Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Transkript

1 Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat (lärandemål) Vid delkursens slut ska du kunna 1. beskriva svenskans ljud, olika accenter och andra prosodiska drag 2. analysera ett samtal och göra en enklare transkription 3. ta ställning till olika språkriktighetsfrågor, t ex hur svordomar, slang och andra informella medel fungerar och förstå skillnaden mellan talat och skrivet språk. Betygskriterier A är godkända betyg och x är underkända. ör godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst ). Vid betygsättningen väger alla lärandemålen lika. Som betyg på delkursen sätts ett medelvärde av de olika lärandemålens omdömen. A Studenten beskriver felfritt svenskans ljud, accenter och andra prosodiska drag. Studenten redogör korrekt och uttömmande för skillnader mellan talat och skrivet språk och behärskar väl transkriptionsnotation samt samtalsanalytiska begrepp. Studenten resonerar, med mycket god förankring i relevant litteratur, självständigt och kritiskt om språkvariation och attityder till talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer. B Studenten beskriver med mycket få fel svenskans ljud, accenter och andra prosodiska drag. Studenten redogör korrekt och utförligt för skillnader mellan talat och skrivet språk och behärskar transkriptionsnotation samt samtalsanalytiska begrepp. Studenten resonerar, med god förankring i relevant litteratur, självständigt och kritiskt om språkvariation och attityder till talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer. 1

2 C Studenten beskriver med få fel svenskans ljud, accenter och andra prosodiska drag. Studenten redogör korrekt för skillnader mellan talat och skrivet språk, kan transkribera tal och använda samtalsanalytiska begrepp. Studenten resonerar, med god förankring i relevant litteratur, i viss mån kritiskt om språkvariation och attityder till talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer. Studenten beskriver i huvudsak korrekt svenskans ljud, accenter och andra prosodiska drag. Studenten redogör i huvudsak korrekt för skillnader mellan talat och skrivet språk och kan någorlunda transkribera tal och använda samtalsanalytiska begrepp. Studenten resonerar, med förankring i relevant litteratur, i viss mån kritiskt om språkvariation och attityder till talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer. Studenten beskriver någorlunda korrekt svenskans ljud, accenter och andra prosodiska drag. Studenten redogör någorlunda korrekt för skillnader mellan talat och skrivet språk och kan någorlunda transkribera tal och använda samtalsanalytiska begrepp. Studenten resonerar, med viss förankring i relevant litteratur, om språkvariation och attityder till talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer. x Studenten beskriver inte samtliga relevanta aspekter på svenskans ljud, accenter och andra prosodiska drag studenten beskriver inte med tillräcklig säkerhet. Studenten redogör endast i begränsad omfattning för skillnader mellan talat och skrivet språk och kan inte använda transkriptionsnotation samtalsanalytiska begrepp utan ett större antal felaktigheter. Studenten resonerar, med oklar förankring i relevant litteratur, om språkvariation och attityder till talspråkliga varieteter och skriftspråkliga normer. Studenten beskriver med ett stort antal fel svenskans ljud, accenter och andra prosodiska drag. elkurs 2: Muntlig framställning, 7,5 hp örväntade studieresultat (lärandemål) Vid delkursens slut ska du kunna 1. framföra muntliga presentationer anpassade efter syfte, situation och mottagare 2. i tal tillämpa regler för svenskt uttal (såväl enskilda ljud som prosodi) 2

3 Betygskriterier A är godkända betyg och x är underkända. ör godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst ). Vid betygsättningen väger alla lärandemålen lika. Som betyg på delkursen sätts ett medelvärde av de olika lärandemålens omdömen. A 1. Studenten är idiomatisk i sitt tal och har ett nästan brytningsfritt uttal. 2. Studenten kan presentera en klar och flytande beskrivning argumentation som i stil passar sammanhanget. Studenten kan presentera en effektiv logisk struktur som hjälper mottagaren att lägga märke till och minnas viktiga punkter. Studenten kan utnyttja retoriska och tekniska hjälpmedel på ett relevant och effektivt sätt för att framföra sitt budskap. B 1. Studenten är inte fullt idiomatisk i sitt tal och talar med viss brytning som dock inte försvårar förståelsen. 2. Studenten kan klart och detaljerat beskriva olika ämnesområden med sidoteman och anknytningar. Studenten kan utveckla speciella aspekter samt runda av framställningen med en konsekvent slutsats. Studenten kan utnyttja retoriska och tekniska hjälpmedel på ett relevant och effektivt sätt för att framföra sitt budskap. C 1. Studenten talar med viss brytning som dock inte nämnvärt försvårar förståelsen, vare sig i fråga om uttal av enskilda ljud i fråga om prosodi. Studenten gör enstaka grammatiska fel och ordfel som dock inte hindrar förståelsen. 2. Studenten kan klart och detaljerat beskriva olika ämnesområden med sidoteman och anknytningar. Studenten kan förklara en ståndpunkt och ange för- och nackdelar med olika alternativ. Studenten kan utnyttja retoriska och tekniska hjälpmedel på ett relevant och någorlunda effektivt sätt för att framföra sitt budskap. 1. Studenten talar begriplig svenska med avseende på uttal, såväl enskilda ljud som prosodi och grammatik och ordförråd så att en infödd lyssnare inte behöver anstränga sig för att förstå. 2. Studenten kan beskriva komplicerade ämnesområden, utan egentliga oklarheter. Studenten kan förklara en ståndpunkt och ange för- och nackdelar med olika alternativ. Studenten kan utnyttja retoriska och tekniska hjälpmedel på ett relevant sätt för att framföra sitt budskap. 1. Studenten talar begriplig svenska med avseende på uttal, men kan ha svårigheter med vissa enskilda ljud prosodi och/ gör en del grammatiska misstag, så att en infödd lyssnare måste anstränga sig för att förstå jämfört med när någon med svenska som förstaspråk talar. 3

4 2. Studenten kan beskriva olika ämnesområden, med bara enskilda oklarheter. Studenten kan förklara en ståndpunkt och ange för- och nackdelar med olika alternativ. Studenten kan utnyttja retoriska och tekniska hjälpmedel med viss osäkerhet i fråga om relevans och effekt. x 1. Studenten talar i huvudsak begriplig svenska men flera detaljer i uttalet av enskilda ljud i prosodin hindrar förståelsen. Studenten talar i huvudsak begriplig svenska men det finns en del avvikelser från normen i grammatik och/ ordförråd som hindrar förståelsen. 2. Studenten kan inte beskriva olika ämnesområden utan ett antal oklarheter. Studenten kan inte tydligt förklara en ståndpunkt och ange för- och nackdelar med olika alternativ. 1. Studentens uttal av enskilda ljud och prosodi innehåller ett stort antal avvikelser från normen som allvarligt hindrar förståelsen. Studentens användning av grammatik och/ ordförråd är så avvikande att det allvarligt hindrar förståelsen. 2. Studenten kan inte alls beskriva olika ämnesområden. Studenten kan inte förklara en ståndpunkt och ange för- och nackdelar med olika alternativ. elkurs 3: Språkbeskrivning, 7,5 hp örväntat studieresultat Vid delkursens slut ska du kunna redogöra för huvuddragen i svenskans syntaktiska och morfologiska struktur (inklusive ordbildning) med speciell tonvikt på sådant som avviker från andra språk, t.ex. ordföljd, bestämdhet och tempus. Betygskriterier A är godkända betyg och x är underkända. A Studenten beskriver i det närmaste felfritt svenskans struktur på skilda plan: ordens uppbyggnad och indelning i ordklasser, de syntaktiska frasernas uppbyggnad med olika bestämningar, användningen av tempus och bestämdhet, samt satsers uppbyggnad och ordföljd utifrån satsscheman. 4

5 B Studenten beskriver med mycket få fel svenskans struktur på skilda plan: ordens uppbyggnad och indelning i ordklasser, de syntaktiska frasernas uppbyggnad med olika bestämningar, användningen av tempus och bestämdhet samt satsers uppbyggnad och ordföljd utifrån satsscheman. C Studenten beskriver med få fel svenskans struktur på skilda plan: ordens uppbyggnad och indelning i ordklasser, de syntaktiska frasernas uppbyggnad med olika bestämningar, användningen av tempus och bestämdhet samt satsers uppbyggnad och ordföljd utifrån satsscheman. Studenten beskriver huvudsakligen korrekt svenskans struktur på skilda plan: ordens uppbyggnad och indelning i ordklasser, de syntaktiska frasernas uppbyggnad med olika bestämningar, användningen av tempus och bestämdhet samt satsers uppbyggnad och ordföljd utifrån satsscheman. Studenten beskriver någorlunda korrekt svenskans struktur på skilda plan: ordens uppbyggnad och indelning i ordklasser, de syntaktiska frasernas uppbyggnad med olika bestämningar, användningen av tempus och bestämdhet, samt enklare satsers uppbyggnad och ordföljd utifrån satsscheman x Studenten beskriver svenskans struktur på skilda plan med många fel med vissa luckor. Studenten beskriver svenskans struktur på skilda plan med ett stort antal fel med många luckor. elkurs 4: Skriftlig framställning, 7,5 hp örväntat studieresultat Vid delkursens slut ska du kunna 1. skriva funktionella texter i genrer som används inom yrkesliv och högre studier 2. granska andras texter och ge konstruktiv respons 3. bearbeta dina texter efter andras respons Betygskriterier A är godkända betyg och x är underkända. ör godkänt betyg på kursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda. Lärandemål 1 graderas i sju steg och avgör delkursens betyg. 5

6 A 1. Studenten skriver texter där innehållet framställs på ett tydligt och logiskt sätt. Språket är varierat, idiomatiskt och korrekt, och studenten väljer en stil som är anpassad för situationen. 3. Studenten bearbetar sina texter efter andras respons. B 1. Studenten skriver texter där innehållet framställs på ett tydligt och logiskt sätt. Språket är varierat och innehåller mycket få fel, och studenten väljer en stil som är anpassad för situationen. 3. Studenten bearbetar sina texter efter andras respons. C 1. Studenten skriver texter där innehållet presenteras på ett någorlunda tydligt och logiskt sätt. Språket är varierat och innehåller få fel och studenten väljer en stil som är anpassad för situationen. 3. Studenten bearbetar sina texter efter andras respons. 1. Studenten skriver texter där innehållet presenteras på ett någorlunda tydligt och logiskt sätt. Språket i texterna är ganska varierat och till övervägande del korrekt, och felen är av mindre allvarligt slag. Studenten väljer oftast en stil som är anpassad för situationen. 3. Studenten bearbetar sina texter någorlunda efter andras respons. 1. Studenten skriver texter där innehållet presenteras på ett någorlunda tydligt och logiskt sätt. Språket i texterna är ganska varierat och till övervägande del korrekt. ndast enstaka fel av mera allvarligt slag förekommer. Studenten väljer oftast en stil som är någorlunda anpassad för situationen. 3. Studenten bearbetar sina texter någorlunda efter andras respons. x 1. Studenten skriver texter där innehållet presenteras på ett otydligt och/ ologiskt sätt. Och/: Språket i studentens texter är föga varierat innehåller åtskilliga fel av mera allvarligt slag. Och/: Studenten väljer ofta en stil som inte är anpassad för situationen. 2. Och/: Studenten visar inte förmåga att granska andras texter och ge konstruktiv respons. 3. Och/: Studenten bearbetar bara ibland sina texter efter andras respons. 1. Studenten skriver texter som är osammanhängande. Och/ språket är stereotypt innehåller många fel av mera allvarligt slag. Och/ Studenten väljer ofta en stil som inte är anpassad för situationen. 6

7 2. Och/: Studenter visar inte förmåga att granska andras texter och ge konstruktiv respons. 3. Och/: Studenten bearbetar inte sina texter efter andras respons. Och/: Studenten har inte lämnat tillräckligt underlag för bedömning. 7