Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng

Transkript

1 Kursinformation med litteraturförteckning Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Vårterminen 2012

2 Välkommen till Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt litteraturlistor för de två delkurserna. Informationen finns även på vår webbplats < där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan finns även ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning Kursen ger insikter om processinriktad (formativ) respektive målinriktad (summativ) bedömning av sfi-studerandes språkfärdighet. Den behandlar skillnader i syfte, metodik och olika slutsatser som kan dras av de båda bedömningsperspektiven. Fokus ligger på hur man utvecklar redskap för båda dessa typer av bedömning kopplade till undervisningen och styrdokumenten. Kursen riktar sig främst till verksamma sfi-lärare. Kursens lärandemål Du förväntas efter kursen kunna producera och resonera kring material för såväl formativ som summativ bedömning av sfi-studerandes språkfärdighet. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats: Utbildning Fortbildning. Även examinationsformer och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället (sakprosa), dvs. av annat slag än skönlitteratur. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledare. Kursen är till stor del nätbaserad och bygger på aktivt deltagande i nätdiskussioner m.m. Campusförlagd undervisning ges vid två tillfällen, i början och slutet av kursen. Vi använder den elektroniska kursplattformen Mondo Du loggar in via ditt universitetskonto som du själv måste aktivera. Du får tillgång till kurssajten när du är registrerad på kursen. Sajten är tillgänglig ca en vecka före kursstart. Det finns en helpdesk om du har problem: helpdesk@it.su.se. 2

3 När du loggar in på Mondo ser du fliken för kursen. Under fliken finns meddelanden, information om kursen, liksom alla resurser i form av litteraturlista och uppgifter. På Mondo sker diskussioner och här lägger du in de uppgifter du har gjort. Tänk på att det är viktigt att respektera tider för inlämning av uppgifter så att tidplanen kan hållas, speciellt när du ger respons till de andra deltagarna i kursen. Vi går igenom funktionerna på Mondo under den första träffen. Vi träffas sedan kontinuerligt på kursplattformen på nätet. Här är några råd när man deltar i en nätkurs: Logga in dig på plattformen så fort som möjligt. Prova dig fram och försök att lära dig de olika funktionerna. Försök att logga in varje dag för att se om det finns nya meddelanden. Var aktiv och delta i chatt eller diskussionsforum för att visa att du finns med. Delta på ett konstruktivt sätt genom att hålla dig till frågan, ämnet, uppgiften etc. Var uppmuntrande när du interagerar med andra. Närvaro Närvaron är obligatorisk på campusundervisningen. Arbetsformer Kursen har två campusträffar, i början och i slutet. Kursen går på halvfart och du förväntas arbeta i snitt ca 20 timmar i veckan med kursen. Närvaro Närvaron är obligatorisk på de två träffarna. Examination Kursen examineras genom fortlöpande deltagande i nätbaserad diskussion med kurskamrater och lärare samt en individuell skriftlig uppgift och en muntlig uppgift där eventuellt arbete i grupp dokumenteras i en loggbok. Den ena uppgiften ska vara processinriktad och den andra målinriktad. Kurskrav Samtliga uppgifter inlämnade och godkända enligt tidplan. Aktivt deltagande i diskussioner på nätet. Betygskriterier Du får betyg enligt en sjugradig målrelaterad skala där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända. För godkänt betyg krävs att bägge målen är uppfyllda (minst E/G). Mål 1 graderas i två steg, G och U. Mål 2 graderas i sju steg och avgör kursens slutbetyg. A. 1. Studenten producerar material för såväl formativ som summativ bedömning av bedömning på ett sätt som konsekvent överensstämmer med modern praxis och 3

4 teori och som samtidigt belyser begränsningarna i perspektiven och med en tydlig och konsekvent koppling mellan teoretiska utgångspunkter och slutsatser av bedömningen. B. 1. Studenten producerar material för såväl formativ som summativ bedömning av bedömning på ett sätt som konsekvent överensstämmer med modern praxis och teori och med en tydlig och konsekvent koppling mellan teoretiska utgångspunkter och slutsatser av bedömningen. C. 1. Studenten producerar material för såväl formativ som summativ bedömning av bedömning på ett sätt som nästan konsekvent överensstämmer med modern praxis och teori och med en viss koppling mellan teoretiska utgångspunkter och slutsatser av bedömningen. D. 1. Studenten producerar material för såväl formativ som summativ bedömning av bedömning på ett sätt som utan att röja någon allvarlig missuppfattning oftast överensstämmer med modern praxis och teori och med åtminstone någon redovisad koppling mellan teoretiska utgångspunkter och slutsatser av bedömningen. E. 1. Studenten producerar material för såväl formativ som summativ bedömning av bedömning på ett sätt som, även om det någon gång tyder på en viss missuppfattning, oftast överensstämmer med modern praxis och teori och med någon central teori redovisad dock utan att någon tydlig koppling mellan teoretiska utgångspunkter och slutsatser av bedömningen presenteras. Fx. 1. Studenten producerar inte material för såväl formativ som summativ bedömning av Och/eller bedömning på ett sätt som bara ibland överensstämmer med modern praxis och teori eller som tyder på en allvarlig missuppfattning. 4

5 F. 1. Studenten producerar inte material för såväl formativ som summativ bedömning av sfi studenternas språkfärdighet. Och/eller bedömning på ett sätt som visar på allvarliga missuppfattningar och/eller redogör bara för någon eller för helt ofullständiga slutsatser av bedömningen. Eller Studenten har inte lämnat tillräckligt underlag för bedömning. Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red) Tankarna springer före Att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS Förlag Kap 1-6 och 12. (38 s.) Alfaportföljen - portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Lärardel. (57 s.) ge=2&pageid=listrender Bedömningsmaterial Svenska för invandrare. Kurs A D (110 s.) Europeisk Språkportfolio (55 sid.) Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning Skolverket: Skolverkets publikationsdatabas. Kap (ca 100 s.) Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (75 s.) Föjande artiklar. - Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger. Språkutvecklande ämnesundervisning. S Sjökvist. Lena. Att arbeta med portfölj. S Wrigstad, Thomas. Sfi-provet som bedömningsinstrument teoretiska och praktiska perspektiv. S SKOLFS 2009:2 Kursplan för svenskundervisning för invandrare. (8 s.) SKOLFS 2009:22 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier i svenskundervisning för invandrare. (8 s.) Kommentar till SKOLS 2009:2. (6 s. ) Ca 460 s. 5

6 Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Högskolelagen :1037) 6