Liten introduktion till akademiskt arbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liten introduktion till akademiskt arbete"

Transkript

1 Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design Pierre Gander, Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt arbete, alltså hur vi jobbar på högskolan. Den handlar om hur man hanterar källor och om hur man skriver. Detta gäller i princip allt skrivande du gör på högskolan. Inom den akademiska världen sysslar man med kunskap. Högskolan Väst och utbildningsprogrammet du går är en del av denna värld, och därmed också det arbete du gör på högskolan. När man skriver något akademiskt bidrar man till den samlade kunskapsmängden inom ett område. Förutom att man själv lär sig saker, ska också andra kunna ta del av ens arbete och också få ut något av det. Vare sig det handlar om avancerad forskning eller studentarbete på en kurs kan man säga att huvudprincipen är denna: Man eftersträvar att kunskapen ska vara så tillförlitlig som möjligt. Man är alltså noga med att allt ska bli så korrekt som möjligt och man försöker se till detta så långt det är möjligt. Anledningen är helt enkelt att det lätt kan bli fel annars. Man vill på något sätt kunna kontrollera riktigheten i det någon skrivit. Det handlar alltså om att ha ett kritiskt, granskande sinne. Man kan ju råka på information som är otillförlitlig på många olika sätt, exempelvis: Någon skriver något oriktigt för att de vill påverka (t ex propaganda) Någon förmedlar egna åsikter som om de vore fakta Någon har plockat faktauppgifter från en webbsida som är fel Myter och stereotyper (t ex rasism) kan vidarebefordras i texter Någon kan ha skrivit fel när de kollat faktauppgifter Någon har helt enkelt hittat på fakta själv 1

2 Kan man då garantera att kunskap är helt tillförlitlig? Nej, det går inte. Men det betyder inte att man ska ge upp; om man strävar efter det som ett ideal kan man komma så nära som möjligt. Källor Som en följd av sökandet efter tillförlitlig kunskap blir också hanteringen av källor viktig. Källor kan vara t ex böcker, fotografier, webbsidor, vetenskapliga tidskrifter, dokumentärfilmer med mera. Innan man hämtar information från en källa måste man tillämpa källkritik. Det gäller alla källor, såväl tryckta som elektroniska. Det innebär att man frågar sig till exempel: vem har framställt källan? när framställdes källan? var framställdes källan i vilket sammanhang? varför i vilket syfte framställdes källan? I praktiken finns det vissa källor som sannolikt är mer tillförlitliga och det är de som är granskade av flera experter inom området. Vetenskapliga tidskrifter är tidskrifter där forskning inom ett specifikt område publiceras (t ex hjärnforskning) för andra forskare, men också för utövare inom yrket, journalister, studenter och allmänheten (även om de kan vara svårlästa eftersom de är så specialiserade). Att artiklar är granskade och godkända av andra forskare inom samma ämnesområde före publikation kallas peer review. Tryckta uppslagsverk anses också ha hög tillförlitlighet eftersom innehållet är granskat av flera experter inom området. Digitala källor, t ex webbsidor, behandlas på principiellt samma sätt som tryckta källor, dvs tillämpa källkritik innan du använder dem. En viktig del av en akademisk text är att det ska gå att se vad som är författarens egna tankar, till skillnad från det som är hämtat från källor. I en akademisk text ska man kunna avgöra vilken källa som använts, och tillräcklig information ska finnas i texten så att man kan återfinna källan om man som läsare vill kontrollera denna. Det finns några olika sätt att åstadkomma detta i en text, och den standard vi använder kallas Harvardsystemet. Den består av två delar: dels hur man skriver när man hänvisar till en källa i sin text, och dels hur man listar alla källor i slutet av texten. Hänvisningar i den löpande texten består av författarens efternamn, årtal och sida eller sidor där informationen man hämtat finns (man skriver på samma 2

3 sätt oavsett om källan är tryckt eller digital). Det finns två sätt, ett där efternamnet blir en del av själva meningen: Andersson (2008, s. 187) gjorde en undersökning om flickors och pojkars datorspelande... Då kan man använda författarens efternamn som ett subjekt (som det heter inom grammatiken) alltså efternamnet blir en del av texten. Ett annat sätt är att hänvisa till källan är i slutet av meningen, innan den avslutande punkten:...visades i en undersökning om flickors och pojkars datorspelande (Andersson, 2008, s. 187). Läs mer om Harvardsystemet på bibliotekets sidor: Skriva» Referera» Harvardsystemet. Läsaren måste kunna se vilka påståenden som hör till en viss källa. Därför är det viktigt att man är noga när man skriver och ser till att sätta in hällhänvisning på lämpliga ställen. Källhänvisningen behöver komma i anslutning till informationen som hämtats, så att läsaren kan se vad som hör till vilken källa. Några tumregler är att man anger källan i början av ett stycke (så att läsaren hänger med att man hämtat informationen från den källan). Därefter behöver man inte ange källa igen förrän det rör sig om en annan källa. Men i fall det blir otydligt för läsaren var informationen är hämtad kan man behöva ange källan igen. Harvardsystemet föreskriver formella sätt att göra källhänvisningar. Men när detta sätt väl använts i början av ett stycke kan man också använda vanliga syftningar som t ex: Andersson visade dessutom att... Författarna har sammanställt gjorda studier......också detta kunde man se i denna studie. Han drog slutsatsen att... På så sätt hjälper man läsaren att förstå att man fortfarande talar om samma källa. Ett vanligt förekommande problem som man ska undvika är att källhänvisningen kommer i slutet av ett långt stycke. Det är helt enkelt för sent för en läsare, som ju läser uppifrån och ner. Källan behöver introduceras när den först används för att läsaren ska hänga med. Sätt dig in i din läsares situation och se om dina texter informerar om källorna på lämpligt ställe. Dessa principer gäller både när du bedömer källors tillförlitlighet och när du 3

4 själv skriver text. En källa vars text i sin tur saknar god källhantering sjunker i tillförlitlighet. Om det inte går att se varifrån informationen är hämtad finns det heller inget sätt att kontrollera informationen. Egna påståenden och åsikter Eftersom temat inom det akademiska är tillförlitlig kunskap, så finns det liten plats i dina texter för egna, subjektiva åsikter och tyckanden. Du kanske frågar dig: men om jag verkligen tycker något, ska jag inte få skriva det då? Nej, akademiskt arbete handlar inte om att uttrycka sina åsikter; det finns det andra forum för (t ex krönikor, bloggar och skönlitteratur). För att lättare se att subjektiva åsikter inte tillför något kan man vända på steken. Låt säga att du söker efter fakta om huruvida dödsstraff leder till färre mord i USA, och hittar en text om detta. Det du då letar efter är ju fakta och resonemang och argument kring ämnet. Om författaren skulle skriva: I och för sig visar inga fakta det, men jag tror i alla fall att dödsstraff leder till färre mord, skulle ju inte detta tyckande ge dig någon kunskap om de faktiska förhållandena. Det finns helt enkelt ingen anledning att tro på det som skrivs. Ta detta lite dramatiska exempel och överför det på dina egna texter. Har du i din text ogrundade egna åsikter? I så fall, ger de verkligen en läsare någon kunskap? En väg framåt är att försöka underbygga sina ogrundade åsikter med resonemang och eventuellt fakta. Ofta finns det anledningar till att man tror det man tror. Det gäller då bara att försöka gräva fram dessa anledningar och få med dem i texten på ett sätt som övertygar en läsare att detta är kunskap som har viss grad av tillförlitlighet. Då har man av en ogrundad åsikt byggt upp ett argument som får en helt annan giltighet i en läsares ögon. En bra allmän princip när man skriver är alltså att pausa och sätta sig in i läsarens perspektiv: Skulle jag själv som läsare tro på det som finns i min text? Vilka anledningar finns till det? Vad saknas eventuellt för att mina påståenden ska bli mer övertygande? Analysera och diskutera Inom akademiskt arbete analyserar, diskuterar och argumenterar man ofta. Att analysera något innebär att dela upp det i mindre beståndsdelar. Man försöker helt enkelt se hur det är uppbyggd och hur det fungerar. När man diskuterar kan man exempelvis jämföra två företeelser, se på likheter och skillnader, se på orsaker eller se på konsekvenser av något. Inom forskning är det vanligt att man diskuterar hur väl befintlig kunskap inom ett område (teorier) kan förklara en observerad företeelse. Att argumentera är att ge stöd för ett påstående, från källor eller från egna resonemang. 4

5 Man vill inom akademiskt arbete vara klar över vad de begrepp man använder betyder, så ofta definierar man begrepp tidigt i en text (med en egen definition eller någon hämtad från en källa). Akademisk stil Måste man skriva tråkigt och torrt för att det ska vara akademiskt? Kanske kan akademiska texter, i jämförelse med andra texter, framstå på det sättet. Men det är återigen principen om tillförlitlig kunskap som står i centrum. Detta medför att språket påverkas och mångtydiga, vaga, värdeladdade uttryck blir få. Det finns också en lång tradition när det gäller akademisk stil, och avviker man alltför mycket från denna får man svårt att framstå som trovärdig. Egentligen är det inte så konstigt, eftersom många situationer kräver att språket anpassas. Tänk till exempel hur olika man uttrycker sig när man skriver ett brev till skatteverket, håller tal på födelsedagsmiddagen, skriver e post, talar med sin chef, talar med sina barn, talar med sin käresta. Varje situation kräver helt enkelt sin språkliga stil, och akademiska texter är inget undantag. Skilj alltså på att skriva t ex en krönika eller ett blogginlägg å ena sidan, och en akademisk text å andra sidan. I grunden ska man eftersträva ett så klart, enkelt, precist och lättläst språk som möjligt i sina akademiska texter. I och med att man har tillförlitlig kunskap i fokus undviker man dessutom värdeladdade ord och uttryck. Det är ord och uttryck som antyder författarens egna, subjektiva inställning till något. Ett exempel på värdeladdat språkbruk: Amerikanska staten mördar årligen hundratals fångar i naiv tro att sådana verkningslösa åtgärder ska påverka människor som olyckligtvis dragits in i kriminalitet. Se om du kan bena ut alla värdeladdade ord och uttryck i detta exempel! Notera också hur de påverkar (eller försöker påverka) läsarens känslomässiga inställning, utan egentliga sakliga argument (exemplet är påhittat och dramatiserat för tydlighetens skull). Hur skulle man skriva ovanstående mening på ett mer sakligt sätt? Några exempel på vanliga ord att använda med stor försiktighet: bra, dålig, ypperlig, fantastisk, vacker, ful, hemsk, bara, tyvärr Dessa ord är vaga, mångtydiga, subjektiva, och ger egentligen ingen konkret information till läsaren. Fundera på vart och ett av orden och vilka problem det kan leda till att använda dem i en akademisk text. 5

6 Jag har väl ingen kunskap att bidra med? Som sagt handlar akademiskt skrivande om att bidra med så tillförlitlig kunskap som möjligt. Som student kan man då ställa sig den befogade frågan: Hur man kan bidra med kunskap i en text innan man kan något, utan istället ska lära sig? Det finns flera svar på denna fråga. Ett sätt är att du kan sammanställa befintlig information från olika källor. Genom sammanställningen hjälper man en läsare av sin text att få överblick över material som annars fanns spritt på många olika håll, och som läsaren annars kanske inte funnit. Exempelvis kan studier av datorspels påverkan på barn finnas i källor inom helt olika områden såsom pedagogik, informatik och hjärnforskning. Ett annat sätt är att värdera informationen man hittar i källor. Man kan syna argument och resonemang för att se om de håller. Om man lyckas visa att de inte håller har man bidragit med kunskapen till läsaren att något visst påstående kanske inte stämmer. Man kan också själv finna argument och resonemang som stöder vissa påståenden, t ex Därför har inte luktbio införts i stor skala. Man kan resonera rent logiskt eller i kombination med stöd från bakgrundsfakta man finner i källor. Man kan också se på ett område eller fenomen på ett nytt sätt. En gång i tiden började man exempelvis att likna vissa datorprogram med biologiska virus, och plötsligt uppkom ett helt nytt sätt att tänka på det vi i dag kallar datorvirus. Ett annat exempel är att man kan ta begrepp från filmvetenskap för att analysera ett datorspel (t ex klipp, point of view, protagonist/antagonist). Det finns många nya områden inom digitala media som ännu är ganska diffusa och som man bättre kan förstå genom att se på dem på ett nytt sätt. Kanske har du några egna idéer? En annan viktig del av det akademiska arbetet är att ställa bra frågor; särskilt nya frågor som inte ställts förut. När man genomför något av det som tagits upp här (sammanställa, värdera, argumentera, analysera) kan man komma på sådana frågor. För att kunna ställa bra frågor behöver man först skaffa sig kunskaper inom området. Det är svårt att ställa nya, bra frågor om man inte vet vad som redan undersökts. Var denna text hjälpsam för dig? Tveka inte med att ta upp för diskussion något som du undrar över i denna text. Ökad förståelse kan komma med hjälp av både dina kurskamrater och 6

7 mig. Fråga mig på föreläsningar, handledningar eller maila mig direkt, så att jag kan klargöra något som jag kanske uttryckt svårförståeligt. Lycka till med ditt akademiska arbete! 7

I rött och svart. Andreas Sölvebring

I rött och svart. Andreas Sölvebring Andreas Sölvebring April 2012 Innehåll Förberedelser 2 Introduktion............................... 2 Om spelet................................ 2 Skapa roller............................... 3 Skapa konflikter.............................

