Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Transkript

1 Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna!

2 Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text. Färdigheter att lära in. 5. Reflektera över texttypen och dess användnings område. 4. Eleverna skriver individuella texter. Ökad självständighet

3 Förra veckan åkte jag till mina kusiner och vi åkte tåg och det var jul och vi stannade över natten och dom bor långt borta i Umeå och vi tog tåget och sen åkte vi och simmade och mina kusiner kan simma babyn kan inte hon hade simmdyna och sen hade vi fest för mamma för det var hennes födelsedag och hon fick massor med presenter som jag inte kommer ihåg och vi åt chips och drack Coca Cola och fick vara uppe sent och sen på julafton fick alla julklappar och jag var jätteglad för jag fick nya stövlar och sen åkte vi hemm och jag sov på tåget.

4 Textnivå Innehåll Uppbyggnad Meningsnivå Språkliga drag Ordgrupp Ordnivå Vanliga ord Stavning Bokstav

5 Tala och skriva för olika syften återberätta förklara beskriva diskutera instruera övertyga rättfärdiga argumentera berätta lista, räkna upp återberätta

6 Lgr11 Utveckla deras talade språk så att de känner sig säkra på sina språkliga förmågor och kan uttrycka sig i olika sammanhang och med olika syften. Detta innebär att eleverna genom undervisning ska få möjlighet att utveckla sitt språk för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska också bidra till att säkerställa att eleverna förstår att det sätt på vilket vi kommunicerar påverkar andra människor..

7 Från talat språk till skriftspråk Elever behöver få möta olika typer av texter. De behöver dekonstruera texten för att förstå innehållet och se hur den är uppbyggd. De måste få tillgång till de verktyg de behöver på ord- och meningsnivå för den texttyp de ska skriva. Läraren måste visa eleverna hur de använder verktygen när de skriver. Detta kan göras genom att läraren modellar, stöttar och skriver framför hela klassen eller i mindre grupper. Eleverna får stöttning under hela denna process, tills de själva kan ta kontrollen över sitt skrivande.

8 Mannen gick nerför gatan April 2016 Presentation name

9 Förbättra skrivandet genom att; Variera inledningen till meningen Högst upp på gatan, blev världens sista kyckling överkörd. John skyndade sig försiktigt nerför gatan med en låda ägg i händerna. Med en låda ägg i händerna, skyndade sig John försiktigt nerför gatan. Nerför gatan skyndade sig John försiktigt med en låda ägg i händerna. Försiktigt, med en låda ägg i händerna, skyndade sig John nerför gatan.

10 Ord som kan hjälpa dig att skriva komplexa meningar. efter en gång var fastän sedan varhelst som då däremot som om att medan så länge som trots att vem som ifall till sist vilken som därför tills vad innan utom om när av den orsaken när helst Skrivrummet p 31

11 Interpunktion Interpunktion handlar om medvetenheten om grammatiska indelningar. För att dela upp en text i meningar, och tydligt visa var de börjar och slutar, använder vi stor begynnelsebokstav och punkt, utropstecken eller frågetecken. Inom meningen använder vi olika tecken för att visa på paus mellan fraser, satser och ibland mellan ord.

12 Meningsinledare VEM Ändra ord Lägg till ett adjektiv och ett adverb Sätt adverbet i början av meningen, HUR. Eller sätt adverbet i slutet. med VAR med NÄR med VARFÖR Mannen gick nerför gatan. Presidenten skred nerför gatan April 2016 Presentation name

13 Meningsinledare VEM Ändra ord Lägg till ett adjektiv och ett adverb Sätt adverbet i början av meningen, HUR. Eller sätt adverbet i slutet. med VAR med NÄR med VARFÖR Mannen gick nerför gatan. Presidenten skred nerför gatan. Den svettiga presidenten skred utan misstag nerför den mörka gatan April 2016 Presentation name

14 Meningsinledare VEM Ändra ord Lägg till ett adjektiv och ett adverb Sätt adverbet i början av meningen, HUR. Eller sätt adverbet i slutet. med VAR med NÄR med VARFÖR Mannen gick nerför gatan. Presidenten skred nerför gatan. Den svettiga presidenten skred utan misstag nerför den mörka gatan. Utan misstag skred den svettiga presidenten nerför den mörka gatan. Den svettiga presidenten skred nerför den mörka gatan utan misstag April 2016 Presentation name

