Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Transkript

1 R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008 Bengt Joehns Carina Hart

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING UPPDRAG Uppdrag och syfte Genomförande LAGSTIFTNING OCH FÖRFATTNINGAR Kommunens ansvar Vårdplan ORGANISATION, RESURSER OCH MÅLGRUPP Organisation Resurser Målgrupp Kommentarer KOMMUNENS RIKTLINJER OCH RUTINER Ärendehantering Samarbete Kommentarer REKRYTERING OCH UTREDNING AV OCH STÖD TILL FAMILJEHEMMEN Rekrytering Utredning Stöd Kommentarer UTREDNING OCH INNEHÅLL I VÅRDEN AV DEN UNGE Utredning, planering, mål och innehåll i vården Uppföljning Närverksarbete Kommentarer...11 BILAGA Granskning av familjehemsplaceringar, januari

3 Sammanfattning Ernst & Young har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorps kommun fått uppdraget att granska kommunens familjehemsplaceringar. Gransknings syfte är att ge revisorerna underlag för bedömning av socialtjänstens familjehemsarbete. Efter genomförd granskning har revisionen följande kommentarer och förslag till förbättringar: Kommunens nya organisation har lett till att ansvaret för socialtjänsten numera är delat mellan medborgarnämnden (MN) och hälso- och omsorgsnämnden(hon). Uppdelningen i en myndighetsdel och en verkställande del kommer från tanken att de utredningar som görs kring enskilda inom socialtjänsten, ska utföras utan tanke på vilka resurser som finns tillgängliga, och därmed säkra att individens behov av stöd och hjälp ska bedömas så rättvisande som möjligt. Specialisering i utredning och behandling ska garantera en hög kvalitet och borga för en rättssäker hantering. För att få full utdelning av en organisation med myndighet och verkställighet krävs att det finns effektiva former för samarbetet mellan nämnderna kring och till gagn för den enskilde. Det har i granskningen kommit fram att det finns flera områden för förbättrade rutiner. Det framstår också som om förvaltningarna är medvetna om att förbättringar behöver göras. Förhoppningar är knutna till den interna utredning som är pågående, och de eventuella förslag som kommer fram ur den. Idag ligger den större delen av ansvar och arbete för de familjehemsplacerade unga på hälsooch omsorgsnämnden och är koncentrerat till en självständigt arbetande familjehemssekreterare. Förhållandet innebär en stor sårbarhet. Förvaltningen har tagit initiativ som förväntas leda till avlastning och förstärkning av familjehemsvården. De ambitioner som en beställande respektive en uppföljande myndighetsdel ska säkra har idag inte någon relevans i de sedan länge pågående familjehemsärendena. Ärenden som är aktualiserade efter omorganisationen fungerar så som det är tänkt, men i äldre ärenden finns inte motsvarande uppdelning i myndighet och utförande. I granskningen framkommer att det saknas vårdplaner och att det förekommer vårdplaner av mycket gammalt datum. Genomförandeplaner, som rimligen bör tas fram av verkställighetsdelen, har i de granskade familjehemsärendena ännu inte börjat tas i bruk. Det innebär att det saknas en strukturerad planering och en grund för uppföljning av såväl genomförandet av vården som för vad som ska uppnås (mål) under placeringstiden. För att säkra en intern kontroll över familjehemsärendena är det viktigt att någon förutom familjehemssekreteraren är insatt och har insyn i de aktuella ärendena. Dagens situation, då endast en person hanterar dessa ärenden, bär på en inneboende risk för att den grupp av utsatta unga som de familjehemsplacerade barnen i hög grad utgör, inte får den vård och det stöd som kommunen ska tillhandahålla. Det ska framhållas att i de här särskilt granskade ärendena inte har framkommit något som tyder på att vården skulle vara bristfällig. Beprövad utredningsmetodik används numera både avseende familjehemmen och avseende den unges förhållanden. Överväganden och omprövningar verkar numera ske lagenligt. Det finns ett pågående arbete med den unges nätverk, dvs. att den unge bibehåller/utvecklar kontakt med närstående. Men med tanke på den skada som skulle kunna inträffa i det enskilda ärendet, är det av väsentlig vikt att det snarast upprättas rutiner för regelbundna ärendegenomgångar och en intern kontroll av familjehemsärendena. MN och HON bör också snarast överväga på vilket sätt och utifrån vilken nämnds ansvar, som strukturerad planering och uppföljning av vården kan komma till stånd för de redan placerade familjehemsbarnen. Denna frågeställning kan med fördel uppmärksammas i den pågående utredningen avseende arbetssätt och ansvarsfördelning i gränssnittet mellan de två nämnderna/förvaltningarna. Granskning av familjehemsplaceringar, januari

4 1 Uppdrag 1.1 Uppdrag och syfte Ernst & Young har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorps kommun fått uppdraget att granska familjehemsplaceringarna inom socialtjänsten. Gransknings syfte är att ge revisorerna underlag för bedömning av kommunens arbete med barn- och ungdomsplaceringar inom socialtjänsten. Frågor som besvaras i granskningen är : Vilken lagstiftning gäller på området? Har kommunen egna riktlinjer för arbetet? Är rekrytering och utredning av familjehem ändamålsenlig? Är arbetet med planering, mål, innehåll, stöd och uppföljning av placeringarna ändamålsenligt? Hur fungerar nätverksarbetet runt den unge under placeringstiden? 1.2 Genomförande Uppdraget har genomförts genom inventering av den lagstiftning och de förordningar som styr verksamheten. Intervjuer har genomförts med verksamhetsansvariga och handläggare. Dokument med anknytning till uppdragets frågor har granskats. Se vidare bilaga 1. En genomgång av fem slumpmässigt utvalda akter har gjorts varvid särkskild uppmärksamhet har riktats mot frågeställningarna. 2 Lagstiftning och författningar 2.1 Kommunens ansvar Den placerande socialnämnden har ett sammanhållet ansvar för att den placerade får alla de insatser som kan behövas och som kan beviljas enligt Socialtjänstlagen 1 (SoL). I Åstorp utgörs socialnämnden av både medborgarnämnden och hälso- och omsorgsnämnden. Den placerande nämndens ansvar gäller oavsett om barnet folkbokförs i den nya kommunen eller inte. Det sammanhållna ansvaret gäller behovet av insatser som var kända vid tiden för placeringen, men även för behov som visar sig under placeringen. Barn växer och utvecklas vilket innebär att deras behov kommer att förändras över tiden. Det sammanhållna ansvaret innebär att utreda behovet av, besluta om och bekosta de individuellt behovsprövade hjälp- och stödinsatser som barnet kan behöva. I det sammanhållna ansvaret ligger även en skyldighet att se till att barnet får den vård, stöd och service som är beviljad och avtalad med vårdgivaren. För att kunna anpassa vården och ge barnet de insatser som kan behövas måste nämnden hålla kontakt med barnet genom besök och samtal, kontakt med familjehem, bar- 1 Socialtjänstlagen (2001:453) 16 kap. 2 1st. Granskning av familjehemsplaceringar, januari

5 nets vårdnadshavare samt skola och förskola. Detta framgår av Socialtjänstförordningen (SoF) 2. Av bestämmelsen i 6 kap.1 2 st SoL framgår att socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården ska utformas så att den unges samhörighet med närstående och kontakt med hemmiljön underlättas. I det sammanhållna ansvaret ligger också att nämnden kan omplacera barnet till ett annat familjehem eller till en annan vårdform om det är motiverat ur vårdsynpunkt. Omplaceringar av enbart ekonomiska skäl t.ex. till ett billigare familjehem får inte förekomma. 2.2 Vårdplan Socialnämndens skyldighet att upprätta en vårdplan när barn ska placeras utanför det egna hemmet framgår av 11 kap. 3 SoL, 4 LVU 3 samt 5 kap. 1-1 a SoF. Det övergripande syftet med vårdplanen är att tydliggöra varför barnet behöver placeras och vad som ska ske under placeringen. Bl.a. ska det sätt på vilket umgänget med föräldrar och närstående ska gå till förtydligas. Av planen bör också framgå vilka åtgärder och insatser som andra huvudmän ansvarar för t.ex. skolan och barnpsykiatrin. Med en ändring i SoL 3 kap. som gäller fr.o.m ska det även finnas en genomförandeplan: 3 /Träder i kraft I: / För barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem skall en plan upprättas över hur vården skall genomföras. Lag (2007:1315). Vårdplanen och genomförandeplanen blir de handlingar som ligger till grund för ett planmässigt och strukturerat arbetssätt hos socialtjänsten och andra vårdgivare. 3 Organisation, resurser och målgrupp 3.1 Organisation I Åstorp omfattas socialtjänstens verksamhet, efter en omorganisation år 2007, av två förvaltningar/nämnder. I medborgarförvaltningen under medborgarnämnden (MN) handläggs och utreds alla inkomna anmälningar och utredningar av myndighetsenheten. Här fattas också beslut om bistånd och insatser både i de ärenden som sker med den unges och dess vårdnadshavares samtycke (SoL), men även utifrån den tvångslagsstiftning som avser omhändertagande som sker utan samtycke, dvs. LvU. 2 Socialtjänstförordningen (2001:937) 5 kap.1 b 3 Lagen (1990:52) med särskild bestämmelser om vård av unga (LvU). Granskning av familjehemsplaceringar, januari

6 Förvaltningsorganisation Ärendena lämnas sedan över till hälso- och omsorgsförvaltningen under hälso- och omsorgsnämnden (HON) för verkställighet/genomförande av de beslutade insatserna. När det gäller familjehemsvård, sker verkställigheten/genomförandet inom individ- och familjeomsorgen. Hälso- och omsorgsförvaltningen Det råder sekretess mellan nämnderna/förvaltningarna, vilket innebär att information i individärenden inte kan lämnas obehindrat mellan personalen inom socialtjänsten/individ- och familjeomsorgen. Det uppges att rutiner för att hantera detta har tagits fram, bl.a. genom blanketter och att den enskilde tillfrågas och kan ge sitt samtycke till att informationen lämnas. 3.2 Resurser Kommunen har i dagsläget en familjehemssekreterare som är placerad inom individoch familjeenheten. Hon hanterar alla ärenden där placering har skett av unga under 18 år (i vissa ärenden upp till 20 år). Familjehemmen var förut delade mellan flera socialsekreterare, men sköts nu av endast en. På denna tjänst ligger även att ha kontakter med, och ge och förmedla stöd till, de familjehem hos vilka kommunen har placerade barn/unga. Dessutom hanteras även de placeringar av unga som finns i det nystartade Ungbo. Denna verksamhet består i att ungdomar bor i egna lägenheter, där kommunen står för kontraktet, och får olika former av stöd från socialtjänsten. Familjehemssekreteraren har också kommit att få en framträdande roll i uppföljningsarbetet av alla barnoch ungdomsplaceringar, t.ex. institutionsplaceringar och i Ungbo. Granskning av familjehemsplaceringar, januari

7 Hälso- och omsorgsförvaltningen gör bedömningen att den enda familjehemssekreteraren inte är tillräcklig i förhållande till arbetsmängden. Förhållandet med att endast en person i kommunen är insatt i de pågående barn- och ungdomsplaceringarna, innebär även en oönskad sårbarhet. Medel har äskats för förstärkning med en person, men nämnden har inte fått detta beviljat. En person kommer ändå att anställas under februari månad 2008 som finansieras inom befintlig budget genom förväntade kortare placeringar. Ibland är även personal från bildningsnämnden /-förvaltningen med i ett ärende. Det kan vara lärare och skolkuratorer, men det finns också en ungdomssekreterare som arbetar med utredningar avseende unga brottslingar som kommunen, enligt SoL, är skyldiga att göra. Ärenden där kan också röra pågående ärenden i MN och HON. Kommunen har idag 23 familjehem samt ett kontrakterat jourhem 4. Familjehemmen ligger i Åstorp och spridda i kommuner som ligger mer eller mindre nära Åstorp. Tillgången på familjehem uppges vara god. Det finns två hem som inte har några placeringar idag. Under granskningens gång finns pågående utredningar av nya familjehem. En viss förnyelse av familjehem uppges pågå. I Ungbo räknar kommunen med att kunna ta emot upp till 15 ungdomar. Idag har man 6 ungdomar i denna boendeform. 3.3 Målgrupp Det finns i oktober 2007: 30 barn placerade i familjehem, varav 9 är omhändertagna enligt LvU. 13 barn placerade på institution, varav 10 är omhändertagna enligt LvU. 3.4 Kommentarer Uppdelningen i en myndighetsdel och en verkställande del kommer från tanken att de utredningar som görs kring enskilda inom socialtjänsten, ska utföras utan tanke på vilka resurser som finns tillgängliga, och därmed säkra att individens behov av stöd och hjälp ska bedömas så rättvisande som möjligt. Specialisering i utredning och behandling ska garantera en hög kvalitet och borga för en mer rättssäker hantering. 4 Kommunens riktlinjer och rutiner 4.1 Ärendehantering Nämnderna har ännu inte antagit några egna mer detaljerade riktlinjer för hur samarbetet runt familjehemsvården, och annan vård av barn som placeras utanför det egna hemmet, ska hanteras. Det finns dock en ärendehanteringsplan som arbetats fram i samarbete mellan förvaltningarna och som antagits av nämnderna under maj Den anger vilka nämnder/förvaltningar som har ansvaret under de olika skedena av ett ärendens gång, från ansökan/anmälan, genom utredning, beslut, genomförande av placering och till över- 4 Ett kontrakterat jourhem tar emot placeringar med mycket kort varsel. Placeringen är aldrig längre än tre (3) månader. Ett jourhem skall alltså medverka till att någon snabbt kan placeras i avvaktan på en mer varaktig lösning och på så sätt vara en resurs i akuta situationer. Granskning av familjehemsplaceringar, januari

8 väganden/omprövning och slutligen vårdens upphörande. I planen anges även vilka förvaltningar som behöver samverka och vem som är ansvarig för att samverkan kommer igång. 4.2 Samarbete I samband med att ärendehanteringsplanen antogs, fick också nämnderna i uppdrag att ta fram mer detaljerade riktlinjer för samarbetet och ärendehanteringarna. En utredning är pågående som ska belysa hur överlämnandet av ärendena och samarbetet mellan nämnderna/förvaltningarna fungerar. I intervjuerna framkommer att förvaltningarna ännu inte hittat ändamålsenliga samarbetsformer i alla delar. Det framhålls att kommunens omorganisation är en fortsatt pågående process, där bättre samarbete och rutiner måste arbetas fram. En stor arbetsbörda, med ett stort antal ärenden per handläggare, uppges ha varit till hinder för utvecklandet av ändamålsenliga rutiner, och exempel ges där kommunikation och samarbete kan förbättras. 4.3 Kommentarer För att få full utdelning av en organisation med myndighet och verkställighet krävs att det finns effektiva former för samarbetet mellan förvaltningarna kring och till gagn för den enskilde. Det har i granskningen kommit fram att det finns flera områden för förbättrade rutiner. Det framstår också som om förvaltningarna är medvetna om att förbättringar behöver göras. Förhoppningar är knutna till den interna utredning som pågår och de förslag som kommer fram ur den. Det är i dagsläget mycket sårbart med endast en person som har kunskap och kännedom om de pågående placeringarna av unga och de familjehem som tar emot unga hos sig. Antalet placeringsärenden är stort. Förhållandet har diskuterats och förvaltningen har tagit initiativ som förväntas leda till avlastning och förstärkning av familjehemsvården. 5 Rekrytering och utredning av och stöd till familjehemmen 5.1 Rekrytering Kommunen annonserar emellanåt i Helsingborgs Dagblad på lokalsidorna efter nya familjehem. Mycket av rekryteringen går genom att någon känner någon som bedöms skulle passa eller att familjerna själv tar initiativet och kontaktar kommunen. 5.2 Utredning Ett familjehem får inte ta emot ett barn för stadigvarande vård utan att först ha ett medgivande av socialnämnden i kommunen 5. Utredningen av familjehemmet görs av familjehemssekreteraren. Efter genomförd utredning sker matchning, dvs. att familjehemssekreteraren kan börja processen med att se vilket/vilka barn som skulle kunna passa in i vilken familj. 5 SoL 6 kap. 6. Granskning av familjehemsplaceringar, januari

9 Idag är det endast familjehemssekreteraren som har utbildning i den sedan länge vedertagna och mycket använda Kälvestenmetoden 6, som bygger på halvstrukturerade intervjuer med de båda tilltänkta familjehemsföräldrarna var för sig. Intervjuerna genomförs i ett s.k. tregenerationsperspektiv, vilket innebär att de tar upp föräldrarnas barndomssituation, nuvarande förhållande samt relationen till barnen. Resultatet av intervjuerna processas sedan av familjehemssekreteraren tillsammans med extern handledare för att komma fram till en samlad bedömning. I utredningen ingår att begära utdrag ur polisregister på de tilltänkta familjehemsföräldrarna. Utredningen av familjehemmet läggs sedan som en bilaga till den utredning som görs kring barnet. Det har beslutats att ytterligare tre personer som arbetar inom Pollux, ska utbildas i Kälvestenmetoden. 5.3 Stöd När familjehemmet har fått ett barn/en ungdom placerad hos sig, finns olika former av stöd att tillgå från kommunens sida. Familjerna kan ringa till familjehemssekreteraren och få handledning och stöd under hand. Familjerna erbjuds också handledning från personal på Pollux, både individuellt och gruppvis. En tredje möjlighet är att anlita extern handledning, dvs. en handledare köps in i de fall som problematiken är av en sådan karaktär att detta krävs. Region Skåne erbjuder utbildningsdagar en gång om året för familjehemsföräldrar och inbjudningar till dessa skickas till kommunens familjehem. Utbildningen bekostas av kommunen. 5.4 Kommentarer Rekrytering och utredning av familjehemmen bedömes ske utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Ett identifierat behov av förstärkning avseende utredningsresurserna är uppmärksammat och ytterligare en person kommer att anställas. Stödet till familjehemmen synes väl utbyggt. 6 Utredning och innehåll i vården av den unge 6.1 Utredning, planering, mål och innehåll i vården Kommunen har börjat att arbeta med en metod som kallas BBIC 7, Barnets Behov I Centrum. Metoden omfattar både utredning och uppföljning samt system för dokumen- 6 Vid utredning av ett familjhem används ofta den så kallade Kälvestenmetoden, efter grundaren Anna-Lisa Kälvesten. Metoden baseras på en strukturerad djupintervju med familjehemföräldrarna vid utredningsförfarandet. Syftet är att få utförlig information om de blivande familjehemsföräldrarnas historia inklusive deras tankar kring uppfostran, dessutom om deras rollfördelning, samspel och deras kommunikationssätt i familjen. Granskning av familjehemsplaceringar, januari

10 tation. Efter att ha provats under ett antal år i flera kommuner i Sverige, och efter ett utvecklingsarbete som också drivits av Socialstyrelsen, sprids metoden nu över landet. När utredning av ett barn- eller ungdomsärende är genomfört av MN / Medborgarförvaltningen (MF) lämnas det över för verkställighet till HON/hälso- och omsorgsförvaltningen (HOF). I intervjuerna uppges att det alltid görs en vårdplan innan det lämnas över för verkställighet. I granskningen har fem slumpvis utvalda ärenden tagits ut för närmare granskning. Ärendena är alla långvariga placeringar, vilket är det vanligaste vid familjehemsplaceringar. I genomgången av de akter som finns i ärendena har förekomsten av vårdplaner efterforskats. Det framkommer att vårdplan saknas i tre ärenden och att i det fjärde ärendet finns en vårdplan från 1994 som ej är reviderad och att i det sista ärendet finns en vårdplan från 2003 som inte är reviderad. Genomförandeplaner finns inte. 6.2 Uppföljning I de ärenden som handläggs och ges bistånd enligt SoL, samt i de ärenden enligt LvU där den unge är placerad pga. den miljö som han/hon befunnit sig i, lämnas ärendet utan vidare uppföljning från MN/MF (den uppföljning som ska göras var 6:e månad benämns övervägande om fortsatt vård). Endast i de ärenden där den unge är placerad med tvång enligt LvU pga. den unges eget beteende, följer myndighetsnämnden upp vården (benämns omprövning av vård). Enligt uppgift är det dock i många fall också familjehemssekreteraren som gör de besök och de intervjuer/samtal som ligger till grund för omprövningarna. I något fall görs dessa besök både av socialsekreterare från MF och familjehemsekreteraren från HOF. Det här fem granskade ärendena visar att under de senaste åren har överväganden och omprövningar gjorts var 6:e månad. Av aktanteckningarna framkommer dock att det under tidigare år saknas anteckningar om dessa halvårsuppföljningar och att det i något ärende saknas anteckningar om formella överväganden under långa tidsperioder. För de familjehemsärenden som är aktuella inom HOF, sker inga strukturerade och återkommande ärendegenomgångar med någon arbetsledare. 6.3 Nätverksarbete Ansvaret för att ett nätverksarbete 8 upprätthålls under den tid som den unge är placerad ligger på verkställigheten, dvs. på HOF och familjehemssekreteraren samt eventuellt andra resurser som beslutas. Arbetet ska ske dels utifrån en befintlig vårdplan, dels utifrån en genomförandeplan. Förekomsten av dessa har konstaterats vara bristfällig. I aktgranskningen har även arbetet med nätverket, dvs. om det förekommer kontakter och umgänge mellan den unge och dennes/dennas föräldrar/vårdnadshavare, närstående från t.ex. ursprungsfamiljen eller andra viktiga personer från tiden före placeringen. I 7 Metod som kommer från England: British Integrated Children System. Metoden beskrivs gärna med en triangel, där barnet finns i mitten och där sidorna i triangeln utgörs av barnets behov, föräldrarnas förmåga och familj och miljö. 8 En persons social nätverk utgörs av de relationer till alla de människor som utgör hennes sociala sammanhang. Nätverksarbete innebär aktivering av det sociala nätverket kring den unge. Granskning av familjehemsplaceringar, januari

11 de fem granskade ärendena finns ett pågående arbete med det nätverk som bedömts som viktigt och med de som kontakter är möjliga/lämpliga. Vårdnadshavare och andra för den unge viktiga personer tillfrågas vid de halvårsuppföljningar som görs, liksom att kontakter tas med den unges skola, m.m. 6.4 Kommentarer De ambitioner och fördelar som organisationen med en myndighetsdel och en verkställighetsdel förväntas ge i form av rättsäkerhet, specialisering m.m., kommer idag inte de unga som varit placerade i familjehem sedan flera år tillbaka, till del. Idag ligger den större delen av ansvar och arbete med denna grupp unga på HON och är koncentrerat till en självständigt arbetande familjehemssekreterare. Det innebär att den rättsäkerhet som en beställande och uppföljande myndighetsdel ska säkra, idag inte har någon funktion i dessa ärenden. Det anges att i den nya organisationen behandlas de ärenden som aktualiserats nyligen på det sätt som omorganisationen avser. För de äldre ärendena finns däremot inte motsvarande uppdelning/säkring. I granskningen av de fem äldre familjehemsärendena framkommer att det saknas vårdplaner och att det förekommer vårdplaner av mycket gammalt datum. Genomförandeplaner, som rimligen bör tas fram av verkställighetsdelen, har i de granskade ärendena ännu inte börjat tas i bruk. Det innebär att det saknas en strukturerad planering och en grund för uppföljning av både genomförandet av vården såväl som för vad som ska uppnås (mål) under placeringstiden. Frånvaron av en intern kontroll i fom av att någon förutom familjehemssekreteraren är insatt i och har insyn i de aktuella ärendena, innebär en risk för att den grupp av utsatta unga som de familjehemsplacerade barnen i hög grad utgör, inte får den vård och det stöd som kommunen ska tillhandahålla. Det ska framhållas att i de här särskilt granskade ärendena inte har framkommit något som tyder på att vården skulle vara bristfällig. Beprövad utredningsmetodik används numera både avseende familjehemmen och avseende den unges förhållanden. Överväganden och omprövningar verkar numera ske lagenligt. Det finns ett pågående arbete med den unges nätverk. Men med tanke på den skada som skulle kunna inträffa i det enskilda ärendet, är det av väsentlig vikt att det snarast upprättas rutiner för regelbundna ärendegenomgångar och en intern kontroll, även för de äldre familjehemsärendena. MN och HON bör också snarast överväga på vilket sätt och utifrån vilken nämnds ansvar, som strukturerad planering och uppföljning av vården kan komma till stånd genom vårdplaner och genomförandeplaner för de redan placerade familjehemsbarnen. Denna frågeställning kan med fördel uppmärksammas i den pågående utredningen avseende arbetssätt och ansvarsfördelning i gränssnittet mellan de två nämnderna/förvaltningarna. Åstorp den 19 februari 2008 Carina Hart Granskning av familjehemsplaceringar, januari

12 Bilaga 1 Källor Intervjuade tjänstemän Anita Månsson, förvaltningschef medborgarförvaltningen. Sally Mårtensson, områdeschef myndighetsenheten, medborgarförvaltningen. Jonas Jönsson, områdeschef IoF, hälso- och omsorgsförvaltningen. Aune Penttilä, familjehemssekreterare, hälso- och omsorgsförvaltningen. Granskade dokument Åstorps kommun hemsida Fem slumpmässigt utvalda akter för familjehemsplacerade barn Ärende om ärendehantering mellan nämnderna, maj 2007 Referenser Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Socialtjänstförordningen, SoF (2001:937) Sekretesslagen, SekrL (1980:100) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av Unga, LvU (1990:52) Sveriges kommuner och landsting, Information om Vårdplan och genomförandeplan. Socialstyrelsen, maj 2006, BBIC-konceptet Granskning av familjehemsplaceringar, januari