Läs mer

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander Bakgrund och mål Bibliotekets mål är att erbjuda studenter och doktorander kurser i informationssökning som följer högskolelagens

Läs mer

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

Utan blommor dog mammutarna ut

Utan blommor dog mammutarna ut Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olika

Läs mer

Informationssökning inför uppsatsen

Informationssökning inför uppsatsen Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Projektarbete 2010-2011.

Projektarbete 2010-2011. Projektarbete 2010-2011. Projektarbete Syfte Utveckla förmågan att planera, genomföra och ta ansvar för ett större arbete Ge erfarenheter av att arbeta i projektform Tillämpa och fördjupa kunskaper inom

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Praktikrapport Strandberghaage

Praktikrapport Strandberghaage Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011

Läs mer

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG Om mässan: Plats: Affärshuset Tegnér, Växjö När: 22 april 2016 Hålltider: Kl. 08.00 Tävlingen Årets Säljare börjar. Kl. 10.00 11.45 Monterbygge. Kl.

Läs mer

Profession, forskning och undervisning vid Institutionen för data- och affärsvetenskap möjligheter och problem

Profession, forskning och undervisning vid Institutionen för data- och affärsvetenskap möjligheter och problem Profession, forskning och undervisning vid Institutionen för data- och affärsvetenskap möjligheter och problem MALIN SUNDSTRÖM Universitetslektor Institutionen för data- och affärsvetenskap Högskolan i

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten

Studieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se språkhandledare Humanisten 1 Vad är språkhandledning? Studieteknik Akademiskt skrivande Muntliga presentationer engelska eller svenska 2 Hur? Individuell

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Hitta kunder som frilansare

Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare 4 Att livnära sig som frilansare, genom att ta långa- eller kortsiktiga uppdrag, är en allt vanligare arbetsform. På Billogram träffar vi många frilansare,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Social-, hälso- och idrottsområdet Närvårdarutbildningen ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Arbete i... Hösten 2012 Namn: Grupp: INNEHÅLL 1 INLEDNING 1 2 HANDLEDNING 1 3 TEXTENS UTFORMNING 2 3.1 Teckensnitt,

Läs mer

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska

Läs mer

Uppdrag undersökning

Uppdrag undersökning Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger

Läs mer

Ett exempel på hur man kan använda Discovery. Ulrika Nilsson Viktor Öman

Ett exempel på hur man kan använda Discovery. Ulrika Nilsson Viktor Öman Ett exempel på hur man kan använda Discovery Ulrika Nilsson Viktor Öman Innan vi börjar söka väljer vi Search Options och sedan Advanced Search. Discovery Discovery Discovery är förinställt på att söka

Läs mer

Delprojekt: Är det på riktigt? Genuinitetsprövning vid skyddsskälen religiös uppfattning eller sexuell läggning

Delprojekt: Är det på riktigt? Genuinitetsprövning vid skyddsskälen religiös uppfattning eller sexuell läggning Delprojekt: Är det på riktigt? Genuinitetsprövning vid skyddsskälen religiös uppfattning eller sexuell läggning Deltagande forskare: Hanna Wikström och Rebecca Thorburn Stern Trovärdighetsfrågor är centrala

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter Språkverkstaden En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter Upplägg Vetenskapligt skrivande Skrivprocessen Textmönster Textens organisation Metatext Använda källor Vetenskapligt skrivande

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt. Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Tema Afrika åk 9. Att söka information på Internet om Afrika

Tema Afrika åk 9. Att söka information på Internet om Afrika Tema Afrika åk 9 Att söka information på Internet om Afrika Informationssökning & faktainsamling Fundera över: Vilket ämne ska vi fördjupa oss i? Vilken sorts information behöver vi? Vilka källor och hjälpmedel

Läs mer

FAA Anonyma Matmissbrukare Mötesordning för telefonmötesgruppens 30 minuters möten Uppdaterad 2016-05-09

FAA Anonyma Matmissbrukare Mötesordning för telefonmötesgruppens 30 minuters möten Uppdaterad 2016-05-09 INSTRUKTIONER, LÄS INNAN MÖTET: Obs. Inga EGNA ändringar får göras i mötesordningen. Fet stil ska läsas högt. Kursiv stil = instruktion till mötesledaren, ska inte läsas högt. Du som håller i mötet bör

Läs mer

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Termin 1, Ht 2015 Anvisningar till kursen Socialpsykologi (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12 Senaste uppdatering: 2015-10-26 Välkommen

Läs mer

Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se

Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se www.mdh.se Gå till högskolebibliotekets sidor. Välj länken Databaser. Fortsätt via länken Databaser efter ämnesområde. Välj Vårdvetenskap, medicin mm.

