Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Transkript

1 Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/ /3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter olika skrivteorier och metoder muntligt berättande för olika mottagare, samtal och respons språkbruk i Sverige och i Norden olika sätt att kartlägga och bedöma elevers tal- läs och skrivutveckling olika behov av specialpedagogiskt stöd Tema 1: Skrivande Uppgift: Elevtextanalys och skrivprocess Varje projektgrupp kommer överens om en instruktion till två skrivarbeten som ska utgå från följande instruktioner till två olika texttyper, en berättande och en argumenterande. Välj själva vilken skrivmetod ni utgår ifrån vid genomförandet: Skrivprocessen, Cirkelmodellen eller Texttriangeln (se Kursplan i svenska, Centralt innehåll, Berättande texter och sakprosatexter). Instruktion argumenterande text Skriv en insändare 1. Inledning Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare. 2. Argumentation Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem. 3. Avslutning Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen. 4. Signera Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur. 5. Rubrik Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om. Instruktion berättande text: Utgå från Carl Larsson målning Lisbeth metar, där en liten flicka står på en brygga och metar vid en sjö. Titta på bilden och fundera kring vad du ser. Vad händer på bilden? Vad har hänt innan? Vad ska hända efteråt? När du har funderat ska du skriva en berättelse som hör ihop med bilden. Din berättelse ska vara med på en utställning, på skolan eller kanske på biblioteket, där bilden och din berättelse visas upp tillsammans. 1

2 Sätt valfri rubrik på din berättelse och glöm inte att läsa igenom den en sista gång innan du lämnar in den. Tänk på att berättelsen ska kunna läsas och förstås av andra, den ska ha genomtänkt inledning och avslutning, det ska vara lätt att förstå hur bilden och berättelsen hör ihop. Tänk också på att använda skiljetecken på rätt sätt. Välj ut en elev i klassen och lägg ut elevens två texter på projektgruppens GUL-sida under mappen Elevtext berättande och Elevtext argumenterande senast den 15 januari. Gör sedan en textanalys enligt analysmodellen baserad på Gibbons och Bjar (se nedan), och en analys som följer Palmér & Östlund- Stjärnegård på samtliga elevtexter i projektgruppen. Börja med din egen elevs texter. Utgå från kunskapskraven i åk 6, även om det inte är en åk 6 om har skrivit. Elevtextanalys Litteratur: Bjar, kap.13, Gibbons kap. 4 I vilket syfte är texten skriven? Vilken typ av text rör det sig om? Hur medveten verkar eleven vara om textens läsare (mottagare)? Beskriv textens struktur, de olika genrestegen. Finns en tydlig textkärna och olika innehållsteman? Beskriv dispositionen: o kronologi, tema, orsak-verkan, motsats, o styckeindelning Beskriv informationsprogressionen Finns det konnektorer (logiska bindningar, sambandssignaler) som binder samman texten? Vilka språkliga drag karaktäriserar texten? Hur ser meningsstrukturen ut? Kommentera hur långt eleven har kommit i sin skrivutveckling. Kommentera bilder om sådana finns. 2

3 Litteratur: Läs Palmér& Östlind-Stjärnegård (2015), Bedömning av elevtext enligt Lgr 11 och Lgy Innehåll 2. Disposition och sammanhang 3. Språk och stil 4. Helhetsbedömning Lägg analyserna i projektgruppens mapp Analyser elevtext argumenterande och Analyser elevtext berättande senast den 5 februari. Ta del av de andras textanalyser av din elevs texter och gör två slutgiltiga analyser, en enligt Gibbons och en enligt Palmér & Östlund-Stjärnegård. Skriv också en kommentar till din elevs två texter. Lägg som Inlämningsuppgift senast den 15 mars Arbetsgång 1. Lägg två elevtexter på GUL i projektgruppens mapp, en berättande och en argumenterande 2. Analysera samtliga elevtexter i din projektgrupp (8-10 texter) 3. Läs de andra studenternas analyser av din elevs texter. 4. Lägg in en slutgiltig analys av de två elevtexterna med kommentar till eleven som bilaga till inlämningsuppgift 1 i GUL (se nedan). Betyg: U/G Inlämningsuppgift 1: Att analysera elevtext Skriv dina reflektioner efter genomförda skrivuppgifter, elevtextanalys och sambedömning. Reflektionen ska innehålla: Metod diskussion kring de valda skrivmetoderna för de egna skrivuppgifterna Instruktionen vad fungerade? Vad kan ändras? Elevtextanalysen dess möjligheter och begränsningsar som bedömningsverktyg Det kollegiala lärandet vad jag fick syn på av att läsa kurskamraternas analyser av min elevs texter. Bifoga slutversionen av elevtexterna med kommentar till eleven. Koppla reflektionerna till kurslitteraturen. Lämnas in senast 15 mars. Skriv hur mycket ni vill! Betyg: U/G/VG Litteratur: Bjar, Det hänger på språket kap 13; Dysthe et al., ;Gibbons, Grammatikboken, Palmér Östlund, Bedömning av elevtext; Strömqvist, Skrivprocessen; Skolverket, Språket lyfter; Skolverket, Lgr 11 Kursplan i svenska 3

4 Tema 2: Läsande Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevers utveckling och lärande i skolan liksom för framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, där lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. Läslyftet vill stärka det kollegiala lärandet och bidra till en förändrad fortbildnings- och undervisningskultur på deltagande skolor. Lärare får möta vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt som kan användas för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Så här står det på Läs- och skrivportalen om syftet med Läslyftet. Det är en stor satsning på skolan vilket är anledningen till att vi valt att lyfta in det i kursen. Organisationen för de olika modulerna är snarlika med individuell förberedelse, kollegialt planerande, genomförande i klassrummet och utvärdering. Er uppgift är att välja en av två moduler riktade mot läsning: Samtal om text eller Stimulera läsintresse. Här väljer du efter eget intresse och vad som kan passa din ordinarie verksamhet. Till träffen den 27/11 ska du ha valt vilken av de två modulerna du vill arbeta med, så projektgrupperna kan arrangeras efter era val. Ni uppmanas att följa modulernas form; individuell förberedelse genom att skriva en logg i GUL där du noterar tankar om hur du utifrån materialet kan utveckla din undervisning. Ni gör en gemensam kollegial planering (genom Skype eller Adobe Connect), varefter du genomför planeringen i ditt eget klassrum samt utvärderar. Varje modul består ju av 8 delar som i sin tur består av 4 delar och arbetet i dessa bör dokumenteras i er loggbok på GUL: 1. individuell förberedelse 2. gemensam diskussion och planering 3. genomförande 4. gemensam reflektion och utvärdering Nedan finns ett förslag hur ni kan genomföra det i era respektive grupper där ni under perioden genomför de tre första delarna av den modul ni valt (Samtal om text eller Stimulera läsintresse). Båda modulerna kan sedan fortsätta att arbetas med under delkurs 3 som fokuserar på Barn- och ungdomslitteratur. Till era onlinemöten får ni gärna bjuda in undervisade lärare till hela mötet eller del av mötet. Ett förslag till genomförande: Modul Del 1 Del 2 V49 Del 1: egna förberedelser V50 Del 2: diskussion och gemensam planering (online) V51 V53 (skollov?) V1 (skollov?) V2 V4 Del 1: egna förberedelser V5 Del 2: diskussion och gemensam V6 V52 (skollov?) V3 Del 4: gemensam utvärdering och reflektion (online) V7 Del 4: gemensam utvärdering och 4

5 Del 3 V8 Del 1: egna förberedelser planering (online) V9 Del 2: diskussion och gemensam planering (online) V10 reflektion (online) V11 Del 4: gemensam utvärdering och reflektion (online) Tvärgruppsredovisning 18/3 Tvärgruppsmoduler Muntlig presentation På träffen den 18 mars presenterar du muntligt med exempel den modul som du har arbetat med i en tvärgruppsdiskussion. Betyg: U/G Inlämningsuppgift 2: Argumenterande text: Modul i Läslyftet Läs din loggbok, och se tillbaka på tidigare anteckningar. Utvärdera ditt arbete med modulens innehåll och skriv en argumenterande text där kurslitteratur och modullitteratur stödjer dina teser och antiteser. Litteratur: Bjar, Kap. 2, 9,10, Calkins, Chambers, Läslyftets modulartiklar. Betyg: U/G/VG Tema 3: Tal, samtal och berättande Inlämningsuppgift: Konkretisera följande mål från Lgr 11: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Som grund för inlämningsuppgiften ska ni genomföra två arbeten i er klass. Första uppgiften är muntligt berättande och den andra är en muntlig presentation. Skriv en planering för hur du tänker genomföra de två uppgifterna. Utgå från följande punkter: Syfte Centralt innehåll: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Mål Undervisningens innehåll: Vad gäller det muntliga berättandet: Välj lekar, improvisationsövningar, berättelser och berättarövning från Olas workshop, eller ur häftet som ni får vid seminariet. Kunskapskrav (där det är tillämpligt) Bedömning 5

6 Genomför arbetet i klassen och skriv en utvärdering av momentet/lektionen med fokus på hur du arbetat med bedömning. Lägg upp planering och utvärdering på GUL senast den 15 mars 2016 Litteratur: Olas föreläsning och workshop den 27/11; Bjar, L: Kap 5; Skolverket, Lgr 11 Kursplanen i svenska; Fasth, C. Berätta! Betyg: U/G/VG Tema 4 Nordiska språk och minoritetsspråk I kursplanen i svenska Centralt innehåll åk 4-6 står det så här: Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Inlämningsuppgift 4 Välj tre olika läromedel för mellanstadiet. Läs hur läromedlet tar upp nordiska språk och minoritetsspråk. Beskriv likheter och skillnader mellan läromedlen och kommentera dina fynd. Lämnas som inlämningsuppgift i GUL senast den 15 mars. Betyg: U/G Nästa träff den 18 mars kl Anna Maria Hipkiss Anna.Maria.Hipkiss@gu.se Viktoria Bengtsdotter Katz Viktoria.bengtsdotter@gu.se 6

7 7