Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande."

Transkript

1 Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan I den här texten lyfter forskarna Karin Jönsson och Jan Nilsson fram spår av det förändringsarbete som pågått i de fyra lärares läsoch skrivundervisning (två låg- och två mellanstadielärare) som Louise följt sedan (Läs om Louises arbete och utbildning i Bakgrund) Utvecklingsbehov formuleras Samarbetet med de fyra lärarna inleddes med att Louise dokumenterade deras undervisning. Hon ville ta reda på hur de arbetade med läsning och skrivning. Med utgångspunkt i dessa observationer beskriver Louise det utvecklingsbehov hon tyckte sig se och formulerade det i tre punkter: Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Eleverna måste i större utsträckning utveckla sin förmåga att uttrycka sig, att reflektera över sådant man läst eller varit med om, tolka och omformulera. Framför allt bör läsningen lyftas från att vara en isolerad, privat aktivitet till meningsskapande och tankeutvecklande aktiviteter som omfattar alla. I den här texten ska vi med utgångspunkt från det material vi har tillgång till (reportaget, olika observationer och de fyra lärarnas egna utvärderingar) lyfta fram de spår vi kan se av förändringsarbetet. De observationer som vi utgår ifrån är gjorda av Louise Svarvel, Jan Nilsson och Karin Jönsson vid olika tillfällen under våren Vad har förändrats? Lärarna fick själva välja det område där de bedömde att behovet av utveckling var som störst. Lärarna på mellanstadiet valde att framför allt försöka utveckla arbetet med skönlitteratur. De ville genom litteraturläsningen hjälpa eleverna att hitta glädjen i att läsa och att de skulle få ut 1

2 mer av böckerna de läste. Lågstadielärarna ville att eleverna med hjälp av skönlitteratur skulle utveckla sitt skrivande och sina egna texter. När det gäller skönlitteraturens plats och arbetet runt den visar observationerna en märkbar förändring, framför allt i mellanstadieklasserna som alltså hade detta som fokus. I observationerna blir det tydligt att litteraturen i allt högre grad blev utgångspunkt för arbetet. Läsningen har på flera sätt gått från det Louise beskriver som en isolerad, privat aktivitet till något som hela klassen engageras i tillsammans. Eleverna läser nu samma bok både i helklass och i grupp och arbetet med den s.k. bänkboken är mindre vanligt. I flera observationer kan vi se att alla fyra lärarna på olika sätt tagit intryck av Aidan Chambers bok Böcker inom oss. Lärarna använder Chambers frågor som modell, inte bara för klassens gemensamma arbete tillsammans med läraren utan också som modell och stödstruktur för de diskussioner som sker i mindre grupper. Överhuvudtaget visar observationerna också att det elever läser bearbetas på olika sätt, inte bara genom samtal. Eleverna får följa upp läsningen genom att fotografera, skapa bilder, dramatisera och läsa upp utdrag ur böckerna för varandra, dvs. de arbetar med ett vidgat textbegrepp och med textrörlighet. Eleverna skriver också mycket kring det de har läst. I klasserna på mellanstadiet skriver de i ett skrivhäfte de kallar Tankar om böcker. Andra sätt att skriftligt reflektera används också och främst då det som i reportaget beskrivs som text och tanke. Text och tanke innebär att eleverna med jämna mellanrum skriver av en mening eller två som de fastnat för ur den bok de läser i på vänstra sidan i ett skrivhäfte. På högra sidan skriver de sedan sina kommentarer till eller reflektioner kring det valda citatet. Eleverna skriver även läsloggar där de arbetar med att skriva egna tankar men också genom att skriva ner sina tolkningar av det de läst. Vi kan i observationerna se hur lärarna mer medvetet försöker koppla läsningen och val av böcker till ett visst innehåll. Här skulle man kunna tala om anpassning av lärarnas val av litteratur. En anpassning görs både till det valda innehållet i undervisningen och till eleverna. En av lärarna lyfter i sin utvärdering att hon ser att eleverna läser mer och att klassen pratar om texterna på ett nytt sätt. Detta är med stor sannolikhet ett resultat av det pågående utvecklingsarbetet. 2

3 I de två lågstadieklasserna riktas förändringsarbetets fokus främst mot skrivandet. Ett mål är att eleverna ska skriva mer och längre texter. Vad är det då för förändringar som går att iaktta? Lärarna menar själva att elevernas texter har blivit längre och mer innehållsrika. Lärarna har bland annat arbetat med att få eleverna att använda fler adjektiv och de verkar också ha diskuterat texter och syftet med skrivandet mer med eleverna. I årskurs 1 skriver läraren en kortare text på tavlan varje morgon, med ett tydligt budskap där dagens arbete beskrivs, dvs. ett innehåll som eleverna kan känna igen sig i. Samtidigt kan arbetet med denna text visa eleverna att texter innehåller ett budskap. Detta skulle kunna utvecklas på så vis att eleverna får se på när läraren skriver dessa texter på tavlan. Skrivandet tycks också inledas av ett mer riktat förförståelsearbete för att få igång och stödja skrivflödet. I reportaget Språkutvecklande arbete i grupp uttrycker läraren Berit att hon försöker göra mer nu, vidareutveckla och gå på djupet med texterna. Det arbete med skrivande som pågår kan också beskrivas som en anpassning till elevernas förmågor och förutsättningar. Även när det gäller läsning är Berit påverkad av det som diskuterats i studiecirkeln. Förut hade jag nog läst en bit på texten och ställt allmänna frågor. Det hade inte varit så mycket kring elevernas egna tankar och funderingar, säger hon i reportaget. I observationerna finns flera exempel på hur lärarna försöker väcka elevernas intresse och få igång ett skrivande. De texter som eleverna skriver har ofta kopplingar till deras erfarenheter. Lärarna menar själva att de tycker att läsa - skriva och bild hänger ihop mer nu. Även här kan vi alltså se spår av ett vidgat textbegrepp. Trots detta möter lärarna då och då hos eleverna motstånd i form av att de inte kommer igång med skrivandet och en pojke säger Jag vet ju inte vad jag ska komma på. I observationerna kan också händelser skymta som vi kan anta har med diskussionerna i studiecirkeln att göra. Visserligen valde lågstadielärarna att fokusera skrivandet, men vid våra besök kan vi se hur de, precis som mellanstadielärarna, också lyfter fram och använder Chambers frågor vid samtal kring böckerna de läser. Diskussioner med eleverna i årskurs 1 om att läsning ger olika bilder i huvudet och att hur vi uppfattar en text beror på att vi tänker olika och har olika erfarenheter, kan också vara ett resultat av diskussionerna i studiecirkeln t.ex. om den amerikanska receptionsforskaren Judith A Langers begrepp föreställningsvärldar. 3

4 Det förändringsarbete som lärarna startat upp i studiecirkeln har som vi kan se så här långt satt sina mer övergripande, synliga spår i undervisningen. Utifrån de behov som läs- och skrivutvecklaren inledningsvis formulerade visar observationerna att alla fyra lärarna i hög grad bjuder in eleverna i arbetet och att de därmed visar att elevernas tankar är viktiga. Lärarna uttrycker i sina utvärderingar att de upplever att eleverna också har känt sig viktiga. Eleverna är angelägna om att få säga sin mening och att få läsa upp sina texter för varandra. Undervisningen kan därmed beskrivas som mer dialogisk; dialog inte bara mellan elev och lärare utan också mellan eleverna och mellan eleverna och olika typer av texter och filmer. Även här är det alltså relevant att tala om textrörlighet. Samtalet finns som ett viktigt redskap i alla klasserna. Spänningsfältet mellan det enskilda och det kollektiva har förändrats och fått mer balans. Arbetet har gått från att vara mycket enskilt arbetet till mer gemensamt. Detta gäller också samarbetet mellan lärarna som de själva uttrycker har utvecklats och blivit bättre. Lärarnas utveckling Vi har inte vetskap om hur undervisningen såg ut tidigare och vi är naturligtvis medvetna om att en hel del av det som sker kan ha pågått redan före det att Louise och de fyra lärarna började sitt samarbete. Vi vågar likväl dra slutsatsen att mycket av det vi ser kan tolkas som ett resultat av diskussionerna i studiecirkeln. Inte minst lärarnas egna utvärderingar tyder på detta. Lärarna är uttalat medvetna om att de inte på något sätt är klara men att de kommit en bit på väg, och att arbetet har en fortsättning. Det som märks i lärarnas utvärderingar är att de uttrycker att de känner sig tryggare och mer säkra genom arbetet i studiecirkeln. När vi tittar på lärarnas utvärderingar ser vi att alla skriver om arbetet i positiva ordalag, men att inte alla beskriver utvecklingen närmare. När den egna utvecklingen berörs används ord som mer medveten och kritisk till min egen utveckling och inblick i en ny värld vilket tyder på ett förändringsarbete som påverkat märkbart. Men också inblicken i kollegors arbete lyfts fram som en bidragande orsak till förändring. Det är emellertid inte bara de fyra lärarna som utvecklats. Även Louise Svarvel, som ansvarat för arbetet i studiecirkeln, menar att hon utvecklats, framför allt genom att hon har fått insikt i språkutvecklingsarbete på alla stadier. Detta har gjort att hon funderat över det språkliga arbetet också i sin egen högstadieklass och hur hon själv i ännu större utsträckning kan nå alla sina elever. 4

5 En sak som bör framhållas när det gäller frågan om utveckling har med tid att göra. De medverkande lärarna har inte haft någon nedsättning i sina tjänster för att delta i projektet. Detta kan naturligtvis ha vållat en del problem. Å andra sidan har projektet pågått under en längre tid. Fördelarna med detta påpekas i en av utvärderingarna: Det har känts positivt att under en längre period kunnat fokusera på ämnet / / Nu har jag hunnit läsa litteratur mellan mötena samtidigt som jag kunnat praktisera det jag läst i min klass. För att stärka sin kompetens måste det handla om en process där man hinner reflektera, dokumentera och förändra det nya till sitt eget handlande. Det finns forskning som visar på betydelsen av att elever får befinna sig i det som brukar benämnas en sammanhållen kunskapskontext inte minst när det gäller elevernas läs- och skrivutveckling. Med en sammanhållen kunskapskontext menas, mycket förenklat, att eleverna under en längre sammanhängande tid får bearbeta innehållsfrågor som tydligt hänger samman med varandra och där saker och ting får ta precis så lång tid de behöver ta. På det sättet tvingas inte eleverna att göra upprepade avbrott och de slipper att ideligen förflytta sitt intellektuell fokus. Vi menar att det är lika viktigt att lärare under längre tid också får befinna sig i sammanhållna kunskapskontexter när det gäller kompetensutveckling. Det är enligt vår erfarenhet ganska vanligt att lärare kastas från det ena projektet till det andra och/eller att flera olika kompetensutvecklingsprojekt löper parallellt med varandra. Vår erfarenhet är att detta kan beskrivas som en splittrad kompetensutvecklingskontext där lärare tvingas till upprepade avbrott och att ideligen förflytta sitt intellektuella fokus och där de inte ges möjlighet att vare sig genomföra eller slutföra alla pågående projekt på ett tillfredsställande sätt. Den här typen av splittring i samband med kompetensutveckling ger inte sällan upphov till känslor av frustration och otillräcklighet. Det projekt som Louise har genomfört tillsammans med de fyra lärarna kan däremot beskrivas som en sammanhållen kompetensutvecklingskontext där deltagarna över lång tid (se Bakgrund) har kunnat fokusera, diskutera och reflektera kring undervisningsfrågor som tydligt hänger samman med varandra. Vi menar att projektet i den bemärkelsen kan beskrivas som exemplariskt och att det kan tjäna som en god förebild för t ex skolledare och förvaltningschefer när kompetensutveckling planeras och diskuteras. 5

6 Vad kan förändras? Arbetet framöver I utvärderingarna som görs våren 2010 säger lärarna att de är medvetna om att arbetet i studiecirkeln bara är en början. Nya tankar, nya idéer måste få ta tid. En av lärarna skriver i utvärderingen att hon successivt börjar använda de tankar och idéer som väckts i samtalen. En annan av lärarna skriver att de inte är färdigutvecklade, det blir man aldrig, men vi börjar komma en bit på väg. De iakttagelser som Louise gjorde i inledningen av projektet blev utgångspunkten för det förändringsarbetet/utvecklingsarbete som beskrivs i reportaget Språkutvecklande arbete i grupp. När vi kommer in i och följer projektet utifrån kan vi på samma sätt också se möjliga utvecklingslinjer. En sådan skulle kunna vara att fokusera relationen mellan kunskapsutveckling och språkutveckling. Vi menar att det skulle kunna finnas anledning att i än högre grad än tidigare fokusera innehållsfrågorna i det fortsatta arbetet. Ett exempel på att frågan om innehåll trots allt diskuteras kan vara det monstertema som de båda mellanstadieklasserna under en period arbetade med. Vid ett tillfälle menar en av lärarna att man lika gärna kunde säga att det handlar om ett tema om rädsla. I den problematiserande diskussion kring innehållsfrågan som detta leder fram till växer nedanstående skiss fram som visar att det kanske inte är helt självklart att ett tema om rädsla respektive monster är exakt samma sak betraktat ur ett innehållsperspektiv: Tema rädsla: På riktigt Tema monster På låtsas Allvar Lek Innehållsorienterat Figurorienterat Tematiserat Kan handla om vad som helst Vad det handlar om Vem det handlar om 6

7 En slutsats som ligger nära till hands är att ett tema om rädsla kan beskrivas i termer av anpassning och elevnära i högre grad än ett tema om monster. Ett annat exempel som kan diskuteras med innehållsfrågan som utgångspunkt utspelar sig i en av de båda lågstadieklasserna. Under en period under vårterminen arbetar man med vårtecken där eleverna tar med sig saker från naturen, t ex olika vårblommor. Den utställning som detta resulterar i får eleverna som avslutning visa och presentera för en grupp pensionärer på ett äldre boende. I samma klass genomförs också under våren ett Trulletema. En av de uppgifterna eleverna hade i detta tema var att hjälpa sagofiguren Trulle att göra bilder till en vernissage som han ville genomföra. Även detta tema avslutas med en utställning som visas för andra elever på skolan. Mycket förenklat skulle dessa båda teman kunna beskrivas med nedanstående figur: Trulles vernissage Vårtecken på äldreboende På låtsas På riktigt Fokus form/färdighet Fokus innehåll Frikopplat från elevernas erfarenheter Utgår från elevernas erfarenheter Vår slutsats kan sammanfattas så att innehållsfrågorna visserligen är uppe till diskussion bland lärarna vid flera tillfällen, men att en mera problematiserande diskussion kring innehållsfrågorna likt den ovan sannolikt skulle kunna bidra till en fortsatt utveckling i de fyra lärarnas undervisning. I en sådan diskussion är naturligtvis den nära relationen mellan språkoch kunskapsutveckling central. Figuren nedan visar på det dialektiska förhållandet mellan språkutveckling, kunskapsutveckling och elevernas personliga utveckling (identitet). Den visar också på betydelsen av ett dialogiskt klassrum ( Social arena ) 7

8 Språkutveckling Kunskapsutveckling Social arena Personlig utveckling Litteratur Bergöö, Kerstin, Jönsson, Karin & Nilsson Jan (1997), Skrivutveckling och undervisning, Lund: Studentlitteratur Chambers, Aidan (1998), Böcker inom oss: om boksamtal, Stockholm: Rabén & Sjögren Ewald, Annette (2007), Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår, Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, doktorsavhandling. Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, Uppsala: Hallgren & Fallgren Jönsson, Karin (red) (2010), Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola, Stockholm: Liber Jönsson, Karin (2007), Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F 3, Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, doktorsavhandling Langer, Judith A (2005), Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse, Göteborg: Daidalos Malmgren, Lars-Göran & Nilsson, Jan (1993), Litteraturläsning som lek och allvar, Lund: Studentlitteratur Nilsson, Jan (2007), Tematisk undervisning, Lund: Studentlitteratur. Sandström Madsén, Ingegärd (2002), Skriva för att lära: skrivande samtal som redskap för en bättre undervisning, Kristianstad: Enheten för kompetensutveckling Högskolan, Kristianstad 8

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande Karin Jönsson och Jan Nilsson Elevernas skrivande I reportaget Ta ut svängarna samtala, läs och skriv, liksom i beskrivningen av undervisningen på Bodetorpsskolan framgår att skrivandet utgör en stor och

Läs mer

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Att undervisa tematiskt I såväl temaplaneringen som i reportaget framgår det på flera ställen att lärarlaget har en uttalad ambition att arbeta ämnesöverskridande

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI

Läs mer

Att möta och förstå förskola och klassrum

Att möta och förstå förskola och klassrum Att möta och förstå förskola och klassrum Skolverkets seminarieserie för kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare Piperska muren, Stockholm 23 mars 2009 Annette Ewald Högskolan Kristianstad Annette.Ewald@hkr.se

Läs mer

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen: Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson Att göra texter elevnära Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Muntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014

Muntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014 Muntlighet som resurs i elevens lärande Anne Palmér Växjö den 5 september 2014 Föreläsningens disposition Bakgrund: språk och lärande Muntlighet som brobyggare mellan vardagsspråk och ämnesspråk Muntlighet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

Skönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare

Skönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare 1 Skönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare Helena Önnestam 2012 Uppsats högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk B 30 hp, VT 2012 Handledare: Ulrika Serrander Examinator:

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Detta är en kurs som skall fördjupa dina kunskaper i och om läs- och skrivundervisning. Du har en grund

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet

Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet Carolina Håstrand Lärarintegrerat

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag

Läs mer

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utbildning i metoder för Medborgardialog Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober

Läs mer

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Akademin för utbildning och ekonomi Boksamtal En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Helena Sikberg Juni 2011 Examensarbete, 15 högskolepoäng Didaktik Grundnivå

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33 Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Utveckling och lärande Förskolan Stiglötsgatan 33 2 Utveckling och lärande Sammanfattning Lärmiljöer Alla i arbetslaget utformar lärandemiljöerna utifrån barnens behov,

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Utvecklingsarbete, Sagor

Utvecklingsarbete, Sagor Akademin för utbildning kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ008 Utvecklingsarbete 15 hp Ht 2010 Utvecklingsarbete, Sagor Läs- och skrivutveckling under ett sagotema Development work, fairy tales

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola 2010 Organisation Mimers Vittjärv AB driver förskolan Vittjärvsgården och grundskolan Mimers Brunn. Verksamheten förvaltas av en styrelse bestående av dels

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan Duvan F-3 Läsåret 2014/2015 Upprättad av: Christina Helgeson, Acka Schelander, Marianne Hermansson, Rebecca Eriksson, Anna-Lena Markusson,

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Kommunicera eller lära? Allt är att skriva, sa Lisa.

Kommunicera eller lära? Allt är att skriva, sa Lisa. Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 Kommunicera eller lära? Allt är att skriva, sa Lisa. Handledare: Anna Flyman Mattsson Författare: Jeanette Nilsson Anna-Karin Thorsell Kommunicera eller lära?

Läs mer

Förskolan Bråstorps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bråstorps plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bråstorps plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Bildskapande i förskolan

Bildskapande i förskolan Bildskapande i förskolan Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen... Att ge

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Det viktiga samtalet. Karin Jönsson och Jan Nilsson

Det viktiga samtalet. Karin Jönsson och Jan Nilsson Karin Jönsson och Jan Nilsson Det viktiga samtalet Samtalets centrala roll i den undervisning vi får ta del av är kanske det mest slående i reportaget Ta ut svängarna samtala, läs och skriv! Vi ser det

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse

Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare Mikael

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens

Läs mer