Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment"

Transkript

1 Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del av inlärningen! Det är ingen kontroversiell ståndpunkt och frågan är om det ens kan betraktas som ett ställningstagande. För att ta ställning innebär att det finns ett alternativ, någon form av motstående påstående som man opponerar sig emot. Jag har aldrig hört någon som medvetet utformar en examination så att den inte ska bidra med något till inlärningen och jag har aldrig stött på motstånd från någon kollega när jag har formulerad denna tanke. Hur kommer det sig då att så lite tid läggs ned på att utforma bra examinationer, som effektivt kontrollerar studenternas kunskapsnivå och samtidigt bidrar optimalt till inlärningsprocessen? HT 2000 fick jag möjlighet att vara kursledare för en kurs i biostatistik på Mälardalens högskola. Kursmomentet var sju dagar långt, jag fick helt fria händer för upplägget och skulle även examinera deras kunskaper inom denna tidsram. Eftersom tiden var kort var det extra viktigt att själva examinationen bidrog till inlärningen. Jag avsatte därför två hela dagar (av sju) för själva examinationen i form av ett grupparbete (miniprojekt) med gemensam uppföljning. Studenterna ombads i kursutvärderingen betygsätta och ge synpunkter på examinationsformen. De fick även värdera hur examinationsformen hade bidragit till deras kunskapsinsamlande. Mitt projekt går ut på att värdera examinationsformen ur två perspektiv: Hur upplevde studenterna examinationen; påverkade den deras inlärning, tyckte de att deras kunskaper kontrollerades tillräckligt bra och kände de sig lika motiverade att lära utan en individuell skriftlig kontroll. Fungerade examinationen som kunskapskontroll och bidrog den till inlärningsprocessen; vilken kvalitet på kunskap förmedlade och kontrollerade examinationen, vilken kvalitet hade redovisningarna. Hur mäter man kunskap? Nils Trowald har i "Råd och idéer för examinationen inom högskolan" (1997) definierat en beskrivning av kunskapsnivåer som baseras på Blooms taxonomi (1956). Den är i min mening ett bra verktyg för att värdera vad en examination ställer för krav på kunskap hos studenterna. a) förmåga att minnas fakta, kunna identifiera begrepp och på olika sätt beskriva eller namnge det inlärda stoffet.

2 b) förmåga att kunna tillämpa fakta, förklara dem och göra beräkningar. c) förmåga att göra synteser, analyser och jämförelser. d) förmåga att värdera och kritiskt resonera. De olika nivåerna representerar olika grad av förståelse, där (a) är den lägsta och (d) den högsta. Enligt Trowald, testar i genomsnitt 70 % av frågorna i en skriftlig tentamen kunskap från de två lägsta kategorierna (a och b). Biostatistik är en metod som används för att kritiskt granska biologiska resultat. Huvudmålet med kursen måste därför vara att lära studenterna att använda statistik som ett redskap för att analysera, jämföra, värdera och kritiskt granska andras och egna resultat. Det vill säga kunskap som hör till de högsta kategorierna, nivå c och d, i Trowalds klassificering. Hur påverkar examinationsformen inlärningen? En examination kan påverka inlärningen på två fundamentalt olika sätt. För det första har själva examinationen till uppgift att kontrollera studenternas kunskapsnivå, och idealt ska den också bidra till deras inlärningsprocess. Examinationsmomentet kan alltså värderas utifrån vad för typ av kunskap som den kontrollerar, hur den bidrar till kunskapsprocessen och hur studenterna upplever examinationen; tycker de att de har blivit relevant kontrollerade och kände de att de lärde sig någonting. För det andra påverkas inlärningen inför examinationen av de krav som den förväntas ställa. Nivån på den kunskap provet förväntas kontrollera påverkar alltså den typ av kunskap som studenterna tillgodogör sig. Därför är det viktigt att anpassa examinationen till den typ av kunskap som läraren vill att studenterna ska tillgodogöra sig och att klargöra vad examinationen ställer för krav. Det finns tydliga för och nackdelar vid en jämförelse av ett grupparbete (miniprojekt) och en skriftlig tentamen. Generellt så tenderar en individuell skriftlig tentamen att påverka inlärandet mot detaljkunskap, eftersom de flesta frågorna testar den typen av kunskap. Att det är så lär man sig snabbt. Min egen upplevelse av studieåren är att studenten vid en traditionell skriftlig kontroll belönas om hon/han lär sig en mängd oviktiga och oväsentliga detaljer. Däremot så klarar man sig utmärkt genom de flesta kurser utan att förstå några som helst sammanhang eller ha någon som helst analytisk kunskap. Ett grupparbete/miniprojekt däremot ger möjlighet till analys och diskussion. En skriftlig tentamen motiverar dock studenterna på ett helt annat sätt. De tvingas ta eget ansvar och blir individuellt kontrollerade. Många föredrar även denna typ av examination för att de känner en stimulerande press och får bekräftelse i form av ett precist resultat. Andra känner denna stress som ett hinder som gör att de inte känner ro att sätta sig in i problemen och analysera. Metod och resultat Miniprojektet bestod av en generell biologisk frågeställning med tre tillhörande dataset. De fick till uppgift att analysera dessa data statistiskt och dra slutsatser om den generella frågeställningen utifrån detta. De var alltså tvungna att bedöma vad data visade, om de var relevanta för frågeställningen, att rent mekaniskt utföra testen och sedan dra slutsatser ifrån de tre analyserna.

3 Dessutom var de tvungna att själva samla in relevanta data för att besvara en fråga som de själva fick välja. Alla 22 elever som fullföljde kursen lämnade in godkända miniprojekt. Min subjektiva bedömning var alla hade tillgodogjort sig det viktigaste; alla lyckades lösa och analysera problemen. De flesta hade lyckats att kritiskt granska och jämföra sina resultat, för att nå fram till en slutsats som berörde den generella frågeställningen. Studenterna fick i samband med redovisningen av sina miniprojekt utvärdera kursen. I kursutvärderingen fanns två separata frågor som behandlade examinationsformen. Jag klargjorde för dem varför dessa två frågor fanns med och att de skulle behandlas separat, utanför analysen av den vanliga kursutvärderingen. De ombads dessutom att motivera sitt val av poängsättning så utförligt som möjligt. Fråga 1: Vad tyckte du om att ha ett miniprojekt som examinationsform, istället för en tentamen? Svarsalternativ: De fick gradera svaret från 1 (jättedåligt) till 5 (jättebra). Svar: Alla studenter som markerat ett svar (22) gav högsta betyg (fem). En student kryssade inte i något alternativ på fråga 9 och 10 dennes kommentarer är markerade med *. Kommentarer från studenterna: JÄTTEBRA! Mycket bättre än dugga eftersom man nu verkligen fick använda det vi lärt oss och fick göra tillbakablickar och undersöka själv vilket test vi skulle använda. Super! Kanonbra! Mycket bättre. Jag lär mig mer när jag får tillämpa saker jag lärt mig praktiskt utan press och med möjligheten att diskutera slutsatsen med andra. Jättebra! För datorer bara krånglar. Bra när man får diskutera i grupp. Miniprojekt bättre än statistikdugga. Jag har helt enkelt lärt mig mer av detta Mycket bra! Jättebra. Pressen minskade och man kunde prestera bättre. * Just på denna kursen var det bra (jag brukar annars inte gilla det så här) Det kändes som om man lärde sig mer på detta sätt. Fråga 2: Tror du att du hade lärt dig mer av att läsa på inför en dugga, istället för att ha ett miniprojekt. Försök att svara vad du tror och bortse ifrån om du gillade att "slippa" duggan eller inte. Vilket tycker du är mest lärorikt för er som studenter. Svarsalternativ: De fick välja mellan fem alternativ (se svar). Svar: jag hade lärt mig mer/mindre om vi hade haft en dugga! Kommentarer från studenterna:

