Uppdrag undersökning

Transkript

1 Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger till. Under ett antal veckor får eleven samla fakta, skriva frågor, intervjua, göra ett manus och filma. Allt klipps ihop till ett filmreportage om sitt ämne. Arbetet är uppdelat i fem delar Del 1: Vi tittar på olika reportageprogram. Vi tittar på hur ett reportagemanus är uppbyggt. Vi talar om olika ämnen. Eleven reflekterar, väljer ämne och gör en tankekarta. - Att välja ämne - Introduktion Del 2: Sedan gör eleven research/tar reda på fakta och väljer vilken vinkling de vill ha på reportaget. Intervjuar folk. Kollar olika källor. - Research, faktainhämtning Del 3 a/b Eleverna skriver ett reportage. Funderar på vilka bilder/videosekvenser som ska vara med. - Reportagets delar - Storyboard Del 4: Filmning och klippning av reportaget. Publicering. Del 5: Eleverna kommenterar andras reportage och tar emot kommentarer på sitt eget.

2 Att välja ämne Del 1 Man kan göra ett reportage om nästan vad som helst. Vad ska ditt reportage handla om? Finns det något du själv har funderat på varför det är som det är? Skriv ner en frågeställning och försök att tänka ut ett svar. Exempel: Frågan: Varför får vi så sällan pannkakor i matsalen? Din fundering: Vad beror det på? Är det för dyrt? Är det för mycket arbete att steka pannkakor? Här nedan finns några tips för att få ett reportage intressant. Skapa gärna en idébank i klassen och hjälp varandra att komma på bra ämnen att göra reportage om. Vill någon göra ett reportage om samma ämne som du har kommit på? Var då stolt! Det går att göra olika vinklingar på samma idé. Ett bra reportage: Intresserar många Är aktuellt just nu Handlar om något som ligger dig nära (företag, idrottsföreningar, ett intresse) Berättar om något udda, oväntat eller dramatiskt Handlar om någon känd person Kan handla om något som du tycker är fel Har en rolig vinkel Väcker känslor Efter du har valt ett ämne ska du göra en tankekarta för att se om ditt reportage kan fungera. Intresserar det många? Går det att få tag i fakta? Väcker det känslor?

3 Research, faktainhämtning Del 2 När du bestämt dig för vad du vill undersöka behöver du samla på dig material för att ha en grund att stå på. Du kan leta på nätet efter artiklar som rör ditt ämne. Kolla flera källor (i exemplet med pannkakorna, kan du fråga elever på skolan, fråga kökspersonal, ring kostchefen, läs artiklar, kolla Internet, jämför med andra skolor) Skriv ner frågor du vill ha svar på. Du behöver också bestämma dig för vem eller vilka du vill intervjua till ditt reportage och ta kontakt med dem. Sedan är det dags att förbereda frågor. När du hämtar fakta och intervjuar folk, passa på att filma saker, byggnader, vyer som du kan använda dig av när du sätter ihop reportaget till en film. Om du ska ha med en person i filmen, fråga då om tillåtelse. Olika typer av intervjufrågor: Vad, vem, var, varför, när och hur? Du kan även ställa öppna frågor (frågor som inte kan besvaras med ja eller nej) Framtidsfrågan: Hur kommer det att se ut i framtiden, blir det pannkakor oftare? Hjälp på vägen: 1. Kan jag hitta fakta om mitt ämne på nätet? Sök! 2. Kan jag fråga elever, lärare eller någon annan person? 3. Kan jag ta kontakt med någon som kan mycket om mitt ämne? Maila, ringa?

4 Skriva manus Del 3a Nu ska du skriva ett manus till reportaget/filmen. Hur ska ditt reportage vinklas, vad ska du fokusera på? Alltså vilken historia du vill berätta. Olika vinklingar: Informera Påverka Underhålla Exempel pannkakor: Du kan välja att berätta/informera varför det så sällan serveras pannkakor eller försöka påverka att det blir pannkakor oftare) Mall att följa: 1. Inledningen ger tittaren en bakgrund till ämnet och sammanfattar reportagets huvudinnehåll. Inledning lockar att titta vidare. Börja med att presentera dig och berätta vad du har tagit reda på och varför du valde det. Du kan börja på olika sätt: Jag har tänkt på en sak Detta gör mig upprörd och kanske dig också Visste du att Jag tycker att det är fel Jag blir så arg Kan det vara sant Enligt skolans elever 2. Brödtexten (huvudtexten) är reportagets mest omfattande del. Den innehåller fakta, intervjuer, citat mm. Skriv i berättande text vad ditt reportage handlar om. Tänk på att skriva manuset i present (nutid). Det ger en känsla av närhet. Det regnar alla verkar De springer Ha med miljö- och personbeskrivningar med hjälp av de fem sinnena. (Jag står här i det ljusa skolköket och det doftar av maten som lagas. En diskmaskin bullrar och snart ska skolrestaurangen öppna) Skriv reportaget som scener i en film. Var börjar en scen och var tar nästa vid? 3. Avsluta reportaget med att knyta ihop texten. Vad kom du fram till? Vad tycker du? Ge en kort sammanfattning av reportagets viktigaste delar. Låt någon annan läsa ditt manus och förbättra det. 4. Ange vilka källor du har använt. (intervju med Peter Petersson, artikel i Nerikes Allehanda 5. Namnge ditt reportage. Namnet ska tydligt visa vad det handlar om. Exempel: Pannkaksjakten

5 Storyboard Del 3b En storyboard är ett papper rutor och textrader, där du ritar upp och antecknar hur du har tänkt filma. Du behöver inte rita jättenoga, streckgubbart duger bra. Här hämtar du storyboard Börja så här: 1. Bild på dig själv där du presenterar dig och berättar in i kameran vad reportaget handlar om, utan att avslöja för mycket. 2. Bygg vidare på ditt reportage, följ ditt manus. 3. Avsluta med dig själv i bild där du berättar vad du har kommit fram till

6 Redigering Del 4 Klipp ihop filmen. Lägg på grafiken och vinjettmusik. I slutet av filmen anger var du har fått fakta ifrån. Feedback Del 5 Ha en stor filmpremiär med föräldrar och syskon. Publicera ditt reportage på bloggen/youtube. Kommentera en kamrats reportage och svara på kommentarar du har fått på ditt eget reportage. Externa resurser sli.se (Vad ska man tänka på när man skriver manus till sin film?)

7 Förankring i läroplanen Centralt innehåll I årskurs 4-6, svenska Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

8 Centralt innehåll I årskurs F-6, samhällskunskap Information och kommunikation Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Yrken och verksamheter i närområdet. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Centralt innehåll I årskurs 4 6, bild Bildframställning Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.