Kursinformation med litteraturförteckning. Provkonstruktion och bedömning av språkfärdighet 7,5 högskolepoäng

Transkript

1 Kursinformation med litteraturförteckning Provkonstruktion och bedömning av språkfärdighet 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2011

2 Välkommen till Provkonstruktion och bedömning av språkfärdighet, 7,5 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista. Informationen finns även på vår webbplats < där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning Kursen ger ett historiskt perspektiv på synen på språkförmåga och bedömning och knyter an till Europarådets arbete idag. Den syftar också till att sätta provkonstruktion och bedömning i ett pedagogiskt sammanhang och att även granska alternativa bedömningsformer. Tonvikten i kursen ligger på att dels ge en översikt över och diskutera testteori och begrepp, dels koppla aktuella teorier bakom konstruktionen av prov i andra/främmade språk till praktiska moment i provkonstruktion som diskussion av testspecifikationer, utprovning, analys, bedömning och validering. Kursens lärandemål Kursens mål är att du ska kunna 1) lyfta fram och med stöd i relevant litteratur kritiskt resonera kring relevanta frågor för testforskning 2) redogöra för centrala teorier och resultat inom testforskningen 3) använda centrala begrepp inom testforskningen och tillämpa dem vid framtagningen av ett eget prov. Betyg, examination och fortsatta studier En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier framgår nedan. 2(8)

3 Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra i slutet av kursen. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället, dvs. av annat slag än skönlitteratur. Observera att godkänt gymnasiebetyg i svenska eller svenska som andraspråk inte är någon garanti för att man uppfyller dessa krav. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs vidare att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet Arbetsformer Kursen är till stor del nätbaserad och bygger på aktivt deltagande i nätdiskussioner m.m. Campusförlagd undervisning ges vid två tillfällen, i början och slutet av kursen. Vi använder den elektroniska kursplattformen Mondo. Du loggar in via ditt universitetskonto. Du kommer då till fliken för kursen. Under fliken finns meddelanden, information om kursen, 3(8)

4 liksom alla resurser i form av litteraturlista och uppgifter. På Mondo sker diskussioner och här lägger du in de uppgifter du har gjort. Tänk på att det är viktigt att respektera tider för inlämning av uppgifter så att tidplanen kan hållas, speciellt när du ger respons till de andra deltagarna i kursen. Vi går igenom funktionerna på Mondo under den första träffen. Vi träffas sedan kontinuerligt på kursplattformen på nätet. Här är några råd när man deltar i en nätkurs: Logga in dig på plattformen så fort som möjligt. Prova dig fram och försök att lära dig de olika funktionerna. Försök att logga in varje dag för att se om det finns nya meddelanden. Var aktiv och delta i chatt eller diskussionsforum för att visa att du finns med. Delta på ett konstruktivt sätt genom att hålla dig till frågan, ämnet, uppgiften etc. Var uppmuntrande när du interagerar med andra. Närvaro Närvaron är obligatorisk på campusundervisningen. Examination Examination sker genom en individuell skriftlig rapport, respons på en annan students rapport samt inlämningsuppgifter. Betygskriterier För godkänt betyg på kursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Betyget på kursen avgörs av det lägsta omdömet, t.ex. lärandemål 1 = A, lärandemål 2 = C, lärandemål 3 = B ger betyg C på kursen. A 1) Studenten lyfter fram relevanta frågor för testforskningen, redovisar dem stringent och koncist och resonerar kritiskt kring dem med stöd av argument från relevant litteratur. 2) Studenten redogör för centrala teorier och resultat inom testforskningen med tydlig och konsekvent koppling mellan teori och resultat. testforskningen på ett sätt som både överensstämmer med modern vetenskap och praxis och som samtidigt belyser begränsningarna i deras användning. B 1) Studenten lyfter fram relevanta frågor för testforskningen, redovisar dem stringent och koncist och resonerar kritiskt kring dem med stöd av argument från relevant litteratur. 4(8)

5 2) Studenten redogör för centrala teorier och resultat inom testforskningen med tydlig och konsekvent koppling mellan teori och resultat. testforskningen på ett sätt som konsekvent överensstämmer med modern vetenskap och praxis. C 1) Studenten lyfter fram frågor som oftast är relevanta för testforskningen, redovisar dem med viss precision och något argument hämtat från relevant litteratur samt med visst kritiskt resonemang. 2) Studenten redogör för centrala teorier inom testforskningen, om än lite ofullständigt, och för några av de centrala resultaten och gör någon relevant koppling mellan teori och resultat. testforskningen på ett sätt som så gott som konsekvent överensstämmer med modern vetenskap och praxis. D 1) Studenten lyfter fram frågor som oftast är relevanta för testforskningen, redovisar dem med viss precision och något argument hämtat från relevant litteratur samt med visst kritiskt resonemang. 2) Studenten redogör för centrala teorier inom testforskningen, om än lite ofullständigt, och för några av de centrala resultaten och gör någon relevant koppling mellan teori och resultat. testforskningen på ett sätt som oftast överensstämmer med modern vetenskap och praxis och som inte röjer någon allvarlig missuppfattning av begreppen. E 1) Studenten lyfter fram någon relevant fråga för testforskningen, redovisar den med något argument som kan härledas från relevant litteratur och med en antydan till kritiskt resonemang. 2) Studenten redogör för någon central teori inom testforskningen, om än lite ofullständigt, och för några av de centrala resultaten, dock utan någon relevant koppling mellan teori och resultat. testforskningen på ett sätt som ofta överensstämmer med modern vetenskap och praxis men som någon gång tyder på en viss missuppfattning. 5(8)

6 Fx 1) Studenten lyfter fram relevanta frågor för testforskningen bara sporadiskt och/eller knyter inte redovisningen till relevant litteratur. Och/eller 2) Studenten redogör inte (annat än skenbart) för någon central teori inom testforskningen och/eller redogör för bara några få resultat. Och/eller testforskningen på ett sätt som bara ibland överensstämmer med modern vetenskap och praxis eller som tyder på en allvarlig missuppfattning av ett eller flera begrepp. F 1) Studenten skiljer inte relevanta frågor från irrelevanta. Och/eller 2) Studenten redogör inte för någon central teori inom testforskningen och inte heller för annat än några få resultat eller brottstycken av sådana. Och/eller testforskningen på ett sätt som visar på allvarliga missuppfattningar eller kan inte namnen på begreppen. 6(8)

7 Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Alderson, J. Charles & Banerjee, Jayanti Language testing and assessment (Part 2). I: Language teaching 35. S Hämtas på e-tidskrifter Language testing. Buck, Gary Assessing listening. Cambridge: Cambridge University Press. Kap 1 5. (153 s.) Corell, Margaretha & Sundberg, Gunlög Handbok för produktion av språktest, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet (77 s.) (utgår ht-11) Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning skolverket: Skolverkets publikationsdatabas. Kap McNamara, Tim Language Testing. Oxford: Oxford University Press. (119 s.) Materials for the guidance of Test Item Writers (1995). < >. (198 s.) The PISA 2003 Assessment Framework Mathematics, Reading, Science and Problem Solving Knowledge and Skills. OECD. Reading Literacy. < S Sundberg, Gunlög. Att bedöma texter I: Språkvård 2 / 2002 även i Textvård : att läsa, skriva och bedöma texter Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S (6 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Wrigstad, Thomas Sfi-provet som bedömningsinstrument teoretiska och praktiska perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S (27 s.) En artikel ur tidskrifterna Language Testing eller Language Assessment Quarterly. (Väljs i samråd med läraren.) 7(8)

8 Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 8(8)