Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4."

Transkript

1 Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015 (version 1, ej korrläst, hittar du fel så meddela mig gärna) Det var Margareta Lindqvist, lärare på Östra Reals Gymnasium, som gjorde mig uppmärksam på den här boken (Tack, Margareta!) som vänder sig till lärare på högstadiet och gymnasiet i motsats till mycket annan litteratur som siktar in sig på yngre elever. Boken kom 2011, när jag inte längre studerade och mötte ny litteratur. Det visar hur viktigt det utvidgade kollegiet är, där man delar med sig till varandra. Hur följer du utvecklingen i ditt ämne, både innehållsmässigt och didaktiskt? Inledning Inledningen kan man läsa på egen hand. Jag vill bara kommentera några saker, och gör det genom att börja med ett citat, ange sidan det är hämtat från och sedan skriva min kommentar. Det sättet kallas ibland för läslogg, och kan användas som underlag för samtal: var och en i en liten grupp läser upp, högt, sina citat och reflektioner, en i taget. På så sätt hörs alla i gruppen. Sedan kan man välja en logg som utgångspunkt för diskussion, eller ta flera Avslutningsvis kan var och en skriva en reflektion efter samtalet. Om jag får in det materialet som lärare kan jag se vad gruppen tagit upp (och inte tagit upp), och återkoppla till det vid kommande lektioner. Såg du att jag bytte typsnitt och la till ett indrag på det här stycket? Om du tittar på formatmallarna så ser du att formatet heter metodförslag. Så här tänkte jag: de metoder jag föreslår att ni använder för er läsning går kanske också att använda med eleverna i undervisningen en form av koppling till klassrummet. Citat 1: Språk i vid mening fyller våra behov av att ställa frågor, att söka och ge svar på frågor, att erbjuda andra information om det vi kan och vet, och att ta emot eller förkasta erbjudanden från andra på olika sätt. I denna kommunikation fyller språket olika funktioner: vi undrar, berättar, beskriver, förklarar, analyserar, tolkar och refererar. (s. 5) 1 1. Det här citatet fick mig att spetsa öronen: Är det faktiskt utifrån i den systemisk funktionella grammatiken/lingvistiken som boken tar sin teoretiska utgångspunkt? I så fall blir jag glad eftersom jag tycker den teorin är så användbar! Och då kanske den också kan användas av de som vill lära sig mer om teorin, men tycker den är svår att greppa utan exempel. Alltså lägger jag in referenser till Grammatik med betydelse (GMB) av Per Holmberg och Anna- Malin Karlsson (Hallgren och Fallgren 2006). 1

2 Min kommentar: Att påstå, fråga, erbjuda och uppmana kallas i den systemisk funktionella grammatiken (SFG) för språkhandlingar. De är lika viktiga som innehållet i det vi säger, och i SFG talar man om det som en interpersonell metafunktion som språket har. Frågor och påståenden gäller information, det är oftast inte så svårt att hantera. Men erbjudanden och uppmaningar gäller varor och tjänster (stäng fönstret! Vill du ha en till potatis?) kan vara känsligare: jag vill ju att någon ska göra något, inte bara prata. Alla fyra talhandlingarna utom erbjudanden har en egen grammatik (imperativ för uppmaning, frågeord eller verb först i fråga, verbet på andra plats i ett påstående) men ibland blir imperativ för hårt, då kanske vi frågar trots att vi vill uppmana (kan du stänga fönstret, tack?). (Se fotnot 1: jag hänvisar alltså nu till GMB kapitel 3, framför allt s ) Citat 2: Utgångspunkten i denna bok är att elever ska förmås att växa både personligt och språkligt under skoltiden, och att de just därför behöver möta andra världar i skolan, textvärldar som kräver ett annat språkbruk. I den processen är det viktigt av pedagogiska skäl att alla elever utmanas både språkligt och kognitivt för att lära sig nytt och utveckla sitt språk. Men för att lyckas med detta behöver eleverna stöd och hjälp av lärare och av andra elever. (s. 6) Min kommentar: Att förmås att växa; att utvecklas både språkligt och kognitivt; att ge stöd och hjälp: det är detsamma som att ha höga förväntningar på eleverna och att lärare ska ge den stöttning som behövs, dvs. vi ska inte sänka förväntningarna (förenkla texter, begränsa den kognitiva utmaningen etc). Det här är en central tanke i forskningen kring andraspråksundervisning. Vill du göra några läsloggar att dela med andra? Kapitel 1 Hur gör elever när de får uppgifter som kräver muntligt samarbete? Vilka sätt att tala kan vara konstuktiva och produktiva (där vi har höga förväntningar och utmanar kognitivt) och i slutändan, hur kan vi formulera uppgifter som stöttar detta? Det är vad kapitlet handlar om. Det är på drygt sju sidor och innehåller tre viktiga dialoger. Jag tycker ni ska läsa så här: Dela in er så att ni är 8 personer i varje läsgrupp. Person 1 börjar med att läsa högt (ja!), alla lyssnar och följer med i texten. Läs s. 11 och 2 första raderna på 12. Stanna sedan. Nu går ni alla tillbaka till de två första styckena: vilka nyckelord vill ni välja där? Gå varvet runt tills ni fångat de orden, ha dem i åtanke när ni går vidare. Person 1 läser inledningen till exempel 2. Person 2 och 3 tar nu rollerna av Joakim och Nils och läser/spelar upp dialogen. De behåller Joakims och Nils fokus genom den fortsatta läsningen, de ska liksom bevaka deras intressen i diskussionen. Diskutera dialogen utifrån nyckelorden ni valde ut. Fortsätt på samma sätt med exempel 2 (Tina, Astrid, Raija, Maria) och 3 (Frida, Suzan). Efter de tre exemplen, diskutera benämningarna på samtalen (vattenlöpare, vadare, vävare). 2

3 Läs sedan vidare. Det finns fem långa stycken, dela så att alla 8 läser varsin del högt. Under läsningen: markera en mening du vill anknyta till i ett samtal: något du gillar, ogillar, undrar över, tänker vidare utifrån. Efter läsningen: lyssna på allas meningar. Välj sedan en (eller flera) att diskutera. Eller dela er i smågrupper, eller gör på något annat sätt. Som avslutning/till nästa gång: välj en muntlig uppgift från din undervisning, försök observera hur ett eller flera elevpar/grupper talar (förklara syftet att du vill utveckla din undervisning be att få spela in samtalet i en ljudfil, enkelt med en mobiltelefon eller surfplatta). Ta med både uppgiften som du gav eleverna och dina reflektioner av hur några elever talade. Kommentarer till kapitlet: Språk som skapar mening står det sist i andra stycket på s. 11. Det är en direktöversättning från engelskans meaning- making som ofta används inom SFG: att skapa betydelse är språkets funktion. SFG tittar på hur det görs och ger oss ett metaspråk för det. Fokus är inte enbart form (ta ut satsdelarna, t.ex.). Man ska inte bara [ ] lösa en förlagd uppgift utan visa att man också kan spela det sociala spelet [ ] (s. 15) Här vill jag också anknyta till SFG: betydelsen, menings- skapandet sker i ett sammanhang, en situationskontext, och går att dela upp i tre delar: Uppgiften är en, alltså innehållet (ekologi, skillnader och likheter mellan hav och sjö, olika typer av energi). SFG kallar det för fältet (field på engelska). Det sociala spelet är nästa, kallat relation (tenor). Den tredje delen är kommunikationssätt (mode) på engelska. I de tre exemplen finns elever som är aktiva talare, passiva lyssnare, som interagerar eller talar förbi varandra, som använder vardagliga och mer skolspråkliga uttryck. (GMB kapitel 2, framför allt s. 19) Kapitel 2 Förbered: kopiera, förstorat, de tre texterna i rutan på s. 24, ett ex/läsare. Om du har läst något av Pauline Gibbons så har du säkert mött begreppen vardagsspråk och skolspråk tidigare, och tanken att vi måste börja i vardagsspråket och ta med eleverna till skolspråket. Jag gör detsamma här, skriver ganska vardagsspråkligt, talspråksaktigt, för att ta med dig/er in i t.ex. SFG- begrepp. Läs s , diskutera begreppen kulturellt och språkligt kapital: hur skulle en definition av dem kunna låta? Vilken betydelse har de för din undervisning? Vad betyder det för olika elevers relationer med varandra? (jfr. kapitel 1) Högläs från Vägen till skolspråket s. 20 till mitten s. 23. Det här är centralt! Gå tillbaka till bilder på s. 21. Jag är van att kalla skalan för ett register som vi åker på eller spelar med. På engelska, i SFG- sammanhang, säger man ofta register continuum. Om ni vill ha lite redundans, se t.ex. https://www.youtube.com/watch?v=rvmxqfln9hg. Där återkommer begreppen från kapitel 1: field, tenor, mode. De motsvarar alltså vad, vem, hur i figuren på s I GMB förekommer inte begreppet register. Jag tror det beror på att användningen som hos Hägerfeldt bygger på tillämpning av SFL, formulerad av t.ex. Jim Martin och David Rose, och inte på Halliday själv. 3

4 Titta t.ex. på de tre dialogerna i kapitel 1: var skulle ni placera in dem på de tre områdena (vad, vem, hur) i figuren? Gör samma sak med de tre texterna i rutan på s. 24. Läs sedan sista avsnittet, från rubriken Ett textexempel (då har ni redan för- förståelsen för de tre texterna på s. 24). Högläs eller läs tyst, vad passar er nu? Stanna mitt på s. 25, före Några språkliga jömförelser kan anföras. Ta fram kopiorna på de tre texterna från s. 24. Hjälp varandra att hitta alla verb som bär tid (alltså finita verb: nutid = presens: t.ex. är, trivs, ska, har (men inte beskriva som står i infinitiv, tillsammans med ska) och dåtid = preteritum: t.ex. var, trivdes, skulle, hade (men in de tre texterna, som syftar till att beskriva ett fenomen, finns bara presens. Det hade varit konstigt med dåtid där ) Fortsätt sedan läsa på s. 25. Efter läsningen: språk- rörlighet är ett nyckelord. Hur språkrörliga är ni? Kan i pröva spela Tina och Astrid? Hur skulle de återge innehållet i text B, i tal? Vilket innehåll skulle då finnas med, som inte finns i text A? Kommentarer till kapitlet: I kapitel 1 såg vi hur Joakim och Nils löpte genom en text och svarade på frågor. Ekologi betyder samspel i naturen var de snabba att svara. Men förstår de, på djupet, innebörden av orden? Min bild av genrepedagogiken, och tanken om kognitivt utmanande uppgifter, höga förväntningar, hög stöttning är att elever behöver formulera sig själva för att få den djupa förståelse som eftersträvas. Därför, tror jag, poängteras skrivande med olika syften (beskriv, förklara, argumentera etc) så starkt. Hur tänker du om att utveckla kunskap/färdighet och om examinationsformer utifrån den tanken? Vad är önskvärt/nödvändigt? Om du tänker formativ/summativ bedömning? Samverkan mellan ämnen? Förberedelser för gymnasiearbetet/fortsatta studier? Kapitel 3 Förbered: ta fram kursplaner i dina ämnen och kurser och ett aktuellt läromedel som du använder (och analysen du gjorde på studiedagen i augusti?). Ta fram skissen till vilka skrivuppgifter (genrer) i olika ämnen olika år som vi påbörjat på studiedagen i januari. Det här kapitlet kopplar ihop styrdokuments krav på språkliga förmågor (att hantera texter med olika syften), några elevers uppfattningar om språket i undervisningen och synen på språket i läromedel. Läs kapitlet, stanna och jämför med dina styrdokument resp. läromedel. Använd skissen till vilka skrivuppgifter vilka ämnen och år (KAN DEN FÅ ETT NAMN?) och skriv in/revidera/diskutera lämpliga uppgifter i ämnet, kopplat till andra. Kapitel 4 Kapitlet handlar om tre grundläggande perspektiv på lärande och hur det påverkar lärares uppfattning och språk och undervisningspraktik. Det tredje, sociokulturella perspektiv, finns med som en grundläggande teori i genrepedagogik tillsammans med SFG. 4

5 Läs kapitlet och fundera under tiden på situationer i din undervisning som anknyter till var och en av perspektiven. Det ska vara väldigt konkreta situationer, kan vara en del av en lektion eller så. Även om vi vill bekänna oss till ett perspektiv tror jag att vi alla använder metoder från alla tre, utifrån behov och ibland vana. Försök hitta en situation för varje perspektiv, där du tyckte det fungerade bra. Försök också hitta en situation som var problematisk och belys den utifrån de tre perspektiven: Vilket perspektiv var aktuellt? Skulle situationen kunna omformas genom perspektivbyte? Vad skulle resultatet kunna bli på kort resp. lång sikt i så fall? När ni ska redovisa/diskutera frågan, pröva redovisning 1:1. Om ni är en läsgrupp med 8 personer så talar ni med varandra, ett par i taget. Kanske att alla inte talar med alla, utan med tre andra? Det betyder att du upprepar din redovisning några gånger, men får höra flera andra. Jag har börjat göra gruppredovisningar på det här sättet: 18 elever jobbar i 6 grupper, 3 elever/grupp. När de är klara ska var och en av de tre i en grupp redovisa för 5 andra elever, en från varje grupp. Det betyder 5 repetitioner, och i en form som inbjuder till frågor från den som lyssnar, så att de verkligen förstår. Mina elever på Språkintroduktion uppskattar både att få repetera och att få lyssna och ställa frågor. I det här sammanhanget kan det kanske passa att ta upp en annan fråga, den om elever som flyr klassrummet med digital hjälp? Förr satt man kanske och kikade ut genom fönstret, nu kikar man på sin skärm. När inträffar det? Vem störs av det? Hur kan man bemöta/hantera det på ett sätt som utvecklar elevernas hantering av sin digitala vardag? (Jag tänker mig att det handlar om utveckling av självkontroll, viktigt för såväl barn, ungdomar och vuxna.) Kan man se på fenomenet på olika sätt, utifrån de tre perspektiven? 5

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Du, jag och klimatfrågan

Du, jag och klimatfrågan Du, jag och klimatfrågan Introduktion Spelet går ut på att eleverna skall rangordna ett antal Simuleringen handlar om de olika nivåer politiska beslut fattas på. Deltagarna får diskutera ett antal politiska

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Lärarutbildningen Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Validering inför antagning till utbildning inom VAL-projektet

Läs mer

Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass

Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass h en lation. hålla ett., hänförd, de, r svårt yttja människors r brutalt resultatet detaljstudie i atthet, rolig m vartannat. kärlek. sar Söderbergs molande öms klara ironi. Lena Andersson Egenmäktigt

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Vision. Förväntansdokument. Ordningsregler. Läsåret 2014-2015

Vision. Förväntansdokument. Ordningsregler. Läsåret 2014-2015 * Vision Förväntansdokument Ordningsregler * Läsåret 2014-2015 Vision Habo ska bli Sveriges bästa skolkommun och Hagaboda 7-9 ska ha den bästa verksamheten! Hagabodaskolan strävar efter att utbilda sina

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9

Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9 Att använda strategier för muntlig kommunikation LS i moderna språk, spanska åk 9 Vad gör man när kunskaperna inte räcker i muntlig kommunikation och interaktion? Utgångspunkt: Elever som ger upp eller

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens

Läs mer

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Genrepedagogik. Workshop 21 april 2015. Lotta Olvegård. www.gu.se

Genrepedagogik. Workshop 21 april 2015. Lotta Olvegård. www.gu.se Genrepedagogik Workshop 21 april 2015 Lotta Olvegård Vardagsspråk och skolrelaterat språk Vardagsspråk Skolrelaterat språk vardagsnära innehåll Ämne specialiserat innehåll informellt, personligt och konkret

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt

Läs mer

Nya, moderna Studio Svenska. Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken. Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2

Nya, moderna Studio Svenska. Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken. Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2 4 6 MA / SV 2008 med Liber Nya, moderna Studio Svenska Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2 Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken Nu finns ett alternativ till grundboken SID 6 Många olika läromedel

Läs mer

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10 Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något

Läs mer

Informationsträff 4 nov 2015

Informationsträff 4 nov 2015 Informationsträff 4 nov 2015 UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Period vecka 47-51 Vem är jag och vem är du? Examinator: Anna Öqvist Kursledare: Monica Grape Övriga involverade lärare: Kattis Edström. Ull-Britt

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Sänka schackskepp Författare: Martin Borg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Inledning. Jag har valt att testa och utveckla det

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning Åke Huitfeldt The University of Örebro, Sweden 2015-08-22 1 Idrottslärare i 39 år Hur kan vi nå våra barn och ungdomar Idrott för Hälsa Foskarskola

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support.

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Tre korta kursmoment som stödjer framtagande av material för det flippade klassrummet och att ge instruktion

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Matris för engelska, åk 7-9

Matris för engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska Kan förstå det huvudsakliga genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå det huvudsakliga genrer

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas. Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna

Läs mer

Studiehandledning för vuxenutbildning

Studiehandledning för vuxenutbildning Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra träning

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted #talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du

Läs mer

Pi n txo Förlag släpp taget Jonte! M etodstöd

Pi n txo Förlag släpp taget Jonte! M etodstöd Pi n txo Förlag t e g a t p p ä l S! e t n Jo M e t o d st ö d Innehåll 1 1 2 8 12 Inledning Hur definieras läsförståelse? Metoden reciprok undervisning Arbeta med Släpp taget Jonte! Kopplingen mellan

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 1 (5) Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om hat på nätet. Medverkande är Johnny Lindqvist

Läs mer

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration

Läs mer

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen: Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans

Läs mer