Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler för myndighetsutövning angående barn och unga godkänns. I Tillämpningsreglerna ingår särskilda åtgärder för att uppnå rättssäkerhet, kvalitet, trygghet och säkerhet för placerade barn och unga. 2. Socialförvaltningen får i uppdrag att genomföra en förändrad organisering av arbetet med insatser för barn och unga samt för att uppnå trygghet och säkerhet för placerade barn och unga. 3. Implementering av Tillämpningsreglerna påbörjas omgående i samband med den omstruktureringsprocess som pågår under hösten 2010 inom Myndighetsavdelningen. 4. Regeringen förslår i proposition 2009/10:131 att Lex Sarah ska gälla för hela Socialtjänsten, dvs. även individ- och familjeomsorgen, fr o m Socialförvaltningen får i uppdrag att förbereda rutiner för arbetet med Lex Sarah inom hela socialtjänsten samt överväga möjligheterna att i förtid tillvarata intentionerna i den nya lagstiftningen. 5. Socialförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheter att till förvaltningen knyta särskild specialistkompetens för arbetet med myndighetsutövning om barn och ungdom. I utredningen ska ingå att pröva frågor om ansvarsområde/roll, befogenheter och organisatorisk placering för en sådan funktion, samt även frågan om vilka krav på specialistkompetens som kan ställas. Ärendet i korthet Socialförvaltningen fick i uppdrag av Socialnämnden att, med utgångspunkt från Vanvårdsutredningen samt Barnskyddsutredningens slutbetänkande, arbeta fram Tillämpningsregler för att säkerställa tryggheten för barn och unga i den sociala barnavården. En genomlysning har genomförts för att ta reda på vilket skydd, rättssäkerhet och kvalitet som finns för de samhällsvårdade barnen inom Socialförvaltningen, vilka förbättrings- och utvecklingsområden som finns samt hur skydd och kvalitet kan säkerställas. 05 Trygghet och säkerhet i den sociala barnavården.doc Besöksadress: Vibblabyvägen 1-3 Central administration Postadress: JÄRFÄLLA Birgitta Lindskog, Programchef Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: Fax: 0 Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (9) Mot bakgrund av detta har förvaltningen utarbetat förslag till Tillämpningsregler för arbetet med myndighetsutövning angående barn och unga. Förvaltningen har även utarbetat förslag till en förändrad organisering av arbetet med barn och unga för att säkerställa trygghet och säkerhet för placerade barn och ungdomar. Förvaltningen aktualiserar även ett uppdrag som handlar om införandet av Lex Sarah inom hela socialtjänsten, dvs även inom individ- och familjeomsorgen (IFO), med anledning av att ny lagstiftning träder i kraft under år Förslag redovisas även ifråga om att förvaltningen har behov av att säkra specialistkompetens kring arbetet med myndighetsutövning för barn och unga. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Förslag till Tillämpningsregler för myndighetsutövning angående barn och unga i Järfälla kommun. Bakgrund Socialnämnden gav socialförvaltningen i uppdrag att under första halvåret 2010 och med utgångspunkt från Vanvårdsutredningens förslag, utarbeta Tillämpningsregler för att säkerställa tryggheten för kommunens placerade barn. Vanvårdsutredningen Utredningen om vanvård i den sociala barnavården lämnade sitt delbetänkande Vanvård i social barnavård under 1900-talet till Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. I delbetänkandet redovisas resultaten från 404 intervjuer från 130 placeringskommuner, gjorda fram till januari Denna första delrapport redovisade 2007 resultatet av 64 intervjuer. Utredningen kommer att pågå fram till då slutrapport ska redovisas och omfatta över 1000 intervjuer. Alla intervjuade har upplevt vanvård, försummelse och/eller övergrepp i familjehem och/eller på institutioner (HVB). Troligen finns ett stort mörkertal avseende utsatta som ej deltagit i intervjuundersökningen. Under perioden fanns enligt utredningen totalt barn och unga under samhällsvård i familjehem eller på institution. Särskilde utredaren Göran Johansson har utifrån intervjuerna sammanställt vanvården inom åtta olika avsnitt; försummelse, fysiskt våld med tillhygge, övrigt fysiskt våld, hot och hotfulla situationer, utnyttjad i arbete, integritetskränkning, särbehandling och orättvisor, sexuella övergrepp och tvång, regler och straff. Liknande rapporter finns från andra länder och Sverige visar på liknande resultat av vanvård. Utredningen påpekar att det inte har saknats lagstiftning inom området som socialtjänsten haft att följa utan det handlar helt och hållet om vad som skett i praktiken. Den brist som förekommit hos socialtjänsten har handlat om; Lagar och rekommendationer har inte följts

3 (9) Barnet har inte informerats kring vad som händer vid omhändertagandet Barnet har utsatts för flera omplaceringar utan information Tillsyn och kontroll av placeringen har skett i mycket liten omfattning Enskilda samtal med barnet under placeringstiden har skett i mycket liten omfattning Förutom att tillsätta en utredare för den upprättelse- och rehabiliteringsprocess som är nödvändig för de drabbade finns förslag till åtgärder för att förhindra att detta ska kunna ske i framtiden; Utbildning och stöd till familjehemmen Egen socialsekreterare till barnet ska utses med namn och tel.nr. Besök hos placerade barn minst 4 ggr/år Enskilda samtal med barnet Inför Lex Sara för hela Socialtjänsten, dvs skyldighet även för socialsekreterare att anmäla missförhållanden till Socialnämnden Inför sanktioner mot tjänstemän, politiker och privata verksamheter som bryter mot föreslagna regler Barnskyddsutredningen Åtgärder till skydd för barn och unga finns även i Barnskyddsutredningens betänkande SOU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU): Barn ska få utökade möjligheter att tala med och få hjälp av socialtjänsten oberoende av vårdnadshavarens samtycke Den som misstänker att ett barn far illa ska, i samband med anmälan kunna påkalla ett möte med socialtjänsten och den familj som berörs i syfte att öka öppenheten mot familjen och stärka samarbetet mellan myndigheter. Socialtjänsten får 14 dagar på sig att besluta om en utredning ska inledas eller inte. Anmälaren om ett barn som far illa ska kunna få information om socialtjänstens beslut. Kommuner ska vara skyldiga att ha tillgång till öppna insatser för barn och familjer med olika behov av stöd och skydd. Denna service ska kunna ges på ett enkelt och obyråkratiskt sätt, utan föregående utredning och behovsprövning. Socialtjänsten ska kunna följa upp ett barns situation även när föräldrarna motsätter sig detta, om det finns oro för att barnet far illa samtidigt som laglig grund för tvångsåtgärder saknas. Varje barn som omhändertas ska få en egen socialsekreterare som ska besöka barnet minst 4 ggr/år och så långt som möjligt föra enskilda samtal med barnet. Barnets socialsekreterare ska ha en självständig ställning gentemot den som vårdar barnet. Samhället ska ha höga ambitioner betr. trygghet, omtanke, skolgång och hälsa för de omhändertagna barnen. Familjehemmen ska få bättre stöd i form av utbildning och uppdelning mellan socialtjänstens och familjehemmets ansvar och åtagande för barnets vård ska tydliggöras och läggas fast i avtal. Inför placering ska familjehemmet kontrolleras noga. Familjehemsföräldrar som övertar vårdnaden om ett barn ska ha rätt till fortsatt stöd från den kommun som placerat barnet. Socialnämnden ska vara skyldig att ha rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera risker och missförhållanden.

4 (9) Socionomexamen ska krävas för sådana arbetsuppgifter inom den sociala barnoch ungdomsvården som innebär att utreda och bedöma ett barns behov av stöd och skydd samt att följa upp insatserna. Socialsekreterare som saknar tidigare erfarenhet ska få lämplig introduktion i yrket. På längre sikt bör specialistkompetens krävas för uppgifterna. En specialistutbildning om minst 1 år föreslås införas inom högskolan. Översyn pågår beträffande SIS s (statens institutionsstyrelse) rutiner om s.k. avskiljning (inlåsning i ett ofta helt kalt och avskalat rum) som konsekvensmetod på oönskat beteende. Regeringen har lagt en proposition 2009/10:131, Lex Sarah och socialtjänsten förslag om vissa förändringar. I propositionen föreslår regeringen att den s k Lex Sarah-bestämmelsen ändras så att det i Socialtjänstlagen (SoL) stadgas att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Var och en som fullgör uppgifter inom verksamheterna ska vara skyldig att rapportera om missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden, till nämnd. Rapporteringsskyldigheten uppkommer redan om någon kan komma i fråga för en insats, alltså inte enbart om han eller hon redan beviljats en insats. Vidare föreslår regeringen att det i SoL införs en skyldighet för nämnden att utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande. Analys om arbetet med barn och unga inom förvaltningen En genomlysning har genomförts för att ta reda på vilket skydd, rättssäkerhet och kvalitet som finns för de samhällsvårdade barnen inom Socialförvaltningen, vilka förbättrings- och utvecklingsområden som finns samt hur skydd och kvalitet kan säkerställas. Följande frågeställningar har följts upp: Familjehem Hur är familjehemsvården organiserad? Vilken utbildning har personalen? Får personalen stöd och handledning? Hur och hur ofta sker stöd och kommunikation med barnet inför placering, under placeringstiden och efter placeringen? Hur följs hemmen upp? Används BBIC/Barns behov i centrum, som uppföljningsmetod? Vilka rutiner finns? HVB/Hem för vård eller boende Hur är institutionsvården organiserad? Vilken utbildning har personalen? Får personalen stöd och handledning? Hur följs HVB-hemmen upp vid placeringstillfället och under placeringstiden? Hur sker stöd och kommunikation med barnet inför placering, under placeringstiden och efter placeringen? Rekrytering av familjehem sker genom samarbetsavtal av Sollentuna kommun. Upphandling av HVB/Hem för vård eller boende för barn och unga görs i samverkan mellan nordväst-kommunerna och ramavtal upprättas.

5 (9) Familjehemsplaceringar: Inom Socialförvaltningen handläggs familjehemsplaceringar hos Barn- och familjeenheten/familjehemsgruppen för barn och unga 0-18 år. De har ansvar för de placerade barnen/unga, stöd till biologiska föräldrar samt stöd till familjehemmet. I arbetsuppgifterna ligger att matcha ihop barn och familjehem, medgivandeutredning till Socialnämnden, utföra placering av barnet, följa upp samt stödja barn, vårdnadshavare samt familjehemsföräldrar under placeringstiden. Var sjätte månad sker övervägande av vården samt omprövning av beslut om vård med beslut i Socialnämnden. I ansvaret ingår också att följa upp de placerade ungdomarna över 18 år. Besök sker efter behov och mestadels ofta i början av en placering. Enskilda samtal med barnet hålls alltid och barnet hålls informerad om vad som händer utifrån ålder och mognad. Analys: Personalen är utbildade socionomer med tidigare utredarerfarenhet och vidareutbildning i Kälvestensmodellen (rekryteringsmodell) och får handledning och fortbildning kontinuerligt. De använder BBIC-metoden (Barns behov i centrum) som instrument vid placeringar och uppföljningar, vilket garanterar en grundstruktur för utredning, planering och uppföljning av vården. Enskilda samtal med barnet/den unge sker och information ges kring vad som händer. Den organisation som nu gäller, riskerar att inte sätta barnet i tillräckligt fokus. Familjehemssekreterarna har ansvar för helheten i placeringen genom att de ska arbeta och stötta på tre fronter samtidigt; barnet, biologiska föräldrar och familjehem. I denna organisation kan det lätt bli de vuxnas behov som framträder framför barnets behov. HVB-placeringar: Inom Socialförvaltningen handläggs HVB-placeringar samt familjehemsplaceringar i konsulentstödd och förstärkt familjehemsvård i bolagsform hos Ungdomsenheten. De har ansvar för den unge (13 21 år), stöd till biologiska föräldrar, utredning med förslag till Socialnämnden, matcha ihop barn och HVB-hem samt konsulentstödda, förstärkta familjehem, utföra placering av barnet/den unge, följa upp samt stödja barn och vårdnadshavare under placeringstiden. Var sjätte månad sker övervägande av vården samt omprövning av beslut om vård med beslut i Socialnämnden. Besök sker kontinuerligt med den unge samt oftare vid behov. Uppföljning av kraftigt förstärkt familjehemsvård sker minst varannan månad. Barnet är alltid informerat om vad som händer och kan själv vid behov ta kontakt med sin socialsekreterare. Analys: personalen är utbildade socionomer med fortbildning i utredningsmetod och uppföljningsmetod kring ungdomar. Personalen får handledning och fortbildning kontinuerligt. Även här används BBIC-metoden som instrument vid placeringar och uppföljning av vården vilket garanterar en bra grundstruktur. Enskilda samtal med barnet/den unge sker och information ges kring vad som händer. I denna organisation finns barnet/den unge i tydligt fokus tillsammans med biologiska föräldrar eftersom HVB-hemmen och de konsulentstödda, förstärkta familjehemmen hanterar sitt eget stöd och handledning. Överväganden Tillämpningsregler Dagens handläggning i ärenden om barn och unga bygger på Riktlinjer som Socialnämnden antog i dec 2001 och som i princip gällt från

6 (9) Riktlinjerna har ett stort inslag av rutiner och mindre av vägledning för handläggning. Riktlinjerna är inte uppdaterade med hänsyn till förändringar som skett efter Behov finns därför att nämnden antar nya Tillämpningsregler för arbetet med barn och unga. Uppdraget att utreda möjligheter till ett större fokus på frågor om trygghet och säkerhet vid placeringar av barn/ungdomar har därför inneburit att förvaltningen utarbetat ett helt nytt dokument med Tillämpningsregler för myndighetsutövning angående barn och unga i Järfälla kommun. Förslaget till tillämpningsregler är inriktat på att arbetet med barn och unga ska ske med rättssäkerhet och hög kvalitet. I tillämpningsreglerna finns ett särskilt fokus på åtgärder för att säkerställa trygghet och säkerhet vid placeringar av barn/ungdomar. Överväganden - Organisering av arbetet Barn och unga som placeras i familjehem eller på HVB är en särskilt utsatt grupp som kommunernas tjänstemän och politiker har ett ansvar över. I en verksamhet som har ansvar för att skydda barn och unga är det inte acceptabelt med fel och brister. Vanvårdsutredningen har gett en skakande bild av hur Socialtjänsten i dessa fall brustit på många områden och vilka stora konsekvenser detta har fått för individerna. Länsstyrelserna runt om i landet har nyligen granskat barn- och ungdomsvården samt HVB-vården och resultatet visar att vården varierar stort mellan kommunerna och att det än idag finns stora förbättringsområden. Att vara placerad under uppväxtåren är en riskfaktor för barn och unga vilket betyder att kvalitén på vården är avgörande framtida utveckling och livskvalitet. Vid genomlysning av Socialförvaltningens organisation och arbetssätt framkommer att handläggningen sker på ett bra och rättssäkert sätt genom användandet av BBICmetoden. Personalen är välutbildad och får kontinuerligt stöd och handledning i sitt uppdrag. Besök i familjehem och i HVB-hem sker i de flesta fall betydligt oftare än fyra gånger per år och man betonar vikten av att hålla barnet informerat om det som sker samt att barnet kan kontakta familjehems- och socialsekreterare vid behov. Organisationen behöver dock förändras för att sätta barnet i ett starkare fokus och möjliggöra att barnet kan få en egen socialsekreterare. Inriktningen för en ny organisering av arbetet bör vara följande; Socialsekreterare för barnet/den unge samt socialsekreterare för vårdnadshavare: Ansvar för all handläggning och stödet kring barnet/den unge och stöd till vårdnadshavare avseende familjehemsplaceringar, placeringar i konsulentstödda och förstärkta familjehem samt placeringar i HVB-hem ska ligga på socialsekreterare. Barnet/den unge ska ha en egen namngiven socialsekreterare och möjlighet att ta direktkontakt vid behov. Familjehemssekreterare: Ansvar för all handläggning kring familjehem och konsulentstödda/förstärkta familjehem med utgångspunkt från barnets/den unges behov ska ligga på familjehemssekreterare. I ansvaret ingår matchning, medgivandeutredning, avtalstecknande, stöd, utbildning och handledning till familjehemmen. En särskild kompetens betr. val av och kontakter/avtal med HVB-hem ska införas.

7 (9) Resurser Förslaget till uppdelning av arbetet innebär att varje ärende som i dagsläget handläggs av en handläggare, kommer att behöva delas upp på tre handläggare, en för barnet, en för vårdnadshavare och en för familjehemmet/hvb. Detta innebär att fler handläggare blir involverade i ett ärende. Det betyder även att handläggaren får ett minskat ansvar. I och med förvaltningens omorganiseringen kommer ett bättre och effektivare resursutnyttjande att ske och därmed är det svårt att i nuläget bedöma om resursförstärkning kommer att behövas. Vid samtal med myndighetschef framkommer att antal besök (minst 4 ggr/år) oftast stämmer väl överens med de föreslagna antalet i de nya Tillämpningsreglerna. Bedömningen i nuläget är att utökade resurser kommer att behövas men en ytterligare analys behöver göras då omorganiseringen är utförd. Överväganden Lex Sarah Regeringen föreslår i proposition 2009/10:131 att den så kallade Lex Sarahbestämmelsen fr o m 2011 ska omfatta hela Socialtjänsten dvs även individ- och familjeomsorgen. Lagen har funnits i ett tiotal år och ålägger redan idag personal inom äldreomsorgen och omsorg om funktionshindrade att anmäla missförhållanden. Förebilden till Lex Sarah är Lex Maria, lagen om anmälningsplikt inom hälso- och sjukvården. Syftet med ändringen är att socialarbetare ska bli bättre på att upptäcka och anmäla missförhållanden och risker för missförhållanden i sin egen verksamhet. Förändringen ger goda förutsättningar för en utveckling av ett systematiskt kvalitetsarbete inom hela socialtjänstområdet. Överväganden kompetensfrågor I barnskyddsutredningens betänkande finns ett avsnitt om Kvalitet och kompetens. I utredningens överväganden och förslag ingår bland följande: A. Socionomexamen ska krävas för följande arbetsuppgifter: 1. bedömning om en utredning ska inledas, 2. utredning och bedömning av behovet av insatser eller av andra åtgärder, eller 3. uppföljning av beslutade insatser. För socialsekreterare som saknar tidigare erfarenhet av ovan nämnda arbetsuppgifter ska socialnämnden erbjuda lämplig introduktion och stöd i yrket. Bestämmelser om detta förs in i LBU 1 B. En specialistutbildning om minst ett år bör införas på den avancerade nivån. På sikt bör det bli en lagstadgad skyldighet för socialnämnden att sörja för att nämnden har tillgång till specialistkompetens i arbetet med arbetsuppgifter som nämns under A ovan. Ambitionen bör vara att en sådan lagstadgad skyldighet införs inom åtta år. 1 LBU är en förkortning för Lag om stöd och skydd för barn och unga. LBU är ett förslag från Barnskyddsutredningen. Denna lag finns således ännu inte.

8 (9) Krav på socionomexamen Förvaltningens bedömning är att vi idag i princip fullt ut tillgodoser vad som föreslås i punkt A ovan. Befintliga handläggare inom arbetsområdet har socionomexamen och vid rekrytering är detta ett av kraven. Om vi tittar på nämndens delegeringsordning i fråga om att inleda utredning så är delegeringsnivåerna: - för att inleda utredning = Socialsekreterare - för att inte leda utredning eller att påbörjad utredning skall läggas ned = Enhetschef Ur förvaltningens synpunkt är krav på socionomexamen i viss utsträckning ett egentligen otillräckligt krav på de kvalificerade uppgifter som myndighetsutövning. När vi aktualiserat behovet av ett AT /Traineeprogram för nyexaminerade socionomer är det för att vi konstaterat att socionomexamen inte räcker. Det bör också noteras att det i förvaltningen är väl försörjt med handledning till socialsekreterare som arbetar med kvalificerade uppgifter i myndighetsutövning. Likaså ordnas löpande kompletterande utbildning i olika utredningsmetoder etc. I pågående arbete med kompetensutvecklingsplan (för genomförande enligt nämndens beslut i samband med antagande av budget för år 2010) ingår också planering för utbildning i arbete med evidensbaserade metoder. Tillgång till specialistkompetens Förslaget om att införa en lagstadgad skyldighet för socialnämnder att ha tillgång till specialistkompetens för vissa uppgifter i arbetet med barn och unga är inte aktuellt för ett genomförande på ett antal år. Barnskyddsutredningen talar om att införandet fordrar en tid av åtta år med hänsyn till behovet av att inrätta utbildning på s.k. avancerad nivå. Enligt förvaltningens bedömning kan det emellertid finnas anledning överväga om det kan vara möjligt att utan av avvakta en lagstadgad skyldighet om detta inrätta en funktion med specialistkompetens på barn och ungdom inom förvaltningen. Inrättandet av en sådan funktion fordrar dock ett antal överväganden: 1- Hur ska uppdraget för en funktion med specialistkompetens se ut? Barnskyddsutredningen talar om en funktion för stöd vid bedömning av om utredning skall inledas, utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder, samt uppföljning av beslutade åtgärder. Utredningen sker funktionen som en ren stödfunktion. Det kan dock finnas anledning att dra en parellell med MASfunktionen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det är en funktion med inriktning på kvalitet och säkerhet. Den inrymmer ett uppföljningsansvar för verksamhet (med ett utifrånperspektiv, dvs. inte stöd till verksamhetens egen uppföljning). Det finns därför anledning att överväga en specialistfunktions - ansvarsområde/roll - befogenheter - placering i organisationen. 2- Vilka krav på kompetens skall ställas på en specialistfunktion? Eftersom detta inte är en vedertagen funktion finns heller för närvarande ingen särskilt utbildning på s.k. avancerad högskolenivå (Masternivå etc.). Att detta saknas

9 (9) är orsaken till att barnskyddsutredningen anser att det tar åtta år innan en lagstadgad skyldighet till specialistfunktion kan införas. Det bör därför utredas vilken befintlig utbildning på avancerad nivå som kan sägas motsvara tankarna i barnskyddsutredningen. 3- Hur ska en specialfunktion finansieras? Vidare är det förstås angeläget att överväga möjligheter att finansiera inrättandet av en specialistfunktion i förtid. 4- Finns alternativ till en specialistfunktion? Slutligen är det förstås också angeläget ställa frågan om de fördelar som en specialistfunktion skulle innebär kan tillgodoses på andra sätt, i avvaktan på att frågan utvecklas på den nationella nivån. Ur förvaltningens synpunkt skulle det vara värdefullt att överväga åtgärder för att höja kvalitén i arbetet med barn och ungdom. En utredning om inrättandet av en specialistfunktion bör vara intressant att pröva som en möjlighet till detta. Slutsatser Ärendet har sin utgångspunkt i ett uppdrag att utreda hur nämnden ska kunna säkerställa trygghet och säkerhet i den sociala barnavården. I förvaltningens beredning av ärendet har detta utvidgats till att omfatta en genomgång av hela arbetet med myndighetsutövning för barn och ungdomar. Socialförvaltningen har utarbetat förslag till Tillämpningsregler för en myndighetsutövning med rättssäkerhet och hög kvalitet angående barn och unga samt föreslag till särskilda åtgärder för att uppnå trygghet och säkerhet för placerade barn och unga. Förslaget till Tillämpningsregler förutsätter en förändrad organisering av arbetet med insatser för barn och unga. Omorganiseringen genomförs successivt under hösten I ärendet innehåller även förslag om att dels utreda möjligheter att påbörja arbetet med införande av Lex Sarah bestämmelsen inom individ- och familjeomsorgen, dels utreda möjligheter att inrätta en särskild specialistfunktion till stöd för arbetet med barn och unga. Åke Svensson Socialdirektör Birgitta Lindskog Programchef IFO/AM