Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.

Transkript

1 Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen (USS101) Betygskriterierna grundas på kursplanens förväntade studieresultat. För liga betygskriterier gäller att de skriftliga uppgifterna, inklusive hemtentamen, ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande normer för språkriktighet. 1. redogöra för och analysera grundläggande aspekter av het, språklig mångfald och variation i olika samhälleliga sammanhang 2. reflektera över och problematisera egna och andras attityder, värderingar och förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald 3. problematisera förhållandet språk, identitet, etnicitet 4. redogöra för och förklara grundläggande begrepp och centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språklig mångfald i samhället, diskutera samband mellan dessa 5. analysera faktorer som påverkar språkbyte eller språkbevarande hos minoritetsgrupper. Betygskriterier A för och analyserar grundläggande aspekter av het, språklig mångfald och variation i olika samhälleliga sammanhang kritiskt, insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt, med förankring i kurslitteraturen. med reflekterar över och problematiserar egna och andras attityder, värderingar och förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald kritiskt, insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt, med förankring i kurslitteraturen. med problematiserar förhållandet språk, identitet, etnicitet kritiskt, insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt, med förankring i kurslitteraturen. för och förklarar grundläggande begrepp och centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språklig mångfald i samhället, diskutera samband mellan dessa, 1

2 B C D kritiskt, insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt, med förankring i kurslitteraturen. analyserar faktorer som påverkar språkbyte eller språkbevarande hos minoritetsgrupper kritiskt, insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt, med förankring i kurslitteraturen. för och analyserar grundläggande aspekter av het, språklig mångfald och variation i olika samhälleliga sammanhang kritiskt, analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. Terminologi används huvudsakligen med reflekterar över och problematiserar egna och andras attityder, värderingar och förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald kritiskt, analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. Terminologi används huvudsakligen med problematiserar förhållandet språk, identitet, etnicitet kritiskt, analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. för och förklarar grundläggande begrepp och centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språklig mångfald i samhället, diskutera samband mellan dessa, kritiskt, analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. analyserar faktorer som påverkar språkbyte eller språkbevarande hos minoritetsgrupper kritiskt, analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. för och analyserar grundläggande aspekter av het, språklig mångfald och variation i olika samhälleliga sammanhang analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. huvudsakligen med reflekterar över och problematiserar egna och andras attityder, värderingar och förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. huvudsakligen med problematiserar förhållandet språk, identitet, etnicitet huvudsakligen analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. för och förklarar grundläggande begrepp och centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språklig mångfald i samhället, diskutera samband mellan dessa, analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. analyserar faktorer som påverkar språkbyte eller språkbevarande hos minoritetsgrupper analytiskt sätt, med förankring i kurslitteraturen. för och analyserar grundläggande aspekter av het, språklig mångfald och variation i olika samhälleliga sammanhang med viss grad av analytiskt förhållningssätt, med förankring i kurslitteraturen. till viss del med reflekterar över och problematiserar egna och andras attityder, värderingar 2

3 E Fx F och förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald med viss grad av analytiskt förhållningssätt, med förankring i kurslitteraturen. till viss del med problematiserar förhållandet språk, identitet, etnicitet med viss grad av analytiskt förhållningssätt, med förankring i kurslitteraturen. för och förklarar grundläggande begrepp och centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språklig mångfald i samhället, diskutera samband mellan dessa, med viss grad av analytiskt förhållningssätt, med förankring i kurslitteraturen. analyserar faktorer som påverkar språkbyte eller språkbevarande hos minoritetsgrupper med viss grad av analytiskt förhållningssätt, med förankring i kurslitteraturen. för och analyserarar grundläggande aspekter av het, språklig mångfald och variation i olika samhälleliga sammanhang med viss förankring i kurslitteraturen. till viss del med reflekterar över och problematiserar egna och andras attityder, värderingar och förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald med viss förankring i kurslitteraturen. till viss del med problematiserar förhållandet språk, identitet, etnicitet med viss förankring i kurslitteraturen. för och förklarar grundläggande begrepp och centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språklig mångfald i samhället, diskutera samband mellan dessa med viss förankring i kurslitteraturen. analyserar faktorer som påverkar språkbyte eller språkbevarande hos minoritetsgrupper med viss förankring i kurslitteraturen. uppnår inte lägst betyget E för ett av de förväntade studieresultaten. Komplettering behövs. uppnår inte lägst betyget E för två eller fler av de förväntade studieresultaten. Delkurs 2: Svenskans grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen (CTS112) 1. beskriva det svenska språksystemet (morfologiska, syntaktiska, semantiska och lexikala aspekter) ur ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv 2. använda grundläggande grammatiska begrepp. 3

4 Betygskriterier examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter och en salstentamen. Inlämningsuppgifterna bedöms enligt en tvågradig skala med betygen G eller U. Salstentamen bedöms enligt en sjugradig betygsskala (A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräckligt, FX = Otillräckligt, F = Helt otillräckligt). För godkänt slutbetyg på kursen krävs: betyget G på liga inlämningsuppgifter lägst betyg E på salstentamen uppfyllt närvarokrav. Slutbetyget på kursen avgörs av betyget på salstentamen. För de godkända betygen finns också ett generellt kriterium att skriftliga inlämningsuppgifter och salstentamen ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande språkliga normer för svensk sakprosa och språkriktighet. Förväntat studieresultat 2 (för inlämningsuppgifter) G beskriver svenskans semantik och lexikon ur ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv till övervägande del korrekt sätt. U Kriterierna för godkänt uppfylls inte. använder grundläggande grammatiska begrepp inom semantik och lexikon till övervägande del korrekt. Förväntat studieresultat 1 (för salstentamen) A B C beskriver svenskans morfologi och syntax) ur och ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv korrekt och systematiskt sätt. beskriver svenskans morfologi och syntax ur ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv i det närmaste korrekt sätt. beskriver svenskans morfologi och syntax ur ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv till mycket stor del korrekt sätt. använder grundläggande grammatiska begrepp inom morfologi och syntax korrekt. använder grundläggande grammatiska begrepp inom morfologi och syntax i det närmaste korrekt. använder grundläggande grammatiska begrepp inom morfologi och syntax till mycket stor del korrekt. 4

5 D E beskriver svenskans morfologi och syntax ur ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv till stor del korrekt sätt. beskriver svenskans morfologi och syntax ur ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv till viss del korrekt sätt. använder grundläggande grammatiska begrepp inom morfologi och syntax till stor del korrekt. använder grundläggande grammatiska begrepp inom morfologi och syntax till viss del korrekt. Fx beskriver antingen svenskans morfologi eller svenskans syntax ur ett tvärspråkligt perspektiv och andraspråksinlärningsperspektiv till viss del korrekt sätt och/eller studenten använder inte grundläggande grammatiska begrepp inom morfologi och syntax till viss del korrekt. F Kriterierna för betyg E uppfylls inte. Delkurs 3: Andraspråksinlärning och tvåspråkig utveckling, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen (CTS103) 1. redogöra för och diskutera olika teorier om och utveckling 2. redogöra för och diskutera hos barn och vuxna hur utveckling på 3. andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket 4. förklara sociala och individuella faktorers inverkan på modersmålets roll i utveckling av andraspråket 5. analysera andraspråksanvändares talade och skrivna texter med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv. För godkänt betyg krävs att liga förväntade studieresultat är uppfyllda (minst betyget E). Alla förväntade studieresultat väger lika tungt vid bedömningen. A B C D E olika teorier om andraspråksinlärning och utveckling kritiskt, insiktsfullt, analytiskt olika teorier om andraspråksinlärning och utveckling kritiskt, insiktsfullt och olika teorier om andraspråksinlärning och utveckling olika teorier om andraspråksinlärning och utveckling med viss grad av analytiskt förhållningssätt. gör en ansats att redogöra för och diskutera olika teorier om andraspråksinlärning och utveckling. 5

6 och självständigt sätt. med hos barn och vuxna hur utveckling på andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket kritiskt, insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt. med huvudsakligen med hos barn och vuxna hur utveckling på andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket på ett kritiskt, huvudsakligen med huvudsakligen med hos barn och vuxna hur utveckling på andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket på ett huvudsakligen med till viss del med hos barn och vuxna hur utveckling på andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket med viss grad av analytiskt förhållningssätt. till viss del med till viss del med gör en ansats att redogöra för och diskutera hos barn och vuxna hur utveckling på andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket. till viss del med förklarar sociala och individuella faktorers inverkan på modersmålets roll i utveckling av andraspråket insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt. förklarar sociala och individuella faktorers inverkan på modersmålets roll i utveckling av andraspråket förklarar sociala och individuella faktorers inverkan på modersmålets roll i utveckling av andraspråket huvudsakligen förklarar sociala och individuella faktorers inverkan på modersmålets roll i utveckling av andraspråket huvudsakligen gör en ansats att förklara sociala och individuella faktorers inverkan på modersmålets roll i utveckling av andraspråket. G/U:skala: G: analyserar andraspråksanvändares talade och skrivna texter med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv tillfredsställande sätt. U: analyserar inte andraspråksanvändares talade och skrivna texter med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv tillfredsställande sätt. Fx uppfyller inte ett av kriterierna för betyg E. F uppfyller inte två eller flera av kriterierna för E. 6

7 Delkurs 4: Språk, lärande, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen (USS104) 1. redogöra för, diskutera och värdera olika organisationsmodeller för tvåspråkig undervisning för andraspråksanvändare, modersmålets roll och användning i skola och klassrum 2. redogöra för och diskutera hur multimodala resurser kan samverka i hur språkliga dimensioner i skolämnen kan behandlas i skolundervisningen 3. redogöra för centrala aspekter av språkliga dimensioner i skola och utbildning såsom prototypiska skillnader mellan olika språkliga register 4. planera undervisning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. A B C D E för, diskuterar och värderar olika organisationsmodel ler för tvåspråkig undervisning för andraspråksanvänd are, modersmålets roll och användning i skola och klassrum insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt. för, diskuterar och värderar olika organisationsmodel ler för tvåspråkig undervisning för andraspråksanvänd are, modersmålets roll och användning i skola och klassrum för, diskuterar och värderar olika organisationsmodel ler för tvåspråkig undervisning för andraspråksanvänd are, modersmålets roll och användning i skola och klassrum huvudsakligen för, diskuterar och värderar olika organisationsmodel ler för tvåspråkig undervisning för andraspråksanvänd are, modersmålets roll och användning i skola och klassrum, med viss grad av analytiskt förhållningssätt. gör en ansats att redogöra för, diskutera och värdera olika organisationsmodel ler för tvåspråkig undervisning för andraspråksanvänd are, modersmålets roll och användning i skola och klassrum. 7

8 hur multimodala resurser kan samverka i hur språkliga dimensioner i skolämnen kan behandlas i skolundervisninge n insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt. hur multimodala resurser kan samverka i hur språkliga dimensioner i skolämnen kan behandlas i skolundervisninge n hur multimodala resurser kan samverka i hur språkliga dimensioner i skolämnen kan behandlas I skolundervisninge n huvudsakligen hur multimodala resurser kan samverka i hur språkliga dimensioner i skolämnen kan behandlas I skolundervisninge n, med viss grad av analytiskt förhållningssätt. gör en ansats att redogöra för och diskutera hur multimodala resurser kan samverka i hur språkliga dimensioner i skolämnen kan behandlas i skolundervisningen. för centrala aspekter av språkliga dimensioner i skola och utbildning på ett insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt. Terminologi används med för centrala aspekter av språkliga dimensioner i skola och utbildning på ett Terminologi används huvudsakligen med för centrala aspekter av språkliga dimensioner i skola och utbildning på ett huvudsakligen Terminologi används huvudsakligen med för centrala aspekter av språkliga dimensioner i skola och utbildning, med viss grad av analytiskt förhållningssätt. Terminologi används till viss del med gör en ansats att redogöra för centrala aspekter av språkliga dimensioner i skola och utbildning. Terminologi används till viss del med G/U:skala G: uppvisar förmåga att planera undervisning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. U: uppvisar inte förmåga att planera undervisning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Fx: uppfyller inte ett av kriterierna för betyg E. Hela eller delar av examinationen måste göras om eller kompletteras. F: uppfyller inte två eller flera av kriterierna för E. uppfyller inte kurskraven. Examinationen måste göras om eller kursen läsas på nytt. 8

9 Delkurs 5: Svenskans uttal i ett inlärningsperspektiv, 7,5 hp Betygskriterierna färdigställs och publiceras senast vid kursstart. Delkurs 6: Bedömning av språkfärdighet, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen (NSS204) 1. redogöra för några relevanta teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och diskutera deras relevans för bedömning; 2. resonera om för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang; 3. resonera om principer för planering, operationalisering och genomförande av olika slag av bedömning/prov och diskutera möjliga slutsatser utifrån resultatet. Betygskriterier 1 och 2 betygsätts enligt en sjugradig skala, där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända betyg. Förväntat studieresultat 3 har en tvågradig skala (G/U). Det lägsta betyget avgör betygsättningen på delkursen. För godkänt betyg på delkursen krävs att liga förväntade studieresultat är uppfyllda (minst E/G) A B för teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och diskuterar deras relevans för bedömning tydligt och korrekt sätt. för teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och diskuterar deras relevans för bedömning tydligt och i det närmaste korrekt sätt. resonerar om för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang på ett självständigt, systematiskt och kritiskt sätt med förankring i relevant litteratur. resonerar om för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang på ett systematiskt och kritiskt sätt med förankring i relevant litteratur. 9

10 C D för resonerar om för- och teoretiska modeller av nackdelar med olika andraspråkskompetens och bedömningsformer i relation andraspråksinlärning och till syfte och sammanhang på diskuterar deras relevans ett huvudsakligen systematiskt för bedömning till och kritiskt sätt med förankring i stora delar tydligt och korrekt relevant litteratur. sätt. för teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och diskuterar deras relevans för bedömning i huvudsak tydligt och korrekt sätt. resonerar om för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang på ett huvudsakligen systematiskt och kritiskt sätt med anknytning till relevant litteratur. E/G för teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och diskuterar deras relevans för bedömning i huvudsak korrekt sätt och utan allvarliga missuppfattningar. Fx inte för teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och diskuterar deras relevans för bedömning i huvudsak korrekt sätt, eller uppvisar någon allvarlig missuppfattning. resonerar om för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang på ett någorlunda systematiskt och kritiskt sätt med anknytning till relevant litteratur. har svårigheter att systematiskt sätt resonera om för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang och/eller anknyter i liten utsträckning till relevant litteratur. resonerar om principer för planering, operationalisering och genomförande av olika slag av bedömning/prov och diskuterar möjliga slutsatser sätt som är förankrat i litteraturen. resonerar inte om principer för planering, operationalisering och genomförande av olika slag av bedömning/prov eller diskuterar inte möjliga slutsatser sätt som är förankrat i litteraturen. F inte för teoretiska modeller av andraspråkskompetens och andraspråksinlärning och diskuterar deras relevans för bedömning och/eller redogör med flera allvarligare missuppfattningar. beskriver och/eller problematiserar inte för- och nackdelar med olika bedömningsformer i relation till syfte och sammanhang och/eller anknyter inte till relevant litteratur. resonerar inte om principer för planering, operationalisering och genomförande av olika slag av bedömning/prov och diskuterar inte möjliga slutsatser sätt som är förankrat i litteraturen. 10

11 Delkurs 7: Litteracitet och lärande, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen (USS203) 1. redogöra för och diskutera litteracitet första- och andraspråk hos barn, unga och vuxna ur ett samhälls- och utbildningsperspektiv 2. analysera och diskutera kognitiva, sociala och pedagogiska faktorer i individperspektiv som påverkar litteracitet på andraspråket, till exempel läs- och skrivsvårigheter och betydelsen av litteracitet på förstaspråket 3. diskutera och problematisera i förhållande till specialiserat språkbruk och skolans ämnesspråk. A B C D E för för för för gör en och diskuterar litteracitet första- och och diskuterar litteracitet första- och andraspråk hos barn, andraspråk hos barn, unga och vuxna ur ett samhälls- och utbildningsperspektiv insiktsfullt, analytiskt och självständigt sätt. analyserar och diskuterar kognitiva, sociala och pedagogiska faktorer i individperspektiv som påverkar litteracitet på andraspråket litteraturförankrat, självständigt sätt. unga och vuxna ur ett samhälls- och utbildningsperspektiv och diskuterar litteracitet första- och andraspråk hos barn, unga och vuxna ur ett samhälls- och utbildningsperspektiv huvudsakligen och diskuterar litteracitet första- och andraspråk hos barn, unga och vuxna ur ett samhälls- och utbildningsperspektiv, med viss grad av analytiskt förhållningssätt. ansats att redogöra för och diskutera litteracitet första- och andraspråk hos barn, unga och vuxna ur ett samhälls- och utbildningsperspektiv. analyserar analyserar analyserar gör en och diskuterar och diskuterar och diskuterar ansats att med kognitiva, sociala och kognitiva, sociala och kognitiva, sociala och förankring i pedagogiska faktorer pedagogiska faktorer pedagogiska faktorer litteraturen analysera i individperspektiv som påverkar litteracitet på andraspråket i individperspektiv som påverkar litteracitet på andraspråket huvudsakligen i individperspektiv som påverkar litteracitet på andraspråket, med viss grad av insikt och diskutera kognitiva, sociala och pedagogiska faktorer i individperspektiv som påverkar litteraturförankrat, litteraturförankrat och och litteracitet på och insiktsfullt sätt. insiktsfullt sätt. litteraturförankring. andraspråket 11

12 diskuterar och problematiserar i förhållande till specialiserat språkbruk och skolans ämnesspråk kritiskt, analytiskt och självständigt sätt. diskuterar och problematiserar i förhållande till specialiserat språkbruk och skolans ämnesspråk kritiskt och diskuterar och problematiserar i förhållande till specialiserat språkbruk och skolans ämnesspråk diskuterar och problematiserar i förhållande till specialiserat språkbruk och skolans ämnesspråk, med viss grad av analytiskt förhållningssätt. gör en ansats att diskutera och problematisera i förhållande till specialiserat språkbruk och skolans ämnesspråk Fx: uppfyller inte ett av kriterierna för betyg E. Hela eller delar av examinationen måste göras om eller kompletteras. F: uppfyller inte två eller flera av kriterierna för E. uppfyller inte kurskraven. Examinationen måste göras om eller kursen läsas på nytt. Delkurs 8: Andraspråksanvändning i sociala praktiker, 7,5 hp Fastställda av prefekten (NSS202) 1. redogöra för teorier och metoder i praxisinriktad andraspråksforskning 2. beskriva och problematisera andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv med stöd i relevant litteratur 3. redovisa muntliga och skriftliga kontakter med praktik- och arbetsplatser 4. resonera kring etiska frågor som rör olika former av datainsamling Betygskriterier För godkänt betyg på kursen krävs att liga lärandemål är uppfyllda med minst betyget E. Mål 1 och 2 graderas i A E och väger lika. Lägst delbetyg avgör slutbetyg. 12

13 A B C för teorier och metoder i praxisinriktad andraspråksforskning tydligt, relevant och korrekt sätt. för teorier och metoder i praxisinriktad andraspråksforskning tydligt, relevant och i det närmaste korrekt sätt. för teorier och metoder i praxisinriktad andraspråksforskning till stora delar tydligt, relevant och korrekt sätt. beskriver och problematiserar andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv självständigt, systematiskt och kritiskt sätt med förankring i relevant litteratur. beskriver och problematiserar andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv systematiskt och kritiskt sätt med förankring i relevant litteratur. beskriver och problematiserar andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv huvudsakligen systematiskt och kritiskt sätt med förankring i relevant litteratur. redovisar muntliga och skriftliga kontakter med praktik- och arbetsplatser tydligt sätt. resonerar kring etiska frågor som rör olika former av datainsamling på ett sätt som överensstämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar. D E för teorier och metoder i praxisinriktad andraspråksforskning i huvudsak tydligt, relevant och korrekt sätt. för teorier och metoder i praxisinriktad andraspråksforskning i huvudsak korrekt sätt och utan allvarliga missuppfattningar. beskriver och problematiserar andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv huvudsakligen systematiskt och kritiskt sätt med anknytning till relevant litteratur. beskriver och problematiserar andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv någorlunda systematiskt och kritiskt sätt med anknytning till relevant litteratur.. Fx inte för teorier och metoder har svårigheter att på ett systematiskt sätt beskriva och redovisar inte resonerar kring 13

14 F i praxisinriktad andraspråksforskning i huvudsak korrekt sätt eller med någon allvarlig missuppfattning. inte för teorier och metoder i praxisinriktad andraspråksforskning och/eller redogör med flera allvarligare missuppfattningar. problematisera andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv och/eller anknyter i liten utsträckning till relevant litteratur. beskriver och/eller problematiserar inte andraspråkstalares språkbruk på praktik- och arbetsplatser ur pragmatiska och interaktionella perspektiv och/eller anknyter inte till relevant litteratur. muntliga och skriftliga kontakter med praktik- och arbetsplatser tydligt sätt. redovisar inte muntliga och skriftliga kontakter med praktik- och arbetsplatser tydligt sätt. etiska frågor som rör olika former av datainsamling på ett sätt som inte överensstämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar. resonerar kring etiska frågor som rör olika former av datainsamling på ett sätt som inte överensstämmer med vedertagna vetenskapliga uppfattningar. Delkurs 9: Teori och metod inom andraspråksforskning, 7,5 hp 1. med ett kritiskt förhållningssätt ta del av och diskutera ett brett urval vetenskapliga artiklar ( till viss del även utredningsarbeten) inom andraspråks- och tvåspråkighetsforskning, i synnerhet ur ett vetenskapsmetodologiskt perspektiv 2. med utgångspunkt i grundläggande kunskaper om vetenskapsteori, vetenskaplig metod och teoribildningar inom andraspråksforskningen föreslå plausibla forskningsupplägg för ett antal givna frågeställningar diskutera problem förknippade med föreslagna upplägg, härvid beaktande forskningsetiska principer 3. visa insikt om relationen mellan andraspråksforskning och det omgivande samhället ur olika aspekter Betygskriterier A. har utomordentligt sätt uppfyllt de förväntade studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat synnerligen god förmåga till självständiga, nytänkande och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en utomordentligt analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom andraspråks- och tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är utmärkt, särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. B. har mycket bra sätt uppfyllt de förväntade studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat mycket god förmåga till självständiga, nytänkande och kritiska resonemang om 14

15 företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en god analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom andraspråks- och tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är utmärkt, särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. C. har bra sätt uppfyllt studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat god förmåga till självständiga och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en god analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom andraspråks- och tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är till stora delar mycket bra, särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. D. har mer än acceptabelt sätt uppfyllt studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat förmåga till självständiga och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en till stora delar god analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom andraspråks- och tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är till stora delar bra (dock med några svagheter) särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. E. har acceptabelt sätt uppfyllt studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat förmåga till självständiga och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om tillfredsställande analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom andraspråks- och tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är acceptabel, bl.a. med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. Fx. har inte kunnat uppvisa färdigheter som motsvarar alla förväntade studieresultat. Examination måste göras om eller i relevanta fall kompletteras. F. har visat bristande förståelse av kursinnehållet och bristande förmåga att uppfylla de förväntade studieresultaten. Examinationen måste göras om eller delkursen läsas på nytt. 15