Elevnära kursplaner Sammanfattning

Transkript

1 Elevnära kursplaner Sammanfattning Öjersjö grundsärskola i Partille kommun har arbetat med projektet Elevnära kursplaner under år Syftet med projektet var att utveckla de undervisande lärarnas bedömningar utifrån läroplanerna. Syftet var också öka elevernas delaktighet, tillgänglighet och likvärdhet i undervisningen genom att arbeta fram ett bildmaterial utifrån kursplanerna. Målgruppen var elever och undervisande pedagoger på Öjersjö grundsärskola. Projektets mål var att skapa elevnära kursplaner i matematik och svenska för grundsärskolan, och i verklighetsuppfattning och kommunikation för grundsärskola, inriktning träningsskola. Projektet ville hitta ett sätt att hjälpa eleverna att sålla i informationen genom att ta fram ett visuellt verktyg utifrån kursplanerna. De arbetade även med att utveckla lärarnas bedömningspraktik genom att arbeta fördjupat med kursplanerna. Projektet tog fram ett bildmaterial och en målplansch för att visualisera kursplanerna. Det använde pedagogerna som ett komplement till annan kommunikation med eleverna. Bildmaterialet utgick ifrån de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla och det centrala innehållet i kursplanen. De gjorde en bild för en förmåga, med en svart ram, och en bild för det centrala innehållet, men en röd ram. Lärarna använde sedan bildmaterialet för att göra en målplansch, där de satte upp förmåga och centralt innehåll, som de använde i undervisningen. På det sättet blev undervisningens syfte tydligt för elever, lärare och övrig personal. Projektet genomförde träffar med den personal som planerar och genomför undervisningen samt gör bedömningar. På träffarna djupstuderade de kursplanerna, diskuterade nivåskillnaderna mellan inriktning träningsskola och inriktning grundsärskola och på så sätt blev de mer trygga i sina bedömningar. På träffarna diskuterade de även hjälpmedel och testade bildmaterialet de tagit fram. Ett resultat är att arbetssättet med bilder och målplansch gjorde att undervisningens mål blev tydligt för all personal i arbetslaget. Det blev enklare att hålla fokus på syftet med lektionen. Flera lärare lyfte att de efter projektets slut arbetade på ett mer systematiskt sätt med att implementera kursplanerna i alla moment; planering, undervisning och bedömning. Projektet har fått medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten för särskilda insatser i skolan, så kallade SIS-medel. Du kan läsa projektets egen slutrapport i sin helhet på efterföljande sidor.

2 elevnära kursplaner Öjersjö grundsärskola Partille Kommun Projektledare: Bitte Ziethén och Lise Persson Kontaktupgifter: Bitte Ziethén Lise Persson 1

3 Sammanfattning Grundsärskolans förändrade uppdrag från mer ett omsorgsinriktat till ett kunskapsorienterat fokus menar vi har lett till en utmaning för vår skolform. I vår organisation har vi arbetet med att försöka ta oss an våra två kursplaner, grundsär och inriktning träning. Vi har fokuserat mycket på att tolka, förstå och praktisera kursplanerna i undervisningen för att hitta gränsen mellan grundsärskolans två kursplaner. Syftet med projektet var att dels utveckla undervisande lärares bedömarpraktik för att försöka säkerställa att vi gör korrekta bedömningar, dels att utveckla ett bildmaterial som vi har valt att namnge elevnära kursplan. Bildmaterialet är tänkt att tydliggöra kursplanernas förmågor och centrala innehåll för att öka möjligheterna för elevernas tillgänglighet, likvärdighet och delaktighet i undervisningen. Arbetet med de två målen har skett parallellt. Lärarnas bedömarpraktik har utvecklats genom kollegiala samtal kring planering, undervisning och bedömning. Ett bildmaterial som symboliserar kursplanernas förmågor och centrala innehåll har tagits fram för att konkretisera målen för undervisningen. Utvärdering av projektet visar att lärarna tycker att bildmaterialet har tydliggjort den röda tråden genom planering, undervisning och bedömning för dem själva. De säger även att det är lättare att kommunicera lärandet med eleverna. En annan vinst menar lärarna är att när de kommunicerar lektionens mål med eleverna blir det även tydligt för all personal vilka förmågor som ska utvecklas i den specifika lärsituationen. Erfarenheter av arbetet under året har visat att användningen av bildmaterialet som ett pedagogiskt verktyg kan möjliggöra en ökad delaktighet för eleverna om lärarna har ett formativt förhållningssätt. Genom det kollegiala lärandet har vi funnit en bra form för att diskutera, utbyta erfarenheter och reflektera över våra olika styrdokument tillsammans samt utveckla lärarnas bedömarpraktik. Detta arbete menar vi har lett till att lärarna vågar ifrågasätta sig själva och sin undervisning. Förhoppningsvis har vi även fått en större samsyn kring tolkningen av kursplanerna. För att ett utvecklingsarbete ska komma till stånd och möjliggöra ökad kvalité i undervisningen är det viktigt att involvera alla i arbetslaget, för att på så sätt tillvara på all det engagemang och den kompetens som finns. Vår erfarenhet är att ett förändringsarbete tar sin tid för en reell utveckling ska komma till stånd. Nyckelord: kommunikation, delaktighet, grundsärskola, träningskola, kursplaner, kollegialt lärande, bildstöd, bedömning, målplansch 2

4 Innehållsförteckning Bakgrund....4 Syfte....5 Mål...5 Målgrupp...5 Genomförande...6 Genomförande bildmaterialet (mål 1)...6 Pedagogisk planering - ett test...7 Genomförande lärarnas bedömarpraktik (mål 2)...7 Lärare i praktisk estetiska ämnen..8 Höstterminen...8 Torsdagsträffar...8 Utvärdering..9 Resultat..10 Bildmaterialet (mål 1)...10 Teknisk lösning..10 Grundsär och inriktning träning.10 Undervisning Kommunikation...11 Lärarnas bedömarpraktik (mål 2)...11 Läraren själv. 12 Enkät...12 Analys och tolkning...15 Elevernas delaktighet...15 Den röda tråden...16 Det kollegiala lärandet Hela arbetslaget. 18 Lärdomar...20 Rekommendationer Referenser...22 Bilaga 1: enkät

5 Bakgrund Vid implementeringen av grundsärskolans nya kursplaner 2011 upplevde vår organisation att styrdokumenten fick ett allt större kunskapsorienterat fokus. Vårt kollegium har på olika sätt arbetat med att ta oss an vårt nya kunskapsuppdrag. I vår organisation har vi fokuserat på att försöka tolka, förstå och praktisera grundsärskolans två olika kursplaner i både planering, undervisning och bedömning. Bland lärarna har det förts många och långa diskussioner kring de två inriktningarna, grundsär och träning, samt kunskapskravens olika nivåer. Många lärare kände att kunskapsnivån för inriktning grundsär hade blivit högre än tidigare och en följd av detta blev att flera av lärarna tolkade att deras elever nu läste inriktning träning. Vi båda hade elever i våra klasser som vi var fundersamma över, vilken kursplan de skulle läsa och bedömas efter? Kunde det finnas fler elever i vår organisation som skulle kunna läsa efter annan kursplan? Samtidigt funderade vi även över hur vi skulle kunna öka delaktigheten hos eleverna. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar så att alla elever utvecklas så lång som möjligt. Elevernas rättighet till att påverka och vara delaktiga återfinns i flera av våra styrdokument. I barnkonventionen 12 kan man läsa "Du har rätt att uttrycka dina åsikter i alla frågor som rör dig. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till dina åsikter". Även i läroplanen för grundsärskolan 2011 tydliggörs elevers delaktighet. I kapitel 2.3 står det följande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen /.../ Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Forskning visar att eleven blir mer delaktig när läraren är tydlig med målet för arbetsområdet och vad som kommer att bedömas (Lundahl, 2011). Under läsåret 12/13 påbörjade vi ett arbete med att försöka skapa målformuleringar med bildstöd i ett specifikt arbetsområde. Vi hade tillsammans bollat mycket tankar och funderingar kring hur skulle vi få eleverna att förstå vilka mål vi jobbade mot, hur vi kunde få eleverna delaktiga i sitt eget lärande och hur vi kunde skapa förutsättningar för att kommunicera kring bedömning. Vi testade att utforma korta målformuleringar tillsammans med bildstöd i klassrummet och vi kallade det för målplansch. Vi upplevde att eleverna visade intresse och nyfikenhet för målen när vi hade en gemensam plansch att samtala utifrån, vi kunde se att elevernas delaktighet i sitt lärande ökade. 4

6 För oss blev målplanschen ett pedagogiskt verktyg i kommunikationen med eleverna. Utifrån våra erfarenheter och reflektioner formades en idé om att försöka genomföra ett utvecklingsprojekt. Vi ville arbeta fram ett bildmaterial som stödjer läraren i kommunikationen med eleverna kring syfte, centralt innehåll och kunskapskrav inom ett specifikt arbetsområde. Det vill säga en elevnära kursplan. Genom att tydliggöra ett arbetsområdes syfte och innehåll ökar elevernas tillgänglighet och delaktighet. Vi menar att om vi använder elevernas språk och konkretiserar med bilder ökar möjligheten att eleverna faktiskt förstår vilka förmågor de ska utveckla och vad de ska bedömas i. Om eleven förstår vad de förväntas lära sig kan de också lättare påverka undervisningens utformning. När eleven vet vad som de ska lära kan läraren även kommunicera bedömning tillsammans med eleven. Vi ville även fokusera på bedömningsfrågor i kollegiet för att bli säkra på våra nya styrdokument, bli bättre på att göra korrekta bedömningar samt hitta en bra form där den röda tråden genomsyrar planering, undervisning och bedömning. Syfte Syftet med projektet var att dels utveckla undervisande lärares bedömarpraktik, dels att utveckla ett bildmaterial som tydliggör kursplanernas förmågor och centrala innehåll för att öka elevernas tillgänglighet, likvärdighet och delaktighet i undervisningen. Mål 1. Skapa en elevnära kursplan i matematik och svenska (grundsärskola) samt i verklighetsuppfattning och kommunikation (grundsärskola inriktning träning). 2. Utveckla lärarnas bedömningspraktik. Målgrupp 1. Elever i grundsärskolan. 2. Undervisande pedagoger som i vår organisation har ansvar för planering, undervisning och bedömning. 5

7 Genomförande Vi har valt att separera redovisningen av genomförande och resultat i två delar. Under respektive rubrik presenteras även våra två mål separat. Mål 1 handlar om vårt arbete med bildmaterialet, den elevnära kursplanen och mål 2 handlar om hur vi arbetat med att utveckla lärarnas bedömarpraktik. Genomförande av arbetet med bildmaterial (mål 1) Inledningsvis startade vi arbetet med att se över alla grundsärämnens förmågor. Detta för att dels försöka finna samband mellan de olika kursplanerna, dels för att vi ville använda rätt/bäst lämpade bild till de olika förmågorna. Vi förväntade oss att vissa förmågor kunde likna varandra i bildprogrammet och detta ville vi få en syn på i ett tidigt skede av processen. Efter vi gjort denna översyn och en skiss på de vanligaste förmågorna i de aktuella kursplanerna, valde vi att börja med kursplanen i matematik. Vi hade tidigare arbetat med använda bilder till att tydliggöra våra mål inom arbetsområden och hade därför erfarenhet av att eleverna hade en svårighet att uppfatta flera bilder åt gången. I vår organisationen hade lärare även testat att skriva ut hela målformuleringar i symwritertext, se exemplet nedan, men vi upplevde att det var svårt för eleverna att uppfatta vilka förmågor de skulle utveckla. Vi ville hitta ett sätt att hjälpa eleverna att sålla i information och samtidigt hitta ett visuellt verktyg som ett komplement till den verbala kommunikationen om mål och lärande. Vi bestämde oss därför tidigt skede att försöka använd en bild för att symbolisera förmågan och en bild för vilket central innehåll som behandlas. För att tydliggöra skillnaden mellan bilderna valde vi att använda färgade ramar. Oavsett ämne eller kursplan ska förmågorna alltid ha en svart ram och det centrala innehållet en röd ram. 6

8 Vi valde att spara bildmaterialet digitalt, i en gemensam dropbox. Där kan lärarna sedan välja de bilder på förmågor och centralt innehåll som de vill använda i sin undervisning. Pedagogisk planering ett test När vi ansåg oss vara klara med bilderna till kursplanen i matematiken provade vi att göra en PP (pedagogisk planering) för att se hur bilderna fungerade i skapande av planeringar. Vi valde ett avgränsat område, pengar, och gjorde sedan en fiktiv planering. Vi upptäckte att vi behövde göra förändringar i bildutbudet vad det gällde förmågorna i matematiken för att få det att fungera bättre vilket ledde till att vi skapade ytterligare en bild på en förmåga för att möjliggöra en konkretare bild. Detta gav oss en föraning om att vi måste gå igenom det centrala innehållet noggrant, gärna genom att göra en planering där man kombinerar bilder för förmåga och centralt innehåll, för att se om materialet kommer fungera som vi hade tänkt. I det stora hela har arbetet med att ta fram bilder till kursplanernas innehåll inneburit ständiga avvägningar och resonemang om hur olika man kan uppfatta en bild. Flertalet gånger har vi fått gå vidare även om vi inte tycker att bilden är konkret nog, för att inte fastna i processen. Vi vill att vårt material ska vara en utgångspunkt och hoppas att bilderna kommer att utvecklas alternativt bytas ut efterhand då lärare använder och arbetar med bilderna i sin undervisning. Genomförandet av lärarnas bedömarpraktik (mål 2) Arbetet med att utveckla lärarnas bedömpraktik har skett i tre steg. Vi startade projektarbetet med att bjuda in all personal i vår organisation till en informationsträff. Vi fick då chansen att informera alla om projektets syfte, mål och upplägg. Vi visade även ett exempel på en djupdykning i några enstaka kunskapskrav i matematik, för att visa på nivåskillnaderna i de olika kunskapskraven. Vid detta tillfälle fick även all personal fylla i en enkät med syfte att kartlägga hur levande bedömningsfrågorna var i vår organisation innan projektet hade startat. Nästa steg innebar att vi träffade all undervisande personal, alltså de som ansvarar för planering, genomförande och bedömning i ämnen eller ämnesområden, vid tre tillfällen under vårterminen. Vid dessa träffar fokuserade vi bland annat på att särskåda och djupstudera kursplanerna i svenska/kommunikation samt matematik/verklighetsuppfattning för att försöka bli säkrare på nivåskillnaderna mellan inriktning träningsskola och grundsärskola. Vi valde även att fokusera på olika storters hjälpmedel och deras vikt för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt. Vid den sista träffen under våren informerade vi om hur nästa steg i projektet skulle ta form, själva testet av bildmaterialet och detta tillfälle fick kollegiet även tid till att börja fundera på en pedagogisk planering tillsammans med varandra. 7

9 Lärare i praktiskt estetiska ämnen Det uppkom önskemål från vår ledning att vi även skulle träffa lärarna i de praktiskt estetiska ämnena för att diskutera styrdokumenten. Vår organisation köper lärare i de praktiskt estetiska ämnena från grundskolans organisation som finns på samma geografiska område, vilket innebär att de är anställda av en annan rektor. Detta innebär bland annat att dessa lärare inte är med på föreläsningar eller andra pedagogiska träffar. Vid två tillfällen under vårterminen arbetade vi med att fördjupa oss i våra styrdokument genom att tydliggöra likheter och skillnader mellan grundskolan respektive grundsärskolan, samt mellan grundsärskolans två inriktningar. Vi ville även fördjupa oss i kommentarsmaterialets innehåll för att få förståelse för skillnaden mellan kunskapsnivåer i de olika kursplanerna och på så sätt bli mer bekväma och trygga i sin bedömning. Även vid dessa tillfällen fokuserade vi en del på hjälpmedlens roll i undervisningen. Hösterminen 2014 Hösterminen inleddes med att lärarna fick en halvdag till att utforma en pedagogisk planering för ett avgränsat område inom matematik eller verklighetsuppfattning. Lärarna uppmanades att skapa grupper för att ha kollegor att bolla idéer och bedömning med. Några valde att arbeta i grupp, några lärare valde att arbeta enskilt. Tiden användes till att bestämma område, välja förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav inom området och sedan även skapa en pedagogisk planering med bilder från bildmaterialet. Alla skulle även göra sin egen version av målplanschen där de konkreta målformuleringarna och bildstödet tydliggör områdets mål. Denna målplansch skulle lärarna sedan testa att använda i sin kommunikation med eleverna. Lärarna fick fram till stängningsdagarna i v. 44 på sig att arbeta med detta område med sina elever och på så sätt testa bildmaterialet i undervisningen. Torsdagsträffar Vårt utvecklingsarbete bygger på en idé om att vi som lärare ska bli bättre på att se samband mellan undervisning och resultat. För att komma dit menar Timperley (2013), att läraren bör skapa sig en undersökande och kunskapsbildade cykel. Vi har använt oss av det kollegiala lärandets olika delar teori, samtal, praktik och reflektion för att utveckla lärarnas bedömarkompetens. Under hösterminens gång har vi träffat alla undervisande lärare 1,5 h varannan vecka för pedagogiska diskussioner med fokus på bedömning. Den tiden har använts till att hålla arbetet med bildmaterialet ajour, vilket i praktiken har betytt att lärarna har fått sitta i grupper och diskutera hur arbetet går samt var de befinner sig just nu i sin planering. Utöver de samtalen har vi fortsatt att 8

10 fördjupa oss i våra kursplaner genom att göra olika djupdykningar i kursplanernas och kommentarsmaterialets formuleringar. Lagom till terminstart kom Skolverkets bedömningsstöd för grundsärskolans årskurs 1-6 Gilla Läsa Skriva (Skolverket, 2014), vilket kollegiet tyckte var intressant att studera närmare. Vi valde därför att lägga upp tre träffar där vi arbetade med förmåga i taget, vi läste på i materialet och lät lärare ta med sig filmer på sina elever där de tränar den aktuella förmågan. Vi tittade på dessa filmer tillsammans och använde sedan stödmaterialet för att diskutera bedömning och vidareutveckling framåt för den aktuella eleven. Utvärdering Arbetet med bildmaterialet inom matematik och verklighetsuppfattning och torsdagsträffarna utvärderades under en stängningsdag i v. 44. Då fick lärarna dels svara på likadan enkät som i februari, dels göra en skriftlig anonym utvärdering samt delta i en gemensam gruppdiskussion. 9

11 Resultat Vi kommer presentera det resultat som vi i dagsläget kan se utifrån utvärderingar med kollegiet. Förhoppningsvis kommer processen och arbetet med bedömning i vår organisation att fortsätta vilket innebär att vi kanske skulle kunna se ett mer tydligt resultat om vi utvärderar vid ett senare tillfälle. Resultatet bygger dels på en enkät som genomfördes vid två tillfällen, dels på de utvärderingar och samtal som det kollegiala lärandet har gett. Bildmaterialet (mål 1) Arbetet med bildmaterialet har bestått av två delar, under den första tiden av projektet arbetade vi med att ta fram bilder och sammanställa dem utifrån kursplanerna. Under den andra delen har våra kollegor fått testa att arbeta utifrån bildmaterialet. Teknisk lösning Utvärderingarna visar att flera lärare haft problem med olika steg i hanteringen av bilderna som att gå att härleda till rena tekniska anledningar och till ovana vid vissa IT-funktioner. Flera lärarna önskar en bättre, enklare och tydligare digital lösning för att hantera bilderna. Grundsär och inriktning träning Vi har fått en blandad respons på frågor som rör bildmaterialet. Från de lärare som undervisar till största delen i grundsär är gensvaret i stort sett positiv vad det gäller bilderna omfattning och utformning. De lärare som undervisar elever i inriktning träning förmedlade att de hade svårare att använda de bilder vi hade skapat. De ville överlag ha fler bilder att välja mellan och de föreslog att det skulle finnas fotograferade bilder istället för de tecknade bilder som skapas med Inprint. Vissa elever kräver kanske även så specifika bilder att man behöver fotografera just det material eller den uppgift som eleven ska arbeta med. Tidsaspekten kommer även upp från flera håll, vissa bilder kommer kanske fungera även för träning, men det tar lång tid att arbeta in en bild och det har inte rymts i projektet och går därmed, enligt lärarna, inte att utvärdera i nuläget. Lärare, som arbetar med elever inriktning träning, uttrycker att kommunikationen med eleverna underlättas om det endast är en bild som används, och att då vill de använda bilden som uttrycker det centrala innehållet. Detta tror lärarna är för att bilderna på det centrala innehållet är lättare att konkretisera och för att flera bilder gör att det är svårare att hålla fokus. 10

12 Undervisning Det framkom även i utvärderingen att lärare tyckte att de kunde se att det blev lättare att motivera eleven i sitt lärande när man tydliggjorde med mål och bild för arbetsområdet. En lärare anser att bilderna hjälper till att styra upp lektionen, det har helt enkelt förenklat det för läraren att föra tillbaka fokus på uppgiften som ska göras. En lärare uttrycker sig så här: Om något inte fungerat så har jag gjort lite annorlunda till nästa lektion och visat att det är samma bilder och kunskapskrav och så har det oftast lyckats. Ytterligare en vinst som en lärare nämner är att det hjälpt denne att se de olika nivåerna som man kan ha i en klass, för att målen och kunskapskraven är med i planeringen, och då har man som lärare mer koll på nivåerna. Kommunikation Flera lärare lyfter en fördel av att använda bildmaterialet är att det har tydliggjort vad eleverna ska jobba mot. Det handlar både om att lärarna kan kommunicera vad eleverna förväntas uppnå inom ett arbetsområde, men också om att lärare sett att vissa elever vetat vad som ska hända och vad eleven ska arbeta med när de har fått se en viss bild. Andra lärare har snarare uttryckt att de vill tro att eleverna tar till sig bilderna, men att tiden varit för kort för att veta det. Det finns även några lärare som säger att bildmaterialet inte fungerar för alla deras elever. Lärarnas bedömarpraktik (mål 2) Arbetet med att utveckla lärarnas bedömarpraktik har legat som ett fokus i alla träffar som vi haft under året. Vanligt förekommande kommentarer rör hur arbetet med bildmaterialet och arbetssättet där målen tydliggörs på målplanscher i klassrummet har gjort att lärarna fått syn på sitt eget bedömningsarbete. I utvärderingarna säger lärarna att de tycker att träffarna varit viktiga och nyttiga, de har lett till att de pratar mer bedömning med kollegor och att de tänkt mer på bedömningsfrågor. Arbetssättet med bilderna har hjälpt läraren att strukturera planeringen och undervisningen och det har lett till att de ser att de håller den röda tråden genom undervisningen lättare. Några lärare säger att våra gemensamma träffar i kollegiet har det lett till att de själva reflekterat mer kring sina elevers kunskapsnivå och att de testat att höja ribban lite till. Någon uttrycker att de nu kunnat se att enskilda elever som läser efter inriktning träning faktiskt når vissa delar av ett kunskapskrav i grundsär. 11

13 I de kollegiala samtalen under höstterminens torsdagsträffar har framförallt lärare som undervisar elever i inriktning träning uttryckt synpunkter såsom Nu när jag fått mer kunskap om de båda kursplanerna så har det blivit svårare. Flera lärare var tidigare helt säkra på att de bara hade elever som läser efter träningskolans kursplan men efter våra djupdykningar i båda kursplanerna syfte, centralt innehåll och kunskapskraven, har osäkerheten ökat kring om de verkligen bedömer eleverna efter rätt kursplan. Läraren själv Det framkommer från utvärderingarna att just bildmaterialet och arbetssättet gör att det är lättare för läraren att behålla den röda tråden, att läraren påminns om vilka mål som är i fokus och att det därmed blir ett stöd för läraren själv. Man är mer fokuserad på målet så att man inte plockar in för mycket annat. Det är lättare att hålla kvar på ett steg för att inte gå fort fram. Några nämner även att det hjälpt dem att tänka på vilken förmåga eleven ska utveckla inom arbetsområdet, och vilka förmågor som ska bedömas under processens gång. De säger även att användandet har gjort att de tänkt igenom processen helt och hållet redan i planeringsstadiet. En annan vinst som uttrycks är att när man kommunicerar lektionens mål med eleverna blir det även tydligt för all personal som deltar på lektionen. En lärare är så pass öppen och skriver att hen menar att det blivit tydligt att arbetssättet har ändrats vilket har medfört att läraren kan använda varje lektion till sin bedömning. Flera lärare har nämnt att det varit en stor fördel att träffas gemensamt kring arbetet med bildmaterialet och bedömning, en lärare skriver uttryckligen kul att kunna bolla planering med kollegor för att vi är på samma plan. Alla lärarna tycker att arbetet i projektet har varit både stimulerande och nyttigt. Enkät Vi valde att dela ut en enkät vid uppstarten av projektet för att försöka kartlägga personalens uppfattning kring bedömning. Frågeformuläret bestod av 25 påståenden med bifogad skala från 1-5 där 1 står för instämmer ej och 5 står för instämmer helt. Vid andra tillfället blev svarsfrekvensen något färre. Detta beror förmodligen på att enkäten delades ut vid ett tillfälle och skulle lämnas in en vecka senare. Vi försökte påminna och uppmana att enkäten skulle fyllas i och vi fick in lite mer än hälften. Nedan följer några figurer och en tabell över valda delar av resultatet från enkäten. 12

14 Figur 1 :Bedömning en del av undervisningen Note: 32 observationer Källa : Egna beräkningar enkät. Se fråga 12 i bilaga. Utifrån enkäten kan vi se att 20 % av lärarna inte planerade in bedömningen som en del av undervisningen i februari. Vid andra tillfället svarar alla lärare att de, i olika grad, gör överväganden om hur bedömning ska bli en del av undervisningen redan i planeringsstadiet. Figur 2: Elevernas nuläge gentemot målen Note: 34 observationer Källa: Egna beräkningar av enkät. Se fråga 25 i bilaga. Vid båda mätningarna ser vi att alla lärarna svarar att de kontrollerar hur elevernas kunskaper förhåller sig till undervisningens mål. I november svarar 50 % av alla lärare att de instämmer helt, och det är en ökning på nästan 30%. 13

15 Figur 3: Säker på kursplan Note: 33 observationer Källa: Egna beräkningar av enkät. Se fråga 9 i bilaga I februari svarar lärarna att de är ganska säkra på vilken kursplan deras elever läser efter. I november ser vi att osäkerheten har ökat något. Tabell 1: Svarsfrekvens fråga 8 & 13 (hela kollegiet). Note : 70 observationer Källa egna beräkningar av enkät. Se fråga 8 och 13 i bilaga. Fråga: Diskutera bedömning. Jämför vi svaren i februari med november kan vi se att intresset för bedömningsfrågor för hela kollegiet har ökat. Fråga : Insatt i målen för undervisningen. Vid en jämförelse mellan februari och november kan vi se att betydligt fler av medarbetarna är insatta i målen för undervisningen. 14

16 Analys och tolkning Arbetet med utvecklingsprojektet har pågått under året Vi kan se att mycket har hänt på kort tid och vi tror att det kan till viss del förklaras av att det finns ett stort intresse i kollegiet för undervisningsfrågor. De nya kursplanerna implementerades 2011 och vår organisation har arbetat med att skapa rutiner och strukturer för hur det pedagogiska arbetet och dokumentationen ska utformas hos oss. Vi tyckte att vi behövde fortsätta fördjupa oss i arbetet med planering, undervisning och bedömning i våra två kursplaner, grundsär och inriktning träningsär. Detta för att vi behöver få syn på gränsen mellan kursplanerna och bli säkrare på kunskapsnivåerna samt skickligare på att göra korrekta bedömningar. Att ändra eller utveckla ett arbetssätt tar tid. Precis som flera lärare säger i utvärderingarna är vissa delar av projektet svåra att se några direkta resultat på efter så pass kort tid. Framförallt handlar det om projektets viktigaste beståndsdel, elevernas delaktighet i sitt eget lärande. Hur pass användbart bildmaterialet är för att öka kommunikationen med eleverna kring innehåll och bedömning är inte utvärderingsbart fullt ut i dagsläget. Dock vill vi hålla oss hoppfulla då vi själva och några lärare med oss ändå tror att med tid och med aktivt arbete kommer användandet av bildmaterialet öka elevernas förståelse och delaktighet i undervisningen. Elevens delaktighet En av våra viktigaste utgångspunkter med utvecklingsprojektet har varit att vi vill öka elevernas delaktighet i undervisningens olika skeenden. Med delaktighet menar vi i detta avseendet att eleven kan påverka och kommunicera kring sitt eget lärande. Vi tror att om vi använder elevernas språk och konkretiserar förmågor och centralt innehåll med bilder när vi kommunicerar målen ökar möjligheten att eleverna faktiskt förstår vad de ska utveckla och bedömas i och därmed kan delaktigheten öka. En av grundpelarna i den formativa bedömningen handlar om att målen för undervisningen måste vara tydliga för eleverna (Grönlund). Bedömningen ska vara ett stöd för både läraren och eleven för att hitta bästa sätt att gå vidare i undervisningen (Lundahl, 2011). För oss är formativ bedömning ett förhållningssätt som bygger på delaktighet. En viktig aspekt på delaktighet i vår verksamhet menar vi bygger på lärarens lyhördhet för hur undervisningen fungerar för eleven. En lärare uttrycker sig så här, Om något inte fungerat så har jag gjort lite annorlunda till nästa lektion och visat att det är samma bilder och kunskapskrav och så har det oftast lyckats. Detta tolkar vi som ett exempel på formativ bedömning. Grönlund beskriver den formativ bedömningens två syften. Det ena syftet handlar om att vägleda eleven vidare med hjälp av återkoppling där eleven förstår var de befinner sig i sitt lärande, vart de ska och hur eleven 15

17 ska ta sig dit. Det andra syftet handlar om återkoppling till läraren om hur undervisningen landat hos eleverna och vad läraren måste förändra i sin undervisning. Vi tror att elevernas delaktighet kan öka om man använder vårt bildmaterial som ett pedagogiskt verktyg i den formativa bedömningen men precis som flera lärare uttrycker i utvärderingen är det lite för tidigt att se direkta resultat i dagsläget. Dessutom tror vi att finns det en skillnad mellan grundsär och träningssär, dels hur eleverna har möjlighet att tolka bilder, dels förmågan till att kommunicera kring bilder samt byta inarbetade bilder. Röda tråden Vi menar att kvalitén i undervisningen ökar när lärare har en genomtänkt röd tråd genom planering, undervisning och bedömning. Glädjande nog beskriver alla lärare att årets arbete på ett eller annat sätt har hjälpt till att tydliggöra detta för dem själva. Användingen av bildmaterialet tillsammans med mål för arbetsområdet har gjort att de har tänkt igenom den röda tråden, hela vägen genom planering, undervisning och bedömning, redan i planeringsstadiet. I resultatet från enkäten, synliggjort i figur 1, ser vi att fler lärare tar med övervägande om hur bedömning ska bli en del av undervisningen redan i planeringsstadiet vid andra mättillfället. Vi tror att när läraren arbetar grundligt med att förstå, förtydliga och förenkla kursplanernas alla delar skapas en god grundkvalité i undervisningen. Undervisningen blir tydligare och mer strukturerad vilket vi tror gagnar elevens lärande. Lärarna uttrycker i utvärderingarna att bildmaterialet och arbetssättet har hjälpt dem att fokusera på vilken förmåga eleven ska utveckla och bedömas i inom ett arbetsområde. En lärare säger uttryckligen att hon har förändrat sitt arbetssätt under årets gång vilket medför att nu kan läraren använda varje lektion till bedömning.vi tolkar detta som att nu är läraren med medveten och mer genomtänkt i sitt arbetssätt vilket präglar planering, undervisning och bedömning. En lärare uttryckte i gruppdiskussionen att Man är mer fokuserad så att inte plocka in något annat. Det är lättare att hålla kvar på ett steg för att inte gå fort fram. Detta citat synliggör att läraren har lättare att behålla den röda tråden men också att läraren läser av elevens lärprocess vilket i realiteten betyder att eleven är indirekt delaktig i utformningen av undervisningen. Citatets sista del, som handlar om att inte gå för fort fram i undervisningen, kopplar vi ihop med resultatet från figur 2. Denna figur visar att vid det andra mättillfället svarar hälften av lärarna att de instämmer helt med påståendet kring huruvida de kontrollerar hur elevernas kunskaper förhåller sig till undervisningens mål. Detta är en reell ökning från första svarstillfället och vi tror att det beror på att lärarna blivit mer medvetna om vad bedömning kan vara och innebära, men också säkrare på hur de vill och kan arbeta med bedömning i sin undervisning. 16

18 Det kollegiala lärandet Under arbetets gång har vi rört oss inom det kollegiala lärandets olika delar såsom teori, samtal, praktik och reflektion. Vi upplevde att lärarna i vår organisation var motiverade att ta sig an vårt utvecklingsprojekt. Med det menar vi att de var öppna, nyfikna och samtidigt såg nyttan av att få mer kunskap om våra två kursplaner för att kunna göra korrekta bedömningar. När det professionella lärandet inte baseras på elevers och lärares verkliga behov blir det ofta resultatlöst (Timperley, 2013, s. 61). Hos oss såg lärarna verkligen en vinst med att försöka förbättra sitt arbete vilket vi tror, om det förvaltas väl, kommer leda till goda resultat. Under de samtal vi fört i kollegiet har lärare uttryckt att Nu när jag fått mer kunskap om de båda kursplanerna så har det blivit svårare. Samma upplevelse tolkar vi även ligger till grund för resultatet i figur 3, som visar på att osäkerheten kring vilken kursplan eleverna läser efter ökat något hos lärarna. Ökningen är dock marginell, men vi tror att detta ändå visar på att vi är inne i en process där flera lärare ifrågasätter eller funderar på hur de ska tolka kursplanerna och göra korrekta bedömningar. Vi tycker att denna process är mycket positivt för vårt kollegium. Det betyder att det finns både en öppenhet och ett mod hos lärarna som gör att de vågar ifrågasätta både kursplanerna och sig själva, och även att de vågar visa det för varandra. Betydelsen av att lärarna utvecklar trygga relationer där kollegor litar på varandra kan inte nog understrykas, om man ska uppnå goda resultat (Timperley, 2013). Detta ställer dock höga krav på lärarna, det tar kraft och energi att hantera osäkerheten men vi tror och hoppas att det leder till en givande utveckling för både elever och lärare. Till exempel visade det sig vid höstens måluppfyllelsekonferens att några elever blev bedömda efter en annan kursplan än tidigare i enstaka ämnen. Det är för tidigt att säga om detta beror på arbetet vi gjort inom ramen av detta utvecklingsarbete men troligtvis det i alla fall lett till ökad samsyn på tolkningen av våra kursplaner. Vi tror att detta är en viktig del i en fördjupad implementering av de nya kursplanerna i vår organisation. Skolverkets utredning (SOU 2004:98) visar att särskolans undervisning ofta har varit mer omsorgsän kunskapsorienterad. Vi upplever att grundsärskolan har fått ett förändrat uppdrag, till ett mer kunskapsorienterat fokus, i och med de nya kursplanerna som infördes Vår organisation har arbetat med de nya styrdokumenten sedan de infördes men på ett mer fördjupat plan under detta projektarbete och vi kan se att vi kommit ytterligare ett steg i implementeringen. Det finns alltid en risk att delar av den gamla läroplanen lever kvar hos lärare och till stor del fortfarande arbetar efter den förra läroplanen. Det krävs mycket av lärarna för att uppnå en reell förändring så att vi verkligen tar oss an vårt nya kunskapsuppdrag fullt ut. Ett annat fokus som det kollegiala lärandet har haft under årets gång är hjälpmedlens roll i undervisningen. Diskussionerna har berört frågor som vilka hjälpmedel vi får och kan vi använda, 17

19 hur mycket får vi stötta i olika moment och hur vi kan tänka igenom hjälpmedel redan i planeringsfasen av ett arbetsområde. Kollegiet har varit positiva till att använda hjälpmedel i undervisningen men ställt sig frågande till vilka konsekvenser det får för bedömingen. Det fanns en uppenbar tveksamhet till att använda hjälpmedel i bedömningen då man var rädd att hjälpte för mycket och därmed inte gjorde en korrekt bedömning. Även synen på olika funktionshinders nedsättningar blev en faktor i diskussionerna kring hjälpmedel, där hjälpmedel var mer självklara att använda vid vissa funktionsnedsättningar än andra. När stödmaterialet Gilla, Läsa, Skriva kom gav det oss en en del hjälp till att skapa en samsyn i kollegiet kring hur vi ska tolka hjälpmedlens roll i relation till kursplanerna. Hela arbetslaget Ett annat positivt resultat som vi kan utläsa är det faktum att lärare lyfter att arbetssättet med bilder och målplansch gör att undervisningens mål blir tydligt för all personal i arbetslaget. Lärarna uttrycker i utvärderingen att när de kommunicerar lektionens mål med eleverna blir det även tydligt för all personal vilka förmågor som ska utvecklas i arbetet med det centrala innehållet i den specifika lärsituationen. När förmågor lyfts fram på detta sätt kan det överbrygga missförstånd, mellan lärare och övrig personal, som ibland kan uppstå när övriga personal inte fått chans att veta vilket syfte lektionens/uppgiftens innehåll har. Om bildmaterialet kan underlätta kommunikationen med kollegorna så att vi alla fokuserar på rätt saker kommer undervisningen blir tydligare för eleverna, vilket leder till att alla arbetar mot samma mål. Resultatet från enkäten, se tabell 1, förstärker den bild som lärarna tror sig se i sin undervisning, fler medarbetare menar att de är insatta i målen för undervisningen i november jämfört med februari. Vi anser att detta är positivt eftersom vi är övertygade om att all personal i vår verksamhet är viktig, både i undervisningen och i bedömningsarbetet. Flera av våra elever har undervisning i olika en till en situationer, vilket innebär att all personal arbetar mer eller mindre med planerad undervisning och bär därmed viktig information om elevernas lärandeprocess. Vi tror att detta är en utmaning för grundsärskolan överlag, att hitta former och rutiner för att kunna dokumentera elevernas kunskapsutveckling som sker i alla lärsituationer, det vill säga på lektioner, raster, toalettbesök, förflyttningar, matsituationer med mera. I tabell 1 kan vi även se att intresset för att diskutera bedömning i vår organisation har ökat mellan de två mättillfällena. Vi tycker att intresset var relativt högt redan i februari, men glädjande nog har det ökat ännu mer i hela kollegiet under året. Vi tolkar svaren som att det visar på ett engagemang och intresse hos alla i personalen vilket vi är övertygade om leder till en bättre kvalité i undervisningen. Förhoppningsvis kan vår organisation ta hand om det engagemanget, intresse och 18

20 den kunskap som alla olika personalkategorier tillför i planering, undervisning och bedömning, vilket vi anser är en viktig framgångsfaktor för att nå en högre kvalité i grundsärskolan. 19

21 Lärdomar Vi sökte projektpengar för att få chansen att arbeta med två mål, dels att skapa ett bildmaterial, dels att arbeta med lärarnas bedömarpraktik. En lärdom under arbetets gång är att vi har blivit mer övertygade om att bildmaterialet är en del i ett arbetssätt som är starkt sammankopplat med hur lärarna arbetar. Bildmaterialet är ett utvecklat bildstöd som först kommer till sin fulla rätt när man använder det med formativt förhållningssätt. Det formativa förhållningssättet bör prägla lärarens planering, undervisning och bedömning och bildmaterialet är bara ett stöd i kommunikationen med eleverna och övriga i arbetslaget. Det viktiga för läraren är att ta tillvara på det som händer i samspelet med eleverna för att använda det i sin planeringen inför nästa lärsituation. Genom att forma vår undervisning utifrån elevens tankar, förslag och intresse så menar vi att möjliggör elevernas delaktighet. Utmaningen blir att lärarna tar sig tid att använda bildstöd till sina målformuleringar inom något arbetsområde även i fortsättningen. Vår förhoppning är att det blir så eftersom resultatet visar att användningen av bildmaterialet bland annat lett till att lärarna har lättare att hålla den röda tråden i undervisningen och fokus på de förmågor som ska bedömas. Ytterligare en vinst är att kommunikationen underlättas med elever och övrig personal. Vi tror att med eller utan bildmaterial kommer det formativa förhållningssättet att leva kvar som naturlig del i lärarens arbete inom vår organisation. En annan lärdom handlar om bildmaterialets användningsområde för inriktning träning. En av de viktigaste synpunkterna är att för en del av eleverna kommer ett generellt bildmaterial inte vara användbart, utan lärarna kommer istället behöva göra egna bilder ex. fotografera ett specifikt material. De tycker samtidigt att tanken och funktionen med ram runt bilden fyller sitt syfte. Det har även visat sig vara svårt att ta fram bilder som hjälper eleven att förstå vilken förmåga de ska utveckla på träningskolenivå. Förmågorna i kursplanerna är svåra för alla elever att förstå, men för elever som läser inriktning träning blir abstraktionsnivån för hög. Som vi ser det i nuläget är vår rekommendation att man istället fokuserar på en bild på det centrala innehållet. 20

22 Rekommendationer En rekommendation som vi riktar mot vår egen organisation är att ta tillvara på det engagemang och intresse som finns kring bedömningsfrågor. Vi tycker att vi kan se att årets arbete har gett visst resultat redan men är helt övertygade om att vi behöver fortsätta processen för att säkerställa att en reell utveckling ska komma till stånd. En annan rekommendation är att använda filmer på elever och elevmaterial till gemensamma diskussioner kring bedömning. Vi tycker just kombinationen av att använda stödmaterial från skolverket med egna exempel från verksamhet har lett till att vi skapat en större samsyn på våra styrdokument och hur de ska tolkas. I nuläget förvaras vårt bildmaterial i en dropbox vilket inte är en optimal lösning. Om bildmaterialet ska bli mer användarvänligt så behöver ett annat system arbetas fram. Vi har förstått att även andra skolformer är intresserade av att tydliggöra målformuleringar med hjälp av bildstöd, vilket framkommit när vi föreläst om projektarbetet. Bland annat har lärare som undervisar i grundskolans tidigare år och i gymnasiesärskolan visat intresse för att få tillgång till vårt bildmaterial. Ska andra kunna använd vårt bildmaterial behöver vi hitta en annan teknisk lösning än den vi har idag. Utifrån våra erfarenheter i detta projektarbete menar vi att om ett reellt förändringsarbete ska komma till stånd och möjliggöra ökad kvalité i undervisningen är det viktigt att involvera alla i arbetslaget. 21

23 Referenser Barnkonventionen. Hämtad den 12 december 2014 från Grönlund, A. Formativ bedömning - en översikt. Hämtad den 9 december 2014 från fordjupad_lasning_ny.pdf Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts. Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan Stockholm: Fritez. Skolverket (2014). Gilla Läsa Skriva.Bedömningsstöd för grundsärskolans årskurs 1-6. Stockholm: Exakta. SOU 2004 :98. För oss tillsammans: om utbildning och utvecklingstörning. Stockholm: Fritzes. Timperley, H (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. 22

24 Bilaga 1: Enkät Sätt ett kryss i rutan som passar på dig, du besvarar enkäten anonymt. 1) Man Kvinna Övrigt 2) Din uppnådda utbildning: (Har du flera examina, fyll i den högsta) Fritidspedagog Förskollärare Lärare Speciallärare Specialpedagog Annat : 3) Antal år i yrket 4) Antal år inom grundsärskolan 5) Jag undervisar i Ämne/ämnen Ämnesområde/områden Både och 6) Jag är ansvarig för bedömning i Ämne/ ämnen Ämnesområde/områden Både och 23

25 Ej ansvarig Här kommer ett antal påståenden du ska ta ställning till. För varje påstående erbjuds fasta svarsalternativ utifrån en skala på fem steg från alternativet instämmer inte alls (1) till alternativet instämmer helt (5). Svara genom att kryssa det alternativ du tycker stämmer bäst. 7) På min skola är bedömning för lärande något lärarna ofta samtalar om. 8) På min skola finns ett intresse för att läsa och diskutera elevexempel och bedömning. 9) Jag är säker på vilken kursplan mina elever läser efter. 10) Jag är säker på ämnes respektive ämnesområdens kunskapskrav från grundsärskolans A nivå till träningsskolans grundläggande nivå 24

26 11) Jag stämmer av mot kursplanen så att eleverna får med sig alla kunskapsområden inom ämnet jag undervisar i. 12) När jag planerar min undervisning ingår överväganden om hur bedömningen blir en del av undervisningen. 13) Jag förstår och är insatt i målen för undervisningen. 14) Mina elever får medverka i utformningen kring hur uppgifterna ska bedömas. 25

27 15) Jag ser till att eleverna vid behov får ett individuellt stöd för att förstå målen och vad olika uppgifter kräver. 16) Jag upplever att eleverna förstår målen för arbetsområdet. 18) Mina elever är medvetna om vad som krävs för varje kunskapskrav. 19) I min undervisning hjälper jag eleverna att själva se sina styrkor och framsteg. 26

28 20) Jag låter eleverna identifiera styrkor och/eller svagheter i varandras arbeten. 21) Jag ger omedelbar återkoppling för att hjälpa eleverna att ta nästa steg i sitt fortsatta lärande. 22) Jag ser till att återkopplingen inrymmer strategier för hur uppgiften ska lösas framgångsrikt. 23) Jag använder en stor variation bedömningsstrategier så att de passar varje enskild elev. 27

29 24) Jag använder klassrumsbedömningar så att de i undervisningen anpassas till elevernas förståelse ) I mina bedömningar kontrollerar jag regelbundet hur elevernas kunskaper förhåller sig till undervisningens mål. 26) I min undervisning erbjuds eleverna möjligheter att visa sina kunskaper på flera olika sätt. Varmt tack för din medverkan! 28