Verksamhetsplan 2012/2013. Lillåns skola 7-9

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012/2013 Lillåns skola 7-9

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande 6. Läroplansmål Skola och hem 7. Läroplansmål Övergång och samverkan 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden 9. Läroplansmål och betyg 10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse 2

3 1. Inledning Lillåns skola 7-9 är en kommunal grundskola med ansvar för ca 320 elever. Skolan ligger i villasamhället Lillån, norr om Örebro city. Eleverna kommer i huvudsak från Lillån, Hovsta och Dylta skolor. Sedan augusti 2010 utgör Lillån skola 7-9 och Lillåns norra skola F-6 en gemensam F-9 skola. Enheternas ledningsgrupper bildar en gemensam ledningsgrupp som utgör styrgrupp i arbetet med att utveckla samarbetet mellan skolorna. Syftet med samarbetet mellan skolorna i team Lillån är att vi tar ett gemensamt ansvar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling i ett F-9 perspektiv. Sedan 2011 ingår även Lillåns södra skola f-6 i samarbetet. Skolorna samarbetar bl.a. med gemensamma ämneskonferenser, betyg och bedömning samt att genomföra en bra och trygg övergång mellan stadierna från år 6 till skolår 7. Vi har en stabil lärarkår med väl inarbetade rutiner. Lillåns skola 7-9 kommer att fortsätta att arbeta mot goda studieresultat, hög trivsel och med fokus på pedagogisk utveckling inom BFL (bedömning för lärande) för att öka kunskapsresultaten. Lillåns fritidsgård har sin verksamhet inkluderad i 7-9 skolans lokaler. Fritidsgården är en viktig samarbetspartner i arbetet med att skapa en trygg miljö på skolan. Verksamhetsidé Målsättningen för skolan är att alla elever erbjuds en trygg och trivsam skolmiljö som främjar elevens lärande. Våra elever ska lämna grundskolan med goda kunskaper och vara väl förberedda inför gymnasiet. Vi vill kännetecknas av att erbjuda en trygg miljö, socialt och pedagogiskt, som främjar elevens lärande Skolans ledord är trygghet, kunskap och lärande. Alla elever i år 7 och 8 arbetar med SEL en gång i veckan. SEL betyder Socialt Emotionell Lärande och är en metod för att utveckla elevernas sociala och emotionella förmågor. Arbetet syftar till att skapa gemenskap och trygghet i klasserna och att stärka den enskilda eleven. I skolår 8 erbjuds alla flickor DISA-metoden (Din Inre Styrka Aktiveras). Metoden förebygger stress och ohälsa bland tonårsflickor. Eleverna har mentortid varje vecka, skolår 9 har fr.o.m. ht-12 fått utökad mentortid, med tid för samtal och uppföljning i mindre grupper eller individuellt med den egna mentorn, både vad det avser kunskapsutvecklingen och den sociala situationen. Skolan har skapat en innebandyprofil som syftar till att lyfta fram och utveckla intresset för sporten, i samband med skolans kunskapsuppdrag. Profilen vänder sig till elever som önskar spetsträning av professionell tränare från Lillåns IBK. 2. Förutsättningar Skolan är organiserad i 4 arbetslag som ansvarar för totalt 13 klasser. Vår strävan är att eleverna inom arbetsenheten ska undervisas av de lärare som ingår i samma arbetslag. Klasstorlekarna varierar mellan 23 och 30 elever beroende på klass. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som också ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektor. Rektor har det övergripande ansvaret för Lillåns skola 7-9. Som stöd till skolans administrativa verksamhet finns det en skolassistent och administrativ samordnare. Enhetens organisation för elevhälsoarbetet är att vi tar gemensamt skolansvar för att främja omsorgen om den enskilda eleven samt att hjälpa elever som har speciella svårigheter. Elevhälsans arbete är organiserat enligt följande: 3

4 Arbetslaget som ansvarar för att för att regelbundet lyfta elevärenden med syfte att hjälpas åt med förslag till stödåtgärder. Elevhälsogruppen består av rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Denna hjälper arbetslagen att komma vidare i elevärenden. Elevhälsoteamet arbetar med ärenden som visar sig kräva ytterligare kompetens. Elevhälsoteamet består av rektor, två specialpedagoger, skolsköterskan, kurator, psykolog och skolläkare. En viktig förutsättning för skolan är att låta eleverna vara med och påverka i stort och smått. Skolan är organiserad i olika elevgrupper för att låta eleverna medverka i skolfrågor. Eleverna medverkar i olika råd så som matråd, elevråd och sportråd. Elevskyddsombuden är delaktiga i skolans trygghetsarbete. 3. Läroplansmål Normer och värden Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla skolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland elever och personal. Driftnämndsmål: Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande trygghetsplan. Mål för Lillåns skola 7-9 Ingen ska känna sig utsatt för mobbning eller annan kränkande behandling, såväl fysiskt, psykiskt som verbalt. Eleverna känner tilltro till de vuxna på skolan. En väl fungerande verksamhet och organisation där alla är väl medvetna om trygghetsplanens grunder Eleverna trivs och känner sig trygga på Lillåns skola Det är arbetsro på lektionerna. Trygghetsteamet arbetar förebyggande tillsammans med elever och övrig personal. Alla elever ska få information om vilka som är elevskyddsombud och vad deras uppdrag innebär. En process har inletts för att förändra och förbättra skolans trygghetsarbete i enlighet med Skolverkets riktlinjer. Ärenden kring kränkande behandling behandlas, dokumenteras och anmälas till nämnden enligt kommunens riktlinjer. Vi arbetar med skolans trivselregler i klasserna utifrån en gemensam instruktion för att fokusera på skolans ledord - trygghet, kunskap och lärande. Inskolningsaktiviteter för årskurs 7-eleverna genomförs den andra skolveckan i augusti. 4

5 Vi arbetar med SEL i alla klasser för att utveckla elevernas sociala och emotionella kompetenser. Vi genomför även DISA (för tjejer) och Machofabriken (för killar) i år 8 för att stärka elevernas självkänsla. Lärarna har rastvärdsansvar i matsalen och på skolans område. Vårt mål är att skapa arbetsro på lektionerna. Här fungerar arbetslaget och elevhälsan som ett viktigt bollplank. Utifrån tidigare enkätresultat så måste vi arbeta på att öka förtroendet för skolans personal. Därför har vi bytt SEL-tid i år 9 till mentorstid för att möjliggöra mer samtalstid mellan elev och lärare. Genom mentorskapet blir eleverna sedda och uppmärksammade av oss vuxna. Mentorsamtalen ger även möjlighet att skapa förtroende mellan elever och vuxna på skolan. Viktiga framgångsfaktorer i arbetet med trygghetsarbetet är bl.a. eleverna blir sedda och uppmärksammade av oss vuxna samt att vi bemöter eleverna på ett trevligt sätt. Det är även viktigt att pedagogerna på skolan är tydliga, demokratiska ledare och agerar direkt på konflikter och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan gör sig förtrogna med skolans Trygghetsplan och Handlingsplanen för att motverka olovlig frånvaro. Alla ska arbeta i enlighet med dessa planer. Trygghetsarbetet utvärderas löpande under året i trygghetsteamet, i arbetslagen och vid träffar med elevskyddsombuden. Vi genomför årligen en trygghetsenkät med samtliga elever. I samband med den så får också eleverna markera på en skolgårdskarta var de upplever skolans otrygga platser. Denna information tar trygghetsteamet del av och för vidare till arbetslagen och till ledningsgruppen. Lärare genomför utvärderingar i klasserna. Lärare ska i sina utvärderingar undersöka vad eleverna anser om arbetsron på lektionerna. Vi bedömer vårt arbete för att skapa en trygg och trivsam skolmiljö som framgångsrikt. Vi tar läraruppdraget på största allvar och arbetar medvetet för att skapa ett tryggt klimat på Lillåns skola. Vi har ett lösningsfokuserat förhållningssätt till konflikter och ett trygghetsteam som är mycket fokuserat på sitt uppdra. x 4. Läroplansmål - Kunskaper Programnämndsmål: Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna läsa när de lämnar skolår 1. Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan. Särskilt ska pojkars möjlighet att nå målen beaktas då behörigheten för pojkar jämfört med flickor var sju procentenheter lägre till gymnasieutbildningarna Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan med andra aktörer. Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet. 5

6 Mål för Lillåns skola 7-9 Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program, har ökat jämfört med våren 2012 ( resultat 90,7%) Vi utvecklar elevernas läsförståelse. Vi arbetar systematiskt för att öka elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i LGR 11. Vi följer upp och utvärderar kontinuerligt elevernas kunskapsutveckling Vi tydliggör målen i kursplanerna Vi fortsätter att jobba målmedvetet med BFL. Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla lärarnas formativa bedömarkompetens genom att i en egen lärprocess tillägna sig ett antal olika strategier och verktyg, att använda i den egna undervisningen. Målet är ett klassrumsklimat där alla elever vill lära sig och får möjlighet att lära sig att lära. Vi arbetar för att alla eleverna ska nå en ökad behörighet till gymnasiet samt att vi ständigt arbetar för ett ökat meritvärde. Ett viktigt mål att utveckla är elevernas förståelse för sitt eget lärande. Vi utvecklar våra kunskaper om formativt lärande genom kompetensutveckling på studiedagar och samtal i ämnesgrupper, i arbetslagen och i lärgrupper. När vi befarar att en elev inte kommer att nå upp till kunskapskraven anmäler vi detta till specialpedagog som ev. gör en pedagogisk utredning/handleder undervisande lärare. Rektor beslutar utifrån den pedagogiska utredningen om åtgärdsprogram och håller sig informerad om stödbehoven samt fördelar resurserna. I arbetslaget följer vi upp elevens utveckling och utvärderar stödinsatserna och vilken effekt de har haft. F-9-perspektivet möjliggör en ökad samverkan och kommunikation mellan pedagoger. Vi ser att tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd är viktigt. Vi fortsätter att utveckla arbetet med den nya läroplanen och arbetar fortlöpande med att skriva omdömen och individuella utvecklingsplaner i InfoMentor. Vi har fokus på år 7-elevernas läsutveckling. En plan upprättas för att utveckla elevernas läsförståelse. Resultatet kommer att följas upp genom fortlöpande diagnoser. Ett arbetslag jobbar medvetet med elevernas läsförståelse. Projektet innebär att eleverna hela tiden ska ha en bok hemma för kontinuerligt läsande. Ämnesträffar i svenska, med F-6 skolorna i Axbergsområdet, har kommit igång och här har vi också dragit upp riktlinjer för ett gemensamt arbete kring läsförståelseträning. Vi har erbjudit extralektioner i matematik utanför skoltid, före skoldagens start. Under läsåret har det lagts ner ett intensivt arbete på vissa elever för att ta dem över målsnöret, inte minst i slutet på vårterminen. Vi strävar efter att ha täta avstämningar för att snabbt fånga upp de elever som riskerar att inte nå målen. Vi följer regelbundet upp åtgärdsprogram med elever och vårdnadshavare. Vi följer kontinuerligt upp elevernas läsförståelse i svenska genom diagnoser i år 7, 8 och 9. I engelska utför vi gemensamma prov i år 7, 8, och 9. I matematik används materialet Att förstå och använda tal för att analysera elevernas talförståelse. Samtliga diagnoser och prov i basämnena används för analys av resursbehov. 6

7 Genom åtgärdsprogram och anteckningar från mentorsamtal. PODB. Vi följer upp målen angående betyg i samband med betygssättning vid höst- och vårterminens slut. Systematiskt följa elevernas betygsutveckling på gymnasiet och jämföra deras betyg med skolår 9. Arbetet med att få våra elever godkända i samtliga ämnen bedömer vi som goda. Vi arbetar aktivt med ökad måluppfyllelse, men vi kan hela tiden nå längre. 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen skolgång, i stigande grad beroende på ålder. Driftnämndsmål: En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. Mål för Lillåns skola 7-9 Eleverna på Lillåns skola är med och påverkar, tar ansvar och är delaktiga i sitt lärande. Vi utvecklar det formativa lärandet i undervisningen. Vi fortsätter att utveckla den formativa bedömningen på skolan bland annat genom lärgrupper. Vi strävar också efter att utveckla elevrådets roll. För att arbeta mot målen har vi till viss del använt elevers spetskompetens i undervisningen, t.ex. kunskaper i teckenspråk. Vi har låtit dem få vara med och påverka undervisningen, t.ex. redovisningsformer och teman. Eleverna har också fått möjlighet att genom eget ansvar arbeta mot uppsatta mål med stöd från undervisande lärare. Elevinflytande sker dagligen i samtal med elever och skall vara en integrerad del av varje skolämne. Skolan ska förbereda eleverna för ett aktiva deltagande i samhällslivet. Det formella elevinflytande på Lillåns skola 7-9 sker via elevråd, matråd, sportråd och mentortid. Skolans utsedda elevskyddsombud deltar i skyddsronder. Genomförande av de enkäter vi använder. Kontinuerliga samtal med eleverna. Vi stämmer av genom ett utvecklingssamtal per termin, regelbundna mentorsamtal och kontinuerligt genom den formativa bedömningen. Vi sammanställer och analyserar varje enkät en gång per år. Varje lärare utvärderar fortlöpande sin undervisning i de grupper man har genom bland annat enkät, utvecklingssamtal och mentorsamtal. Eleverna får även besvara andra enkäter på ett mer övergripande plan som ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete. Sammanställningar och utvärderingar görs kontinuerligt av de enkäter vi använder och de samtal vi har. x 7

8 6. Läroplansmål Skola och hem Programnämndsmål: Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling. Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i skolan och det egna barnets kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt ska kunna stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål Mål för Lillåns skola 7-9 Genom fortlöpande information informera hemmet om skolans verksamhet. Föräldrarna har fått information om kunskapskraven och betygskriterierna i de olika ämnena. Vi har skolrådsmöten Relationen mellan skola och hem är god Process Vi lägger grunden för en god relation mellan skola och hem när vi skolar in eleverna i år 7, i starten på höstterminen. Detta gör vi i ett samarbete mellan skolan och fritidsgården varje läsårsstart. Varje termin bjuder skolan in till föräldramöte och individuella utvecklingssamtal. Förutom fokus på elevens kunskapsutveckling är detta ett tillfälle och en möjlighet att utveckla relationen mellan skola och hem. På föräldramötena under hösten informerar vi om vårt arbete med BFL (bedömning för lärande), LGr11 och det nya betygssystemet. Alla klasser har en egen blogg där målsman och eleven får kontinuerlig information från skolan. På bloggen och hemsidan kommer även information från rektor att visas regelbundet. Informationsbrev från rektor skickas ut ett par gånger varje termin. Skolrådsmöten kommer att genomföras under året med representanter från föräldrar, elever och lärare samt rektor som är sammankallande. Vi har ett fungerande skyddsnät för eleven vad gäller närvaro och frånvaro. Mentorerna kontaktar målsman snarast vid olovlig frånvaro. Vid upprepad frånvaro kopplas elevhälsan in. Detta sker alltid i samråd med rektor, se Handlingsplan vid olovlig frånvaro. Varannan fredagsmorgon har arbetslaget fokus på elevhälsa. Syftet med elevhälsoarbetet är att främja lärandet och skapa en god hälsa hos varje elev i arbetslaget. Vi arbetar utifrån Örebro kommuns servicegarantier vilket innebär att vi dagligen läser våra mejl så att vi snabbt kan ge respons. Vi informerar föräldrarna om vikten av återhållsamhet med att begära ledigt för sina barn. Under nationella prov beviljas ingen ledighet för elever i år 9. 8

9 Vi har en önskan om att kunna mäta hur nöjda vårdnadshavarna är med den information de erhållit från skolan. Det vore önskvärt att lösa detta genom en undersökning via hemsida eller blogg, ex. 2 gånger per år. I år finns det ingen brukarundersökning att stödja sig mot kring frågan huruvida relationen mellan skola och hem är god. Dock har rektor fått muntliga kommentarer från flera föräldrar som uttrycker sin uppskattning över Lillåns skola och samarbetet med personalen. Från skolans sida upplever vi att relationen med föräldrarna är god. I några enstaka fall har vi lyckats sämre men då har vi försökt rätta till det som blev fel. X 7. Läroplansmål Övergång och samverkan Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att skapa möten mellan elever och personal. Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och utbildningar. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål. Mål för Lillåns skola 7-9 Vi har ett förtroendefullt samarbete med avlämnande skolor och mottagande gymnasieprogram. Vi har jobbat ihop 7:orna i de nya klasserna. I samband med läsårsstarten får alla berörda lärare information om de nya eleverna i år 7. Informationen delges av specialpedagog och kurator. Vid behov sker även särskilda överlämnandesamtal, där t ex föräldrar deltar. Ett medicinskt överlämnande ges av skolsköterskan till mentorer. Under vårterminen 2013 bjuds nuvarande år 6-lärare in för att dra upp riktlinjerna och komma överens om vårens överlämnande, klassbildningar mm. Det webbaserade systemet InfoMentor underlättar vid övergångar mellan olika skolor eftersom tidigare skrivna omdömen och individuella utvecklingsplaner följer med eleven till den nya skolan. Lillåns skola F-6 och Lillåns skola 7-9 samarbetar med gemensamma frågor som är stadieöverskridande för ett ökat perspektiv på F-9 frågor. Samverkan sker bland annat genom gemensam ledningsgrupp och inom ämnesgrupper från de båda skolorna, i syfte att främja kontinuiteten i lärandeprocessen. I början av höstterminen sker inskolning med de nya 7:orna, i samarbete med Lillåns fritidsgård. 9

10 SEL (socialt emotionellt lärande) är schemalagt i alla årskurser och är en viktig aktivitet för att skapa en god lärandemiljö i de nya år 7-klasserna. Arbetet med SEL känner eleverna igen från de tidigare skolåren. En process har under hösten 2012 påbörjats, för att kunna följa elevernas läsförståelseresultat från år 1 till år 9. I år 9 finns från och med ht-12 utökad mentortid för år 9, i syfte att stärka eleverna och förbereda dem på bästa sätt inför gymnasiet. I de fall eleven inte når godkänt betyg sker överlämnanden till gymnasiet i skriftlig form och i vissa fall även muntligt. Specialpedagogen har en viktig roll i dessa överlämnanden. Avstämning sker kontinuerligt under året genom diskussioner vid ämneskonferenser, arbetslagskonferenser och vid behov elevhälsan och dokumenteras i minnesanteckningar. Årskurs 7-lärarna samtalar med sina mentorselever om hur övergången har varit och delger arbetslaget. Vi utvärderar trivsel och arbetsmiljö med skolans elever en gång per läsår, genom en enkät. Vi föreslår att skolans elevhälsogrupp, tillsammans med mentorer i år 7, utvärderar informationen i överlämnandet från år 6. x 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle vi alla lever i. Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål Mål för Lillåns skola7-9 Vi genomför skapandes skola projekt Vi genomför externa aktiviteter Vi arbetar kontinuerligt med entreprenörskap för att främjar elevernas förmåga att utvecklas och se nya lösningar. Entreprenörskap i skolan handlar om att främja elevernas utveckling av självförtroende, nyfikenhet, samarbetsförmåga och ett ökat ansvarstagande. Detta ska genomsyra undervisningen för att eleverna ska utveckla olika förmågor till ett entreprenöriellt tänkande. En grundförutsättning för detta är att få eleverna att förstå syftet med undervisningen. Det vill säga, vi lärare måste sätta in enskilda lektioner i ett större sammanhang och koppla moment i undervisningen till konkreta situationer nu och i en framtid utanför skolan. Det är viktigt att skolan förmedlar acceptans, förståelse och anpassning till samhällets normer och regler, för att rusta eleverna inför framtiden. Kulturen i skolan har en mycket viktig roll för att locka fram kreativiteten hos barn och ungdomar. Skolan har beviljats pengar av Statens Kulturråd, vilket innebär att skolans elever får ta del av det professionella kulturlivet. Verksamheten som är kopplad till projektet Skapande skola inspirerar eleverna till kreativitet och nyskapande. Verksamheten inom skapande skola omfattar bland annat teaterbesök, författarbesök, skrivskola, konstnärsbesök samt möjlighet till att möta traditionellt hantverk. 10

11 Genom studiebesök vidgar vi elevernas medvetenhet gentemot omvärlden och samhället. Exempel på studiebesök är riksdagen, privata företag, kommunala anläggningar samt eventuella studieresor utomlands. Vidare bjuder skolan in föreläsare som ger olika perspektiv på bland annat trosfrågor och etiska frågor. Avstämning och dokumentation sker kontinuerligt genom samtal observationer m.m. i arbetslag och ämneslag. x 9. Läroplansmål och betyg Driftnämnduppdrag: Det webbaserade verktyget InfoMentor (PODB) ska användas i alla skolor. InfoMentor stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling. Mål för Lillåns skola 7-9 Vi utvecklar/integrerar BFL (bedömning för lärande) i undervisningen Vi har kontinuerliga diskussioner om omdömesformuleringar i verktyget InfoMentor. Vi fortsätter arbetet med lärgrupper, arbetslagsdiskussioner och ämnesgruppsdiskussioner. I lärgrupperna har vi träffar tre gånger per termin. Där arbetar vi vidare med de fem nyckelstrategierna i BFL. I flera av lärgrupperna/arbetslag planeras co-coaching i form av klassrumsbesök/lektionsbesök. I arbetslagen och ämnesgrupperna har vi pedagogiska samtal om bedömning, vilket kan innebära workshop om provkonstruktion och hur vi uttrycker oss InfoMentor. I ämnesgrupperna och arbetslagen sker diskussioner om Arne Salomonssons betygsstatistik (betyg, nationella prov, jämför grundskola och gymnasium). Sambedömning av prov och uppgifter i ämnesgrupperna är ett viktigt instrument för likvärdig bedömning. Utifrån våra lärgrupper/arbetslag/ämnesgrupper tar vi med formativa arbetssätt/verktyg till klassrummet. Vi ska under året avsätta tid i arbetslag/ ämnesgrupper för diskussioner om omdömesformuleringar. För att nå framåt i utvecklingen ska ett fortsatt arbete ske i våra lärgrupper och arbetslag. Vår önskan är också att få fart på co-coachning (lärgrupper, ämnesgrupper och arbetslag). Varje lärare utvärderar sin undervisning utifrån BFL och lektionsinnehåll. BFL-ansvarig utarbetar en mall för BFL-elevutvärdering. Huvudansvaret för att arbetet blir av har de olika grupperna (se ovan). En aktivitet är att lärarna tar med exempel på omdömen som diskuteras 11

12 Avstämningar görs i lärarnas regelbundna utvärderingar av undervisningen samt i lärgruppsuppföljningarna. Uppföljning sker också under a-lagsutvärdering vid start VT Ett förslag kan vara att vi i arbetslaget diskuterar elevutvärderingarna vid start VT Inför och efter omdömesskrivandet, viktigt med samtal i de olika grupperna. Genom enkäter, lärgruppssamtal och observation i varandras klassrum (co-coachning). Vi kommer att ställa frågorna: Vad har gått bra? Varför gick det bra? Vad behöver utvecklas och hur ska vi utveckla det? BFL-ansvarig tar fram en enkät med passande frågor (two stars and a wish). Vi skriver protokoll från arbetslagsdiskussioner, ämnesgruppsdiskussion och i lärgrupperna har vi en egen IUP. Resultat och analys av läroplansmålet sker i InfoMentor. Skolan har utbildat x 10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse 1. Utveckla det formativa lärandet i undervisningen 2. Arbetslagsutveckling 3. Utveckla skolans ledarskap 1. Utveckla det formativa lärandet i undervisningen Se målområdena och betyg och Kunskaper Se Betyg och bedömning x 2. Arbetslagsutveckling Arbetslagen arbetar kring sina egna styrkor och förbättringsområden genom gemensamt uppsatta mål. Strävan är att skapa självständiga och välfungerande arbetslag, med fokus på pedagogiskt utvecklingsarbete samt ett gemensamt ansvarstagande för eleverna. Viktigt att stärka arbetslagsledarrollen. Avstämning sker kontinuerligt i respektive arbetslag och rektor har enskilda uppföljningssamtal med arbetslagsledarna. 12

13 x 3. Utveckla skolans ledarskap Som tf. rektor går jag in i ledarrollen med lusten och viljan att förbättra och utveckla verksamheten. Medarbetarna önskar ett fortsatt arbete med att utveckla och stärka skolans ledarskap och tf. rektor tar vid och utvecklar påbörjat arbete. Enskilda samtal med arbetslagsledarna kommer att fortsätta under läsåret. x Rektor och personal på Lillåns skola