive i april 2006) hade familjehemmen ännu inte besökts. Enskilda samtal med barnen Dokumentationen vid de besök som gjorts i familjehemmen visar att enskilda samtal med barnen alltid förekom i ett ärende och delvis i ett annat. Handläggarna säger att ett av barnen är så svårpratat att enskilda samtal inte är meningsfulla. I stället har man gjort observationer av barnet. Barnets åsikt framgår av dokumentationen i det ärende där samtal alltid förekom med barnet, men inte i det ärende där enskilda samtal delvis förekommit vid besöken. (Av de två senaste placeringarna där inga besök ännu ej gjorts noteras att barnets åsikt på olika sätt framkommer även om det inte skett vid enskilda samtal och vid besök i familjehemmen). Dokumentationen i övrigt Dokumentationen i övrigt vid uppföljningen är tillfredsställande vad beräffar samtal med familjehemsföräldrar, vårdnadshavare, barnets hälsa, barnets utveckling, barnets sociala beteende, barnets skolgång, barnets fritid och barnets relation till anhöriga och andra närstående. Stöd till familjehemmen Alla familjehem utom ett hade extra stödinsatser i olika former för att klara av sitt uppdrag. Överväganden/Omprövningar I alla ärenden utom ett gjordes överväganden inom rätt tid och på rätt sätt.

6 TILLSYNSRAPPORT 6 (8) Umgänge Samtliga barn hade någon form av umgänge med en eller båda föräldrarna samt i flera fall med andra anhöriga och det framgick av dokumentationen att ett fungerande umgänge främjades av socialsekreterarna. Ett umgänge var reglerat enligt LVU. Här noterades att de överväganden som ska göras var tredje månad inte handlagts på rätt sätt. Kontakt med vårdnadshavarna I alla ärenden höll socialtjänsten kontakt med vårdnadshavarna. Övervägande om vårdnadsöverflyttningar Överväganden om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna hade gjorts i de tre ärenden där det var aktuellt att göra sådana. Överflyttning av vårdnaden hade inte kommit till stånd i något ärende. I ena fallet ansågs inte en vårdnadsöverflyttning gagna barnet. I de två andra ärendena skulle frågan åter tas upp Enskilt ärende Allvarlig kritik riktades vid den tidigare tillsynen också mot Socialnämnden för handläggningen av ett enskilt ärende. Detta ärende har ingått i den uppföljande granskningen. En särskild redogörelse för handläggningen har av Socialnämnden tillställts Länsstyrelsen. Av redogörelsen framgår att nämnden förstått länsstyrelsens kritik. Sammanfattning Ett omfattande arbete har lagts ned på att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att säkerställa kvaliteten i familjehemsvården. Införandet av BBIC är en genomgående grund för detta arbete. I tidigare tillsynsbeslut riktades allvarlig kritik mot Socialnämnden på grund av stora brister i beslutsfattandet, vård- och behandlingsplaneringen samt i överväganden om vården. Delegationsordningen ses f.n. över och ett förslag föreligger som innebär att beslut om tillfälliga placeringar i familjehem ska fattas av verksamhetschefen. Resultatet av aktgranskningen tyder på att förbättringar redan skett.

7 TILLSYNSRAPPORT 7 (8) Familjehemshandläggarna ska tidigt komma in i ärenden som pekar mot en placering. Ett tydligt placeringsbeslut samt en separat vårdplan ska arbetas fram. Vårdplaner och behandlingsplaner ska finnas för alla placerade barn och strukturerade mallar finns för vad en vårdplan respektive en arbetsplan ska innehålla. Detta är fortfarande inte genomfört och det är oklart vart ansvaret för genomförandet ligger. Resultatet av aktgranskningen visar också på fortsatta stora brister inom detta område och den allvarliga kritiken kvarstår i detta avseende. Socialnämnden bör därför meddela Länsstyrelsen när det kan förväntas att man kommit tillrätta med bristerna. Handläggarna har gått igenom alla överväganden och omprövningar av vården har i första hand gjorts för alla placeringar med stöd av LVU och senare också de som skett med stöd av SoL. Mallar och rutiner för handläggningen har tagits fram. Resultatet av aktgranskningen tyder också på förbättringar i handläggningen. Kritik riktades också mot nämnden för brister i samrådsskyldigheten, bristande barnperspektiv i uppföljningen av vården samt brister i handläggningen av överväganden om vårdnadsöverflyttningar. Strukturerade riktlinjer för vad en familjehemsutredning ska innehålla har tagits fram. I utredningen har samråd och information till familjehemmets hemkommun en egen rubrik och på så sätt hoppas men komma tillrätta med bristerna i samrådsskyldigheten. Resultatet av aktgranskningen visar på en förbättring när det gäller samrådet, men samrådet består endast av begäran av registerutdrag vilket inte kan anses vara i enlighet med lagstiftningen. När det gäller enskilda samtal med barnen så anser man att detta genomförs vid besök i familjhemmen, men att det brister i rutinerna för vad samtalen ska innehålla och dokumenteringen av samtalen. Idag finns rutiner för detta som hänför sig till BBIC:s sju behovsområden och man anser att dokumentationen har förbättrats. Resultatet av aktgranskningen tyder på fortsatta brister i dokumentationen av de enskilda samtalen och barnets åsikt. Kritiken kvarstår därför och Socialnämnden bör därför inkomma med en tidplan för när dessa brister kan vara åtgärdade. När det gäller överväganden om vårdnadsöverflyttningar så säger nämnden att sådana kommer att göras i varje enskilt ärende. Resultatet av aktgranskningen antyder också att så skett. När det gäller det enskilda ärendet får förståelsen för kritiken anses garantera, att liknande brister, som de kritiserade, inte fortsättningsvis uppstår. Då ärendet

8 TILLSYNSRAPPORT 8 (8) varit föremål för granskning i samband med uppföljningen har det kunna konstateras att ärendet numera handläggs i enlighet med lagstiftningen. Sammanfattningsvis kvarstår den allvarliga kritiken när det gäller bristande vård- och behandlingsplanering och kritiken för brister vad gäller enskilda samtal med barnen. Vidare bör nämnden beakta de brister som framkommit om familjehemsutredningarna, överväganden om vården och umgängesbegränsningar. Lars Tunegård