Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun"

Transkript

1 Revisionsrapport Gabriella Fredriksson Mars 2016 Granskning av placeringar i familjehem Trelleborgs kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod och avgränsningar Utgångspunkter Lagstiftning och riktlinjer...8 Socialtjänstlagen...8 Anvisningskommunen ansvarar för att: Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barns rättigheter samt barnchecklista Granskningsresultat Organisation...11 Bedömning Resurser...11 Socialnämnden och socialförvaltningen...11 Arbetsmarknadsnämnden och arbetsmarknadsförvaltningen Bedömning Följer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet? Socialnämnden Arbetsmarknadsnämnden Bedömning Har socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Om ja, hur efterlevs de? Bedömning Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Är roller och ansvar tydliga? Bedömning Vilka principer gäller för familjehemsplaceringar? Hur beaktas det enskilda barnets behov vid en familjehemsplacering? Hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar av barn utanför det egna hemmet?...15 Bedömning Page 2 of 18

3 4.7. Vilken information får barnet om sina rättigheter? Vet barnet vart han/hon ska vända sig om något i en placering inte fungerar som tänkt? Bedömning Har man utvärderat hur barn som placerats av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden i Trelleborgs kommun upplever placeringsprocessen och hur vården följs upp?...17 Bedömning Hur säkerställer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden att riktlinjer och konventioner tillämpas som grundar sig på barnets bästa?...17 Bedömning Revisionell bedömning Bilaga 1 socialnämndens riktlinjer och rutiner Bilaga 2 arbetsmarknadsnämndens riktlinjer och rutiner Page 3 of 18

4 1. Sammanfattning I Sverige sker varje år ett flertal placeringar av barn och unga i familjer och på institutioner. Anledningen är att barnets behov inte kan tillgodoses i det egna hemmet och placering sker för att barnets behov och rättigheter ska bli tillgodosedda. Insatser inom den social barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barns, ungdomars och familjers liv. Samhället, socialtjänsten, tar i dessa sammanhang på sig ett stort ansvar. Flera utredningar av såväl Socialstyrelsen, Riksdagen som länsstyrelserna har visat på brister i familjehemsvården i landet. Dels föreligger svårigheter för kommunerna att rekrytera familjer, dels förekommer brister i utredningar, vårdplaner och uppföljning av familjehemsplacerade barn- och ungdomar. Lagstiftaren skärpte lagstiftningen till skydd för barn år Socialstyrelsen har i SOSFS 2012:11 lämnat föreskrifter och allmänna råd för socialtjänstens ansvar för barn och unga ibland annat familjehem. Där tydliggörs socialnämndens ansvar för hur vården av barn ibland annat familjehem ska planeras och följas upp så att eventuella missförhållanden som kan påverka barnet uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt skede. Där fastställs också hur egenkontroll (interkontroll) bör utformas och vad utredningar av familjehemmens lämplighet ska innehålla, hur vården ska planeras och följas upp. I Trelleborgs kommun antog i februari 2013 en strategi gällande barns rättigheter. Strategin är av övergripande karaktär men ger uttryck för att varje nämnd ska, utifrån sitt verksamhetsområde, utveckla arbetet med barns rättigheter i det vardagliga arbetet samt i strategiska beslut. Denna granskning syftar till att besvara följande revisionsfråga: Är socialnämndens och arbetsmarknadsnämndens arbete ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Den revisionella bedömningen är att varken socialnämndens eller arbetsmarknadsnämndens arbete med familjehemsplaceringar inte är ändamålsenligt utifrån lag. Bedömningen grundas på att det finns vissa brister vilka har angivits under respektive kontrollmål i denna granskning. För socialnämndens del hänför sig de påvisade bristerna framförallt till resursbrist som medfört att antalet tjänster är för litet i förhållande till alla de arbetsuppgifter som ska utföras enligt lag och socialstyrelsens riktlinjer. Den revisionella bedömningen är vidare att nämndernas arbete utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter inte är ändamålsenlig. Bedömningen i denna del grundar sig på att nämnderna inte har följt strategins rekommendation att ta fram egna, förvaltningsspecifika riktlinjer för barnets rättigheter. Vidare används inte den barnchecklista som ska fyllas i före varje beslut som rör barn. Detta sagt finns det många riktlinjer som syftar till att leva upp till flertalet av de krav som ställs i strategin men det saknas hänvisning till strategin. Vi rekommenderar att: - nämnderna åtgärdar de brister som påvisats under de olika kontrollmålen; - nämnderna utvecklar egna riktlinjer för barnets bästa utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi för barnets rättigheter; - nämnderna börjar använda den av kommunen framtagna barnchecklistan vid beslut som rör barn. Page 4 of 18

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Varje år sker ett flertal placeringar av barn och unga i familjer och på institutioner. Insatser inom den social barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barns, ungdomars och familjers liv. Samhälle, socialtjänsten, har i dessa sammanhang ett stort ansvar. Flera utredningar av såväl Socialstyrelsen, Riksdagen som länsstyrelserna har visat på brister i familjehemsvården i landet. Dels föreligger svårigheter för kommunerna att rekrytera familjer, dels förekommer brister i utredningar, vårdplaner och uppföljning av familjehemsplacerade barn- och ungdomar. Lagstiftaren skärpte lagstiftningen till skydd för barn år Socialstyrelsen har i SOSFS 2012:11 lämnat föreskrifter och allmänna råd för socialtjänstens ansvar för barn och unga ibland annat familjehem. Där tydliggörs socialnämndens ansvar för hur vården av barn ibland annat familjehem ska planeras och följas upp så att eventuella missförhållanden som kan påverka barnet uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt skede. Där fastställs också hur egenkontroll (interkontroll) bör utformas och vad utredningar av familjehemmens lämplighet ska innehålla, hur vården ska planeras och följas upp. I Trelleborgs kommun antogs i februari 2013 en lokal strategi gällande barns rättigheter. Strategin är av övergripande karaktär men ger uttryck för att varje nämnd ska, utifrån sitt verksamhetsområde, utveckla arbetet med barns rättigheter i det vardagliga arbetet samt i strategiska beslut. År 2013 genomfördes i Trelleborgs kommun en revisionsgranskning av placering av barn och unga i familjehem. Den sammanfattande bedömningen var då att socialnämnden i huvudsak säkerställer att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård. De förbättringsområden som då identifierades var att de uppsatta målen borde kompletteras med specifika mätetal i syfte att underlätta bedömning av måluppfyllelse. Vidare ansågs det finnas riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av vården, liksom för godkännande av personer som vill bli familjehem. Förslag var dock att socialnämnden tog fram en rutin för att inleda utredning i pågående ärenden samt att ytterligare rutiner för intern överlämning mellan socialförvaltningens olika enheter. I den granskningen konstaterades att det individuell handledning och introduktion till familjehemmen kunde stärkas och att individuell handledning till familjehemmen ibland bortprioriterades. För att råda bor på det sistnämnda rekommenderades att ansvarsfördelningen mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare tydliggjordes. Vidare rekommenderades att samarbetet mellan mottagnings- och utredningsenheten utvecklades för att stärka introduktionen till både familjehem och barn och unga. Slutligen framkom i granskningen år 2013 att det fanns utrymme för förbättringar avseende att hålla de tidsfrister föröverväganden som krävs enligt lag samt att göra en översyn av vård- och genomförandeplaner. Innehållet i uppföljningen av vården bedömdes tillfredsställande liksom att barn generellt kom till tals i uppföljningen av familjehemsvården. Dock underströks vikten av att hålla de av socialstyrelsen rekommenderade fyra barnsamtalen per år med barn som är familjehemsplacerade. Eventuella avsteg från detta borde noteras särskilt i upprättad journal. Allra sist rekommenderades en översyn av dokumentation avseende barnsamtal i fråga om att tydliggöra barnets åsikter. Denna granskning är delvis en uppföljning av den granskning som genomfördes år 2013 men med vissa tillägg. Dels har betydligt fler ensamkommande flyktingbarn anlänt till Sverige det senaste året och flera av dem som har anvisats till Trelleborgs kommun placeras i familjehem. Ansvaret för dessa barn ligger i Trelleborgs kommun under arbetsmarknadsnämnden, inte socialnämnden. Denna granskning omfattar därför även arbetsmarknadsnämndens placeringar av barn i familjehem. En annan skillnad är även granska hur social- och arbetsmarknadsnämnden har tagit till sig Trelleborgs kommuns strategi avseende barnets rättigheter i arbetet med placering av barn och unga i familjehem. Page 5 of 18

6 2.2. Revisionsfråga och kontrollfrågor Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är socialnämndens och arbetsmarknadsnämndens arbete ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Kontrollfrågor - Följer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet? - Vilka principer gäller för familjehemsplaceringar? - Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Är roller och ansvar tydliga? - Hur beaktas det enskilda barnets behov vid en familjehemsplacering? - Hur säkerställer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden att riktlinjer och konventioner tillämpas som grundar sig på barnets bästa? - Har socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barns rättigheter? Om ja, hur efterlevs de? - Hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar av barn utanför det egna hemmet? - Vilken information får barnet om sina rättigheter? Har man utvärderat hur barn som placerats av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden i Trelleborgs kommun upplever placeringsprocessen och hur vården följs upp? Vet barnet vart han/hon ska vända sig om något i en placering inte fungerar som tänkt? Revisionskriterier Revisionskriterierna i denna granskning är - Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL); - Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. - Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn - Socialstyrelsens allmänna råd och riktlinjer om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem eller hemför vård och boende; - Socialstyrelsens handbok barn och unga i familjehem och HVB handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter; - Socialstyrelsens dokument: Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning Metod och avgränsningar Granskningen avser tidsperioden från januari 2013 och framåt. Page 6 of 18

7 I samband med denna granskning har följande intervjuats: Socialnämndens ordförande, Avdelningschef Individ och familjeomsorg, enhetschefen för familjerättsoch familjeenheten, 4 barnsekreterare och 4 familjehemssekreterare. Arbetsmarknadsnämndens ordförande, förvaltningschefen för arbetsmarknadsförvaltningen, enhetschef för myndighetsprocessen samt två handläggare med ansvar för ensamkommande flyktingbarn och unga. Kommunens samordnare för alkohol- och drogförebyggande arbete samt barnkonventionen från kommunledningsförvaltningens avdelning för strategi och kommunikation. Därutöver har relevanta styrdokument granskats. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. Page 7 of 18

8 3. Utgångspunkter 3.1. Lagstiftning och riktlinjer Socialtjänstlagen Vård utanför det egna hemmet regleras främst i 6 kap socialtjänstlagen. Det finns även annan lagstiftning som reglerar arbetet inom familjehemsvården, t.ex. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) som reglerar tvångsomhändertagande av barn och unga. Vidare finns ett antal föreskrifter och allmänna råd framtagna av Socialstyrelsen. Dessa beskrivs nedan. I detta avsnitt behandlas de delar av lagstiftning och riktlinjer som lyfts fram som avvikande från lag och riktlinjer i de nästföljande avsnitten. Socialnämnden i en kommun ska enligt socialtjänstlagen sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett 1. familjehem, 2. hem för vård eller boende, eller 3. stödboende för barn och unga i åldern år (stödboende). En viktig del i denna granskning är att titta på hur socialnämnden i enlighet med 6 kap. 7 b SoL följer upp vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom 1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas, 2. enskilda samtal med barnet eller den unge, 3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och 4. samtal med vårdnadshavarna. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. Lag (2015:982). Av 7 c framgår att när vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. I 8 anges att om ett barn vårdas med stöd av SoL i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. När socialtjänstlagen ändrades i januari 2013 var en av de viktiga förändringarna att det för varje placerat barn eller ungdom ska utses en socialsekreterare med särskilt ansvar för kontakterna med barnet eller Page 8 of 18

9 den unge under placeringen. I propositionen Prop. 2012/13:10 framhölls vikten av uppföljning. Regeringen konstaterade att socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet och i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. Detta gick emot den utredningen förslag att den utsedda socialsekreteraren ska besöka barnet minst fyra gånger om året. Regeringen anförde att även om man kan dela utredningens motiv för det lagda förslaget så anser regeringen att det också ligger en fara i att så detaljerat ange minsta antalet besök. Ett angivet antal besök kan snarare bli regel än ses som ett riktmärke för vad som ska anses som ett minimum. Regeringen anser att den bestämmelse som redan nu finns, om att nämnden ska följa barnet eller den unge med regelbundna personliga besök och enskilda samtal etc., har samma tydliga innebörd. I lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. framgår i 3 2 st Migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn ska anvisa en kommun som ska ordna boendet. När Migrationsverket anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen. Detta betyder att socialtjänstlagen ska tillämpas även när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Av lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn framgår i 2 bland annat att om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, skall överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. God man skall inte förordnas, om det är uppenbart obehövligt. I samma lag 3 stadgas att ansökan om god man får göras av Migrationsverket och av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan. God man skall förordnas så snart det är möjligt. I ett ärende om förordnande av god man skall överförmyndaren ge barnet tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Socialstyrelsens riktlinjer om familjehem Socialstyrelsen har som stöd för tillämpare av socialtjänstlagen tagit fram föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11). I denna skrift anges bland annat att socialnämnden i sin uppföljning av vården ska träffa barnet för samtal minst fyra gånger per år. Socialstyrelsen har även gett ut en handbok som ska komplettera lagstiftning och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Handboken heter Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om Socialnämndens ansvar och uppgifter. Socialstyrelsens riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Utöver de lagar och riktlinjer, handböcker etc som nämnts ovan finns det ytterligare lagstiftning som reglerar ansvaret för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. Socialstyrelsen har även tagit fram en vägledning till de som arbetar med ensamkommande barn inom ramen för socialtjänsten. Vidare har Socialstyrelsen under hösten 2015 utarbetat ett antal frågor och svar för att vägleda kommunerna ytterligare. I denna granskning ligger fokus på Trelleborgs kommuns ansvar såsom anvisningskommun, d.v.s. Migrationsverket har fattat beslut att ett visst barn som har kommit till en ankomstkommun i Sverige (såsom exempelvis Trelleborgs kommun) ska anvisas till en anvisningskommun för sitt boende. Page 9 of 18

10 Anvisningskommunen ansvarar för att: utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att t.ex. utreda om en anhörig är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet utse god man. Migrationsverket eller socialnämnden lämnar in en ansökan till överförmyndaren barnet får skolundervisning ge fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för barnets integration om barnet får uppehållstillstånd. Kommunen ansvarar då även för att efterforska var barnets familjemedlemmar finns Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barns rättigheter samt barnchecklista I juni år 2013 antog Trelleborgs kommun fullmäktige en lokal strategi gällande barns rättigheter. Strategin tar sin utgångspunkt bland annat i FN:s konvention för barnets rättigheter (barnkonventionen). Strategin syftar till att vägleda hur barns rättigheter ska säkerställas, såväl i beslutsfattande som i det vardagliga arbetet i Trelleborgs kommun. I strategin sägs vidare att den är av övergripande karaktär och att respektive nämnd behöver därmed ta ställning till hur strategin ska tillämpas. Av strategin framgår 9 huvudpunkter att beaktas. 1) Beslut som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2) Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3) Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4-5) Barn och föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6) Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7) Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8) Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut som rör barn. 9) Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Sedan år 2004 har Trelleborgs kommun en barnchecklista. Denna checklista reviderades år Av checklistan framgår att syftet med den är att bedöma vilka konsekvenser beslut får för barn och i vilken utsträckning barns rättigheter tas tillvara. Checklistan utgår barnkonventionens artiklar 2,3,6, 12, 19 och 23 och betonar vikten av att konventionens huvudprinciper alltid beaktas. Checklistan ska användas vid alla beslut som indirekt eller direkt rör enskilda barn eller barn som grupp. Som exempel nämns bland annat ärenden som rör boende, familjesituation, miljö, ekonomi, lek och trafik. Samtliga frågor i checklistan ska besvaras och om ett beslut inte rör samtliga artiklar ska detta anges. Vidare betonas att även andra artiklar i barnkonventionen får åberopas om så behövs. Barnchecklistan ska följas upp årligen via barnbokslutet. Page 10 of 18

11 4. Granskningsresultat 4.1. Organisation I Trelleborgs kommun är ansvaret för placeringar av barn och unga i familjehem uppdelat på två olika nämnder, socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Den sistnämnda ansvarar för placeringar av ensamkommande flyktingbarn. Av socialtjänstlagens 2 kap. 4 framgår att kommunens uppgifter inom socialtjänstlagen fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Vidare framgår att vad som i lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses av kommunen att utföra uppgifter inom ramen för socialtjänstlagen. I Trelleborgs kommun har fullmäktige uppdragit åt arbetsmarknadsnämnden att handha ärenden som rör bl.a. ensamkommande flyktingbarn. Av reglementet framgår att arbetsmarknadsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter och ansvar utifrån kapitel 6 i socialtjänstlagen när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Av socialnämndens reglemente framgår att från socialnämndens ansvarsområde undantas de ärende beträffande ensamkommande barn och ungdomar som innebär handläggning och myndighetsutövning som ankommer på socialnämnden enligt bland annat socialtjänstlagen, föräldrabalken och lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Dessa ärenden ansvarar arbetsmarknadsnämnden för. Bedömning Organisationsuppdelningen mellan de två nämnderna är tydlig Resurser Socialnämnden och socialförvaltningen Socialförvaltningen har en särskild enhet som ansvarar för familjerätt och familjehemsplaceringar för barn och unga mellan 0-21 år. Enheten kontaktas av förvaltningen utredningsenhet har gjort bedömningen att ett barn måste placeras i familjehem. Denna granskning avgränsas till den handläggning som sker inom enheten för familjehem. Enheten har en chef och fyra barnsekreterare och fyra familjehemssekreterare (3,85 % respektive 3.05 % tjänster) som arbetar med familjehemsplaceringar. Totalt ansvarar socialnämnden för vården av 52 barn och unga i familjehem vid tidpunkten för denna granskning. Av dessa är 7 över 18 år och för 20 barn är vårdnaden överflyttad till familjehemmet. Av intervjuer har framkommit att handläggarna inte hinner med alla sina uppgifter i tid eller inte alls (se vidare nedan under avsnittet om riktlinjer och om de efterlevs). Detta konstaterades redan vid granskningen som genomfördes år Under 2015 har Arbetsmiljöverket gjort en utredning avseende bland annat denna enhet och konstaterar att personalen är hårt ansträngd och inte hinner med alla sina uppgifter som förväntas enligt lag, föreskrifter och allmänna råd. Förvaltningen och socialnämnden har också tagit fasta på detta och har äskat 17 miljoner kronor extra i medel från kommunfullmäktige för år Av dessa avser 12 miljoner kronor att reglera underskott sen ett stort antal år tillbaka i tiden. Resterande 5 miljoner kronor syftar till att stärka upp bemanningen på bland annat familjerätts- och familjehemsenheten. Page 11 of 18

12 Arbetsmarknadsnämnden och arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen har en enhet som handlägger myndighetsärenden avseende ensamkommande flyktingbarn. På enheten finns en enhetschef och fyra handläggare samt en administratör som arbetar heltid. Av intervjuer och rutinbeskrivningar framgår att förvaltningen arbetar processinriktat med alla ärenden inklusive familjehemsplaceringar. Varje ärende passerar fyra olika delar av processen: 1) Mottagning 2) Prövning 3) Systematisk uppföljning 4) Avslut Handläggarna roterar mellan de olika faserna för att skapa en likhet i hanteringen av ärenden. Detta innebär att det ensamkommande barnet kan byta handläggare fyra gånger under en familjehemsplaceringsprocess. Arbetsmarknadsnämnden ansvarade vid intervjutillfället i januari 2016 för 87 barn varav 16 var placerade i familjehem. Av intervjuer framgår att enheten har prioriterat att genomföra den systematiska uppföljningen av de familjehemsplacerade barn genom minst två hembesök per år och däremellan genom uppföljning av skriftlig skattning som barnet fyllt i tillsammans med familjehemmet. Skattning bedöms av handläggarna på enheten och utifrån det resultatet kan antal hembesök bli fler om så behövs. Av intervjuer har framkommit att olika åsikter till att inte minst fyra barnsamtal görs per år. En av dem är att det inte alltid finns behov av fler samtal när skattning genomförs också och att fler samtal sker om behov finns. En annan åsikt är att det inte finns tid till fler samtal när volymerna av ankommande och anvisade barn till kommunen är så stora. Bedömning Avseende resurser kan konstateras att socialförvaltningen har fått kritik i granskningen som genomfördes 2013 och från arbetsmiljöverket för att personalen inte hinner med alla de uppgifter som krävs enligt lag vid placeringar av barn i familjehem. Detta är även en slutsats som socialförvaltningen och socialnämnden har framfört till kommunfullmäktige som grund till äskande av ytterligare anslag till socialnämnden. Bedömningen är därför att de resurser som idag finns inom socialförvaltningens för att arbeta med familjehemsplaceringar inte är tillräckliga. När det gäller arbetsmarknadsnämndens resurser för handläggning av placeringar i familjehem kan konstateras att handläggarna på förvaltningen inte träffar alla barn för barnsamtal fyra gånger per år såsom Socialstyrelsen rekommenderar. Den skattning som genomförs och bedöms är ett komplement till barnsamtalen men det är tveksamt om skattningen regelmässigt kan ersätta barnsamtalen Följer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet? Socialnämnden I den revisionsgranskning som genomfördes av Socialnämnden 2013 konstaterades att nämnden mestadels följde Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd när det gäller familjehemsplacerade barn men att det fanns vissa brister. I beskrivningen nedan har vi tagit fasta på om något har gjorts för att åtgärda påtalade brister samt hur de intervjuade personerna uppfattar situationen idag. Page 12 of 18

13 Av intervjuer framgår att förvaltningen överlag anser att de följer de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet. Det finns enligt uppgift dock några områden som inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Det ena området är att handläggarna, varken familjehemssekreterare eller barnsekreterare uppger att de inte hinner med att prata med de biologiska barnen i familjehemmen för att undersöka hur de mår och påverkas av att andra barn familjehemsplaceras i deras hem. Det andra området som är helt eftersatt är när vårdnaden för ett barn som under lång tid har vårdats i ett familjehem har överförts på föräldrarna i familjehemmet. Därefter följs dessa barn inte upp alls, exempelvis görs inga fler barnsamtal med dessa barn. Dock betalar kommunen fortsatt ut ersättning till familjehemmen till dess att vården upphör men då utan någon kontroll. Det tredje området som lyfts fram i intervjuer med vissa handläggare är att utredningen av familjehem inte alltid hinns med i tillräcklig utsträckning. Vidare har framförts som ett fjärde område att handläggarna inte alltid hinner med att handleda familjehemmen i tillräcklig utsträckning vilket kan leda till sammanbrott. Detta är en skillnad mot konsulentföretagen vars anställda handleder familjehemmen i större utsträckning. Ett femte område som påtalades i granskningen år 2013 var att överlämningen mellan utredningsenheten och familjerätts- och familjehemsenheten inte var tydliga och det rekommenderades att en tydlig rutin togs fram. En sådan rutin har utvecklats i nära samarbete mellan enheterna under 2014 och I den skrivelse som utarbetats av socialförvaltningen och som låg till grund för nämndens äskande av mer medel framkom även brister i dokumentationen kring placeringar och att alla tidsfrister inte alltid kan hållas. Dessa brister framkom även i den revisionsrapport som presenterades år Arbetsmarknadsnämnden Av intervjuer har framkommit att förvaltningen överlag anser att de följer Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd gällande placering av barn utanför hemmet. Dock är tiden för utredningen inför en familjehemsplacering ibland knapp, ibland finns barnet inledningsvis inte ens i kommunen. En del utredningar får därför fortsätta även efter det att barn har placerats i ett jourhem, vilket vanligen är det första steget innan man funnit ett familjehem till barnet. Av intervjuer framkommer att arbetsmarknadsnämnden har begränsat antalet barnsamtalen till minst två gånger per år. Fyra gånger per år (varav två i samband med hembesök) ska dock barnet, tillsammans med familjehemmet gå igenom ett frågeformulär som syftar till att se hur barnet mår och hur det går för barnet. Förvaltningen får ta del av detta formulär och utifrån detta görs bland annat en bedömning om det finns behov av ytterligare möten med barnet. Bedömning Bedömningen är att socialnämnden följer många av Socialstyrelsens riktlinjer men att vissa avsteg sker på grund av resursbrist. Bedömningen är vidare att arbetsmarknadsnämnden i stort följer socialstyrelsens riktlinjer men att avsteg görs kring antalet barnsamtal per år som Socialstyrelsen rekommenderar Har socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Om ja, hur efterlevs de? Ingen av nämnderna har tagit fram några egna riktlinjer baserade på Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter. Page 13 of 18

14 Inom båda nämnderna finns dock ett antal riktlinjer som berör barnets rättigheter utifrån bland annat socialtjänstlagen och flera av dessa riktlinjer lyfter frågor som även framhålls i den lokala strategin. Arbetsmarknadsnämnden har även tagit fram en barnhandbok. Alla dessa riktlinjer har som syfte att ta hänsyn till barnets bästa och säkerställa en rättssäker process där barnets intressen tillvaratas. Det kan också konstateras efter intervjuer att ingen av de som intervjuats kände till att barnchecklistan skulle fyllas i inför varje beslut som rör barn direkt eller indirekt. En genomgång av barnbokslutet för 2014 visar att man rapporterat till barnbokslutet men det ger inte vid handen att barnchecklistan används av förvaltningar eller nämnder inför eller i samband med beslut. De riktlinjer och rutiner som finns framtagna gällande placering i familjehem för respektive nämnd återges i bilaga 1 och 2. Bedömning Bedömningen är att ingen av nämnderna har tagit fram egna riktlinjer utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barnets rättigheter. Inte heller efterlever de kravet på att fylla i barnchecklistan före varje beslut. Dock finns en många rutinbeskrivningar och riktlinjer som tar sin utgångspunkt i barnets rättigheter även om direkt hänvisning till rättigheterna inte alltid ges Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Är roller och ansvar tydliga? De båda nämnderna organiserar arbetet med rekrytering av familjehem på olika sätt. Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden och dess förvaltning använder sig uteslutande av familjehemskonsulentföretag för att rekrytera familjehem. Orsakerna till detta är flera och åsikterna kring detta skiljer sig åt inom förvaltningen. Enligt cheferna har man inte haft tillräckligt med resurser och tid till att rekrytera familjehem. Inte minst är det väldigt kort om tid för att hitta ett hem till ett barn som anvisats till kommunen. Situationen är också den att de flesta barn som har familjehemsplacerats av arbetsmarknadsnämnden har kommit till Sverige hösten 2015 och då kom så många samtidigt att det var svårt för förvaltningen att hinna med att rekrytera familjehem i den takt som behovet uppstod. Enligt handläggarna är den främsta orsaken till att man väljer att använda konsulentföretag att det är bra att familjehemmen får ett starkt stöd av konsulentföretaget. Som nämnts tidigare arrangerar arbetsmarknadsnämnden sitt arbete utifrån processer. Till varje del av processen finns en rutin framtagen i vilken det framgår vad som ska göras och av vem. Processen och dess beskrivningar upplevs som mycket tydliga av personalen. För att personalen också ska känna till samtliga moment i processen roterar personalen regelbundet arbetsuppgifter mellan de olika processdelarna. Socialnämnden Socialnämnden och dess förvaltning har en annan strategi, de har i dagsläget bara två barn placerade med hjälp av konsulentföretag. Dessa barn har haft mycket speciella behov som inte har kunnat tillgodoses på annat sätt. Ambitionen är dock att sköta all rekrytering av familjehem själva. Av intervjuer har framkommit att orsaken till att man själva vill rekrytera familjehemmen är två. För det första vill socialförvaltningen göra en grundligare utredning av familjerna än vad förvaltningen anser att familjehemskonsulentföretagen vanligtvis gör för att säkerställa att familjehem lever upp till de krav man ställer. Vidare är det en kostnadsfråga, det är mycket dyrare att anlita konsulentföretag. Page 14 of 18

15 När det gäller arbetet med uppföljning så har det i intervjuer med handläggare inom socialförvaltningen framkommit att det ibland är en gråzon mellan ansvaret för familjehemssekreteraren och barnsekreteraren. Dock har detta tydliggjorts i rollbeskrivningar det senaste året. Något som också utvecklats tillsammans med utredningsenheten är rutiner för överlämning mellan enheterna för att placeringen ska bli så bra som möjlig för barnet utifrån barnets behov. Bedömning Bedömningen är att båda nämnderna har en tydlig organisation och metod för familjehemsrekrytering även om de valt olika metoder. När det gäller placerings- och uppföljningsprocessen kan konstateras att arbetsmarknadsförvaltningen inte har en tydlig uppdelning mellan familjehems- och barnsekreterare. Enligt lagen ska det till varje barn utses en socialsekreterare som ska ha kontakt med barnet. Inom arbetsmarknadsförvaltningen finns det utsedda handläggare för varje barn men barnet har olika handläggare beroende på vilken processfas barnet befinner sig i. Denna rotation av kontaktpersoner kan tänkas skapa en otrygghet för barnet. I denna granskning har det inte framkommit att hänsyn har tagits till barns bästa när beslut att införa en processorganisation med roterande personal fattades. Utifrån ett tjänstemannaperspektiv är dock organisation och ansvarsfördelning tydlig. Bedömningen är att lagkravet på att varje barn ska ha en barnsekreterare följs men att det kan vara till nackdel för barnet att barnsekreteraren bytts ut.- Vidare är bedömningen att roll- och ansvarsfördelningen är tydlig. För socialförvaltningens del finns det en ansvars- och rollfördelning mellan familjehems- och barnsekreterare. Det finns rollbeskrivningar framtagna men vissa anser att det fortfarande finns otydligheter i ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna men att detta löses genom kommunikation och samarbete mellan personalen. Bedömningen är att ansvar och roller för placering och uppföljning av barn i familjehem är tydlig Vilka principer gäller för familjehemsplaceringar? Hur beaktas det enskilda barnets behov vid en familjehemsplacering? Hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar av barn utanför det egna hemmet? Det finns en grundläggande skillnad mellan de barn som placeras i familjehem av socialnämnden respektive arbetsmarknadsnämnden. Innan socialnämnden fattar beslut att placera ett barn i familjehem har vanligen flera andra insatser i den biologiska familjen genomförts eller prövats. Orsakerna till att barnet placeras i ett familjehem kan hänföras antingen till den biologiska familjen eller till barnets agerande och barnets behov av annat stöd är avgörande. När en utredning av barnets behov är genomförd av en annan enhet inom socialförvaltningen och beslut har fattats att barnet ska placeras i ett familjehem följer ett nära samarbete mellan de två enheterna enligt fastlagda rutiner för att tillse att familjehemsenheten får information om barnets behov. Av intervjuer har framkommit att den mest avgörande principen vid placering av barn i familjehem är matchningen mellan barn och familjehemmet. Av erfarenhet vet man idag att ju mer tid som läggs på att utreda familjehemmet och försöka få det att matcha barnets behov, ju färre sammanbrott blir det senare i familjehemmet. Detta i sin tur är bra för barnet. Anledningen till att arbetsmarknadsnämnden placerar barn i familjehem är att barnet står utan familj och vårdnadshavare då barnet har kommit ensamt som flykting till Sverige. Arbetsmarknadsnämnden väljer vanligen att placera barn i familjehem som ett sista alternativ. De flesta ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige är snart vuxna och placeras i första hand på ett HVB-hem. I de fall då nämnden ändå placerar ett ensamkommande flyktingbarn i ett familjehem beror det vanligen på att det inte finns Page 15 of 18

16 plats på ett HVB-hem eller att barnet är under 14 år eller har specifika behov som har framkommit i utredningen. Fokus för arbetsmarknadsnämnden är för de äldre barnen att se till att de så bra som möjligt etableras i det svenska samhället, att de får gå i skolan och så småningom hitta jobb och bostad. För yngre barn väger omvårdnadsbehovet tyngre än för äldre barn. Varken nämnderna eller förvaltningarna refererar särskilt till barnkonventionen vid beslut eller framtagande av underlag inför beslut om placering av ett barn i familjehem. Här hänvisar man snarare till socialtjänstlagens bestämmelser och de egna framtagna riktlinjerna som i sin tur har tagit utgångspunkt i barnkonventionens principer om barnets bästa och barnets rätt att bli lyssnad till och få uttrycka sina åsikter. För att tillse detta använder man exempelvis olika metoder för att samtala med barn i olika åldrar. En utmaning är att barnet också ska vilja tala med en myndighetsperson, inte minst utifrån sina tidigare erfarenheter, må det vara i Sverige eller i något annat land. Bedömning Bedömningen är att det finns tydliga principer för familjehemsplaceringar för varje nämnd. Bedömningen är vidare att utgångspunkten i varje beslut är barnets behov och barnet bästa även om hänvisning till barnkonventionen inte sker specifikt Vilken information får barnet om sina rättigheter? Vet barnet vart han/hon ska vända sig om något i en placering inte fungerar som tänkt? Såväl tjänstemän vid arbetsmarknadsförvaltningen som de vid socialförvaltningen har i intervjuer framfört att barnet informeras om sina rättigheter vid en familjehemsplacering. Socialförvaltningen har även utöver muntlig information ett par olika broschyrer som man delar ut till de barn som är tillräckligt mogna för att kunna ta till sig skriftlig information. Båda förvaltningarna är noggranna med att lämna kontaktuppgifter till ansvarig handläggare på förvaltningen till barnet så att barnet kan ta kontakt direkt om han eller hon vill det. I den mån ett barn är placerat via ett konsulentföretag har barnet även möjlighet att ta kontakt med det företaget. Vidare har båda förvaltningarna regelbundet barnsamtal med varje placerat barn. Barnsamtalen är strukturerade utifrån framtagna frågeformulär för att tillse att man följer upp alla områden. En särskild utmaning för arbetsmarknadsförvaltningen är att man inledningsvis inte talar samma språk som barnet och därmed måste använda sig av tolk. En metod som används när barnet vill komma i kontakt med en handläggare är att barnet skickar ett sms om att man vill ha en kontakt och att handläggaren därefter ringer upp barnet och då med hjälp av en tolk. Samtliga barns om har placerats i familjehem av arbetsmarknadsnämnden har även fått en god man vars uppgift är att tillse att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Vidare får familjehemmen och de biologiska föräldrarna information om barnets rättigheter från respektive förvaltning. Bedömning Utifrån det som framkommit i denna granskning så är bedömningen att varje barn får information om sina rättigheter utifrån den ålder och mognad som barnet har. Barnet vet utifrån ålder och mognad vart han eller hon ska vända sig om något inte fungerar som tänkt. Page 16 of 18

17 4.8. Har man utvärderat hur barn som placerats av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden i Trelleborgs kommun upplever placeringsprocessen och hur vården följs upp? Inom socialförvaltningen har en medarbetare under 2014 genomfört en form av uppföljning av hur unga vuxna som tidigare varit placerade i familjehem av Trelleborgs kommun har uppfattat placeringsprocessen. Denna granskning omfattar dock inte barn som är placerade idag och hur de upplever processen. Utöver nämnda utredning görs ingen systematisk utvärdering av någon utomstående person kring hur barnen upplever placeringsprocessen. Det som görs är att barnsekreterarna i sina samtal med varje barn fyra gånger per år pratar med barnet för att höra hur barnet mår. Inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde har man i praktiken placerat väldigt få barn i familjehem och de flesta kom under hösten Någon utvärdering av hur de ensamkommande flyktingbarnen har upplevt placeringsprocessen har inte gjorts dels för att det har gått en kort period, dels för att resurserna i förvaltningen har fått prioriteras till att ta hand om alla barn som anländer till Trelleborg såsom ankomst men även anvisningskommun. När vården av ett barn i familjehem (eller HVB-hem) upphör genomförs ett avslutningssamtal. I detta samtal följer man upp hur det gått för den unge med att bland annat skaffa bostad och egen försörjning. Tanken är att så småningom sammanställa resultaten av dessa samtal för att kunna dra slutsatser kring vad som fungerat väl och mindre bra och även kunna jämföra om det finns skillnader mellan barn och unga som vårdats på HVB-hem respektive familjehem. Bedömning Bedömningen är att det inte hittills gjorts någon systematisk, regelbunden uppföljning eller utvärdering av hur barn som placerats i familjehem upplever processen med viss uppföljning har skett inte socialnämnden. Inom arbetsmarknadsnämnden har ingen utvärdering skett kring hur barnet upplever placeringsprocessen Hur säkerställer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden att riktlinjer och konventioner tillämpas som grundar sig på barnets bästa? Representanter för båda nämnderna vittnar i intervjuer om att de får mycket utförligt underlag av tjänstemännen inför varje beslut om en familjehemsutredning. Uppföljning sker regelbundet var sjätte månad av enskilda barn i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser. Av intervjuerna har framkommit att nämnderna har stor tillit till att förvaltningarna följer de lagar och riktlinjer som finns. Därutöver gör nämnderna inte något ytterligare för att säkerställa att lagar, riktlinjer eller barnkonventionen tillämpas. Det har i denna granskning inte framkommit att någon intern kontroll görs av någon av nämnderna för att säkerställa att riktlinjer, lagar och konventioner följs. Bedömning Bedömningen är att nämnderna inte har en tydlig metod för hur de säkerställer att riktlinjer och konventioner följs utöver att tillse att det underlag på vilket de fattar beslut är utförligt och visar på vad som bedöms vara barnets bästa. Page 17 of 18

18 5. Revisionell bedömning Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Är socialnämndens och arbetsmarknadsnämndens arbete ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Den revisionella bedömningen är att varken socialnämndens eller arbetsmarknadsnämndens arbete med familjehemsplaceringar inte är ändamålsenligt utifrån lag. Bedömningen grundas på att det finns vissa brister vilka har angivits under respektive kontrollmål i denna granskning. För socialnämndens del hänför sig de påvisade bristerna framförallt till resursbrist som medfört att antalet tjänster är för litet i förhållande till alla de arbetsuppgifter som ska utföras enligt lag och socialstyrelsens riktlinjer. Den revisionella bedömningen är vidare att nämndernas arbete utifrån Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter inte är ändamålsenlig. Bedömningen i denna del grundar sig på att nämnderna inte har följt strategins rekommendation att ta fram egna, förvaltningsspecifika riktlinjer för barnets rättigheter. Vidare används inte den barnchecklista som ska fyllas i före varje beslut som rör barn. Detta sagt finns det många riktlinjer som syftar till att leva upp till flertalet av de krav som ställs i strategin men det saknas hänvisning till strategin. Vi rekommenderar att: - nämnderna åtgärdar de brister som påvisats under de olika kontrollmålen; - nämnderna utvecklar egna riktlinjer för barnets bästa utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi för barnets rättigheter; - nämnderna börjar använda den av kommunen framtagna barnchecklistan vid beslut som rör barn. Gabriella Fredriksson Projektledare Alf Wahlgren Uppdragsledare Page 18 of 18

19 Bilaga 1 Urval av socialnämndens rutiner och riktlinjer - Frågor till barn vid överväganden - Förbättringshjul - Hälsokort för familjehemsplacerade barn - Kategorisering av placeringar - Mall för familjehemsutredningar (BBIC) - Processbeskrivningar för familjehemsplaceringar - Rutin för att öppna utredning i pågående ärende - Rutin för övervägande och omprövning - Rutin jourhemsplaceringar - Rutin överlämning utredning- familjehem - Checklistor för bl.a. vårdplan, genomförandeplan, omprövning av vård, handläggning och dokumentation vid omprövning, överklagande, offentligt biträde vid omprövning, vårdens upphörnande, yttrande

20 Bilaga 2 Arbetsmarknadsnämndens rutiner och riktlinjer - Mall utredning familjehem - Mall plan etableringslinje - Policy etableringsbedömning - Rutin familjehemsplacering ensamkommande - Skattning instruktion (självskattningsformulär)

21 Yttrande 1 (2) Datum Arbetsmarknadsnämndens yttrande över revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem dnr: AMN 2016/61 På uppdrag av kommunens revisorer har PWC granskat socialnämnden och arbetsmarknadsnämndens placeringar i familjehem. Granskningen är till del en uppföljning av den granskning som gjordes 2013 av socialnämndens familjehemsplaceringar och syftar till att besvara frågan om nämndernas arbete är ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter. Arbetsmarknadsnämnden har tagit del av revisionsrapporten och vill initialt påpeka att rapporten i sin helhet bygger på ett litet antal familjehemsplaceringar, samtliga är genomförda under hösten 2015 då förvaltningen var starkt ansträngd i sin roll som ankomstkommun. Placeringarna grundar sig i stort på att det, vid tiden för placering, inte fanns några tillgängliga HvB-hem att placera de enskilt unga i. Vidare vill nämnden understryka att placeringarna rör unga i övre tonåren utan närvarande vårdnadshavare (ensamkommande barn och unga) samt att process och tidsperspektiv vid dessa placeringar skiljer sig avsevärt från process och tidsperspektiv vid placering av barn och unga inom socialtjänst. Det är nämndens uppfattning att dessa två agerande inte kan/bör jämföras då förutsättningarna skiljer sig markant. Trelleborg2000, v 1.0, Utöver ovan lämnar nämnden följande yttrande baserat på de av PWC framtagna kontrollfrågorna. Följer arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som socialstyrelsen har tagit fram för placering av barn utanför familjehemmet. Revisorerna bedömer att arbetsmarknadsnämnden i stort följer socialstyrelsens riktlinjer men att avsteg sker vad gäller antalet barnsamtal som understiger socialstyrelsens rekommendationer. De avsteg som gjordes under hösten 2015 sker ej längre och framtagna rutiner och processer är anpassade efter de rekommendationer som socialstyrelsen har tagit fram varför nämnden inte anser att ytterligare åtgärder är nödvändiga. Har arbetsmarknadsnämnden tagit fram egna riktlinjer utifrån kommunens strategi och efterlevs dessa? Revisorernas bedömning är att varken socialnämnd eller arbetsmarknadsnämnd har tagit fram rutiner som grundar sig i kommunens egen strategi för barns rättigheter. Vidare använder sig ingen av nämnderna i barnchecklistan vid placeringar. Dock Arbetsmarknadsnämnden Postadress: Box 63, Trelleborg Telefon: Besöksadress: Gasverksgatan 3 b Fax: E-post: arbetsmarknadsforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

22 2 (2) noterar revisorerna att det i båda nämnderna finns riktlinjer som berör barn och deras rättigheter som exempel nämns barnhandbok framtagen av arbetsmarknadsnämnden. Trots de ovan angivna bristerna är det nämndens bestämda uppfattning att ett tydligt barnperspektiv genomsyrar arbetet, detta märks främst i det tydliga etableringsperspektiv som är utgångspunkten i nämndens arbete med barn/unga. Att genom tydligt stöd och uppföljning säkerställa etablering och därigenom göra det möjligt för de familjehemsplacerade ungdomarna att klara sig själva i vuxen ålder är enligt nämndens mening verkligen att ha ett barnperspektiv på en nivå som överträffar användande av barnchecklista. Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Bedömningen är att båda nämnderna har en tydlig organisation och metod för familjehemsrekrytering. Nämnden delar denna uppfattning. Vilka principer gäller familjehemsplaceringar, hur beaktas barnens behov och hur tillämpas barnkonventionen vid placeringar utanför hemmet. Revisorerna bedömer att det finns tydliga principer och att utgångspunkten i varje beslut är barnets bästa. Nämnden vill börja med att understryka att placering av ensamkommande barn/unga sker utanför hemmet då de saknar närvarande vårdnadshavare. I övrigt delar nämnden revisorernas bedömning. Vilken information får barnet om sina rättigheter, vet barnet vart hon/han skall vända sig om något i familjehemmet inte fungerar? Revisorerna bedömer att varje enskilt barn får information om sina rättigheter och vet vart hen ska vända sig samt att detta är anpassat efter barnets/den unges ålder och mognad. Nämnden delar revisorernas bedömning. Sammanfattningsvis rekommenderar revisorerna nämnden att åtgärda de brister som har uppmärksammats under respektive kontrollmål samt att utveckla egna riktlinjer för barnets bästa utifrån Trelleborgs kommuns lokala strategi för barns rättigheter och börja använda den av kommunen framtagna barnchecklistan. Det är nämndens uppfattning att den med de kommentarer som angetts under respektive område samt med att nya rutiner för uppföljning har tagits i bruk lever upp till såväl lagstiftningens krav som kommunens riktlinjer. Veronica Larsson Ordförande Arbetsmarknadsnämnden Cecilia Lejon Förvaltningschef Arbetsmarknadsförvaltningen

23 TRELLEBORGS KOMMUN Protokollsutdrag 1 (3) Mötesdatum Arbetsmarknadsnämnden Plats och tid Sessionssalen, Rådhuset kl Beslutande Veronica Larsson (S) Mikael Rubin (M) Lars-Olof Flink (SÖS) Mariann Sjöström (C) Staffan Svensson (M) Gull-Britt Persson (MP) Ann-Christine Seéhusen (L) Jörgen Tenggren (S) Monica Nordbladh (S) Håkan Sjöberg (M) Tjänstgörande ersättare Tim Lundgren (-) Ersättare Eva Ekström (M) Rolf Stridsberg (C) Anastasios Manetopoulos (M) Margaretha Blennhede (L) Terezija Macas (S) Stefan Berglinden (S) Bertil Tomelius (M) Övriga Cecilia Lejon Arbetsmarknadsförvaltningen Henrik Lundh Kommunledningsförvaltningen Ola Johnsson Arbetsmarknadsförvaltningen Sarka Löfman Arbetsmarknadsförvaltningen Justeringens plats och tid Sekreterare Arbetsmarknadsförvaltningen måndagen den 18 april 2016 från kl 8:00 Sarka Löfman Paragrafer Ordförande Justerare Veronica Larsson (S) Tim Lundgren (-) Gull-Britt Persson (MP)

24 TRELLEBORGS KOMMUN Protokollsutdrag 2 (3) Mötesdatum Arbetsmarknadsnämnden ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Arbetsmarknadsnämnden den Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats Arbetsmarknadsförvaltningen Underskrift Sarka Löfman

25 TRELLEBORGS KOMMUN Protokollutdrag 3 (3) Datum Arbetsmarknadsnämnden Revisionsrapport avseende familjehemsplaceringar - Pwc Dnr AMN 2016/61 Ärendebeskrivning Föreligger svar avseende revisionsrapporten - Familjehemsplaceringar. Beslut Arbetsmarknadsnämnden antar föreliggande svar avseende revisionsrapporten samt överlämnar detta till revisionen. Skickas till Revisionen Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkan

26 Tjänsteskrivelse 1 (4) Datum Diarienummer SN 2016/xx Socialnämndens yttrande över revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem. Sammanfattning PwC har på uppdrag av kommunens revisorer i Trelleborgs kommun genomfört en granskning av hur socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden hanterar placeringar i familjehem. Syftet med revisionen: Är socialnämndens och arbetsmarknadsnämndens arbete ändamålsenligt utifrån såväl lag som Trelleborgs kommuns strategi gällande barns rättigheter? Granskningsresultat och nämndens svar Organisation Revisionens bedömning: Organisationsuppdelningen mellan de två nämnderna är tydlig. Resurser Revisionens bedömning: Avseende resurser kan konstateras att socialförvaltningen har fått kritik i granskningen som genomfördes 2013, och från arbetsmiljöverket, för att personalen inte hinner med alla de uppgifter som krävs enligt lag vid placeringar av barn i familjehem. Detta är även en slutsats som socialförvaltningen och socialnämnden har framfört till kommunfullmäktige som grund till äskande av ytterligare anslag till socialnämnden. Bedömningen är därför att de resurser som idag finns inom socialförvaltningens för att arbeta med familjehemsplaceringar inte är tillräckliga. Socialnämndens svar: Socialnämnden instämmer i revisionens bedömning. Följer socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden de riktlinjer och allmänna råd som Socialstyrelsen tagit fram för placering av barn utanför hemmet? Revisionens bedömning: Bedömningen är att socialnämnden följer många av Socialstyrelsens riktlinjer men att vissa avsteg sker på grund av resursbrist. Socialnämndens svar: -Att prata med de bioligiska barnen i det hem som familjehemsplaceringen sker i är en ambition som finns men som inte alltid är möjlig att göra. Socialnämnden är medveten om bristen och har utifrån de resurser verksamheten har fokuserat på de placerade barnen. Socialförvaltningen Postadress: Trelleborg Telefon: Besöksadress: Östergatan 71 Fax: E-post: socialforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Gabriella Fredriksson Mars 2016 Granskning av placeringar i familjehem Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 5 2.1. Bakgrund... 5 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden 2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Allmänna utskottet 2012 11 13 78 10 Socialnämnden 2012 11 22 186 12 Dnr 2012/411 751 Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Bilagor: Granskningsrapport

Läs mer

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Socialnämnden 2016-01-15 1 (7) Socialförvaltningen 05 Socialnämnden INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Förslag till beslut Med utgångspunkt från rapporten till Inspektionen

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008

Läs mer

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn

Läs mer

December 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun

December 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun December 2014 Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer

Läs mer

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2010 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2010-08-23 Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler

Läs mer

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering FALKENBERGS KOMMUN Datum Socialförvaltningen 081029 Utredningssektionen 1 Rutiner vid jour- och familjehemsplacering Jourplacering Placering i nätverket I 6 kap. 5 SoL framgår att placering i första hand

Läs mer

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri 1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Hur hanteras synpunkter och klagomål?

Hur hanteras synpunkter och klagomål? Hur hanteras synpunkter och klagomål? Resultat från inspektioner av HVB och LSS-verksamheter för barn och ungdomar 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Riskbaserad tillsyn av familjehemsvård

Riskbaserad tillsyn av familjehemsvård Riskbaserad tillsyn av familjehemsvård 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar. Kartläggning och åtgärdsplan

Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar. Kartläggning och åtgärdsplan Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar Kartläggning och åtgärdsplan Förord Det stora och ökande antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige innebär att bristen på platser

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn Gävle kommun

Ensamkommande flyktingbarn Gävle kommun REVISIONSRAPPORT 2012-04-26 Sid 1 (2) Kommunfullmäktige Dnr: 11REK16 Handläggare: Ensamkommande flyktingbarn Gävle kommun Slutsatser och ställningstaganden Granskningsrapporten behandlades av revisorskollegiet

Läs mer

KALLELSE 2015-12-10. Välfärdsnämndens utskott VFNU 2015-12-10. Kallelse

KALLELSE 2015-12-10. Välfärdsnämndens utskott VFNU 2015-12-10. Kallelse KALLELSE 2015-12-10 Välfärdsnämndens utskott VFNU 2015-12-10 Kallelse KALLELSE 2015-12-10 Välfärdsnämndens utskott Plats och tid: Stadshuset, Lärande och familj, rum 346, 2015-12-10, klockan 09:00 Ärenden:

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar

Uppföljning av tidigare granskningar Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar Mönsterås kommun Åsa Bejvall Malin Kronmar Augusti 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1. Bakgrund 1 1.2. Kontrollmål/granskningsmål 1 1.3.

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering. Familjehem Familjehem Det finns barn som behöver extra stöd i livet. Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och ungdomar för en längre eller kortare tid behöver bo i ett familjehem för att få

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Riktlinjer - Sociala bostäder

Riktlinjer - Sociala bostäder TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/122-IFN-004 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer

Läs mer

Placering av barn och unga i HVB-hem och familjehem

Placering av barn och unga i HVB-hem och familjehem www.pwc.se Revisionsrapport 3/2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2015 Revisionsrapport Fredrik Markstedt Charlotta Franklin Januari 2016 Placering av barn och unga i HVB-hem och familjehem

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur

Läs mer

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Revisionsrapport Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Januari 2011 Anna Henriksson Fredrik Markstedt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Inledning...

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar 1 Det här är andra upplagan av vägledningen Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. 25 frågor och svar. Vägledningen finns även att tillgå

Läs mer

Arvika kommun. Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 2013-11-08 Antal sidor: 11

Arvika kommun. Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 2013-11-08 Antal sidor: 11 Granskning av Överförmyndarnämndens verksamhet Revisionsrapport KPMG AB Offentlig sektor Karlstad 201-11-08 Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla.

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2016-03-14 Socialnämnden Kommunstyrelsen Dnr Son 2015/536 Kst 2015/401 Integrationslyft för Järfälla - svar på motion Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå

Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå Socialtjänstens uppdrag Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet

Läs mer

JfiJBil;;;;; \t d,nskar kommentarer i anledning av vfir granskning senast 2015-06-30 ften de granskade ndmnderna. Datum 2Or5-03-L2

JfiJBil;;;;; \t d,nskar kommentarer i anledning av vfir granskning senast 2015-06-30 ften de granskade ndmnderna. Datum 2Or5-03-L2 Falkenbergs kommun Revisorerna Datum 2Or5-03-L2 Socialnhmnden Barn- och utbildningsnlmnden Overftirmyndarndmnden _ Kommunfullmiiktige - fdr klirnedom Ensarnkomrnande barn och ungdomar Revisorerna i Falkenbergs

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer flera hundra barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Hem för vård eller boende för barn och unga

Hem för vård eller boende för barn och unga MEDDELANDE NR 2008:32 Hem för vård eller boende för barn och unga Tillsyn i Jönköpings län 2006-2008 Meddelande nr 2008:32 Referens Stefan Roman, Lena Uddemar, Rättsavdelningen, december 2008 Kontaktperson

Läs mer

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Vetlanda kommun. Placerade barn och ungdomar

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Vetlanda kommun. Placerade barn och ungdomar Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012 Vetlanda kommun Placerade barn och ungdomar Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Uppdrag och syfte... 3 2.3.

Läs mer

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar

Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar Dessa kriterier kan tillämpas för boenden för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Med boende avses här ett s k HVB-hem, tillståndspliktig

Läs mer

Granskning av ansvarsfördelning mellan teknisk nämnd och förvaltningen

Granskning av ansvarsfördelning mellan teknisk nämnd och förvaltningen www.pwc.se Alf Wahlgren, certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, revisionskonsult Granskning av ansvarsfördelning mellan teknisk nämnd och förvaltningen Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (18) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

2015-11-24 Datum då anslaget tas ned

2015-11-24 Datum då anslaget tas ned SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(14) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 12:00 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Kenneth Axelsson, (M) Peder Griph, (S) Marianne Sandberg, (M) Astrid-Marie

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården

Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström, Niklas Eriksson Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Granskning av överförmyndarverksamheten

Granskning av överförmyndarverksamheten www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Tilda Lindell 13 juni 2014 Granskning av överförmyndarverksamheten Vallentuna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Vad har vi sett 2010-2013?

Vad har vi sett 2010-2013? Vad har vi sett 2010-2013? Och vad gör vi 2014? Karin Gunnervik Sammanställda resultat från HVB-tillsynerna IVO:s rapporter Vad har vi sett? och Tillsynsrapport 2013 HVB-tillsynerna i år Två på-gång SOU

Läs mer

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte

Läs mer