Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och regioner stor frihet att själva utforma sin egen modell för valfrihet i primärvården, även gällande patienters möjlighet att välja sjukgymnast/fysioterapeut. Det centrala i lagtexten är vad som ska ingå i vårdcentralens uppdrag. De olika landstingen och regionerna har här valt olika modeller. Vissa valde att lägga in sjukgymnastik som en del i vårdcentralens uppdrag. Landstinget i Uppsala län valde i stället att lägga sjukgymnastik som tilläggsuppdrag till vårdcentralsuppdraget. Detta gäller sedan den 1 mars Det betyder att sjukgymnaster/ fysioterapeuter kan arbeta anställda på vårdcentral oavsett driftform (offentlig eller privat), under förutsättning att vårdcentralen är godkänd av landstinget. Det är även möjligt att verka som underleverantör till av landstinget godkänd vårdcentral. Det finns inget listningssystem utan patienten väljer själv vilken sjukgymnast/fysioterapeut hen söker. Verksamheten ersätts per besök. Sedan tilläggsuppdraget infördes inom primärvården har antalet anställda sjukgymnaster/fysioterapeuter på framför allt privata vårdcentraler ökat påtagligt. Kostnadsökningen för sjukgymnastik mellan åren 2012 och 2013 var 2.5 miljoner, vilket motsvarar 7 årsarbetare med heltidsanställningar med aktuell medianlön (2). Vårdvalet förväntas bli en av de viktigaste frågorna inför höstens landstingsval. Sveriges läkarförbund har tidigare gjort en utvärdering av vårdvalet ur sina medlemmars perspektiv, genom en enkät utskickad till 990 läkare i tre olika landsting (3). Vårdvalet har också granskats av Uppsala universitet i en rapport från år 2012 avseende tillgänglighet, valfrihet, resurser och kvalitet (4). Fysioterapeuternas distriktsstyrelse i Uppsala län har beslutat att undersöka effekterna av införandet av fritt vårdval för sina medlemmar. Styrelsen valde att via en enkätundersökning ta fram ett underlag från medlemmarna, vilket långsiktigt kan användas som medel för att påverka de politiska besluten som rör fysioterapeuter/sjukgymnaster. Syfte Syftet med undersökningen var, att oavsett driftform utvärdera förändringar i sjukgymnasternas/fysioterapeuternas arbetssituation efter införandet av den nya modellen Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik inom primärvården i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att utvärdera sjukgymnasternas/fysioterapeuternas syn på förändringar ur ett patientperspektiv. 1

2 METOD Datainsamling Information samlades in via en enkät som var uppdelad i två frågeområden: Del 1 bestod av 11 frågor som fokuserade på om/hur fysioterapeutens arbetsmiljö har förändrats i samband med vårdvalet. Del 2 utgick från patientens perspektiv med sju frågor rörande bemötande, tillgänglighet och vårdkvalitet. Sveriges läkarförbunds enkät (3) användes som underlag för att ta fram relevanta frågor. Påståendena formulerades omväxlande som positiva respektive negativa, vilket rekommenderas i litteraturen (5). Fysioterapeuterna fick bedöma hur väl dessa påståenden stämde med deras egen uppfattning på en femgradig horisontell skala, bestående av fem tomma rutor. De två yttersta samt den mittersta rutan var beskrivna enligt följande: instämmer inte alls / varken/eller / instämmer helt. Uppgiften var att kryssa i en av de fem rutorna. Plats fanns även för övriga kommentarer. Urval Inklusionskriterier: Sjukgymnaster/fysioterapeuter verksamma inom Landstinget i Uppsala läns vårdval oavsett driftform, och medlemmar i Fysioterapeuterna, valdes ut för att ingå i utvärderingen. Vårdcentralen eller dess underleverantör skulle vara godkänd av landstinget. Sjukgymnasterna/fysioterapeuterna skulle ha arbetat i det gamla systemet för att ha möjlighet att värdera påståendena i enkäten. Denna skickades ut per brev för att garantera anonymitet, till 42 personer vars adresser togs fram från Fysioterapeuternas medlemsregister. Sjukgymnaster/fysioterapeuter som inte arbetat tillräckligt länge i det gamla systemet exkluderades. Genomförande Datainsamlingen skedde via postenkät som skulle besvaras inom ca 3 veckor. En påminnelse via epost skickades ut till samtliga då svarstidens slut närmade sig. Databearbetning Enkätsvaren kodades med siffrorna 1 till 5, där 1 motsvarade instämmer inte alls, 3 varken/eller och 5 instämmer helt. Siffrorna 2 och 4 användes för de två tomma rutorna som saknade beskrivning i ord. Gruppens medelvärde, median och range (dvs lägsta och högsta värde) för varje fråga beräknades. Frågorna redovisas i tabell samt var för sig. RESULTAT Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var 76%, med 32 återsända och ifyllda frågeformulär av 42 utskickade. En fråga var obesvarad i ett av frågeformulären, övriga formulär var kompletta. Del 1, Arbetsmiljö: I sex av 11 frågor i del 1 av enkäten, fråga 1, 3, 4, 5, 8 och 9 ligger gruppens median på 3. Detta indikerar att man inte anser att det föreligger någon skillnad mellan de två systemen i dessa avseenden. I fråga 6 och 11 ligger medianen på 2, sålunda indikerande en låg grad av instämmande. I fråga 2, 7 och 10 ligger medianen på 4 respektive 5, vilket indikerar hög grad av instämmande. Se tabell 1. 2

3 Tabell 1. Arbetsmiljö. Gruppens medelvärde respektive median samt range per fråga. Enkätfråga M Md Range 1 2, , , , , , , , , , , Fråga 1. Möjligheter till professionell utveckling har förbättrats Medel 2,7 Resultatet visar att fysioterapeuterna värderade att möjligheter till professionell utveckling inte har förändrats efter vårdvalsreformen. Fråga 2. Konkurrensen mellan fysioterapeuter/sjukgymnaster på olika vårdenheter/arbetsplatser har ökat Medel 3,6 Median 4 Resultatet visar hög samstämmighet avseende konkurrensen mellan fysioterapeuter/sjukgymnaster på olika vårdenheter/arbetsplatser, dvs medlemmarna upplever att konkurrensen har ökat. Fråga 3. Fysioterapeuter/sjukgymnaster har fått större frihet att själva organisera och lägga upp arbetet Medel 2,5 Resultatet visar att fysioterapeuterna värderade att möjligheten att själva organisera arbetet inte har förändrats efter vårdvalsreformen. Fråga 4. Graden av ensamarbete har påverkat mitt arbete negativt Medel 2,9 Resultatet visar att fysioterapeuterna värderade att graden av ensamarbete inte har förändrats efter vårdvalsreformen. 3

4 Fråga 5. Samarbetet mellan fysioterapeuter/sjukgymnaster på samma vårdenhet/arbetsplats har förbättrats Medel 2,7 Resultatet visar att fysioterapeuterna värderade att detta samarbete inte har förändrats vårdvalsreformen. Fråga 6. Samarbetet mellan fysioterapeuter/sjukgymnaster på olika vårdenheter/arbetsplatser har förbättrats Medel 1,7 Median 2 Resultatet visar låg samstämmighet avseende förbättring av samarbetet mellan olika vårdenheter. Fråga 7. De ekonomiska riskerna för min arbetsplats kan påverka mig negativt Medel 4,0 Median 4 Resultatet visar hög samstämmighet avseende värderingen att de ekonomiska riskerna för arbetsplatsen kan påverka individen negativt. Fråga 8. Möjligheten av egen prioritering av patienter har förbättrats Medel 2,4 Resultatet visar låg samstämmighet avseende förbättrade möjligheter till egen prioritering av patienterna. Fråga 9. Det nya systemet leder till för mycket administration Medel 3,4 Resultatet visar att fysioterapeuterna värderade att det nya systemet inte har lett till någon förändring av mängden administration. Fråga 10. Produktionskravet påverkar arbetsmiljön negativt Medel 4,4 Median 5 Resultatet visar hög samstämmighet avseende att produktionskravet påverkar arbetsmiljön negativt. Fråga 11. Möjligheten att handleda studenter har påverkats positivt av vårdvalsreformen Medel 2,2 Median 2 Resultatet visar låg samstämmighet avseende möjligheten att handleda studenter. 4

5 Del 2, Bättre primärvård I tre av sju frågor i del 2 av enkäten, fråga 13, 17 och 18 ligger gruppens median på 3. Detta indikerar att man inte anser att det föreligger någon skillnad mellan de två systemen i dessa avseenden. I fråga 12 och 16 ligger medianen på 2, indikerande en låg grad av instämmande i påståendet. I fråga 14 och 15 ligger medianen på 4, vilket indikerar hög grad av instämmande. Se tabell 2. Tabell 2. Bättre primärvård. Gruppens medelvärde respektive median samt range per fråga. Enkätfråga M Md Range 12 2, , , , , , , Fråga 12. Vårdvalsreformen har lett till att primärvården har förbättrats Medelvärde 2,3 Median 2 Resultatet visar låg samstämmighet för påståendet att vårdvalsreformen lett till att primärvården förbättrats. Fråga 13. Det nya systemet leder till ett onödigt antal/för många besök/patient Medelvärde 3,1 Resultatet visar att medlemmarna inte tycker det blivit någon skillnad avseende antalet besök/patient. Fråga 14. Vi anstränger oss mer för att korta väntetiderna Medel 3,9 Median 4 Resultatet visar hög samstämmighet för påståendet som gäller nerkortandet av väntetiderna, dvs medlemmarna upplever att de nu anstränger sig mer för att korta väntetiderna. Fråga 15. Det är svårare att prioritera patienter med stora och kroniska vårdbehov Medel 3,9 Median 4 Resultatet visar hög samstämmighet med påståendet att det nu är svårare att prioritera patienter med stora vårdbehov. Fråga 16. Det nya systemet leder till ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt Medel 2,2 Median 2 Resultatet visar låg samstämmighet för påståendet att vårdvalsreformen lett till ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. 5

