Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet"

Transkript

1 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen vid Uppsala universitet är uppdelat i 5 större vetenskapliga områden, varav religionshistoria, bibelvetenskap och livsåskådningsvetenskap är några exempel. Inom vart och ett av de 5 huvudområdena kan man läsa kurser upp till D-nivå. I mitt eget ämne, livsåskådningsvetenskapen, erbjuder vi varje termin ett antal valfria 5 poängkurser, belägna på C- alternativt D-nivå. Under vårterminen 2003 planerade och genomförde jag en sådan 5-poängskurs i feministisk teologi. Jag hade visserligen haft denna kurs tidigare, men nu var kurslitteraturen utbytt. Det var också 2 år sedan kursen hade givits senast. Jag såg detta som ett gott tillfället att ge kursen en ny utformning och prova nya pedagogiska grepp i undervisningen. Denna typ av kursen ges oftast i seminarieform. Man träffas 8-10 gånger och antalet studenter som deltar överstiger sällan 15. Vanligtvis är dessa kurser upplagda som textseminarier. Studenterna läser angivna texter ur kurslitteraturen till respektive seminarietillfälle för att då diskutera dem. Ibland kombineras detta med att studenterna skriver ett PM om texten till respektive gång. Seminarieserien avslutas sedan oftast med en hemskrivning eller en salsskrivning på hela, alternativt delar av, kurslitteraturen. Under seminarierna förkommer vanligtvis också viss teorigenomgång. Jag har tidigare undervisat på liknande sätt på andra 5- poängskurser. Min erfarenhet är att grunden för dessa kursen, det vill säga seminarieformen i sig, fungerar bra. Men studenternas delaktighet behöver förbättras, både när det gäller studenternas självstudier och seminariediskussionen. Ett av det mest uppenbara och svårbemästrade problemen är att få alla studenter delaktiga i diskussionen. Jag har också erfarenhet av att studenternas förmåga till skriftlig och muntlig framställning varierar mycket och att vissa studenter behöver hjälp med att förbättra dessa färdigheter. Planering av kursen I kursplanerna till denna typ av kurser lämnas stor frihet till läraren när det gäller utformandet av undervisning och examination. Också kursen i feministisk teologi var möjlig för mig att utforma relativt fritt. Jag också tillfälle att se över kursens syfte. Det viktigaste syftet med kursen är att öka kunskaperna om och kritiskt analysera nutida feministisk teologi. Kursen borde således innehålla sådana moment som gav

2 studenterna möjligheter att uppnå dessa mål. Utöver kunskaper och insikter i ämnet feministisk teologi och förmågan att kritiskt analysera och värdera kunskapen, borde kursen givetvis också möta de övriga målen för högre utbildningar; exempelvis genom moment som hjälper studenterna att utveckla förmågan att kommunicera muntligt och skriftligt. De ramar jag hade att utgå ifrån var 8 lektionstillfällen om 2 x 45 min, den fastställda kurslitteraturen och den mer specifika syftesbeskrivningen av kursen jag själv modifierat. Av erfarenhet kunde jag förmoda att antalet studenter förmodligen inte skulle överstiga 10 st. Möjligheterna för kritisk analys och diskussion, liksom hög studentaktivitet, är goda i undervisning i seminarieform. De förväntade antalet studenter talade också för att planera kursen som en seminarieserie. Seminarierna kan sedan givetvis utformas på en mängd olika sätt. För att hålla intresset uppe och möta skilda lärstilar bland studenterna var det viktigt att skapa variation mellan de olika seminarierna, liksom under varje seminarietillfälle. Tidigare uppläggning där seminarierna sågs relativt lika ut gång efter gång måste således brytas. Samtidigt var det viktigt att planera seminarierna på ett sätt som stimulerade studenterna till självstudier. För att möte kursens mål ville jag att kursen skulle innehålla moment av självständig kritisk analys och reflektion utifrån kurslitteraturen. Detta ville jag kombinera med träning i skriftlig och muntlig framställning. Jag beslöt att de tre första seminarietillfällena, efter en första introduktionsgång som jag återkommer till, skulle se relativt lika ut. Till dessa tillfällen skulle studenterna läsa en del av kurslitteraturen och skriva ett PM utifrån texten. PM:en skulle bygga på kurslitteraturen men innehålla en självständig diskussion av ett tema de själva valt ur litteraturen. Detta upplägg manade studenterna att läsa grundläggande texter i ämnet och självständigt reflektera över dem inför seminarierna. Till det seminarium som följde efter dessa tre skulle varje student läsa sinsemellan olika texter och göra ett referat med egna reflektioner. PM:en skulle sedan distribuerades till alla seminariedeltagare innan seminariet och utgöra underlag för diskussion. Studenterna fick på detta sätt ta speciellt ansvar för att sätta sig in i delar av kurslitteraturen och förmedla den till övriga studenter, samt svara för denna på seminariet som följde. Samtliga PM skulle lämnas in till mig som lärare före respektive seminarium. Jag avsåg kommentera varje students PM på ett separat förtryckt formulär med avseende på både form och innehåll. Efter dessa 4 PM-seminarier följde ett seminarium som enbart byggde på att studenterna hade läst ett antal texter och formulerat frågor till texterna. Så här långt in i kursen hoppades jag också att studenterna skulle komma förberedda till seminariet trots att de inte lämnat in någon skivuppgift innan, samtidigt skapades variation i undervisningen på detta sätt. De två avslutande seminarierna skulle bestå av muntlig framställning av studenterna, där de presenterade artiklar från kurslitteraturen för seminariet. Också den muntliga framställningen skulle kommenteras skriftligt av mig som lärare. Men i detta planerade jag också att studenterna skulle ge återkoppling på varandra utifrån det förtryckta formulär för återkoppling av muntlig framställning som jag själv använde. Kursen avslutas sedan med en friare lite länge skrivuppgift, en essä, där studenterna skall göra en personlig reflektion utifrån någon eller några teorier de

3 kursen berört. De skall självständigt reflektera över valda delar av kursinnehåller och försöka tillämpa på något konkreta exempel. De fyra PM:en, tillsammans med den avslutande essän, bildade underlag för betygssättning. Den muntlig framställning betygsattes inte, utan var enbart ett obligatoriskt moment i kursen. Anledningen till detta var att studenterna ofta är nervösa inför denna typ av uppgift och jag ville på detta sätt avdramatisera det hela, och samtidigt möjliggöra bästa möjliga träning. Jag planerade också att genomföra en värdering av kursen som är relaterad till kursens syfte och målen med undervisningen. En viktig del av utvärderingen är också att stimulera studenterna till att tänka över sin egen utbildning och vikten av eget ansvar och delaktighet i undervisningen. På så sätt kan utvärderingen bli ett pedagogiskt redskap som ökade studen-ternas delaktighet i deras framtida studier. Kursens genomförande För att alla studenterna skulle vara delaktiga i seminariesamtalen var det viktigt vid första kurstillfället att lägga grunden för ett gott diskussionsklimat. Studenterna fick därför i uppgift första gången att, två och två, samtala om följande frågor: Vad hindrar mig att tala? Vad be-främjar kommunikation? Innan studenterna diskuterade dessa frågor hade jag kort anknytigt till feministteoretisk kunskap, speciellt vid vikten av att dela erfarenheter för att skapa en nya tolkningar av en situation och för att åstadkomma förändringar. Deras reflektioner inventerade jag sedan på tavlan och tillsammans kom vi fram till några spelregler som vi (studenterna och jag som lärare) ville skulle gälla för kursen. Under tiden som vi konkretiserade dessa riktlinjer diskuterade vi frågor om makt. Frågor som: Vem får tala? När får man tala? Vem tjänar på detta? Vad räknas som relevant? Frågor som dessa är närmast själklara att ta upp på en kurs som bygger på feministisk teori eftersom de aktualiseras av kursens innehåll. Spelreglerna skrev jag sedan ner, kopierade och delade ut vid nästa tillfälle. Det tydligaste hindret för att tala bland studenterna var rädsla för att framstå okunniga eller för att komma till korta eller bli osynliggjorda, annorlunda uttryckt, de var rädda för att göra bort sig eller känna sig dumma. Spelreglernas viktigaste punkter blev därför de som under-strök ett öppet och tillåtande klimat, där alla frågor och tankar var tillåtna, och där man blev bekräftat i det man sade. Med hjälp av spelregler som dessa kan ett seminarium i bästa fall bli ett konstruktivt sammanhang som bygger upp och bekräftade studenternas självbild och iden-titet, istället för att bli en plats där självkänslan undergrävs och kommunikationen utarmas. Vid första tillfället gjorde jag också en kort inventering av studenternas förkunskaper (hur många poäng teologi de läst och hur mycket andra universitetsstudier de hade bakom sig) och deras förväntningar på kursen, tillsammans med att varje student kort presenterade sig själv. Förväntningarna skrev jag också ned och distribuerade vid följande tillfälle.

4 Det visade sig att studenterna, 6 stycken totalt, hade mycket olika förkunskaper när det gällde feministisk teori och teologi, däremot hade de ungefär lika mycket teologistudier bakom sig. Denna information var värdefull för mig i planeringen av undervisningen, framför allt för att veta vilka moment av teorigenomgång som behövdes. Det framkom också att gruppen var relativt homogen kulturellt. Här syftar jag främst på att flertalet av studenterna avsåg att bli präster i Svenska kyrkan och de som inte tänkte sig prästbanan hade ett stort engagemang för kristen tro och praxis. Det kan också vara intressant att notera att det var fem kvinnor och en man i gruppen, ett faktum som i sig ledde till en konstruktiv diskussion och majoritetens benägenhet att definiera frågor och samtalskultur. Att skriva PM utifrån kurslitteraturen gjorde studenterna väl förberedda för seminariedis-kussionen. Att PM:en också innehöll studenternas egna reflektioner gjorde dem också beredda att argumentera för sina uppfattningar i gruppen. Den respektfulla diskussion som skedde på seminarierna tolkar jag delvis som en frukt av studenternas förberedelse arbete deras själv-studier men framför allt menar jag att den välfungerande seminariediskussionen stimulerats av det grundliga förarbetet då spelreglerna utformades. I den mån jag behövde fördela ordet till någon student som inte kom in i samtalet, vilket var fallet vid några tillfällen, var detta också lätt att göra eftersom alla var medvetna om hur viktigt det var att alla fick komma till tals. Den inledande presentationen var och en gjorde bidrog också till att diskussionen tog fart redan vid första seminariet. De inledande seminarierna då studenterna läste och skrev PM till respektive gång fick dem att komma igång och läsa kurslitteraturen. Då vi kom fram till det seminarium där de inte lämnat in någon skrivuppgift innan, var de ändå väl förberedda för seminariediskussionen. Den skriftliga återkopplingen på studenternas PM gav snabbt resultat. Successivt förbättra-des texterna framför allt när det gällde språklig framställning och struktur. Studenterna upp-fattade det också mycket positivt att få konkret respons på sina texter. Inför den munliga framställning var studenterna ännu lite nervösa, vilket stärker min upp-fattning om att detta moment inte bör betygssättas. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den muntliga framställningen hade jag medvetet val att lägga den vid de två sista tillfällena av kursen. Studenterna känner vid det laget varandra relativt väl vilket minskar deras oro inför anförandet. När de genofört sina muntliga framförande var de genomgående mycket nöjda. Flera av dem menade att de bara genom att ha genomfört uppgiften hade lärt sig mycket, inte minst hade deras självförtroende stärkts. Återkopplingen på moment, då de främst fick delge varandra vad som var bra och vad som kunde göras bättre, bidrog till att stärka självkänslan och se de egna resurserna. Jag väntar just nu med spänning på att få in Då essäuppgifterna tillsammans med den skriftliga kursvärderingen. Avslutande reflektion I planeringsfasen av kursen övervägde jag att låta studenternas seminarieaktivitet ligga till grund för betygssättning, för att på så sätt stimulera till högre aktivitet på seminarierna. Denna strategi avfärdade jag dock med argumentet att detta istället kan leda till att de som är mycket rädda för att tala blir helt blockerade. När det nu

5 fungerade väl med morot genom att delvis undanröja hinder som rädsla och skapa förståelse för maktfördelningen i rummet förefaller den andra strategin, piskan att betygssätta seminariedeltagande än mindre attraktiv. Det är viktigt att uppmärksamma att både frågorna i sig, om vad som hindrar någon att tala, och vad som befrämjar kommunikation, tillsammans med att studenterna diskuterade frågorna två och två, bidrar till att öppna upp samtalsklimatat. Kanske invänder någon att det är lättare att diskutera makt och rädslor på en kurs med fe-ministisk inriktning. Jag måste nog erkänna att jag själv tänkte på det sättet innan kursen startade. Nu med facit i hand, i alla fall när det gäller detta moment, känner jag mig övertygad om att strategin med att inventera vad som hindrar och befrämjar kommunikation, samt att skapa spelregler för seminariearbetet, är en bra och framkomlig väg också på andra kursen. Själv kommer jag att använda denna strategi på andra kurser i seminarieform. Men jag menar att en sådan inledning på en kurs, som inkluderar en diskussion om makt och plats i rummet, har mycket att vinna på att läraren är förtrogen med feministisk teori och kan förmedla det till studenterna. Försöken med skriftlig och muntlig färdighetsträning tycks ha givit ett gott reslutat, stu-denterna uttrycker att de är nöjda och deras texter har förbättras successivt. Jag har också pro-vat att använda formuläret för textkommentar på andra kurser. Studenterna har också på dessa kursen varit mycket nöjda med detta sätt att hjälpa dem förbättra sin skriftliga framställning. För egen del innebar det en del merarbete initialt att använda dessa textformulär. Men så små-ningom har jag funnit effektiva sätt att formulera textkommentarerna, vilket gjort detta arbete mindre tidskärvande. Arbetet med att utforma, genomföra och utvärdera kursen i feministisk teologi har givit mig värdefulla erfarenheter och kunskaper framför allt när det gäller att få seminarieundervisningen att fungera och när det gäller färdighetsträning. Detta är erfarenheter jag definitivt kommer att ta med mig och tillämpa på olika sätt i mitt framtida arbete som universitetslärare, för att på så sätt stimulera till större delaktighet bland studenterna. Litteratur McKeachie, Wilbert J. et al Teaching Tips. Strategies, Research, and Theory for College and University Teachers. Boston: Houghton Mifflin Company. SOU 1992:1 Frihet, ansvar, kometens: grundutbildningens villkor i högskolan: betänkande / av Högskoleutredningen. Stockholm: Allmänna förlag. Svedberg, Lars Grupp-psykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

6 BILAGA 1 Feministisk teologi, 5 p, vårterminen 2003 SPELREGLER Öppet tillåtande klimat - där alla frågor är tillåtna - där man får respons på det man säger - där man får testa idéer - där det finns lekfullhet och humor - där alla åsikter och personer respekteras En pedagogisk form - som låter alla komma till tals - med en tydlig och medveten lärare Deltagarna - är medvetna om sitt eget sätt att fungera i gruppen - får känna engagemang - får samtala om det som upplevs viktigt

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Några samlade riktlinjer för Dig som studerar på våra kurser Varmt välkommen som studerande på någon av våra

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet

Läs mer

Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1)

Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1) Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1) Kursens innehåll och genomförande Kursen anknyter till forskningsfältet Information Needs, Seeking and Use (INSU) och fokuserar därmed

Läs mer

Informationsträff 4 nov 2015

Informationsträff 4 nov 2015 Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt

Läs mer

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Engagemang och påverkan har besvarats av 962

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits

Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Praktisk retorik 15 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Praktisk retorik 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Praktisk retorik, 15 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning,

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng 1(7) KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng Education I, 30 credits Kurskod: LP1G16 Fastställd av: Utbildningschef 2015-09-09 Gäller fr.o.m.: Hösten 2016 Version: 1 Diarienummer: HLK 2015/3069-313 Utbildningsnivå:

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå.

UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå. 1 (11) Datum 20151217 Institutionen för pedagogik och didaktik Vt 2016 Studiehandledning UC435F Coachande samtal: Karriärutveckling och vägledning I, 7,5 hp, avancerad nivå. Coaching Conversations: Career

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen UP 1 förväntas kursdeltagaren kunna:

Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen UP 1 förväntas kursdeltagaren kunna: 1 (5) Universitetspedagogik 1 (3 hp) Kursbeskrivning Allmänt Kursen Universitetspedagogik 1 (UP 1) syftar till att du som deltagande lärare ska få möjlighet att förkovra dig i ämnet universitetspedagogik

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS290 Teoretisk affärsjuridik - Rollperspektiv på rätten, 15 högskolepoäng Theoretical business law - Role Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2014-09-10

Läs mer

A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide

A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide Hur tar jag reda på saker? Arbetsformer på A-kursen Om att läsa en universitetskurs Examination Rättigheter och skyldigheter Vad om jag får problem? (...)

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2012 Välkommen till Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng! I detta häfte får du information om kursens

Läs mer

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

TSTE05-Elektronik och mätteknik

TSTE05-Elektronik och mätteknik " " 1 (" 7) TSTE05-Elektronik och mätteknik Sändlista Håkan Öhrman Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Mikael Olofsson Tomas Svensson Kurskod Examinator TSTE05 Mikael Olofsson Kursen gavs Årskurs

Läs mer

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 1 ( 6) THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 Sändlista Kurskod Examinator Marisol Arias Abrahamsson Johan Holtström THSP41 Marisol Arias Abrahamsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2

Läs mer

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II! 1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK

SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK 1 CESAM Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen [lars.nohagen@cesam.su.se] ÄMNESDIDAKTIK FÖR ÄMNESLÄRARE I SAMHÄLLSKUNSKAP MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN KURSKOD: CEKÄ22 SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Behavioral and Social Sciences, 180-210 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB Marie Demker Programsensor vid samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitet i Bergen Bachelorprogrammet i sammenliknende

Läs mer

Sammanställning kursutvärdering

Sammanställning kursutvärdering Kulturgeografiska institutionen Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2014 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson 26 studenter har regelbundet deltagit på kursen. Av dessa

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Svensk och internationell skogspolitik SH0121, 40173.1213 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Camilla Widmark Värderingsresultat Värderingsperiod: 2013-04-30-2013-05-26 Antal

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004. 040624 INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Health- and Medical Care Program, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng Programstart: Våren 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Dnr: 843/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution

Läs mer

PM1612, Kurs 12: Utredning och åtgärder avseende individen, 15 högskolepoäng

PM1612, Kurs 12: Utredning och åtgärder avseende individen, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PM1612, Kurs 12: Utredning och åtgärder avseende individen, 15 högskolepoäng Investigative Methods and Remedial Measures Concerning Individuals, 15 higher education

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i arbetsterapi, 60 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i arbetsterapi, 60 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i arbetsterapi, 60 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet TEL (vx) 036-10 10 00 FAX 036-10

Läs mer

Svenska kyrkans utbildningar i framtiden

Svenska kyrkans utbildningar i framtiden Svenska kyrkans utbildningar i framtiden Förslag till innehåll för Svenska kyrkans utbildningar Inför överläggningarna med er i stiften har Nämnden för utbildning, forskning och kultur, vid sitt sammanträde

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/120. 1. Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/120. 1. Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål Hälsohögskolan Diarienr 140/2010 1 Utbildningsplan Utbildningsprogrammets benämning: Magisterprogram i arbetsterapi och Masterprogram i arbetsterapi/master Programme in Occupational Therapy (60 credits)

Läs mer

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, februari 2015 3 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp)

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm www.specped.su.se Kurskod: UQ168F Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) Våren 2016 Kursansvarig: ulf.sivertun@specped.su.se

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 Dnr 514-1081-07 Datum 2012-03-23 Sid 1 (7) Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Bachelor of Science Programme

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Göteborgs Universitet Lärarprogrammet/fristående kurs PDG518. Studiehandledning i kursen UTOMHUSPEDAGOGIK PDG 518 Våren 2010

Göteborgs Universitet Lärarprogrammet/fristående kurs PDG518. Studiehandledning i kursen UTOMHUSPEDAGOGIK PDG 518 Våren 2010 Göteborgs Universitet Lärarprogrammet/fristående kurs PDG518 Studiehandledning i kursen UTOMHUSPEDAGOGIK PDG 518 Våren 2010 1 Kursens röda tråd Denna kurs har som syfte att du som blivande eller verksam

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen

Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen 1 (5) PM 2014-09-03 Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen Föreskrifterna har antagits av Juridiska fakultetens utbildningsutskott den 3 september 2014. Vilka kursmoment utgör examination?

Läs mer

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund. Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT. 2008-09-09 Reg.

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund. Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT. 2008-09-09 Reg. Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT 2008-09-09 Reg.nr 31-5011-07 Anmälan mot Lunds universitet angående kostnader för egenterapi Högskoleverket

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013 130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127

Läs mer

Information om prövning i svenska 3, Kurskod: SVESVE03. Prövningen omfattar: Prövningen kommer att bestå av följande delar:

Information om prövning i svenska 3, Kurskod: SVESVE03. Prövningen omfattar: Prövningen kommer att bestå av följande delar: Information om prövning i svenska 3, Kurskod: SVESVE03 Prövningen omfattar: Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Komparativ analys läs och jämför en roman och en novell utifrån temat samvete.

Läs mer

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram

Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram Malmö 26-28 mars 2003 1 Allas delaktighet om förankring av ett kvalitetsutvecklingsprogram Leif Svensson, Barbro Thurberg Högskolan i Gävle Abstract: I denna uppsats beskrivs kort Högskolans i Gävle kvalitetsutvecklingsprogram

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu.

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. 2015-06-24 Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. Välkomna till UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp

Läs mer

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer