PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000
|
|
- Ann Frida Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Landstinget i Värmland Centralsjukhuset i Karlstad Kliniken för kirurgi och urologi Går det att förbättra arbetsmiljön och vårdkvaliten och samtidigt öka patientflödet inom ramen för budgeten? PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000 Idé-och projektutveckling Marianne Inde, avdelningschef avd
2 BAKGRUND I oktober 1999 började medarbetarna på kirurgavdelning 6, Centralsjukhuset i Karlstad, att arbeta enligt en modell, patient-focused care, från USA, Henry Ford Hospital i Detroit. Modellen bygger på att vården skall ske i nära anslutning till patienterna och förutsättningen är att selektera så mycket vårdadministration som möjligt från sjuksköterskans praktiska arbete. Detta leder framför allt till att sjuksköterskan blir mer tillgänglig för patienterna och att arbetstiden bättre koncentreras på rena vårduppgifter i möten med patienten. Konkret omvandlades den forna sjuksköterskeexpeditionen på avdelningen till en reception, där en specialutbildad undersköterska övertog mycket av vårdavdelningens samband, telefonväxel och administration. Sjuksköterskan och teamet (sjuksköterskor och undersköterskor) ansvarar för 6-8 patienter. De har sin arbetsplats i nära anslutning till patienterna och vårdsalarna. Arbetsplatsen är byggd för en person för att understryka att sjuksköterskan behöver lugn och möjlighet till koncentration. Det har inte varit möjligt tidigare inne på en central expedition, där stress och otaliga avbrott var sjuksköterskans vardag. Syftet med patientnärmre vård är i första hand att förbättra mötet med patienten och förbättra arbetsmiljön för de patientnära medarbetarna. Genom att skapa fler och bättre möten med patienten tror vi att på sikt utveckla en god patientinformation och strukturerad undervisning för våra patienter. Vi tror också att den lugnare arbetsmiljön kan bidra till effektivare vårdflöden som i sin tur kan förkorta köer och väntelistor för den värmländska patienten.. Tidsperspektivet från idé, november 1998, till uppstart 8 oktober 1999 var ca ett år, men då var alla medarbetare, alla kategorier, eniga om att prova detta nya arbetssätt. Alla ville arbeta närmre patienten, alla ville känna mindre stress och alla ville komma närmre varandra i teamet. Projektet har drivits inom ramen för den ordinarie verksamheten på avdelning 6. Merkostnaden för IT-utrustning och ombyggnationer har finansierats av landstingets centrala medel för IT i vården. Kostnader för studiebesök och faktainsamling i Detroit, USA har täckts av Skandinaviska Patienthotell AB. METOD Patientenkät Personalenkät Mätning av patientringningar Team-utvärderingssamtal Medarbetarsamtal Patientflöde Enkäterna sammanställdes och bearbetades av Kersti Theander, vårdutvecklare, Centralsjukhuset, Karlstad. RESULTAT Patientenkät En modifierad SPRI enkät Din syn på vården har använts för att följa vad patienterna anser om den vård de erhåller. Den modifierade enkäten innehåller 40 frågor om hur patienten 2
3 upplever kontakter med sjukvården, inläggningsdagen, undersökning och behandling, ronden, kontakter med personalen, bemötandet och utskrivning. Det överlämnades 74 enkäter, i samband med utskrivning, from 15 september 1999 och 75 enkäter from 15 september 2000 till patienter som vårdats på avdelning 6 under tre dagar eller mer. Patienten postade enkäten till Kersti Theander, utvecklingsenheten. Svar har erhållits från 59 patienter (80 %) 1999 och 51 patienter (68%) Det var ungefär 70 % kvinnor och 30 % män som besvarat enkäten vid de bägge tillfällena. Det var 12 (1999) respektive 8 patienter (2000) som var yngre än 45 år. Mellan 45 och 64 år var det 28 (1999) respektive 17 patienter (2000). Det var 19 (1999) respektive 25 (2000) patienter som var äldre än 65 år. Det var ingen större skillnad vid de bägge tillfällen med avseende på hur länge man vårdats på avdelningen. Mindre än en vecka 78%, mellan en och två veckor 18% och mer än två veckor 4%. Patienternas sjukdom eller besvär visar sig vara likartad fördelning på vid de bägge tillfällena. Mest frekvent har patienterna vårdats för knöl i bröstet (7), besvär med magen (14), sköldkörtel (10) och cirkulationsbesvär (10) vid de bägge tillfällena. Ungefär hälften av patienterna kom in akut och hälften kom från väntelista vid de bägge tillfällena. Detta är patienterna nöjda med > 85%, år 1999 och år Informationen före inläggning om vad som skulle göras under sjukhusvistelsen. - Personalen tog hänsyn till att patienterna kunde känna oro. - Ganska god ordning på avdelningen när det gäller planering, journalhandlingar, intyg mm - Ganska sällan eller aldrig som patienten kände sig oroad av att det dröjde för länge när man ringde på hjälp - För det mesta fick patienten smärtlindring inom tid som ansågs rimlig - För det mesta hann personalen ge patienterna tillräcklig omtanke och omvårdnad - Personalen hade för det mesta ett mjukt och varsamt handlag när de tex. gjorde undersökningar, gav injektioner eller skötte den personliga hygienen - Aldrig förekom situationer när patienten kunde känna sig generad - Patienten kände aldrig oro för att obehöriga kunde få del av känsliga uppgifter - Personalen tog tid med patienten som känt sig ledsen. - Inga obesvarade frågor om mediciner Detta är patienterna mindre nöjda med < 85% år 1999 och år Vad personalen berättade om hur avdelningen fungerade - Att få vara med och diskutera vilka undersökningar och ingrepp som skall göras - Veta vad som skulle hända före, under efter större undersökningar och ingrepp - Informationen om resultatet efter ingreppet eller undersökningen - Ronden som ett tillfälle att ställa frågor (förbättring>10% jämfört med år 1999) - Erbjudande om samtal i enrum med läkare - Inga problem med att det var många olika personer inblandade i patientens vård (förbättring>10% jämfört med år 1999) - Vet vem man skulle vända sig till med olika frågor - Vet vem som är avdelningsföreståndare (förbättring>10% jämfört med år 1999) - Vet namnet på den läkare som är närmast ansvarig för vården - Att bli utskriven den dagen det skedde - Samtal om hur sjukdomen kommer att inverka på patientens dagliga liv i samband med utskrivning - Patienten har frågor som skulle ha varit besvarade före återbesöket 3
4 - Patienterna anser i 61 % att skriftlig information är värdefull, innehålla information om hur avdelningen fungerar, mina rättigheter och hur jag skall sköta mig hemma. Personalenkät För att kartlägga personalens syn på arbetstillfredsställelse användes ett instrument utarbetat av Rubenowitz (Göteborgs universitet, psykologiska institutionen). Instrumentet omfattar 37 frågor fördelade på 13 delområden. Allmän arbetstillfredsställelse (2 frågor), organisationsharmoni (2), tillfredställelse med information (3), allmän aspirationsnivå (2), identifikation och engagemang (2), psykosomatiska reaktioner (10), egenkontroll i arbetet (3), arbetsledningsklimat (5), stimulans i arbetet (4), arbetsgemenskap (3), arbetsbelastning (3). En fem-gradig skala har använts med svarsalternativen 5 (mycket nöjd) till 1 (mycket missnöjd). En fyr-gradig skala har använts om psykosomatiska besvär 1 (mycket ofta) till 4 (aldrig). Personalen har besvarat enkäten i samband med planeringsdagar ( , ). Resultatet visar på en marginell ökning av medelvärdet förutom arbetsgemenskap och vårdkvalitet. HT 99 HT 00 (m) (m) Allmän arbetstillfredsställelse 4,1 4,4 Organisationsharmoni 3,3 3,6 Tillfredsställelse med information 3,6 3,8 Allmän aspirationsnivå 3,9 4,1 Identifikation och engagemang 4,0 4,3 Egenkontroll 3,5 3,7 Arbetsledningsklimat 3,6 3,8 Stimulans i arbetet 3,9 4.0 Arbetsgemenskap 4,0 3,9 Arbetsbelastning 2,8 2,9 Vårdkvalitet 3,9 3,8 Totala symtom 3,4 3,4 Personal (n) (n) Läkare 5 7 Sjuksköterska Undersköterska Patientringningar Vi mätte antalet patientsignaler mellan kl till måndag till fredag v. 36 år 1999 innan omorganisationen, och v. 42 år 2000 ( vi byggde om på avd motsvarande v 36 år 2000 varför vi valde en senare vecka). Resultatet visar att antalet ringningar minskade, år 1999, 246 ringningar och år 2000, 97 ringningar. Team-utvärderingssamtal Den första månaden efter förändringen samlades alla grupperna (tre stycken) var för sig tillsammans med avdelningschefen för utvärdering efter arbetspassets slut. Frågeställningarna var; samarbete, närhet, koncentration och strul. Grupperna betygsatte varje frågeställning utifrån skalan 1-5. Detta för att se var de akuta problemen var, hur vi kunde förekomma och diskutera uppkomna situationer. Betygen låg i snitt på mellan 4-5, men vid 3 och lägre handlade diskussionerna mest om sekretessproblem och samarbetsproblem över 4
5 gruppgränserna, dvs vi var fortfarande en avdelning och inte tre avd i en, där varje grupp bara ansvarade för sig själv. Medarbetarsamtal Drygt ett halvår efter omorganisationen svarade alla medarbetare att ingen ville gå tillbaka till den gamla organisationen. Däremot fanns fortfarande många förbättringsområden inom samarbete, arbetsplatsmiljö och i själva mötet med patienten. Patientflöde Har vi blivit effektivare? Vår omsättning per säng på avdelningen har under år 2000 ökat från 5,5 till 6,5 jämfört med år 1999 (Zebra vårdtyngdsmätning). Under året har vi kunnat erbjuda c:a 250 fler patienter vård på vår avdelning inom ramen för vår budget. Om detta kan relateras till den nya organisationen är dock omöjligt att svara på. REFLEKTIONER En uppföljning av en organisationsförändring, patientnärmre vård, har skett ett år efter start. Uppföljningen år 2000 av vad patienterna anser, utifrån enkätfrågorna, visar på en förbättring (> 10%) av ronden som ett tillfälle att ställa frågor, inget problem med att det var många olika personer inblandade i patienternas vård och kunskap om vem som är avdelningschef. Dessa områden har dock fortfarande en förbättringspotential för att uppnå > 85% nöjda patienter. Andra förbättringsområden (år 1999 och år 2000) är; att informera om hur avdelningen fungerar, att diskutera med patienten vilka undersökningar och ingrepp som skall göras, att veta vad som skall hända före, under och efter större undersökningar, liksom att informera om resultatet, kanske speciellt när informationen behöver individualiseras. Därutöver finns behov av kunskap om vem man kan vända sig till med olika frågor, vilken läkare som är ansvarig och samtal om hur sjukdomen påverkar patientens liv vid utskrivningen. Uppföljningen år 2000 visar inte på någon försämring jämfört med år Patienterna är nöjda med (85%) bemötandet, det mänskliga klimatet och att det verkar vara god ordning på avdelningen (1999 och år 2000). Uppföljningen av arbetsmiljön visar på en marginell ökning av medelvärdet förutom arbetsgemenskap och vårdkvalitet. Vad som däremot framkommit tydligt via medarbetarsamtal och gemensamma utvärderingstillfällen är att teamkänslan stärkts och samarbetat sjuksköterska/undersköterska förbättrats. En sammanfattande replik har återkommit vi har inte bara kommit närmre patienten utan också närmre varandra. Efter ytterligare en ombyggnad av arbetsplatserna (enmanshytter) har arbetsmiljön förbättrats avsevärt. Sekretessen och röran i korridoren (se broschyr, Patientnärmre vård som beskriver och visar mer konkret hur vi startade) är idag inte längre det problem som vi brottades med i början. Redan från start oktober 1999 märktes tydligt hur patientsignalerna minskade i omfattning. Ett av våra mål var att kunna uppfatta patientens omvårdnadsbehov redan innan patienten hunnit sträcka sig efter klockan. Genom att alltid finnas i patientens närhet har vi kunnat minska ringningarna. Det är självklart att dessa siffror ej är en absolut sanning, men eftersom känslan stämmer överens med den konkreta minskningen av signalerna finns det nog en viss sanning i mätningen. Framför allt svarar vi väldigt snabbt på ringningar idag. Genom att skapa små arbetsenheter där medarbetarna själva ansvarar för ett mindre antal patienter och inte behöver delta i avdelningens sambandsfunktion, kan arbetet avgränsas 5
6 betydligt i den egna enheten. Ett av våra syften med patientnärmre vård var att genom fler och bättre möten med patienten kunna effektivisera vårdkedjan. Det ökade patientflödet kan vara en följd av detta. Vid organisationsförändringar påtalas ofta att det är inte förrän efter 3-4 år som en ny organisation stabiliserar sig. En organisationsförändring lever aldrig i ett vakuum och det är troligtvis många orsaker till resultatet. Vad säger oss dock dessa resultat av mätningarna? Under det år som gått har vi haft medarbetare som kommit och medarbetare som gått. Många av de som svarade på enkäten var nyfärdiga sjuksköterskor som aldrig tidigare arbetat inom en traditionell organisation samtidigt som medarbetare kanske lämnat avdelningen för att den patientnärmre vården inte motsvarade förväntningarna på sjuksköterskerollen. Med patientnärmre vård fokuseras sjuksköterskans arbete på patienten och helheten i omvårdnaden mer än på sambands- och spindel funktionen. Sjuksköterskan bär mer gul rock än vit rock, vilket kanske ibland leder till personliga frustrationer hos vissa, men hos andra känns detta väldigt lockande, vilket vi märkt i rekryteringssammanhang. Under det gångna året har vi haft många studiebesök både inom Värmland och övriga Sverige; tex. Örebro, Nyköping, Västerås, Gävle, Uppsala, Odense i Danmark mm. I Örebro har detta lett till det så kallade omvårdnadsprojektet, där flera kliniker är inblandade. Många besökare uttrycker att det är ju så enkelt, varför jobbar vi inte så här? Den viktigaste informationen, som dessa mätningsresultat visar, är att vi måste bättre utveckla en strukturerad patientinformation och patientundervisning och ytterligare måna om och utgå från den enskilde patientens kunskap och erfarenheter. Sammanfattningsvis visar resultatet att avdelningen är på rätt väg Ett är säkert vi fortsätter vår strävan mot att: få det lite bättre, komma lite närmre. Marianne Inde, projektledare Patientnärmre vård Kersti Theander, vårdutvecklare, CSK. För enkätsammanställning och bearbetning. 6
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merMålplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1
Målplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1 Jag är nöjd med att arbeta 75 % med anpassade arbetsuppgifter. Många möten, omorganisation. Ingen vikarie, hinner inte med mina uppgifter, känner mig
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merKARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF
KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merRapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012
Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i
Läs merLedarenkät Göteborgs Stad oktober 2005
Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,
Läs merKvalitetsuppföljning, Planeten (2010-05-12) Bilaga 1. 1(4) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en tjänst
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs mer2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar
1. Var vistas du nu? Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende (t.ex. sjukhem, ålderdomshem, servicehus, korttidsboende, gruppboende, slussplats, växelboende
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merFöretagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt
Läs merPatientnärmre vård- ett exempel från verkligheten
Patientnärmre vård- ett exempel från verkligheten Vinnare av Sunt arbetslivspris 2014 Kirurgavdelning 6 Karlstad Landstinget i Värmland Annika Carlson avd chef Birgitta Finsberg sjuksköterska Mai Britt
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merUPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merLinnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10
-- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården
Läs merEngelska skolan, Järfälla
Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merFrågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merEkonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merAtt donera en njure. En första information
Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merPatient Närmre Vård (PNV) Ortopedavdelning 6 Karlskoga lasarett
Patient Närmre Vård (PNV) Ortopedavdelning 6 Karlskoga lasarett Syfte Öka patientens deltagande i vården Att arbeta i en nära relation med pat/anhörig för att ge en professionell vård Att effektivt använda
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet
Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen
Läs merOm mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan
Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merFörändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset
Läs merTeam Sjukvårdsrädda Barn 1999-2011. En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn.
1999-2011 En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. Bakgrund 2 År 1999 startades ett team för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. I teamet ingick då barnmedicinska kliniken
Läs merBrukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009
Brukarundersökning Tingsryds Jobbcenter 29 Redovisning av medarbetarenkäten på Tingsryds Jobbcenter 29 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tingsryds Jobbcenter 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat i siffror 3 Analys
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merBrukarundersökning av Korttidsvistelse Socialförvaltningen 2009
Brukarundersökning av Korttidsvistelse Socialförvaltningen 2009 1 Inledning Bakgrund och syfte Brukarundersökning avseende korttidsvistelse har tidigare gjorts 2004 och 2007. Denna brukarundersökning är
Läs merDatum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går
Läs merUndersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616
Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merKanta-tjänster för stora och små, gamla och unga
Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga Elektroniska recept Patientdataarkivet Du kan använda Kanta-tjänsterna oberoende av var i Finland du bor. Inom både den offentliga och den privata hälso-
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merPROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane.
PROGRAMRAPPORT 1(5) Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Ökad tillgänglighet Ökat resursutnyttjande Förbättrad arbetsmiljö Teammedlemmar:
Läs merBolltäcke ett alternativ. Bakgrund:
Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså
Läs merHur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?
Tabellbilaga Unga vuxnas boende, Sverige 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet, 1997 2015 (procent) Hos föräldrar 15 17 18 21 19 19 21 22 23
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merSammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs mer