4 Med miniprojektet fick vi använda våra kunskaper praktiskt vilket man lär sig mer av än om man bara skulle plugga in teorin. Jag tycker det är bra med detta projekt pga att man hade grupp att diskutera med och utbyta tankar. Jag tror detta ämne är mycket lämpligare för att ha denna slags examination. Kunde ha pressat in mer - vilket test för vilket dataset, kanske svårt att göra i praktiken. Inte lärt mer, men andra saker kanske? Hade det varit en dugga skulle inläsningen vara värsta korvstoppningen. Sakerna man lär sig skulle man glömma rätt snabbt. Får man göra ett projekt med sakerna man lärt sig så tror jag att man lär ha kunskaperna kvar längre. Blir bara korvstoppning när man har dugga. Bättre att använda kunskaperna i "verkligheten", måste förstå - inte bara läsa för att klara duggan. Man lär sig bättre om man inte behöver kunna utantill. Miniprojekt mer avslappnat. Roligare form av inlärning, engagerar, kul!! De tester vi hade i vårt projekt kan man ju mycket bra medan de andra testen inte sitter lika bra. Vilket de kanske gjort vid en dugga. Jag skulle nog komma ihåg vad de olika testen heter och var bra för om jag hade haft dugga, men det jag tycker att man bör förstå är hur, och när man använder de olika testen. Det jag försöker säga är att om vi hade haft en dugga skulle jag komma ihåg en massa "onödiga" detaljer som det egentligen inte är någon vits med att lära sig. Det var bra med miniprojekt. Man får ta mer ansvar om man gör enskild dugga. Plugga ger mer exakt kunskap på något vis. Det är lätt att låsa sig och inte veta vad man behöver lära sig inför en dugga. Vid ett miniprojekt blir det självklart vad man behöver träna mer på. Då lär man sig bara för stunden (till dugga) och det blir ett stressmoment. Miniprojekt + dugga hade gett mest men det hade blivit för mycket med både och på den här lilla kursen och jag tror jag lärde mig mer av miniprojektet där man kunde testa och se om det blev rätt eller fel istället för en dugga som man får fel om man svarar fel. Slutsatser och diskussion Miniprojekt som examinationsform fick mycket gott mottagande av studenterna. Alla gav det högsta betyg och majoriteten tyckte att projekten var motiverande och främjade inlärningsprocessen positivt. I min roll som lärare delar jag den uppfattningen. Under kursens gång så blev examinationen något positivt som verkade stimulera studenterna att lära sig problembaserat. Flera funderade på sina egna små projekt under övningarna och försökte passa in sina egna frågeställningar i olika övningsdataset för att fundera ut hur insamlande och analys skulle gå bäst till. De trista dataövningarna och beräkningsövningarna fick ett mål och en mening dvs som ett redskap att lösa ett problem som de skulle ta itu med. Den viktigaste kritiken var att en del kände att de behärskade de olika testen olika bra. De förstod de test som de använt i projektet bra, medan de var osäkra på de andra. Detta visar att projektet var mycket viktigt och i hög grad bidrog till inlärningsprocessen. De hade lärt sig något av det eftersom de behärskade de test som de använt i projektet mycket bättre än de andra.

5 Egna erfarenheter från tidigare undervisning i ämnet på Uppsala universitet visar inte att Eskilstunastudenternas kunskapsnivå efter kursen skilde sig från dessa kurser. Urvalet är för litet för att kunna dra några generella slutsatser, men inget indikerade att de inte lärt sig lika mycket. Det tyder på att motivation i form av en enskild kunskapskontroll (tentamen) inte skilde sig i effektivitet från motivationen att få lösa en gruppuppgift. Det går emot vad studenter själva säger. De uttrycker ofta behovet av press och självbekräftelse i form av ett godkänt tentamensresultat för att kunna prestera. Jag tror att det kan förklaras av två saker: 1) att grupptrycket att delta i lösandet av gruppuppgiften ofta är underskattat, samt 2) att inlärandet känns mer meningsfullt och således är mer motiverat, när kunskaperna kan användas praktiskt. Kunskapsnivån på examinationen stämde väl överens med kursmålet. I examinationen var de tvungna analysera ett material, göra jämförelser och kritiskt värdera resultaten, dvs de två högsta nivåerna i Trowalds klassifikation Det gick dessutom att relativt enkelt se i miniprojekten vilken nivå av kunskap författarna hade tillgodogjort sig. Mina slutsatser är att examinationsformen som sådan är en viktig del av en kurs. Den påverkar sättet att lära in och kan utnyttjas som en viktig del av inlärningsprocessen. Därför är det viktigt att utvärdera och utveckla olika examinationsformer. Den traditionella tentamen är alldeles för dominerande i våra utbildningar och överskattad både som kunskapskontroll och redskap i inlärningen. Alternativa metoder, som en grupptentamen, kan i många fall vara en bättre och mer givande lösning.

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Svensk och internationell skogspolitik SH0121, 40173.1213 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Camilla Widmark Värderingsresultat Värderingsperiod: 2013-04-30-2013-05-26 Antal

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Utökad växt- och ståndortskännedom LP0562, 10291.1011 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund Kursledare = Kenneth Lorentzon Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-11-02-2010-11-24 Antal svar

Läs mer

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082 Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082 Vilket program och årskurs läser du? Valfritt ekonomprogram år 3 Valfritt ekonomiskt programårslurs 3 valfritt ekonomiskt program

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB Marie Demker Programsensor vid samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitet i Bergen Bachelorprogrammet i sammenliknende

Läs mer

Tentamen IE1204 Digital design

Tentamen IE1204 Digital design Tentamen IE1204 Digital design Underkända tentander orsak? 2014 januari, TIDAB, TKOMK och TIEDB Anders Sjögren, as@kth.se, KTH ICT, 2014-01-31 Underlaget bygger på en icke anonym enkät till de studenter

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.

Läs mer

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006. Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS290 Teoretisk affärsjuridik - Rollperspektiv på rätten, 15 högskolepoäng Theoretical business law - Role Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2014-09-10

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Jordbruks- och miljöekonomi NA0117, 10140.1011 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund A Kursledare = Rob Hart Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-10-29-2010-11-18 Antal svar 33 Studentantal

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Skoglig planering ur ett företagsperspektiv SG0060, 20013.1112 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Ola Eriksson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-20-2012-02-03 Antal

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Svensk och internationell skogspolitik SH0121, 40145.1415 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Camilla Widmark Värderingsresultat Värderingsperiod: 2015-04-28-2015-05-15 Antal

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia 2 2014/2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15" 1

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia 2 2014/2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15 1 UTVÄRDERING Sammanställning av utvärderingsresultat Historia 2 2014/2015 S2ab Utvärdering Hi2 2014/15" 1 Inledning Kursen Historia 2 utvärderades i maj 2015 digitalt. 14 av 22 elever har fyllt i enkäten

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II! 1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen

Läs mer

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 1 ( 6) THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 Sändlista Kurskod Examinator Marisol Arias Abrahamsson Johan Holtström THSP41 Marisol Arias Abrahamsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT 2014. Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT 2014. Portfölj. Termin 3-5, Stadium II Portfölj Termin 3-5, Stadium II Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer? Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Det första nationella kursprovet

Det första nationella kursprovet Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma

Läs mer

Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström

Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text Jannica Heinström Projekt Know-Id Undervisning av informationsfärdigheter Tieto haltuun (http://tietohaltuun.wordpress.com)

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarna Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se BESLUT

Läs mer

Kursutvärdering Verksamhetsmodellering 7,5 hp

Kursutvärdering Verksamhetsmodellering 7,5 hp Inst för Informatik Ulf Hedestig Kursutvärdering 2016-03-21 Sid 1 (2) Kursutvärdering Verksamhetsmodellering 7,5 hp Kursen verksamhetsmodellering gick för första gången på systemvetarprogrammet och genomfördes

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering Samlad bedömning

Sammanställning av kursutvärdering Samlad bedömning Sammanställning av kursutvärdering Samlad bedömning Digital medieproduktion Kurs: Digital medieproduktion 2 Moment: 2. Digital ljudredigering, 7.5hp Termin: VT 2016 (2016-03-22 2016-04-28) Lärare: Joakim

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION

LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION Fastställd i utbildningsnämnden 2005-04-12 Gäller från 2005-05-01 Reviderad 2007-09-25 Reviderad 2008-08-26 Reviderad 2010-09-01 Reviderad 2010-11-11 Dnr 51-2005-1482

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14 Thomas Padron-Mccarthy, Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT0--0) Antal svarande =

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Studiehandledning L9ID45 Idrottsfysiologi med träningslära för idrott och hälsa, 5 hp Avancerad nivå Kursansvarig: Jesper

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin! Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1)

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Medverkade på kursen gjorde även: Camilla Hentschel (handledning och rättning) Ramona Mattisson

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs

Läs mer

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2012/2013 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.

Läs mer

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling. Grundsunda RKE 121101 Hej! Hoppas att du upplevde studiedagen med Christian Lundahl som givande. Denna gemensamma utbildningsdag får nog anses vara startskottet på BFL-arbetet i kommunen och i resp. upptagningsområde.

Läs mer

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG Inledning Under många år har vi sett att en del av våra elever inom vård- och omsorgsutbildningarna i Landskrona har misslyckats med sina studier på grund av bristfälliga språkkunskaper.

Läs mer

Kursutvärderingsformulär

Kursutvärderingsformulär Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.

Läs mer

Tentornas svårighetsgrad

Tentornas svårighetsgrad 2013-06-03 U T V Ä R D E R I N G A V S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 1 0 / 1 3 UNDERLAG Sammanställningen bygger på de enkäter som skickats ut i maj 2013 (54 st). Här redovisas endast ett

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Introduktion till energisystem TN0287, 10251.1516 10 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Grund Kursledare = Serina Ahlgren Värderingsresultat Värderingsperiod: 2015-12-18-2016-01-29 Antal svar 14 Studentantal

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Mötesplats för skolledare på sfi

Mötesplats för skolledare på sfi Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet

Läs mer

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: 2010-11-17, Klockan 10.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY110 samt via Skype Kallade: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Sara Elebro, Hannes Johansson, Linus Knutsen, Wilaiwan

Läs mer

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD Målsättning Det är viktigt för oss att ha en tydlig målsättning, eftersom att det kan vara svårt att få ihop till när hela gruppen är närvarande. Vi känner att vi ville börja

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Sida 1(8) Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Fastställd av FoUN 2001-01-09, reviderad 2013-09-11 och 2015-06-09. Tidigare versioner upphör att gälla. Se även

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,

Läs mer

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål?

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? 1DV33 HT13 Antal : I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? - ha fått grundläggande kunskaper om strukturerad programmering

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning

Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap För studenter och handledare Allt du behöver veta om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Att eventuellt lägga in en extra gäst föreläsning med någon aktiv i arbetslivet som arbetar med animering i webb miljö.

Att eventuellt lägga in en extra gäst föreläsning med någon aktiv i arbetslivet som arbetar med animering i webb miljö. Kursrapport Webb 11 Distans Animering och multimedia för webben med Adobe Flash 7,5 hp H12 (31RAM1) Sammanfattning Kursens mål uppfattades som ganska relevant till mycket relevant. De flesta studenter

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design, 120/180 hp

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design, 120/180 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design Programkod: NGTRK Fastställd av utbildnings- och forskningsnämnden 2010-12-09 Utbildningsplan Trädgårdsmästarprogrammet

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer