Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska
|
|
- Pernilla Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs 7 gälla som godtagbara kunskaper. 1
2 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket. Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. 2
3 Centralt innehåll I årskurs 1 3 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. 3
4 I årskurs 4 6 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. 4
5 Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. I årskurs 7 9 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. 5
6 Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Nya ord i språket, till exempel lånord. Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 6
7 Kunskapskrav Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och 7
8 viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, 8
9 utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. 9
10 Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. 10
11 Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. 11
Centralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Centralt innehåll. I årskurs 1 3
75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
SVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika
Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska
Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner
SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur
SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20
Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera
svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner
Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)
Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
3.18 Svenska som andraspråk
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Förslag den 25 september Svenska
Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Svenska som andraspråk
Skillnader i Lgr11 mellan svenska och svenska som andraspråk Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker
Kursplan i svenska grundläggande kurs W
kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Kursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)
1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket
Svenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Lokal studieplan för svenska.
Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.
Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2
kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom
Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken
Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Kursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll
TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet
Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.
Övergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka
Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken
Kursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker
Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.
11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Svenska som andraspråk
Kommentar: Det som är gulmarkerat i texten är sådant som antingen är helt nytt eller ändrade formuleringar i ämnets syfte och centrala innehåll i jämförelse med nu gällande version av kursplanen i svenska
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering
Under arbetsområdet Språket genom media kommer eleverna att arbeta med media som en metod att öva på sina färdigheter och öka sina kunskaper i språket. Vi kommer att ta upp många saker ur det centrala
Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.
Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
Teckenspråk för döva och hörselskadade
Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
svenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Svenska 8B v.11-13. Syfte:
Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och
Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson
Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning
Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider
MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev
Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev Termin 1 Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Hur man använder
Kursplanen i ämnet svenska
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011
De nya kursplanerna 2011 Strukturen i de nya kursplanerna 2011 (gr) Ämnet Kort karaktäristik och betydelse Syfte Vad undervisningen skall åstadkomma Sammanfattning av syftet (kallas ibland mål av Skolverket)
SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7
SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa
Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och
Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Pedagogisk planering Boken om mig Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
Kunskapskrav SVENSKA År 9
Kunskapskrav SVENSKA År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra ( ) sammanfattningar
MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola
Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel
Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa
Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Zoom Svenska och Lgr 11
Läromedlet Zoom Svenska åk 4 6 överensstämmer väl med Lgr 11. Utifrån viktiga formuleringar i syftestexten och med hjälp av det centrala innehållet årskurs 4 6 vill vi här tydliggöra att Zoom Svenska och
Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012
Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 4 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 4 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå
Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012
Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 5 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 5 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå
Pedagogisk planering tidningstexter
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla