Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Transkript

1 Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar som visat att undervisningen i matematik behöver utvecklas till att bli mer målstyrd samt varierad i arbetssätt. Enligt Lgr11 ska förmågor utvecklas i skolans ämnen och centralt innehåll är ett medel för detta. Detta måste medvetet genomsyra undervisning, lärande och bedömning. Projektet önskade fokusera på följande: - Att kunna stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling i matematik - Bedömningstillfällen integrerade som en naturlig del i undervisningen - Bedömningar fram till betyg sätts som stödjer elevernas kunskapsutveckling Projektet syftade till att nå en ökad måluppfyllelse i matematik i årskurs 6-9. Genom att utveckla strukturerade bedömningsformer och förtrogenhet med det centrala innehållet och kunskapskraven skulle lärare och elevers förutsättningar för detta öka. Arbetet med projektet skulle också främja en likvärdig och rättvis bedömning av elevernas kunskaper. Projektets organisation Beställare: Områdeschef Harriet Larsson, Kronan och Frälsegårdsskolans rektorer Tina Tenggren, Elisabeth Gustavsson och Eva Dahl. Projektledare: Katarina Andersson och Ove Mauritzson. Övriga deltagare: Matematiklärare åk 6-9 på Frälsegårdsskolan och Kronan. Arbetsgång Projektets huvudaktivitet har varit kollegiala samtal och workshops på lärarnas en timme långa matematikkonferens en gång i veckan. Samtalen har dels utgått från skolverkets material Bedömning för lärande i matematik och dels från för lärarna aktuella frågeställningar om undervisning och bedömning. Projektledarna har träffats en gång i veckan under våren för att planera, strukturera och utvärdera de löpande träffarna med matematiklärarna. Regelbundna avstämningar för att utvärdera och planera det fortsatta arbetet har genomförts med rektorerna på Frälsegårsskolan och Kronan samt med arbetslagsledaren för matematiklärarna. 1

2 Initialt i projektet genomfördes en självskattning om lärarnas syn på bedömning. Den användes sedan som grund för utformningen av det fortsatta arbetet. Projektet avslutades även med en skattning av projektets arbetsform och innehåll. Observationer och reflektioner I den inledande enkätundersökningen framkom att lärargruppen hade en stor teoretisk bakgrundskunskap om formativ bedömning, men att de upplevde svårigheter att omsätta den i praktiken. Gruppen var öppen, välkomnande och drevs av ett stort engagemang för att utveckla sitt arbete med bedömning i sin undervisning. Projektledningen uppfattade att lärargruppen kände sig stressade på grund av den låga måluppfyllelsen i ämnet matematik. Det gjorde att lärarna kände ett akut behov av stöd i det dagliga arbetet för att snabbt kunna höja resultaten. Lärarna hade även önskemål om att projektledningen skulle besöka dem i deras undervisningssituation, vilket var problematiskt eftersom ingen matematikundervisning låg på måndagar då projektledningen hade möjlighet att vara med. För att möta lärarnas önskemål delades träffarna med lärarna upp så att några tillfällen fokuserade på frågeställningar från deras dagliga arbete medan andra fokuserade på Skolverkets bedömningsstöd i matematik. Oavsett fokus vid träffarna beskrev lärarna att de pedagogiska och didaktiska diskussionerna som fördes var någonting som de upplevde som positivt. På Kronan har lärarna ämneskonferenstid vid flera tillfällen i veckan, vilket ger dem möjligheter att utveckla arbetet med matematikundervisningen. Konferenstiden projektledningen fick till förfogande var 60 minuter i veckan. Den tidsmässiga begränsningen gjorde att arbetet ofta fick avbrytas mitt i diskussioner, för att återupptas vid nästa tillfälle. Det innebar att det blev svårt att ha en kontinuitet i bedömningsarbetet. Projektledningen upplevde att förväntningarna på deras egen insats varierade i lärargruppen. Det framåtsyftande och långsiktiga arbetet med Skolverkets bedömningsstöd uppskattades mest av en del av deltagarna, medan arbetet med de egna aktuella frågorna från deras undervisning uppskattades mest av andra deltagare. Arbetet med Skolverkets bedömningsstöd har lett fram till ett exempel på hur de olika förmågorna för ett centralt innehåll behandlas och bedöms i de olika årskurserna 6-9. Lärarna har genom exemplet fått en modell för hur de kan arbeta vidare med övriga centrala innehållet. I lärarnas utvärdering framkom att de genom materialet ser en tydlighet i vilka områden som undervisningen ska fokusera på och vad som ska bedömas i respektive årskurs. De tycker även att det blivit lättare att se elevernas förmågor. Flera lärare vill fortsätta arbetet med att utveckla Skolverkets bedömningsstöd. Processen har tagit tid, men projektledningen har sett ett stort värde i de kollegiala samtalen som ägt rum kring en gemensam fråga, vilket också lärarutvärderingen pekar på. 2

3 Slutsatser och rekommendationer Ganska tidigt i arbetet med projektet insåg projektledningen vikten av en tydlig och avgränsad projektplan. Uppdraget spretade i början och deltagarnas förväntningar överrensstämde inte helt med projektplanen. Det gjorde att projektledningen fick inleda arbetet med att omarbeta och avgränsa projektplanen, vilket fick konsekvensen att mycket tid togs från det bedömningsarbetet som projektet egentligen syftade till. För att arbetet ska komma igång och målen kunna bli uppfyllda är det viktigt att planen är väl förankrad hos både beställarna och deltagarna. Uppdraget handlade om att ha kollegiala samtal med lärare. För att kunna bedriva dessa på ett utvecklande sätt, är det av stor vikt att projektledarna bildar sig en uppfattning om lärarnas verksamhet. För att få den här insynen anser projektledningen att tidiga auskultationer kan ge en bredare bild av verksamheten och större möjlighet till diskussioner, vilket var något som saknades. Ett syfte med projektet var att arbeta fram ett material som kan stödja lärarna i deras bedömning av elevernas kunskaper och förmågor i matematik. Projektledningen utgick från Skolverkets nyframtagna stödmaterial Bedömning för lärande i matematik. Arbetet resulterade i en modell med bedömningsunderlag, lärarbedömning och självbedömning för ett centralt innehåll. I detta arbete har lärarna fått möjlighet att genom kollegiala samtal diskutera och specificera vad som ska behandlas och vad som ska bedömas i de olika årskurserna. Vinster med detta arbete är att det blir en röd tråd genom årskurserna i matematikämnet och att lärarna får diskutera kursplanen med varandra, vilket även understryks i lärarutvärderingen. Det är svårt att dra någon slutsats av hur arbetet har påverkat lärarnas bedömning i matematik, då arbetet är framåtsyftande och lärarna inte har haft möjlighet att pröva materialet i sin vardag. I utvärderingen kan utläsas att flera lärare är positiva till att fortsätta utveckla och använda konceptet. Det hade varit önskvärt att kunna följa upp hur materialet har använts och diskutera med lärarna hur det har fungerat. En rekommendation inför framtida utvecklingsarbeten som innefattar kollegiala samtal är att tiden till diskussionerna är väl tilltagen, då projektledningen upplevde att 60 minuter var kort tid och att omstart/nystart fick ske varje gång. För att alla ska delta i samtalen är det en fördel om deltagarna har en gemensam referensram och vet vad som ska diskuteras redan innan mötet. Detta kan uppnås till exempel genom att alla deltagare har läst en text eller genomfört uppgifter i sina klasser med ett gemensamt fokus, vilket har varit ett väl fungerande koncept i matematiklyftet. Det har under projektets gång och i lärarutvärderingen framkommit att lärarna är intresserade av utbyte av erfarenheter från planering och genomförande av undervisning. Förslag som framkommit har varit auskultationer av förstelärare på deras lektioner, för att få respons på upplägg och genomförande. Även auskultationer där lärarna besöker olika skolor har diskuterats. 3

4 Katarina Andersson Ove Mauritzson Utvecklingslärare Utvecklingslärare Projektledare för Matematik Projektledare för Matematik årskurs 6-9 årskurs 6-9 Frälsegårdsskolan och Kronan Frälsegårdsskolan och Kronan 4

5 Bilaga 1 Lärarutvärdering Fråga 1: Vad i arbetsformen med gemensamma diskussioner och/eller arbete i mindre grupper under tisdagsträffarna har fungerat bra/mindre bra? Eventuella förslag på förändring. Fråga 2: Känner du att du har varit delaktig och kommit till tals under arbetspassen? Hur skulle man kunna göra för att alla blir ännu mer delaktiga? Fråga 3: Hur kommer materialet du arbetat fram med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd att hjälpa dig i undervisningen? Fråga 4: På hälften av träffarna har vi inte arbetat med Skolverkets material. På vilket sätt tycker du att du har fått stöd från dessa träffar i ditt fortsatta arbete? Fråga 5: Hur har dina tankar kring, syn på och arbetet med bedömning i matematik förändrats under projektet? Fråga 6: Om projektet skulle ha fortsatt under nästa läsår, hur och med vad skulle du vilja att vi arbetade i så fall? 5