6 Fråga 17. Samarbetet med den specialiserade vården har blivit sämre Medel 3,0 Resultatet visar att medlemmarna inte tycker att det blivit någon skillnad när det gäller samarbetet med den specialiserade vården. Fråga 18. Vi anstränger oss nu mer för att bemöta patienterna på ett bra sätt Medel 2,8 Resultatet visar att medlemmarna tycker att det nya systemet inte inneburit någon skillnad när det gäller bemötandet av patienterna. Övrig kommentar Nio personer hade valt att ge kommentar i fri text, vilket redovisas i korthet nedan. 1. Fler patienter ska in på kortare tid, för att dra in så mycket pengar som möjligt. Det nya ersättningssystemet skulle utvärderas efter en tid, men så blev det aldrig. Ökad stress i arbetsgruppen. 2. Förstår inte fråga Ekonomin känns som det mest centrala och det vi fokuserar mest på. Utbildning prioriteras ner och snedfördelas. Det som mest diskuteras är ekonomi och antal pat/mån och hur vi ska öka antalet patienter vilket förkortar bokningstiderna och antalet patienter/dag ökar. 4. Stress och administration har ökat, svårare att hitta återbesökstider. Mindre tid åt kroniska vårdbehov. 5. Med vårdkvalité och patienten i fokus samt en god tidboksstruktur tycker jag inte att styrsystemet spelar någon avgörande roll. 6. Jag har inte påverkats mycket av fritt vårdval. 7. Jobbar som ensam sjukgymnast, svårt jämföra. Alltid försökt ha ett bra bemötande. 8. Upplever inte någon skillnad egentligen. Vi har fler återbesök istället för telefonuppföljningar. 9. Det ekonomiska ersättningssystemet gör att vi jobbar hårdare. Budgeten är lagd så att den är omöjlig att uppnå. DISKUSSION Resultatsammanfattning Trettiotvå av 42 tillfrågade fysioterapeuter skickade in enkätsvar. I delfrågorna som berörde arbetsmiljö, värderade medlemmarna i sex frågor av 11 att införandet av fritt vårdval inte lett till några förändringar. I fem av de 11 frågorna upplevde medlemmarna att det nya systemet lett till förändringar. I delfrågorna som berörde situationen för patienterna ansåg medlemmarna i tre av sju frågor att införandet av fritt vårdval inte lett till några förändringar. I de resterande fyra delfrågorna ansåg medlemmarna att vårdvalsreformen lett till förändringar för patienterna. Resultatdiskussion När det gäller fysioterapeuternas arbetsmiljö var samstämmigheten lägst i fråga 6 (som avsåg förbättrat samarbete mellan fysioterapeuter på olika vårdenheter) jämfört med övriga påståenden i enkäten. Även spridningen mellan svarsalternativen (från 1 till 3) var i denna fråga mindre än i alla de övriga. I fråga 2 var samtidigt samstämmigheten hög avseende ökad konkurrens mellan olika vårdenheter. Dessa resultat kan tolkas som olika uttryck för att man anser att det nya systemet innebär ökat fokus på den egna verksamheten. Det kan finnas mindre utrymme för utbyte av kunskaper mellan kollegor och för att hänvisa patienter till 6

7 annan vårdcentral, då produktionskraven vid den egna arbetsplatsen ökat. Kommentarerna om att stressen ökat i takt med krav på fler patienter på kortare tid kan också troligen kopplas till detta. Samtidigt anser kollegorna att man anstränger sig mer för att korta väntetiden för patienterna, vilket ju är en förbättring ur patientperspektiv. Även ur ett behandlingsperspektiv, det vill säga att patienterna kommer tidigare, är det en förbättring för de enskilda vårdcentralerna och för fysioterapeuterna. Ökad konkurrens kan även kopplas till ekonomiska risker för vårdenheterna. Detta kan rimligen påverka fysioterapeuterna negativt, vilket hög samstämmighet i svaren på fråga 7 visar. Att konkurrensen mellan kollegor och mellan vårdcentraler ökat, kan således tolkas både positivt och negativt. Då konkurrensen ökar skärps kraven på individen och verksamheten, vilket kan innebära att denna strävar efter ökad kvalitet exempelvis genom fortbildning och kompetensutveckling av medarbetarna. Samtidigt kan arbetsmiljön upplevas bli försämrad. Av de elva frågor som rörde arbetsmiljön ur olika aspekter, låg dock medianen på 3 i sex av frågorna. I dessa frågor ansåg man alltså inte att det nya systemet inneburit någon skillnad för arbetsmiljön relaterat till aktuella påståenden. Resultatet i fråga 3 kan dock uppfattas motsägelsefullt då man inte anser att det blivit någon skillnad vad gäller friheten att själv organisera sitt arbete trots att konkurrensen och stressen uppenbarligen ökat. Fråga 10 visade dessutom på hög samstämmighet med undersökningens enda 5:a i median, vilket tyder på att man upplever att det tydliga produktionskravet i det nya systemet påverkar arbetsmiljön negativt. Denna fråga är den enda i hela enkäten där ordet arbetsmiljö explicit förekommer, vilket gör att resultatet av denna fråga kan tolkas som av högre vikt. Fråga 11 visade klart låg samstämmighet i påståendet avseende att handledning av studenter påverkats positivt av vårdvalsreformen, med en 2: i median. Kanske påverkas inte denna arbetsuppgift i någon högre grad av olika vårdvalssystem. Samtidigt kan frågan ställas om man upplever en negativ påverkan på möjligheten att handleda. Det går dock inte att dra denna slutsats utifrån den aktuella undersökningen, då ett sådant påstående inte formulerats. Detta resultat hänger eventuellt samman med det ökade produktionskravet i verksamheterna, man hinner helt enkelt inte med extrauppgifter som att handleda studenter. Avseende frågorna som berörde förändringar för patienterna i det nya vårdvalssystemet, så var samstämmigheten låg i frågorna om huruvida primärvården generellt har förbättrats (fråga 12), och om det nya systemet leder till ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt (fråga 16). Det nya systemet har alltså ur fysioterapeuternas perspektiv inte tillfört en avgörande positiv förändring i dessa avseenden. Möjligen är detta lite motsägelsefullt då man anser att vårdtiderna kortats för patienterna, vilket borde kunna vara en hälsofrämjande åtgärd då man inte behöver vänta så länge på rehabiliteringsåtgärder. I fråga 14 och 15 var samstämmigheten hög med 4 i median, avseende att man anstränger sig mer för att korta väntetiderna för patienterna respektive att det är svårare att prioritera patienter med stora vårdbehov. Då konkurrensen ökat mellan vårdenheterna och produktionskraven ökat, kommer troligen patienter med stora vårdbehov i kläm. Sannolikt kommer patienter med lättare åkommor, som kan åtgärdas snabbare av fysioterapeut, att prioriteras. Detta är en fråga som bör hanteras politiskt hur ska patienter med behov av mera omfattande rehabiliteringsinsatser tillgodoses i det nya systemet? Inom primärvården verkar det saknas möjligheter till längre behandlingsperioder, vilket dessa patienter ofta är i behov av. Tyvärr verkar det inte finnas bättre förutsättningar för rehabilitering i länets kommuner. Det ovanstående har nämligen 7

8 tydligt framkommit i landstingets egen rapport Utredning av brister i vårdkedjan avseende rehabilitering (6). Endast nio svarande valde att ge ytterligare kommentarer. Det kan tolkas som att frågorna relativt väl täckte in de aktuella frågeområdena. I åtta kommentarer angavs lika många negativa som positiva reaktioner på att arbeta i det nya vårdvalssystemet. Det finns alltså inte en övergripande samsyn bland kollegorna hur det nya systemet påverkat dem i deras arbete utifrån dessa kommentarer. Generellt var också spridningen i enkätundersökningens resultat i frågorna stor, indikerande att åsikterna går isär bland kollegorna. Kanske kan man påverkas på olika sätt i sitt arbete beroende på olika omständigheter, om vårdcentralen är liten eller stor, etablerad eller nystartad, om man arbetar med eller utan kollegor på arbetsplatsen. Det kan också finnas yttre faktorer som har påverkat de förändringar som konstateras i denna enkätundersökning om vårdvalsreformen. En sådan faktor skulle kunna vara publicerandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder år 2011 (Socialstyrelsen), vilket lyfts fram även i utvärderingen av vårdval i Uppsala län (4). En av slutsatserna i Läkarförbundets vårdvalsenkät (3) var att läkarna som helhet var ganska kritiska till vårdvalsmodellerna i de tre aktuella landstingen, vilket alltså inte tydligt motsvaras i fysioterapeuternas svar gällande primärvårdens vårdval i Uppsala läns landsting. En majoritet av läkarna instämde i att det blivit svårare att prioritera patienter med stora och kroniska vårdbehov. I denna fråga överensstämmer svaren i denna enkät för fysioterapeuter med läkarenkäten. Utvärdering av det nya vårdvalssystemet Enligt enkätresultatet upplever fysioterapeuterna att konkurrensen har ökat mellan olika vårdenheter i primärvården. Efter att det nya vårdvalssystemet införts, har privata vårdcentraler i högre utsträckning än tidigare anställt egna fysioterapeuter (2) i stället för att hänvisa till landstingets mottagningar, troligen för att kunna tillhandahålla rehabiliteringsinsatser inom verksamheten där patienten är listad. I stort kan denna ökning ses som positiv då fler fysioterapeuter fått anställning. Dock har den ökade konkurrensen bland annat inneburit minskat kunskapsutbyte mellan kollegor på olika vårdcentraler. Det nya vårdvalssystemet verkar innebära kortare väntetider och ökad tillgänglighet för patienterna enligt enkätundersökningens resultat. Däremot uppfattar fysioterapeuterna negativa konsekvenser för patienter med stora behov av rehabiliteringsinsatser, då dessa på grund av ökade krav på kostnadseffektivitet nedprioriteras. Metoddiskussion När resultaten från denna enkätundersökning tolkas är det några metodologiska aspekter man behöver tänka på. Svarsfrekvensen på 76 % kan betraktas som hög (5), vilket innebär att man sannolikt fått ett tillräckligt representativt underlag från den grupp man vänt sig till. Man kan ändå inte utesluta att de 10 fysioterapeuter som inte svarade har åsikter som avviker från dem som valt att svara. Enkäten skickades endast ut till medlemmar i fackförbundet Fysioterapeuterna, det vill säga enkätundersökningen har inte nått samtliga i primärvården verksamma fysioterapeuter. Svarstiden på 3 veckor bedöms vara tillräcklig för att man ska hinna skicka tillbaka sin utvärdering. Frågornas utformning med omväxlande positiva och negativa påståenden kan kanske ha missförståtts. Dock var det bara en fråga som en svarande 8

9 inte besvarade, så troligen var påståendena tydliga och möjliga att ta ställning till. Det kan finnas aspekter av införandet av vårdvalsreformen som inte fångades av påståendena i enkäten. I samband med formulerandet av enkäten till fysioterapeuterna gjordes dock en jämförelse med innehållet i den enkät som Sveriges läkarförbund skickade ut till sina medlemmar. Detta gjordes för att kontrollera att innehållet skulle vara heltäckande. Det faktum att relativt få kommentarer inkom från dem som fyllde i utvärderingen kan troligen tolkas som att påståendena vara tillräckligt tydliga och heltäckande. Konklusion Fysioterapeuterna upplever att det nya vårdvalssystemet innebär att konkurrensen mellan kollegor på olika vårdenheter har ökat. Man upplever också att det ökade produktionskravet påverkar arbetsmiljön negativt. Många faktorer, exempelvis mängden administration, anser man inte har förändrats. Enligt fysioterapeuterna, har vårdvalsreformen för patienternas del inneburit kortare väntetider och ökad tillgänglighet samtidigt som patienter med stora rehabiliteringsbehov nedprioriteras. Referenser 1) SOU 2008:15; Statens offentliga utredningar, Socialdepartementet, Frittvalutredningen, Stockholm ) lul/ekonomi / HSA. Personligt meddelande, Agneta Engvall, SACO, ) Läkarförbundets vårdvalsenkät. Sveriges läkarförbund, ) Vårdval i Uppsala län Extern granskning av tillgänglighet, valfrihet, resurser och kvalitet. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, ) Trost, J. Enkätboken. Lund; Studentlitteratur, ) Utredning av brister i vårdkedjan avseende rehabilitering. Rapport. Landstingets ledningskontor, Landstinget i Uppsala län, Uppsala den 1 september 2014 Gunilla Elmgren Frykberg och Maria Kyhlbäck Leg. sjukgymnaster för Fysioterapeuternas distriktsstyrelse i Uppsala län 9

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan 1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:97

Regeringens proposition 2006/07:97 Regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Prop. 2006/07:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Innehåll Undervisning 3 Förtroendearbetstid 5 Arbetstid

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Resultat av föräldraenkät våren 2009 ÅTVIDABERGS KOMMUN Sid 1 av 3 Resultat av föräldraenkät våren 2009 Bakgrund och syfte Föräldraenkäten sänds ut vartannat år för att få en uppfattning om vad vårdnadshavarna tycker om grundskolans verksamhet.

Läs mer

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till

Läs mer

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Bilaga 6 Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Personalen som deltog i projektet och därmed skulle omfattas av de nya arbetsrutinerna för testpersonerna, var det som arbetar

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län?

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar för verksamheternas närmaste chefer 2005 Rapport 2006:11 Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014 Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet 2 Förord Sveriges Psykologförbund är en sammanslutning av utbildade psykologer och psykologstuderande.

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, eller barn och föräldrar, till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2013. Syftet med enkäterna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst och hemsjukvård.

Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst och hemsjukvård. Sida: 1 (7) Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst. Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst.... 1 1. Inledning... 2 2. Utgångspunkter för införandet... 2 3. Förberedelser

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Stockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare

Stockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare Stockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare Uppföljning av Stockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare 2002 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Innehållsförteckning

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård

Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Elisabeth Karlsson 2014-03-20 ALN-2014-0151.37 NHO-2014-0106.37 Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Dokumentationen inom

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen Pilot 1 Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [7-6-19] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se (36) 1. Sammanfattning För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST) 1(5) Socialdepartementet DATUM: 2014-05-10 103 33 Stockholm DNR: 1386/2014 Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Christina Ståhl Strateg/koordinator 044-309 30 55 Datum 2009-09-01 1 (5) Redovisning från beredningens deltagande i Ystad Military Tattoo augusti 2009

Läs mer

Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård

Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård 2012-09-14 1 (6) Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård - delrapport september 2012 1. Inledning Allt fler landsting väljer nu att utreda, införa och/eller vidareutveckla valfrihetssystem

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010

BEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010 BEHANDLARENKÄTER Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010 Enkäten syftar till att fånga upp remitterande terapeuters syn på kolonivistelsen

Läs mer

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna?

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Karin Liljeblad 2014-11-20 Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Regeringen har i budgetpropositionen aviserat en lagändring från den 1 januari

Läs mer

Sommarjobb 2015 Stockholms stad

Sommarjobb 2015 Stockholms stad Sommarjobb 2015 Stockholms stad UTVÄRDERINGSRAPPORT SWECO STRATEGY Förord Under våren 2015 fick konsultföretaget Sweco Strategy i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att genomföra

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

Brukarundersökning 2014. Stöd- och aktivitetsenheten. Om enheten

Brukarundersökning 2014. Stöd- och aktivitetsenheten. Om enheten Sida () -9- Brukarundersökning Stöd- och aktivitetsenheten Om enheten Enheten omfattar flera olika verksamhetsgrenar: Sysselsättningsverksamheterna Hägergruppen och Droppen/Bruket årstidsprodukter samt

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén tora.boren@slf.se Milla Järvelin

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm

Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm Elisabeth Rindom, FoU i Sörmland Carina Forsman Björkman, FoU i Sörmland FoU i Sörmland 2015-11-16 Innehåll Syfte och mål med projektet... 3

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC)

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC) Utvecklingsarbete 2013-14 Landstingets Primärvård Västerbotten Projektledare: Mikael Fredlander Projektgrupp: Eva Ludvigsson Lisa Norrman Birgith Holmberg Anders Holmström Utökad direktaccess till sjukgymnast

Läs mer

Lagen om Valfrihet LOV. En studie om Lagen om Valfrihets påverkan inom primärvården i Landstinget i Östergötland

Lagen om Valfrihet LOV. En studie om Lagen om Valfrihets påverkan inom primärvården i Landstinget i Östergötland Linköpings universitet Statsvetenskap 2 Självständigt arbete 7.5 hp VT 2012 Lagen om Valfrihet LOV En studie om Lagen om Valfrihets påverkan inom primärvården i Landstinget i Östergötland The Freedom of

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun. Sara Wolff

Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun. Sara Wolff Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun Sara Wolff Dalarnas forskningsråd, mars 2009 Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006. Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick

Läs mer