15 15 12 April 2016 Presentation name

16 Meningsinledare VEM Ändra ord Lägg till ett adjektiv och ett adverb Sätt adverbet i början av meningen, HUR. Eller sätt adverbet i slutet. med VAR med NÄR med VARFÖR Mannen gick nerför gatan. Presidenten skred nerför gatan. Den svettiga presidenten skred utan misstag nerför den mörka gatan. Utan misstag skred den svettiga presidenten nerför den mörka gatan. Den svettiga presidenten skred nerför den mörka gatan utan misstag. Nerför gatan skred den svettiga presidenten utan misstag April 2016 Presentation name

17 Meningsinledare VEM Ändra ord Lägg till ett adjektiv och ett adverb Sätt adverbet i början av meningen, HUR. Eller sätt adverbet i slutet. med VAR med NÄR med VARFÖR Mannen gick nerför gatan. Presidenten skred nerför gatan. Den svettiga presidenten skred utan misstag nerför den mörka gatan. Utan misstag skred den svettiga presidenten nerför den mörka gatan. Den svettiga presidenten skred nerför den mörka gatan utan misstag. Nerför gatan skred den svettiga presidenten utan misstag. Medan han dagdrömde, skred den svettiga presidenten nerför den mörka gatan April 2016 Presentation name

18 Meningsinledare VEM Ändra ord Lägg till ett adjektiv och ett adverb Sätt adverbet i början av meningen, HUR. Eller sätt adverbet i slutet. med VAR med NÄR med VARFÖR Mannen gick nerför gatan. Presidenten skred nerför gatan. Den svettiga presidenten skred utan misstag nerför den mörka gatan. Utan misstag skred den svettiga presidenten nerför den mörka gatan. Den svettiga presidenten skred nerför den mörka gatan utan misstag. Nerför gatan skred den svettiga presidenten utan misstag. Medan han dagdrömde, skred den svettiga presidenten nerför den mörka gatan. Eftersom han vunnit valet, skred den svettige presidenten nerför den mörka gatan April 2016 Presentation name

19 Meningsinledare VEM Ändra ord Lägg till ett adjektiv och ett adverb Sätt adverbet i början av meningen, HUR. Eller sätt adverbet i slutet. med VAR med NÄR med VARFÖR Katten satt på mattan April 2016 Presentation name

20 Aktivitet (Komplex mening spel) 1. När eleverna har mycket god förståelse om meningens olika delar kan de börja ta itu med terminologin. 2. Andra typer av konstruktionsspel kan spelas för att experimentera med ordföljden i meningar (bisats och huvudsats). När klockan slår åtta går jag till skolan.

21 Komplexa meningar i faktatexter För att balansera två sidor i en argumenterande text Trots att byggandet av nya hus kommer att ge ett välbehövligt tillskott av bostäder, så blir resultatet att vår mycket uppskattade cricketplan försvinner. För att klaga Enligt garantin, är ni tvugna att laga eller ersätta den. För att utforska orsak och verkan Som en följd av att skolorna anses bättre, flyttar familjer in till städerna. Beroende på stigande huspriser, flyttar familjer ut på landsbygden. för att jämföra en sak med en annan Även om Venus har nästan samma storlek som jorden, har den en helt annorlunda yta.

22 22 12 April 2016 Presentation name

23

24 Komplexa meningar i berättande texter För att lägga till information om någon Flickan, som precis fyllt sexton, började med sina första körlektioner. För att särskilja två personer Medan Lilly studerade hårt för att bli läkare, var Elin ute och simmade i sjön. För att lägga till detaljer om känslor Peter kom, våldsamt darrande, ut ur skogen. För att visa vad personerna kunde ha gjort annorlunda eller för att spekulera i vad som kunde ha hänt Om Peter inte hade gått in i skogen den dagen, skulle han aldrig ha upptäckt grottan. Om Ulf går på bio, så missar han födelsedagsfesten. För att undersöka orsak och verkan På grund av att hans föräldrar hade dött i kriget, var han tvungen att bo hos sin moster på landsbygden.

25

26 Lgr11 Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

27 Vi ses snart igen!