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Att testa dna med självtester Elevens idé Samir har följt samhällsdebatten

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Problem att fundera över

Problem att fundera över Problem att fundera över Här får du öva dig på att formulera en förmodan och försökabevisaden. Jag förväntar mig inte att du klarar av att gå till botten med alla frågorna! Syftet är att ge dig smakprov

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Hälsa, lärande och trygghet Health, Learning and Confidence

Hälsa, lärande och trygghet Health, Learning and Confidence Kursplan Uttagen: 2008-12-16 Inrättad: 2006-09-13 Hälsa, lärande och trygghet Health, Learning and Confidence Högskolepoäng: 15.0 Kurskod: 6PE020 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik Huvudområde:

Läs mer

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete Språkäventyret Mål Sammanfatta hur jag gjorde spelet Språkäventyret på Fronter. Verktyg Fronters provverktyg Inledande arbete Fundera över dessa saker innan du börjar: 1. Vilken del av det centrala innehållet

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. på museum Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. på museum Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är på museet tillsammans med sina föräldrar. Han tycker det är tråkigt. Mamma och pappa vill bara titta på konst. Plötsligt

Läs mer

Uppsatser i Informatik

Uppsatser i Informatik LINKÖPINGS UNIVERSITET 2008-02-22 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Informatik Ulf Melin Uppsatser i Informatik Systemvetenskapliga programmet, vt 2008 Att skriva uppsats inom Informatik

Läs mer

Examensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)

Examensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Examensfordringar 2015 2020 Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Magisterexamen (120 sp) tar två år och bygger vidare på kandidatexamen i teaterkonst (180 sp) eller motsvarande studier, kunskaper,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM ENERGI- OCH BYGGNADSTEKNIK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM ENERGI- OCH BYGGNADSTEKNIK Akademin för ekonomi, samhälle och teknik ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM ENERGI- OCH BYGGNADSTEKNIK Grundnivå och avancerad nivå ELENA APARICIO BOZENA GUZIANA Kontakt: Bygg: bozena.guziana@mdh.se

Läs mer

Malin Sandstedt. Smuts

Malin Sandstedt. Smuts Smuts Smutsen bränner i såren på flickans bara fötter. Döda rosentaggar river och färgar hennes ben i rött. Hon vandrar till ljudet av sin egen viskande röst. Den vita klänningen är inte längre vit utan

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Rudi och Ali B brukar skejta ihop. Idag vill Rudi gå bort till rampen men det vill inte Ali B. Alla de äldre är

Läs mer

DM129X Kandidat-examensarbete inom Medieteknik, VT 2014. Att skriva uppsats. Björn Hedin

DM129X Kandidat-examensarbete inom Medieteknik, VT 2014. Att skriva uppsats. Björn Hedin DM129X Kandidat-examensarbete inom Medieteknik, VT 2014 Att skriva uppsats Björn Hedin Dagen Om litteratur och att söka denna Att läsa litteraturen och anteckna Att skriva Form, språk och kvalitet Övriga

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

GUIDE. Gästföreläsning

GUIDE. Gästföreläsning GUIDE Gästföreläsning Innehållsförteckning Introduktion... 2 Vem eller vilka?... 3 Om vad och när?... 5 Exempel från verkligheten... 6 Praktiskt... 8 Introduktion En gästföreläsning är en rolig och uppskattad

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Vad ska vi ha varandra till?

Vad ska vi ha varandra till? Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte

Läs mer

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning kommer att finnas på http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Redan nu ligger förra terminens föreläsning

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Att välja sin framtid entreprenörskap

Att välja sin framtid entreprenörskap Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna

Läs mer

Att välja metod och argumentera för sitt val med hjälp av tidigare forskning. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Att välja metod och argumentera för sitt val med hjälp av tidigare forskning. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Att välja metod och argumentera för sitt val med hjälp av tidigare forskning Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Gör bättre metodval med hjälp av tidigare forskning Det första man gör när man

Läs mer

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj En pedagogisk portfölj - idag en självklar del av en akademisk portfölj Kanske undrar du varför du ska ha en pedagogisk portfölj. Det självklara

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Frågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv

Frågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv Bakgrund Ett av de mest betydelsebärande tillfällena i mitt liv som innebar en vändpunkt, var när jag förstod att jag i hela mitt liv aldrig ens hade förstått att jag liksom alla andra bär på en egen liten

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: 2010-11-17, Klockan 10.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY110 samt via Skype Kallade: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Sara Elebro, Hannes Johansson, Linus Knutsen, Wilaiwan

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer