Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?"

Transkript

1 Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

2 Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En interventionsstudie En sammanfattning av forskningsprojektet 1

3 Tack Vi i projektgruppen vill tacka alla deltagare i projektet som bidragit på olika sätt genom att besvara enkäter, delta i etikronder och genom deltagande i intervjuer. Vi vill också tacka dem på de olika arbetsplatserna som hjälpt till med praktiska delar, såsom utdelande av enkäter. Denna forskning har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från AFA Försäkring. Marit Silén Kristina Haglund Mats G Hansson Mia Ramklint 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund till projektet... 5 Syften med projektet... 5 Projektets upplägg... 5 Etikrondernas påverkan på det etiska klimatet... 7 Erfarenheter av att delta i etikronder... 8 Avslutande reflektioner

5 Sammanfattning Den här rapporten är en sammanfattning av ett forskningsprojekt som studerade om systematiska etikdiskussioner på arbetsplatser, så kallade etikronder, kan innebära att personalen uppfattar att man blir bättre på att hantera etiska frågor tillsammans. I tidigare forskning har det framkommit att personal som deltagit i etikronder uttryckt att den gemensamma förståelsen ökat och att de lättare kan nå varandra. Det kan innebära att sätten att hantera etiska problem på arbetsplatsen förändrats efter genomförande av etikronder. Vi ville undersöka om det verkligen var så. 4

6 Bakgrund till projektet Till psykiatriska öppenvårdsmottagningar kommer barn, unga vuxna och vuxna för utredning, diagnostik och behandling av depression, nedstämdhet, bipolär sjukdom, ångest, ätstörningsproblematik, olika former av tvångssyndrom och post-traumatisk stress. De tas emot av mångprofessionella team där personalen ställs inför stora utmaningar för att ställa rätt diagnos och föreslå en adekvat behandling. Olika professioner kan ha olika uppfattningar om en diagnos, vad som är rätt vårdnivå, om remittering ska ske till psykiatrisk slutenvård och om tvång kan anses befogat. De olika besluten aktualiserar många etiska problem om hur man på bästa sätt ska balansera viljan att göra gott mot patienten och samtidigt respektera hennes autonomi. Med en hög arbetsbelastning och patienter som kräver mycket resurser aktualiseras också frågor om hur man bör prioritera mellan olika behov. Både medarbetare och chefer kan uppleva olika avdelningar som mer eller mindre väl fungerande och med varierande atmosfär, trots att alla avdelningar lyder under samma yttre juridiska regelverk, förväntas arbeta i enlighet med väl accepterade sjukvårdsetiska principer och lever under likartade organisatoriska och ekonomiska betingelser inom ett och samma landsting. Den internationella organisationsforskningen har tagit fasta på dessa interna förutsättningar för en bra arbetsmiljö och myntat begreppet etiskt klimat. En sjukvårdsavdelning har ett positivt etiskt klimat när medarbetarna i sin kliniska vardag upplever att det finns bra metoder och förhållningssätt för att man ska kunna diskutera motstridiga uppfattningar om vården och fatta etiska beslut tillsammans. Det innebär t.ex. att man får stöd av sina kollegor i svåra patientvårdssituationer, att medarbetare från olika professioner respekterar varandra och att chefen lyssnar till medarbetares bekymmer kring patientvården. En gynnsam arbetsmiljö för vårdpersonal karakteriseras bl.a. av att det finns beredskap för att hantera de etiska utmaningar som arbetet innebär. Ett etiskt klimat som av medarbetarna uppfattas som positivt kan också verka skyddande mot upplevelser av moralisk stress, som är en riskfaktor för att utveckla utbrändhet. Ett bra etiskt klimat för personalen kan också tänkas vara av betydelse för såväl patientsäkerhet som patienters upplevelser av bemötande. Syften med projektet I detta projekt var syftena att undersöka om handledda etikronder genomförda på psykiatriska öppenvårdsmottagningar kunde förbättra det etiska klimatet samt hur personal upplevde deltagande i etikronder och dess påverkan på det etiska klimatet. Projektets upplägg Etiskt godkännande för projektet erhölls från Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala (dnr 2012/040). Av de fyra mottagningar som kontaktats för deltagande i projektet lottades vilka två som skulle genomföra etikronder under sex månader och därmed vara interventionsgrupp. Övriga två mottagningar var kontrollgrupp. En av de mottagningar som lottades till att genomföra etikronder avbröt sitt deltagande i projektet efter att hälften av etikronderna genomförts och en annan mottagning rekryterades därför till interventionsgruppen. 5

7 Etikronder är en metod som används för att ge möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera etiskt krävande situationer. Etikronder tar sin utgångspunkt i ett patientfall eller återkommande situationer som personalen upplevt moraliskt krävande. Diskussionen leds av en utomstående moderator, vars uppgift är att skapa ett samtalsklimat som gör att alla deltagare känner sig fria att uttrycka sin åsikt samt genom frågor göra den etiska problematiken tydligare för deltagarna. Syftet med etikronder är inte att komma fram till hur den situation som diskuteras ska lösas, utan syftet är att lyssna till andras perspektiv på hur situationen kan uppfattas. Därigenom kan den egna uppfattningen om vad som är rätt och fel i den aktuella situationen utmanas. Det finns inga tidigare vetenskapliga studier som undersökt om personal uppfattat att det etiska klimatet förändrats efter att det genomfört etikronder. Däremot har det visats att personal som deltagit i etikronder uttryckt att den gemensamma förståelsen ökat och att de lättare kan nå varandra. Det kan innebära att sätten att hantera etiska problem på arbetsplatsen förändrats efter genomförande av etikronder, vilket i sin tur skulle ha betytt att också det etiska klimatet förändrats. I projektet genomförde mottagningarna i interventionsgruppen etikronder en gång per månad under sex månaders tid. Varje etikrond var en timme. Det var två personer, båda etiker, som alternerade mellan att vara moderator. Vid varje etikrond diskuterades ett patientfall eller en återkommande situation som personalen innan etikronden bestämt att de ville ta upp för diskussion. Fall och situationer som togs upp till diskussion handlade bland annat om huruvida studenter ska vara med när bedömning görs om eventuellt vårdintyg, hur mycket möda man ska lägga ned på en patient som själv inte bidrar till vården, hur personalen talar om patienter i lunchrummet och vad man som personal bör göra när man ser något väsentligt i patientjournalen som patienten själv inte berättat om. Deltagare i såväl interventionsgruppen som i kontrollgruppen tillfrågades att besvara en enkät vid flera tillfällen: innan den första etikronden (interventionsgrupp samt kontrollgrupp), efter det att hälften av etikronderna genomförts (interventionsgrupp) samt ett par månader efter den sista etikronden (interventionsgrupp samt kontrollgrupp). Den enkät som användes är ursprungligen utvecklad i USA för att besvaras av sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Den är sedan tidigare översatt till svenska och använd i en vetenskaplig studie. Inför detta projekt så förändrades vissa formuleringar i enkäten för att den skulle kunna besvaras av andra yrkesgrupper än sjuksköterskor och på annan arbetsplats än på sjukhus. Därefter fick personal på en mottagning inom psykiatrin, men som inte deltog i projektet, besvara enkäten och också kommentera utformningen av enkäten, till exempel dess begriplighet och relevans för personal på mottagningar inom psykiatrin. Enkäten omfattar 26 påståenden där den svarande tar ställning på en 5-gradig skala (1=Stämmer nästan aldrig; 2=Stämmer sällan; 3=Stämmer ibland; 4=Stämmer ofta; 5=Stämmer nästan alltid) hur väl påståendet stämmer med hur det är på den egna arbetsplatsen. Svaren på de 26 påståendena summeras och ju högre poängsumman är, desto mer positivt uppfattas det etiska klimatet vara. 6

8 Deltagare i interventionsgruppen fick i samband med den sista enkäten också en skriftlig förfrågan om att delta i en intervju om hur de upplevt deltagandet i etikronder och hur etikronderna påverkat det etiska klimatet. Etikrondernas påverkan på det etiska klimatet Här presenteras resultat från mätningen med hjälp av enkät innan den första etikronden, respektive från mätningen ett par månader efter den sista etikronden. Vid det första mättillfället fyllde 50 personer i enkäten, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 71%. Vid det sista mättillfället besvarades enkäten av 55 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 74%. Bland de svarande fanns administratör, skötare, arbetsterapeut, psykologer, läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och kuratorer representerade. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen när det gällde kön, ålder, hur länge man varit verksam i sin profession respektive på arbetsplatsen, fördelningen mellan professioner i arbetsgruppen eller hur ofta man hade tillgång till handledning. Medianen (ett slags medelvärde) för etiskt klimat var vid det första mättillfället 107 i interventionsgruppen, av maximala 130. Det motsvarar att man svarar 4-5 på den 5-gradiga skalan. För kontrollgruppen var medianen 93, som motsvarar att man svarar 3-4 på den 5-gradiga skalan. Skillnaden mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen var vid detta mättillfälle statistiskt säkerställd, det vill säga de deltagare i interventionsgruppen som besvarade enkäten uppfattade det etiska klimatet som mer positivt jämfört med de deltagare i kontrollgruppen som besvarade enkäten. Vid mättillfället ett par månader efter den sista etikronden fanns det fortfarande en statistiskt säkerställd skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen där deltagarna från interventionsgruppen uppfattade det etiska klimatet som mer positivt i jämförelse med deltagarna tillhörande kontrollgruppen. Interventionsgruppens median var 104 och kontrollgruppens 99. När en jämförelse gjordes för att undersöka om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad mellan hur respektive grupp svarade vid det första respektive andra mättillfället visades att det inte fanns någon skillnad. Det innebär att deltagarna i interventionsgruppen inte svarade annorlunda gällande hur de uppfattade det etiska klimatet efter det att de genomfört etikronder. Detsamma gällde för deltagarna i kontrollgruppen. Det kan finnas flera förklaringar till varför ingen förändring i uppfattningar om etiskt klimat kunde ses för de arbetsplatser som genomförde etikronder. En förklaring kan vara att den enkät som användes mäter aspekter som kan vara svåra att påverka genom etikronder, exempelvis huruvida man som anställd uppfattar sig vara uppskattad i den organisation (i detta fall psykiatridivisionen) man arbetar i. Det kan också vara så att etikronder kanske inte i så stor utsträckning representerar något nytt på arbetsplatserna. Diskussion om etiska frågor kanske redan förekom innan detta projekt inleddes och ett forum för att ta upp problematiska situationer kan redan finnas genom handledningstillfällen. Av dem i interventionsgruppen som besvarade den första enkäten uppgav 65% att de hade tillgång till handledning varje vecka eller varje månad. Ytterligare en förklaring till att inga förändringar kunde ses i uppfattningarna om etiskt klimat kan vara att det var en för liten grupp som svarade och att gruppen hade behövt vara större för att kunna upptäcka några statistiska skillnader. Deltagarna i interventionsgruppen uppfattade redan innan etikronderna att de hade ett positivt etiskt klimat, vilket innebär att det kan krävas en större insats än ett mindre antal etikronder för att de skulle uppfatta det etiska klimatet som ännu mer positivt. 7

9 Erfarenheter av att delta i etikronder Det var 11 personer från interventionsgruppen som deltog i varsin intervju. Bland deltagarna fanns både kvinnor och män, de tillhörde olika yrkesgrupper och det fanns en variation i hur länge de arbetat i sitt yrke respektive hur länge de arbetat på den nuvarande arbetsplatsen. I intervjun fick de bland annat frågor om vilka förändringar de hade förväntat sig att etikronderna kunde medföra samt vilka förändringar de tyckte att etikronderna verkligen hade medfört, om etikronder har någon nytta, hur de såg på ledarens roll och om de hade några förslag på hur genomförandet av etikronder kan förbättras. I intervjuerna framkom att de som upplevt förändringar hade gjort det i form av att de kunde se saker och ting från olika håll och på så sätt fick en bättre insikt i de etiska problemen och därmed kunde acceptera gråzonerna på ett annat sätt. De beskrev också att de blivit mer eftertänksamma och innan de handlade tänkte på vad som gagnade patienten. Ja jag är ganska så snabb i min process själv. Och jag tillåter mig mer att vara eftertänksam, att tänka till lite mera. Inte vara så snabb och döma. Men intervjupersonerna beskrev också att etikronderna inte hade inneburit några förändringar i det dagliga arbetet. Hinder för detta som framhölls var framför allt organisationen men också att den enkät som användes för att mäta om det skedde några förändringar i uppfattningar om det etiska klimatet inte var känslig nog för att upptäcka de förändringar som faktiskt skedde. om man då får liksom lite mer nyansskillnad i det här och Jag tror att det är alldeles för trubbigt instrument då. Man måste kanske ställa andra frågor. Etikronderna sågs som det självklara forumet för etiska frågor och det uttrycktes att det fanns ett behov att få lov att fokusera på dem. Önskemålet var också att man skulle ha etikronder regelbundet och inte bara när behov uppstod av att diskutera en akut etisk fråga. För att det skulle fungera att ha etikronder ansågs stöd från chefen vara väsentligt, där chefen skulle underlätta deltagande på etikronder och signalera att det var viktigt att delta. Under etikronderna var det viktigt att det var ett tillåtande klimat där alla skulle få säga sin mening och känna att de blev lyssnade på, både av ledaren och av arbetskamraterna. Ledaren hade en viktig uppgift i att visa att det inte behöver vara farligt att tycka olika i en arbetsgrupp. Man får se olika saker samtidigt, vi måste liksom inte komma fram till ett svar och vara helt eniga och markera att det är liksom ofarligt på något vis. Det det tycker jag att vi fick hjälp med. Ledaren för etikronder behövde vara en erfaren person som kunde klaragöra diskussionen och hjälpa till och formulera vad kärnan i den etiska frågan var. Det ansågs vara värdefullt att ledaren i slutet av diskussionen gjorde en sammanfattning av vad som man pratat om, dels för att det gjorde att man kände att man blivit lyssnad till, dels för att det innebar att arbetsgruppen fick något tillbaka. Ledaren hade en viktig uppgift i att styra diskussionen, men utan att själv ta över. Intervjupersonerna var överlag positiva till etikronderna och menade att de hade en nytta. Exempelvis så samlade de gruppen. oavsett yrkeskategori och utbildningsnivå så skapade det ett engagemang, det tyckte jag var häftigt. Dock uttrycktes att arbetsgruppen hade behövt mer instruktioner innan etikronderna, men också att de själva kunde ha förberett sig på ett bättre sätt när det gällde att förbereda ett fall eller en situation 8

10 att diskutera. I eventuella framtida etikronder önskades ett än större fokus på de etiska frågorna i diskussionerna så att etikronderna tydligt blev något annat än andra forum där patientfall diskuterades. Det framkom en förhoppning om att på något sätt kunna bygga in lärdomar och diskussionssätt från etikronderna i det dagliga arbetet; att man vid behov kunde tända etiklampan. Den främsta orsaken till att det i enkäten inte gick att se några förändringar när det gällde uppfattningar om det etiska klimatet ansåg intervjupersonerna vara att gruppen redan hade ett gott etiskt klimat. Nej, jag vet inte om det låter uppblåst att säga men jag tyckte att vi hade ett ganska bra klimat så jag kände inte att aha det här var är något som skulle kunna lyfta flera meter. Det beskrevs dock också att det kanske kunde vara så att man lite kunde överdriva hur gott det etiska klimatet var då man var arbetsgrupper som delvis hade en identitet av att vara välfungerande och sammansvetsade. Precis som i tidigare forskning beskrev intervjupersonerna att de fått nya insikter och perspektiv när det gällde etiska frågor och detta kan ju sägas vara i överensstämmelse med målet för etikronder med denna modell att genom att lyssna på andra utmana och kanske förändra sin egen uppfattning om vad som är rätt och fel i en viss situation. Frågan är om detta är en tillräckligt bra effekt av etikronder? Intervjupersonerna hoppades att etikronderna på något sätt skulle medföra förbättrad vårdkvalitet. Det verkar rimligt att se detta som en utveckling i två steg att etikronderna bland annat kan bidra till bättre samarbete bland personalen vilket i sin tur kan inverka positivt på vårdkvaliteten. Till skillnad mot tidigare studier fanns inga beskrivningar i intervjuerna av att etikronderna medfört att hierarkier mellan olika yrkesgrupper minskat. Inom psykiatrin finns en stark kultur av att arbeta i team kring patienterna vilket skulle kunna vara en förklaring till att det kanske inte finns så starka hierarkier mellan olika yrkesgrupper. Avslutande reflektioner Den här rapporten beskriver inte alla fynd och erfarenheter från detta forskningsprojekt. Projektet har inte heller gett ett slutgiltigt svar på hur etikronder bör bedrivas eller vilka mått som bör användas när effekterna av etikronder utvärderas. Vår förhoppning är dock att projektet har gett ett värdefullt bidrag till forskningsområdet och att erfarenheterna från detta projekt kan vara till nytta i kommande projekt. Resultat från projektet kommer att publiceras i två vetenskapliga artiklar. Den artikel där intervjuresultaten presenteras kommer att publiceras i tidskriften Nursing Ethics, med den preliminära titeln Ethics rounds an appreciated form of ethics support. Artikeln där enkätresultaten redovisas har den preliminära titeln Ethics rounds do not improve the handling of ethical issues by psychiatric staff. Den kommer att publiceras i tidskriften Nordic Journal of Psychiatry. När artiklarna är publicerade kommer de att kunna sökas fram genom t.ex. databasen PubMed (se länk på Medicinska bibliotekets hemsida). 9

11 Om du har frågor eller kommentarer kring detta projekt får du gärna kontakta Marit Silén, 10

12 11

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Från kaos till ordning

Från kaos till ordning Från kaos till ordning - uppbyggnaden av en ny bibliotekswebb för all vårdpersonal i Stockholms läns landsting Charlotte Åberg, Medicinska biblioteket, Danderyd sjukhus Tomas Kindenberg, Biblioteket, Karolinska

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Denna mall kan användas som en ram, innehållet bör anpassas till arbetsplatsens och den enskilde narkosläkarens behov.

Denna mall kan användas som en ram, innehållet bör anpassas till arbetsplatsens och den enskilde narkosläkarens behov. SFAIs Fortbildningsplan 160129 Syfte: Bibehålla och öka specialistläkarens kompetens. Mål: Individuell utveckling i samråd mellan den anställde och chef. Lägga upp en plan för att uppnå överenskomna mål.

Läs mer

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs

Läs mer

Styrelsen för utbildning 2014-09-24

Styrelsen för utbildning 2014-09-24 Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte att man

Läs mer

UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008

UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008 Samsyn UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008 FoU me d de lande 2009 :1 SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D FoU Innehåll Förord..

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Höstterminen 2011. Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35. Södersjukhuset hiss D plan 5

STUDIEHANDLEDNING. Höstterminen 2011. Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35. Södersjukhuset hiss D plan 5 STUDIEHANDLEDNING Höstterminen 2011 Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35 Södersjukhuset hiss D plan 5 1 VÄLKOMMEN TILL KUA ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT ARBETA TILLSAMMANS Interprofessionell utbildning

Läs mer

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för

Läs mer

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen PsUUA Helsingborg Mål: Den psykiatriska utbildnings- och utvecklingsavdelningen i Helsingborg har som mål att höja kvaliteten inom tre olika perspektiv och vara en lärandemiljö för alla. För studenter:

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 PM 2003 RV (Dnr 331-201/2003) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare. Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Jordbruks- och miljöekonomi NA0117, 10140.1011 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund A Kursledare = Rob Hart Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-10-29-2010-11-18 Antal svar 33 Studentantal

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

David är gud och Lars är chefen -

David är gud och Lars är chefen - David är gud och Lars är chefen - En studie om organisationsstruktur och stress på Nätverkstan Rapport skriven av Jennie, Lena, Lisa, Niklas, Hans Studien är gjord för kursen Arbetets framtid på Kulturverkstan,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Individuell uppgift 2

Individuell uppgift 2 Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer