Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden"

Transkript

1 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad. Rutinen utgår från gällande lagstiftning och Socialstyrelsens publicerade föreskrifter och allmänna råd med tillhörande handböcker och vägledningar om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Den 3 juni 2013 publicerade Socialstyrelsen en vägledning kring socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar där fördjupande kunskap finns att inhämta kring olika delmoment i handläggningen. Den finns att tillgå på Socialstyrelsens webbplats Under projektet som pågått för att ta fram förslag på kommungemensamma rutiner inom socialtjänsten i Göteborgs Stad har en informativ vägledning kring mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg tagits fram. I den finns skriftlig information om olika myndigheters och aktörers ansvar och roller. Den är tänkt att fungera som komplement till följande rutiner. Den finns att tillgå på Göteborgs Stads Intranät. 1

2 Innehåll 1. Allmänt om ensamkommande barn och ungdomar Utgångspunkter för handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden... 3 Hållbarhetsperspektiv Rutiner för hantering av ärenden inom socialtjänsten i Göteborgs Stad... 5 Anmälan/anvisning om ensamkommande barn... 5 Beslut om placering under utredningstiden... 6 Utredning kring barnets behov Utredning kring släkt/nätverksfamilj Beslut om placering efter utredning Uppföljning och övervägande av vård enligt kapitel 6 8 Socialtjänstlagen Vård enligt Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Insatser och stöd Kontakt med barnets föräldrar och möjligheter till umgänge Ansökan om särskild förordnad vårdnadshavare Ekonomi kring ensamkommande barn och ungdomar

3 1. Allmänt om ensamkommande barn och ungdomar Definition av begreppet ensamkommande barn Enligt FN:s Barnkonvention definieras alla personer under 18 år som barn. I den här rutinen kommer därför först och främst begreppet barn användas vid generella beskrivningar av gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Med ensamkommande barn menas att barnet har kommit till Sverige utan föräldrar eller någon annan medföljande legal vårdnadshavare. Även barn som övergivits av sina föräldrar efter att familjen kommit till Sverige räknas som ensamkommande barn. Om ett barn mellan 0 och 18 år har kommit ensam till Göteborg räknas hon eller han som ensamkommande upp till 21 år, förutsatt att det finns en pågående placering av socialtjänsten. 2. Utgångspunkter för handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Hållbarhetsperspektiv Barnperspektiv Sverige har skrivit under FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och iden om alla människors lika värde och rättigheter utgör en grundbult i den service som Göteborgs stad tillhandahåller. Barnkonventionen i sin tur utgör en del av de mänskliga rättigheterna och reglerar barns rättigheter där 4 artiklar utgör grundprinciperna i konventionen: Alla barns lika värde (artikel 2) att barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör dem (artikel 3) varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) samt alla barns rätt att komma till tals (artikel 12). Barn och ungdomar och i synnerhet ensamkommande flyktingbarn kan ha svårt att föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Dessa barn saknar oftast grundläggande kunskaper i svenska och är i behov av extra stöd av att vuxna omkring dem bevakar deras rättigheter. Att anta rutinerna som är föreslagna är ett sätt att tillämpa dessa rättigheter fullt ut. Jämställdhetsperspektivet Grundtanken i barnkonventionen är att alla barn har lika värde och samma rätt till alla rättigheter i barnkonventionen. Detta inkluderar jämställdhet mellan flickor och pojkar och ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor där till exempel postnummer, kön, religion, bakgrund med mera inte påverkar deras rätt till likvärdig hälsooch sjukvård, skola, fritidsaktiviteter, socialt stöd etc. 3

4 Därför ska jämställdhetsperspektivet ligga till grund vid varje bedömning av bistånd och en målmedveten strävan att motverka all särbehandling mellan könen måste finnas inom varje socialtjänstverksamhet. Viktigt är dock att poängtera att i mötet med ensamkommande flykting barn iaktta dessa barns lika värde, inte bara utifrån kön utan också utifrån de andra diskrimineringsgrunderna, könsidentitet, religion, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder. Icke diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Alla barns rätt till likvärdiga villkor innebär att offentliga aktörer kan behöva fokusera på vissa grupper som är särskilt utsatta för att även dessa ska ha en grundläggande möjlighet att uppnå sina rättigheter på samma sätt som andra barn. Utifrån följande avses att barn ska beviljas bistånd på samma grunder oavsett om barnet har uppehållstillstånd eller inte. Barnets/ungdomens behov ska styra vilket bistånd och stöd som beviljas av socialtjänsten och utgångspunkt är alla barns lika värde. Därför ska heller ingen skillnad göras utifrån om barnet har uppehållstillstånd eller inte. En viktig utgångspunkt i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar är att se både till barnets akuta behov och även till barnets långsiktiga behov. Socialtjänsten har ett ansvar för barnet som, i de flesta fall, sträcker sig över flera år. Barnet befinner sig i Sverige utan sina vårdnadshavare och behöver en trygg tillvaro med vuxna som ser till barnets behov och följer upp dem över tid. Därför rekommenderas särskilda barnsekreterare. Uppföljning över tid är viktigt inte minst vad gäller rätten till hälsa(artikel 24) och rätten till utbildning (artikel 28 och 29). Båda två områden som ensamkommande barn och ungdomar behöver mycket stöd med. Samma behov av uppföljning finns oavsett om barnet är placerat i familjehem eller på HVBhem eller i träningsboende. Ur ett barnperspektiv är det bra att undvika att byta handläggare efter utredning, en tid som är viktig för att skapa en relation med barnet/ungdomen. Det ger även möjligheter till bättre samverkan med andra myndigheter och aktörer kring ensamkommande barn och resurssparande för stadsdelen genom att bygga upp kompetens kring alla de olika delmomenten som finns kring ensamkommande barn. Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgs Stad ska erbjudas stöd på lika villkor som andra barn och ungdomar som socialtjänsten har ett långsiktigt placeringsansvar för, till exempel familjehemsplacerade barn. De bör få sina behov tillgodosedda genom placeringen och kompletterande bistånd som behövs för att kunna erbjuda god vård. 4

5 3. Rutiner för hantering av ärenden inom socialtjänsten i Göteborgs Stad Nedan följer en beskrivning av hur olika moment inom handläggningen bör hanteras. Anmälan/anvisning om ensamkommande barn Ensamkommande barn och ungdomar kommer till Göteborg på i huvudsak tre olika sätt: Anvisning enligt ett avtal om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar mellan Göteborgs Stad och Migrationsverket. Anvisning utifrån att barnet har en anknytning till en släkting i Göteborg Göteborg är barnets ankomstkommun, ibland anvisas barnet vidare till en annan kommun och ibland blir barnet anvisat till Göteborg. En anmälan/anvisning om ensamkommande barn som inkommit från Migrationsverket eller Socialjouren Tillhörighetsutredningar är att betrakta som en anmälan gällande barn med behov av skydd och ska hanteras utan dröjsmål. Anmälan aktualiseras i Treserva samma dag den inkommer och barnet läggs till som ny person med tillfälligt personnummer. Det är viktigt att registrera att barnet är ensamkommande. Utredning inleds enligt kap 11 1 med tillämpning av 2 Socialtjänstlagen. Ärendet fördelas direkt till en socialsekreterare. Om socialsekreteraren inte är tillgänglig samma dag hanteras anmälan av den eller de som har jour. Om barnet har kommit till en släkting och redan bor hos denne skickas kopia på anmälan omgående till familjehemsenhet som utser familjehemssekreterare. Ansökan om god man för barnet har i de flesta fall gjorts av Migrationsverket. Om det inte är gjort ska socialtjänsten omgående ansöka om god man för barnet hos Överförmyndarförvaltningen. Andra typer av anmälningar eller information som inkommer gällande ensamkommande barn Från Skatteverket När barnet blivit folkbokfört skickar ibland Skattemyndigheten en anmälan om att barnet inte har en vårdnadshavare. Det kan gälla ett ensamkommande barn som redan har ett ärende inom socialtjänsten men det kan också gälla ett nytt barn. Det kan också gälla barn som har kommit till sin förälder i Sverige men att denne inte registrerats som vårdnadshavare ännu. 5

6 Kontrollera i Treserva om barnet finns registrerat och ta reda på vilken stadsdel eller kommun som är ansvarig för barnet eller om barnet bor med sin förälder. Om barnet inte är aktualiserat i Treserva finns adressuppgifter enligt folkbokföringen. Det är viktigt att avgöra om stadsdelen har ett ansvar för barnet eller inte. Från Familjerätten Samma som ovan Överförmyndarförvaltningen Anmälan om att ett barn är folkbokfört i stadsdelen och att socialtjänsten bör väcka talan om behov av särskild förordnad vårdnadshavare. Om barnet inte tillhör stadsdelsförvaltningen ska den som tar emot anmälan kontrollera vilken stadsdel eller kommun som är ansvarig för barnet. Exempelvis genom att kontakta god man eller boende om barnet inte är registrerat i Treserva. Observera att det alltid är vistelsekommunen som ska ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för barnet och att ärende kan behöva öppnas för barnet utifrån ansökan om särskild förordnad vårdnadshavare. Placerande kommun har kvar ansvaret för barnet. Se mer särskild Rutin för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn som hittas på Intranätet under Styrande dokument. Beslut om placering under utredningstiden Allmänt Göteborgs Stad är ansvarig för barnet från den dag anmälan/anvisning inkommer och/eller från det datum barnet är anvisat till Göteborg. Beslut om placering ska därför finnas från samma datum som Göteborg har ett ansvar för barnet. Beslut fattas enligt gällande delegation i varje stadsdel. God man ska ses som part i vårdnadshavarnas ställe och samtycke till insatser krävs. Om god man inte är förordnad ännu ska beslut om placering ändå finnas utifrån socialtjänstens ansvar att se till barnets bästa. Vårdplan, placeringsinformation och genomförandeplan enligt BBIC ska upprättas. Om barnet har anvisats till Göteborg utifrån avtalet med Migrationsverket Barn och ungdomar som anvisas till Göteborg utifrån avtalet med Migrationsverket kommer först till ett av Göteborgs Stads egna boenden. Boendet ordnar med resan till Göteborg om barnet befinner sig i en annan kommun. Barnets socialsekreterare ska utan dröjsmål träffa barnet för att kunna göra en primär skyddsbedömning och ta reda på om barnet har akuta behov som behöver tillgodoses. Kontakt tas med barnet, god man och boende för att göra en bedömning gällande beslut om placering under utredningstiden; och eventuellt göra en akut omplacering. 6

7 Socialtjänsten fattar beslut om placering på HVB enligt kap 4 1 Socialtjänstlagen från och med den dag barnet har kommit till boendet. Beslut fattas enligt gällande delegationsordning i stadsdelen. Beslut skickas till boendet som behöver det för återsökning av statlig ersättning från Migrationsverket. Vårdplan och placeringsinformation ska finnas från samma dag placering inleds. Vårdplanen revideras utifrån vad som framkommer i utredning och uppföljning. Ett par veckor in i placeringen ska ett möte kring genomförandeplan hållas tillsammans med barnet, socialtjänsten, god man och boende. Om barnet får uppehållstillstånd kan han eller hon bo kvar på boendet för asylsökande barn och ungdomar under en månad från och med datum för beslut. Därefter ska socialtjänsten fatta beslut om vidare placering som möter upp barnets behov. Om det är lämpligt kan barnet erbjudas placering på något annat av Göteborgs Stads egna boenden i mån av plats. Om barnet har anvisats till Göteborg utifrån anknytning till en släkting När barnet kommit till en släkting skickas kopia på anmälan omgående till familjehemsenhet som utser familjehemssekreterare. Om barnet redan bor hos släktingen när anmälan inkommer ska socialtjänsten utan dröjsmål träffa barnet och familjen och göra en första skyddsbedömning och ta reda på om barnet vill bo hos släktingen och om släktingen vill att barnet ska bo hos denne (under utredningstiden till att börja med). Barnets socialsekreterare, familjehemssekreterare och god man genomför ett hembesök och tolk bokas. Gemensam bedömning krävs för att kunna fatta beslut om tillfällig placering under utredningstiden. Om god man inte är förordnad ska socialtjänsten inte avvakta att besöka barnet. Det är viktigt att barnet får komma till tals enskilt. Familjen ska informeras om vad det innebär att ta på sig ett uppdrag att bli familjehem för ett barn. Familjen ska samtycka till att samarbeta med socialtjänsten kring barnet. Under hembesöket är det viktigt att fråga vilken relation barnet har till familjen och om det finns kontakt med barnets föräldrar och om möjligt få kontaktuppgifter till dem. Presentation och information skall ges kring socialtjänstens roll och ansvar för barn som inte bor med sina föräldrar. Information ska också ges gällande ärendegången med utredningsförfarandet, bedömning, beslut, uppföljning, samarbete kring barnet. Det kan också vara nödvändigt att tydliggöra att socialtjänsten inte fattar beslut om uppehållstillstånd. 7

8 Barnet ska erbjudas alternativ placering under utredningstiden och familjen och barnet ska ges möjlighet att enskilt uttrycka sina synpunkter och önskemål. På Göteborgs Stads anvisningsboende för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar kan det finnas plats även för barn som direktanvisats till en stadsdel annars erbjuds annan lämplig placering. Syftet med hembesöket är också att ta reda på om det finns akuta behov hos barnet som behöver tillgodoses. Under besök ska även en husesyn göras för att ta reda på var och hur barnet sover och för att kunna göra en bedömning av miljön. Om det är lämpligt fattas ett beslut om tillfällig placering enligt kap 4 1 SoL. Om det inte är lämpligt ska barnet placeras någon annanstans av socialtjänsten. Detta sker i samråd med barnet och god man. Utifrån ålder och mognad ska barnets samtycke beaktas. Under hembesöket bokar familjehemssekreterare in en första tid med familjen och barnets socialsekreterare bokar in en första tid med barnet. Tydlig information ska ges kring vad ett uppdrag som familjehem innebär. Familjen bör få tid att tänka igenom sitt beslut innan familjehemsutredningen påbörjas. Beslut om tillfällig placering i jourfamiljehem (släktingen) ska dock göras omgående om barnet ska fortsätta bo i familjen. Två parallella utredningar pågår sedan. En utredning enligt kapitel 11 1 SoL med tillämpning av 2 SoL kring barnets behov utförs av barnets socialsekreterare; och en utredning kring familjens förutsättningar att kunna godkännas som familjehem utförs av en eller två familjehemssekreterare. Från och med datum för jourplacering enligt kap 4 1 SoL utbetalas omkostnad och arvode till familjen. För mer information se särskild rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar. När barnet redan är placerat av socialjouren eller socialtjänsten i en annan kommun När barnet redan är placerat på ett hem för vård eller boende (HVB) eller i familjehem beror det på i princip två olika anledningar. I båda fallen har Göteborgs Stad ansvar för barnet från den dag anmälan/anvisning gäller. Barnet har anvisats till Göteborg av Migrationsverket eftersom det har uppgett att det har en släkting i Göteborg. Barnet har först kommit till en annan ankomstkommun 1 och sökt asyl och bor inte hos släktingen. Anmälan inkommer oftast från socialjouren tillhörighetsutredningar som har fördelat ärendet till en stadsdel utifrån en turordningslista för att ärenden ska fördelas jämnt över staden. 1 Ankomstbarn är barn som har dykt upp i Göteborg utan att först ha sökt asyl på Migrationsverket i Kållered (Mölndal). Barnet kan antingen anvisas vidare till annan kommun av Migrationsverket eller bli kvar i Göteborg. Socialtjänsten har ansvar utifrån vistelsebegreppet. 8

9 Göteborg är ankomstkommun och barnets ärende har fördelats till stadsdelen av socialjouren tillhörighetsutredningar. Socialtjänsten ska utan dröjsmål kontakta tidigare ansvarig socialtjänst, boendet och god man för att göra bedömning om barnet kan bo kvar på boendet/familjehemmet under utredningstiden eller behöver omplaceras. Beslut om placering enligt kap 4 1 SoL ska finnas från datum som anvisningen/anmälan gäller. Socialtjänsten i Göteborg är ansvarig för att ordna barnets resa till Göteborg. Samordning sker med tidigare ansvarig socialtjänst. Om barnet uttrycker önskemål om att bo hos sin släkting ska en familjehemssekreterare utses för att ha kontakt med familjen och eventuellt påbörja familjehemsutredning. Vårdplan, placeringsinformation och genomförandeplan enligt BBIC När beslut om placering har fattats sammanställs en vårdplan och placeringsinformation enligt BBIC. Dokumenten ska finnas från samma dag placeringen inleds. Utifrån att informationen kring barnet är bristfällig utformas vårdplanen från det man vet och revideras utifrån vad som framkommer under utredning. Socialtjänsten ansvarar för att en genomförandeplan upprättas. Uppdrag att skriva genomförandeplanen utifrån vårdplanen kan ges till ett HVB men inte till ett familjehem. Rekommenderad mötesstruktur med boende för ensamkommande barn kopplade till BBIC dokumenten enligt Socialstyrelsen: Placeringsmöte genomförs samma dag som placering inleds där placeringsinformation och vårdplan sammanställs och överlämnas. Planeringsmöte ska genomföras inom några veckor från att placering inletts. Genomförandeplanen ska utformas boendet kan ges i uppdrag att skriva den. Uppföljningsmöte ska ske efter fyra månader när utredningen är klar. Då revideras vårdplanen och genomförandeplanen utifrån vad som framkommit under utredning och uppföljningsmöte. 9

10 Utredning kring barnets behov Utredning enligt kapitel 11 1 med tillämpning av 2 Socialtjänstlagen ska genomföras utifrån BBIC Barns Behov I Centrum. Utredningstiden är max fyra månader. Utredningsplan En utredningsplan görs tillsammans med barnet och god man för att syftet med utredningen ska bli tydligt. Information ges om vilka kontakter socialsekreteraren kommer att ta och varför. Samtycke beaktas utifrån ålder och mognad. Föräldraförmågan kopplat till barnets behov kan utgå från det barnet berättar om sina föräldrar. Fokus för utredningen är barnets behov och familj och miljö. Samtal med barnet Samtalen ska genomföras med tolk, om möjligt boka samma tolk om barnet känner sig trygg med en speciell tolk. Fråga om barnet föredrar manlig eller kvinnlig tolk och om det finns andra särskilda önskemål eller krav. Det är viktigt att utgå ifrån att barnet kan befinna sig i en krissituation och att barnet ibland har information som han eller hon inte får berätta. Det är också viktigt att tänka på att barnet möter många olika personer under sin första tid i Sverige som alla ställer många frågor och det kan vara svårt för barnet att veta vem som är vem och vilka roller de olika personerna har. Det är viktigt att informera barnet om socialtjänstens roll och ansvar och göra tydligt att socialtjänsten inte beslutar om uppehållstillstånd. Information behöver upprepas vid olika tillfällen. 10

11 Under utredningen förs enskilda samtal med barnet för att få en bild av barnets bakgrund och nuvarande situation. Utgå ifrån gällande stöddokument och intervjuformulär samtal med barn enligt BBIC för att se vilka områden som kan behöva utredas mer. Barnet kan ha varit med om svåra upplevelser i hemlandet och under flykten till Sverige. Det är viktigt att inte pressa barnet men samtidigt erbjuda möjlighet att berätta om han eller hon vill. Syftet är att ta reda på hur varje behovsområde ser ut och kartlägga resurser och svårigheter, risk- och skyddsfaktorer för att se vilket stöd och insatser barnet behöver. Kanske har barnet behov av skydd? Under utredningen är det också viktigt att bygga upp en relation till barnet, ge information om olika saker barnet kan behöva veta gällande möjligheter till stöd, ekonomi, resurser som finns i Göteborg och olika sätt att hitta fritidssysselsättningar, möjlighet att eftersöka sina föräldrar med mera. Ensamkommande barn och ungdomar har varit med om svårigheter men de har också många styrkor och resurser och det är viktigt att sätta fokus på dessa områden under utredningen, kommande uppföljningar och planering av insatser. Kontakter och inhämtande av uppgifter från andra under utredningstiden Socialtjänsten har ett ansvar för att efterforska var barnets föräldrar är. Om det är möjligt ska kontakter tas med föräldrar/vårdnadshavare och om möjligt även främja kontakten mellan barnet och dess familj. Om barnets föräldrar är försvunna kan barnet erbjudas hjälp att kontakta Röda Korset gällande eftersökning. Om barnet tidigare har varit placerad av socialtjänsten i en annan kommun, så kallad ankomstkommun, begärs eventuell tidigare utredning in. Kontakter görs då också med tidigare god man och tidigare boende. Ibland har barnet även haft kontakter med hälso- och sjukvården och tandläkare i tidigare kommun som det är viktigt för socialtjästen att ha kännedom om. Regelbunden kontakt sker med god man. Regelbundna kontakter ska också göras med boendet för att få information om hur det fungerar i vardagen för barnet utifrån olika behovsområden. Bor barnet i en familj kan information inhämtas genom familjehemssekreterare. Socialtjänsten ska följa upp att barnet genomgår hälsoundersökning och tandundersökning samt får sina behov tillgodosedda. Journaler begärs in rutinmässigt från sjukvården för att möjliggöra uppföljning av barnets hälsa. Skolan/förskolan ska informeras om vem som är barnets socialsekreterare för att underlätta samverkan. Socialtjänsten ska följa upp att barnet börjar skolan och får en fungerande skolgång. BBIC konsultationsdokument skickas till skolan/förskolan och gås igenom på gemensamt möte. 11

12 Om barnet omplaceras under utredningstiden ska Migrationsverket meddelas adressändringen. Om barnet har hunnit få beslut gällande uppehållstillstånd från Migrationsverket under utredningstiden kan uppgifter finnas som är viktiga för socialtjänsten att känna till. God man och barnet har alltid fått ett skriftligt beslutsunderlag som socialtjänsten kan få ta del av om barnet och god man samtycker. Det är inte självklart kräva av barnet att få veta allt som barnet har berättat för Migrationsverket; samtidigt kan det vara skönt för barnet att slippa berätta igen. Gör därför en avvägning kring syftet med att begära in underlag direkt från Migrationsverket. Utredningen ska leda fram till bedömning om vilken fortsatt placeringsform som bäst kan möta upp barnets behov samt om det finns insatser som behövs för att komplettera placeringen. Utredning kring släkt/nätverksfamilj Familjehemssekreterare ansvarar för utredningen kring familjen. Utredningen kan genomföras både om barnet jourplacerats i familjen eller om barnet placerats någon annanstans under utredningstiden. Ett första steg är att familjen skriver under ett samtycke för att socialtjänsten ska kunna begära ut registerutdrag från polis, kronofogde- och sociala myndigheter samt Försäkringskassan. Utredningen sker genom djupintervjuer. Utredningsmetod som används företrädesvis i Göteborg är Kälvesten, vissa kompletterande frågor kan behöva ställas. Om det finns två föräldrar i familjen intervjuas de var för sig. Det är viktigt att prata om hur det går för barnet som placerats och att vara ett stöd för familjen även under utredningstiden om behov finns. Familjen utför ett uppdrag och behöver information om vad de förväntas göra kring barnet. Familjehemssekreterare och familjehem ska delta på gemensamt möte för att planera innehållet i genomförandeplanen. När familjehemsutredning är klar sker en tolkning av inhämtat material där barnets socialsekreterare också medverkar. Om bedömningen är att familjen kan möta upp barnets behov sammanställs en medgivandeutredning med förslag om att ge familjen medgivande enligt kap 6 6 SoL at ta emot barnet i sitt hem. 12

13 Beslut om placering efter utredning Om det redan under utredningstiden finns behov av omplacering ska det göras till lämpligt boende. Hem för vård eller boende (HVB) För barn som först har kommit till ett boende för asylsökande gäller i de flesta fall att en omplacering ska göras inom en månad från att barnet har beviljats uppehållstillstånd. Det innebär ibland att det ska ske innan utredningen kring barnets behov är klar. När utredningen är klar ska en bedömning göras kring vilken placering som bäst skulle gynna barnet. Oavsett om barnet har placerats på ett av stadens egna boenden för ensamkommande barn och ungdomar eller ett annat HVB, ska en individuell bedömning göras kring vilken vidare placeringsform som bäst skulle möta upp barnets behov. Socialtjänsten är ansvarig för bedömningen. Boendets synpunkter är viktiga att inhämta och barnets och god mans/särskild förordnad vårdnadshavares samtycke till placering ska finnas. Tjänsteutlåtande skrivs till stadsdelsnämndens utskott med ansökan om bistånd med placering enligt kap 4 1 Socialtjänstlagen. BBIC utredning och vårdplan bifogas tjänsteutlåtandet. Stadsdelsnämndens utskott fattar beslut. Övervägande av vård genomförs minst var sjätte månad enligt 6 kap 8 SoL. Vårdplan och genomförandeplanen följs upp och revideras utifrån vad som framkommit under utredning och vad som framkommer under uppföljningar. Familjehem inklusive släkting/nätverksplacering När utredning kring barnets behov samt familjehemsutredning är klara ska en bedömning göras om det skulle gynna barnet att placeras i familjen för stadigvarande vård. Barnets synpunkter är viktiga att ta hänsyn till utifrån ålder och mognad. Ett tjänsteutlåtande sammanställs till stadsdelsnämndens utskott med förslag om beslut att bevilja bistånd med placering i familjehem för stadigvarande vård i familjehem enligt kapitel 4 1 Socialtjänstlagen; samt ge medgivande till familjehemmet att ta emot barnet i sitt hem enligt kapitel 6 6 SoL. Utredningen enligt BBIC samt medgivandeutredningen kring familjen och vårdplan bifogas tjänsteutlåtandet till stadsdelsnämndens utskott. Stadsdelsnämndens utskott fattar beslut om placering för stadigvarande vård enligt kap 4 1 SoL samt ger medgivande enligt kap 6 6 SoL. Om stadsdelsnämndens utskott inte godkänner placering omplaceras barnet. Familjehemmet erbjuds stöd, handledning och utbildning. 13

14 Omplacering Vid omplacering fattas nya beslut enligt delegation i stadsdelen. Ny vårdplan, placeringsinformation och genomförandeplan sammanställs. Uppföljning och övervägande av vård enligt kapitel 6 8 Socialtjänstlagen Barnets socialsekreterare är ansvarig för att barnets behov följs upp regelbundet tillsammans med barnet, god man, boendet eller familjehem och familjehemssekreterare under regelbundna möten. Socialtjänsten ska träffa barnet minst fyra gånger per år men i början av en placering och med yngre barn bör kontakten ske oftare. De flesta HVB hem har uppföljningsmöten var sjätte vecka. Kontinuerliga kontakter med skola, hälso- och sjukvård och andra viktiga kring barnet är en del av uppföljningen. När barnet är placerat i familjehem eller på HVB ska vården övervägas enligt kap 6 8 Socialtjänstlagen minst var sjätte månad fram tills att ungdomen fyller 18 år. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. När ungdomen har fyllt 18 år ska hon eller han själv ansöka om fortsatt placering enligt kap 4 1 SoL. Det behöver tydliggöras för ungdomen i god tid. De flesta ungdomar har ett fortsatt behov av stöd. Inför återsökning från Migrationsverket behövs ett nytt beslut om fortsatt bistånd från 18 årsdagen. Statlig ersättning utgår för ungdomen upp tills han eller hon fyller 21 år om vårdkedjan har varit obruten och ett beslut om placering har funnits hela tiden. Fortsatt bistånd med placering bör beviljas tills ungdomen fyller 21 år. (Eller längre om särskilda behov föreligger). Jämför föräldrarnas försörjningsansvar enligt Föräldrabalken så länge den unge studerar på gymnasiet och längst upp till 21 år. Vård enligt Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Om skäl för vård enligt LVU föreligger hanteras ansökan till Förvaltningsrätten på samma sätt som för andra barn och ungdomar med behov av skydd utifrån miljö (2 ) eller beteende (3 ). I brådskande fall får den unge omhändertas omedelbart efter beslut av socialnämndens ordförande enligt 6. Vården omprövas enligt 13 andra stycket LVU. 14

15 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Om barnet har behov av insatser enligt LSS hanteras det på samma sätt som för andra barn och ungdomar i stadsdelen. När barnet är asylsökande ska bistånd beviljas enligt Socialtjänstlagen. Insatser och stöd Barnets socialsekreterare följer kontinuerligt upp hur det går för barnet genom kontakter och samverkan med barnet, god man, särskild förordnad vårdnadshavare, boende/familjehem, skolan, hälso- och sjukvården och andra aktörer kring barnet. Så blir barnets behov tydliga och rätt stöd och insatser kan planeras. Barnets styrkor och resurser ska också lyftas och ges stöd. HVB-hemmet, familjehemmet eller stöd med träningslägenhet etc. är den huvudsakliga insatsen för barnet eller ungdomen men det kan behöva kompletteras ytterligare. Nätverksmöten eller samverkansmöten kring barnet med flera inblandade aktörer är bra för att göra en gemensam planering kring vem som gör vad när barnet är i behov av stöd. Inför uppföljningsmöte kan BBIC:s samrådsdokument användas. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på barnets hälsa och mående. Barnet kan behöva någon form av samtalsstöd, Det kan erbjudas genom samtal med socialsekreteraren, socialsekreterare vid resursenhet, kurator eller psykolog. Vid behov kan konsultation göras med till exempel Flyktingbarnteamet i Gamlestaden eller Rädda Barnens Centrum för barn i utsatta livssituationer. Remisser skickas vid behov. Barnet kan behöva stöd för att kunna delta i olika fritidsaktiviteter, både vad gäller motivation och ekonomiskt. Socialtjänsten bedömer behov av bistånd enligt kap 4 1 SoL t ex till kläder, fritidssysselsättning, resor, dator, telefonkort för att ringa anhöriga, simundervisningskurs, fritidsutrustning, främlingspass med mera. (För mer information kring ekonomi se särskild rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg). Bistånd med kontaktperson eller kontaktfamilj kan vara ett bra stöd för barnet. Lägervistelse kan vara ett bra sätt för barnet att utöka sitt sociala nätverk och få möjlighet till en positiv upplevelse. 15

16 Barnet kan behöva information om olika föreningars och organisationers olika aktiviteter och grupper som finns där barnet/ungdomen kan vara med tillsammans med andra barn och ungdomar. Socialtjänsten ska stötta barnets/ungdomens integration och försäkra att barnet får kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och att barnet/ungdomen får information om samhällets resurser. (T ex genom att använda materialet Hitta rätt 2 ) Bor barnet i en familj stöttar familjhemssekretare med stöd och handledning till familjen, betalar ut omkostnader och arvode och erbjuder utbildning. Socialtjänsten ska också bedöma behov av eftervård efter avslutad placering. Kontakt med barnets föräldrar och möjligheter till umgänge Socialtjänsten har ett ansvar för att efterforska var barnets föräldrar är. Under asyltiden har Migrationsverket det övergripande ansvaret men när barnet har fått uppehållstillstånd är det socialtjänstens ansvar. Även om barnet inte hade kontakt med sina föräldrar vid ankomsten till Sverige kan kontakten ha återknutits. Om möjlighet finns är det viktigt att socialtjänsten har kontakt med barnets föräldrar. Socialtjänsten ska som vid andra placeringar verka för att barnet ska ha god kontakt med föräldrar och syskon eller andra viktiga anhöriga. Personlig kontakt är viktig för barnet. Det kan till viss del ske via telefon, internet och skype. Om barnet ska träffa sin familj är ofta enda möjligheten att barnet reser till det land där familjen befinner sig. Om behov och möjligheter finns och säkerhetsaspekten är utredd kan det vara bra för barnets utveckling att få träffa sin familj. Kontakt med de anhöriga som barnet/ungdomen vill träffa ska alltid göras inför bedömning. Utifrån ålder kan det vara nödvändigt att en person följer med på resan, t ex någon i familjehemmet. God man eller särskild förordnad vårdnadshavare ska samtycka till att barnet reser om barnet är under 18 år. Ansökan om särskild förordnad vårdnadshavare När barnet får uppehållstillstånd ska socialnämnden i kommunen där barnet är folkbokfört ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet hos Tingsrätten enligt Kap 6 8a eller Kap 6 9 Föräldrabalken. Det gäller både om uppehållstillståndet är permanent eller tillfälligt. 2 Hitta rätt är ett material och en metod uppbyggd utifrån BBIC för att stärka ensamkommande barns och ungdomars kunskap om samhällets resurser, rättigheter och skyldigheter och möjligheter till påverkan i det svenska samhället. 16

17 Inom Göteborg flyttas inte ansvaret mellan stadsdelar och det är stadsdelen med placeringsansvar som även ansöker om särskild förordnad vårdnadshavare. Ibland innebär det att socialtjänsten i två olika kommuner måste samverka kring barnet; en socialnämnd som har ansvar för vården och en socialnämnd som har ansvar för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare. Den stadsdel där barnet är folkbokfört blir ansvarig för att öppna ett ärende för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. De stadsdelar där det finns boenden för ensamkommande barn där andra kommuner placerar barn får öppna flertalet av dessa ärenden. För barn som är placerades i familjehem rekommenderas att en utomstående person blir särskild förordnad vårdnadshavare och att övervägande om överflyttning av vårdnaden kan ske när man ser att placeringen har fungerat över tid. Det är viktigt att personen som ska föreslås bli särskild förordnad vårdnadshavare kan tänkas möta upp barnets behov. Ibland kan barnets god man tillfrågas att ta ett uppdrag som särskild förordad vårdnadshavare men det ska inte ske per automatik då det är viktigt att barnet har förtroende för personen i fråga och att denne sköter sitt uppdrag väl. Samtycke krävs. För mer information se Rutin för att ansöka om särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn som finns att hitta på Intranätet under styrande dokument. 4. Ekonomi kring ensamkommande barn och ungdomar Se särkskild rutin kring ekonomi runt ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgs Stad för detaljerad information. Barn och ungdomar placerade i familjehem Barn och ungdomar som placeras i familjehem omfattas av familjehemsersättning. Den betalas ut enligt Sveriges kommuner och landstings Cirkulär 12:62. Ersättningen består av omkostnader som ska täcka familjens kostnader för barnet; samt arvode till familjen för det uppdrag de utför. Barn och ungdomar placerade på HVB Barn och ungdomar placerade på HVB ska av socialtjänsten få kompletterande stöd för de behov de har för en gynnsam utveckling. Om barnets egna inkomster i form av ersättning enligt LMA, barnbidrag eller studiestöd inte räcker för de behov som barnet har beviljas särskilda kostnader. Enligt förslag ska barnet få fickpengar motsvarande riksnormen försörjningsstöd samt ytterligare behov för en väl fungerande tillvaro där barnets behov tillgodoses. Barn som är placerade på HVB eller är under 18 år ska förslagsvis få kostnaderna beviljade av enhet med ansvar för placeringen och inte av enhet för ekonomiskt bistånd. 17

18 Ungdomar i träningslägenhet eller referensboende Barn och ungdomar som bor i träningslägenhet eller referensboende och som har fyllt 18 år och har eget ansvar för sin ekonomi (ej HVB) kan själva ansöka om försörjningsstöd hos enhet för ekonomiskt bistånd. För mer information se särskild rutin kring ekonomi. Du hittar mer information om socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn på Socialstyrelsens webbplats Göteborgs Stads webbplats och Sveriges Kommuner och Landstings webbplats för ensamkommande barn. 18

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar 1 Det här är andra upplagan av vägledningen Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. 25 frågor och svar. Vägledningen finns även att tillgå

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering FALKENBERGS KOMMUN Datum Socialförvaltningen 081029 Utredningssektionen 1 Rutiner vid jour- och familjehemsplacering Jourplacering Placering i nätverket I 6 kap. 5 SoL framgår att placering i första hand

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Gabriella Fredriksson Mars 2016 Granskning av placeringar i familjehem Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 5 2.1. Bakgrund... 5 2.2.

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn För ensamkommande barn som kommer till Sverige ska en god man förordnas av överförmyndaren. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer flera hundra barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2010 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Socialnämnden 2016-01-15 1 (7) Socialförvaltningen 05 Socialnämnden INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Förslag till beslut Med utgångspunkt från rapporten till Inspektionen

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Familjehemsersättning nätverkshem flyktingar

Familjehemsersättning nätverkshem flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2016-04-07 SN 2016/0212.11.03 0480-450000 Socialnämnden Familjehemsersättning nätverkshem flyktingar Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6) 1(6) Maj 2006 Uppdaterat januari 2014 BBIC-konceptet Vad är BBIC- konceptet? BBIC-konceptet fastställer förutsättningarna för att arbeta med Barns behov i centrum. Det tar sin utgångspunkt i BBIC:s mål

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar. Kartläggning och åtgärdsplan

Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar. Kartläggning och åtgärdsplan Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar Kartläggning och åtgärdsplan Förord Det stora och ökande antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige innebär att bristen på platser

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0936/2009 SID 1 (7) 2010-01-14 Handläggare: Monica Petersson Telefon: 08-508 25 028 Till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

G u i d e för dig som är god man för ensamkommande barn i Göteborg

G u i d e för dig som är god man för ensamkommande barn i Göteborg G u i d e för dig som är god man för ensamkommande barn i Göteborg 0 Guide för gode män för ensamkommande barn Denna guide är till för dig som är god man för ensamkommande barn. I uppdragets början kommer

Läs mer

G u i d e. checklista. för dig som är god man för ensamkommande barn inom Samverkande överförmyndare

G u i d e. checklista. för dig som är god man för ensamkommande barn inom Samverkande överförmyndare G u i d e checklista för dig som är god man för ensamkommande barn inom Samverkande överförmyndare 1 Guide/vä gledning fö r göde mä n fö r ensämkömmände bärn öch ungdömär Denna guide är till för dig som

Läs mer

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla.

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-14. 2. Motion Integrationslyft för Järfälla. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2016-03-14 Socialnämnden Kommunstyrelsen Dnr Son 2015/536 Kst 2015/401 Integrationslyft för Järfälla - svar på motion Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri 1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se

Läs mer

2015-11-24 Datum då anslaget tas ned

2015-11-24 Datum då anslaget tas ned SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(14) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 12:00 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Kenneth Axelsson, (M) Peder Griph, (S) Marianne Sandberg, (M) Astrid-Marie

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering. Familjehem Familjehem Det finns barn som behöver extra stöd i livet. Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och ungdomar för en längre eller kortare tid behöver bo i ett familjehem för att få

Läs mer

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen Barnets rätt och LVU Om barnet i rättsprocessen Artikelnr 2009-126-182 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord År 1995 granskade Socialstyrelsen 1993 års domar i fyra länsrätter och i samtliga

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar

Ensamkommande barn och ungdomar 2012-02-08 Ensamkommande barn och ungdomar Riktlinjer för handläggning av ärenden vid socialtjänsten Framtagen av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Kommunalt boende för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd

Kommunalt boende för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd Utlåtande 2007:152 RVII (Dnr 325-2609/2007) Kommunalt boende för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande

Läs mer

Om uppdraget god man för ensamkommande barn

Om uppdraget god man för ensamkommande barn Om uppdraget god man för ensamkommande barn Bakgrund ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN OCH AVDELNINGEN FÖR ÖVERFÖRMYNDARÄRENDEN I varje kommun i Sverige finns en överförmyndarfunktion, antingen en överförmyndare eller

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 april 2013 KLAGANDE Göteborgs kommun Ombud: AA Social resursförvaltning Box 7010 402 31 Göteborg MOTPART Migrationsverket Verksamhetsområde

Läs mer

Ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Knivsta kommun

Ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Knivsta kommun Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-06-05 SN-2014/183 Socialnämnden Ekonomiskt stöd till placerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Knivsta kommun

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Riktlinjer Barn och familj

Riktlinjer Barn och familj DATUM UTSKRIFT 2015-10-09 SIDA 1/18 OMRÅDE MYNDIGHETSUTÖVNING PROCESS HANDLÄGGNING BARN OCH FAMILJ GILTIGT INOM, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2015-09-15 DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad

Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad 2013-11-20 Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande

Läs mer

Handlingsplan för utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga

Handlingsplan för utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-27 2015/200-IFN 1 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Handlingsplan för utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och unga Förslag till beslut

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,

Läs mer

Personliga kostnader hemmavarande barn och skolungdom, i kronor

Personliga kostnader hemmavarande barn och skolungdom, i kronor Riktlinjerna avser att vara vägledande kring hur ekonomisk ersättning ska hanteras då ett ensamkommande barn placeras tillfälligt och stadigvarande hos en anhörig. Vid varje placering måste individuellt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2011:328 Utkom från trycket den 12 april 2011 utfärdad den 31 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinjer - Sociala bostäder

Riktlinjer - Sociala bostäder TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/122-IFN-004 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

December 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun

December 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun December 2014 Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer

Läs mer

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan

Läs mer

Planering för utslussning av ensamkommande barn till eget boende

Planering för utslussning av ensamkommande barn till eget boende Magnus Wibert 0413-62858 2011-01-07 Barn- och familjenämnden Planering för utslussning av ensamkommande barn till eget boende Bakgrund Eslövs kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om mottagande

Läs mer

Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1

Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1 Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1 Landstinget och kommunerna i Jönköpings län har beslutat om riktlinjer för hälsoundersökningar av barn som placeras

Läs mer

Placeringsinformation

Placeringsinformation Placeringsinformation för placering enligt SoL eller LVU Placeringsinformationen innehåller viktig och praktisk information runt barnet, som är bra för den som ska vårda barnet att känna till. Enbart relevanta

Läs mer

KALLELSE 2015-12-10. Välfärdsnämndens utskott VFNU 2015-12-10. Kallelse

KALLELSE 2015-12-10. Välfärdsnämndens utskott VFNU 2015-12-10. Kallelse KALLELSE 2015-12-10 Välfärdsnämndens utskott VFNU 2015-12-10 Kallelse KALLELSE 2015-12-10 Välfärdsnämndens utskott Plats och tid: Stadshuset, Lärande och familj, rum 346, 2015-12-10, klockan 09:00 Ärenden:

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsvård av barn och unga. Fastställda av socialnämnden 2015-09-23

Riktlinjer för familjehemsvård av barn och unga. Fastställda av socialnämnden 2015-09-23 Riktlinjer för familjehemsvård av barn och unga Fastställda av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun / 2015-08-28 2 (39) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Förutsättningar... 4 2.1 Syftet med riktlinjerna...

Läs mer

Förstudie återvändande ensamkommande

Förstudie återvändande ensamkommande Förstudie återvändande ensamkommande En förstudie genomförd av Strömsunds kommun Finansierat av Europeiska återvändandefonden och Strömsunds kommun Presentationens upplägg INTRODUKTION Vad och varför?

Läs mer

Riskbaserad tillsyn av familjehemsvård

Riskbaserad tillsyn av familjehemsvård Riskbaserad tillsyn av familjehemsvård 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA SOCIALFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA Individ- och familjeomsorgen \\samit.local\mappar\kk-hemkataloger\piher00\material att ta bort\ifo handläggning innehåll.docx Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Tid: Onsdagen den 11 december kl. 17.00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Tid: Onsdagen den 11 december kl. 17.00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 11 december kl. 17.00 OBS tiden! Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge

Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge 1 [7] Stöd- och utvecklingsenheten 2016-02-10 Frågor och svar Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så

Läs mer

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting. Personer med uppehållstillstånd - efter mottagande i kommunen

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting. Personer med uppehållstillstånd - efter mottagande i kommunen Statlig ERSÄTTNING till kommuner och landsting Personer med uppehållstillstånd - efter mottagande i kommunen För vem gäller ersättningarna? När det gäller ersättning för nyanlända personer med uppehållstillstånd

Läs mer

Förslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN

Förslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN Socialnämnden 2015-12-01 1 (7) Socialförvaltningen Enheten för kvalitet och utveckling SOCN/2015:195 Elin Lindh /070-086 21 44/ 13 Förslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN GE VÅRD

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Socialnämndens arbetsutskott 2015-09-01 83 Riktlinjer barn och familj (SN 2015.110) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden fastställer

Läs mer

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget Rapport Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland Barnuppdraget LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-7631-2008 FÖRORD Regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att åren 2006 och 2007 förstärka tillsynen

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Delegationsförteckning

Delegationsförteckning Delegationsförteckning För socialnämnden i Håbo kommun Ersätter tidigare delegationsordning daterad 2016-03-22, dnr 2014/00044 Delegationsförteckning reviderad maj 2016, antagen av socialnämnden 2016-05-24-35

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Ensamkommande barn och unga- en omvärldsbild. elisabeth.melin@skl.se 4 februari 2016

Ensamkommande barn och unga- en omvärldsbild. elisabeth.melin@skl.se 4 februari 2016 Ensamkommande barn och unga- en omvärldsbild elisabeth.melin@skl.se 4 februari 2016 Lätt att bli fartblind.. Regeringsförslag för att skapa andrum Den svenska lagstiftningen anpassas till minikrav enligt

Läs mer

Information om godmanskap och förvaltarskap

Information om godmanskap och förvaltarskap Överförmyndaren i Tingsryds kommun Information om godmanskap och förvaltarskap Godmanskap och förvaltarskap anordnas med stöd av bestämmelser i Föräldrabalken (Lag 1949:381). Personer som på grund av sjukdom,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skolan LÄR

Likabehandlingsplan för Skolan LÄR Likabehandlingsplan för Skolan LÄR Läsåret 2013/2014 0 Innehåll Likabehandlinsplan för Skolan Lär läsåret 13/14... 2 Förord... 2 Skolan Lärs likabehandlingsarbete... 2 Framtagning och spridning av likabehandlingsplan

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Svedala kommuns 4:09 Författningssamling

Svedala kommuns 4:09 Författningssamling Svedala kommuns 4:09 Författningssamling Delegationsförteckning för myndighetsnämnden för socialtjänst och antagen av myndighetsnämnden 2004-06-17, 51, Gäller från med ändring 2005-11-17, 49, 2006-04-26,

Läs mer

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden.

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2002-05-24 Dnr 809-2000 Sid 1 (5) Fråga om socialnämndens skyldighet att samråda med vårdnadshavaren i frågor som rör ett barn som vårdas enligt LVU I en

Läs mer

Barnet har fått uppehållstillstånd, datum.. Redovisning granskad: Utan anmärkning Med anmärkning

Barnet har fått uppehållstillstånd, datum.. Redovisning granskad: Utan anmärkning Med anmärkning Redovisning av uppdrag som god man för ensamkommande barn och begäran om arvode Lämnas in till överförmyndaren senast två veckor efter redovisningsperiod slut. Redovisningsperiod År: 20 Kvartal: 1 januari

Läs mer

Beslut från Migrationsverket ska bifogas. Förenklad redovisning av uppdrag som god man för ensamkommande barn och ansökan om arvode

Beslut från Migrationsverket ska bifogas. Förenklad redovisning av uppdrag som god man för ensamkommande barn och ansökan om arvode Förenklad redovisning av uppdrag som god man för ensamkommande barn och ansökan om arvode Lämnas in till överförmyndarnämnden senast två veckor efter redovisningsperiodens slut Redovisningsperiod År: 20

Läs mer

Stockholm den 30 november 2015

Stockholm den 30 november 2015 R-2015/1260 Stockholm den 30 november 2015 Till Socialdepartementet S2015/4694/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Barns

Läs mer

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Socialnämnden Budget 216 217 med plan för 218 219 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 216 217 Den stadiga befolkningsökningen i kommunen medför en ökning av antalet personer som är i behov av

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 2 november 2017

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 2 november 2017 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 2 november 2017 Ärende 1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Lena Bergström Socialkontoret lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning 2017-10-25

Läs mer

Överförmyndarnämnden informerar om Uppdrag som god man eller förvaltare på grund av hälsoskäl

Överförmyndarnämnden informerar om Uppdrag som god man eller förvaltare på grund av hälsoskäl 1 Överförmyndarnämnden informerar om Uppdrag som god man eller förvaltare på grund av hälsoskäl Överförmyndarnämnden är en tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsyn över ställföreträdares förvaltning.

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn Gävle kommun

Ensamkommande flyktingbarn Gävle kommun REVISIONSRAPPORT 2012-04-26 Sid 1 (2) Kommunfullmäktige Dnr: 11REK16 Handläggare: Ensamkommande flyktingbarn Gävle kommun Slutsatser och ställningstaganden Granskningsrapporten behandlades av revisorskollegiet

Läs mer

Avdelningen för överförmyndarärenden

Avdelningen för överförmyndarärenden REDOGÖRELSE I UPPDRAG SOM STÄLLFÖRETRÄDARE FÖR BARN Malmö stad Ej gällande god man för ensamkommande barn eller god man enligt 11 kap 2 FB Avdelningen för överförmyndarärenden Redogörelse Slutredogörelse

Läs mer

Utredning om arvode till god man för ensamkommande barn

Utredning om arvode till god man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden Datum 1 (7) Socialförvaltningen Enheten för kvalitet och utveckling Sofia Eriksson, 070-0866201 Överförmyndarkontoret Utredning om arvode till god man för ensamkommande barn Utredningens

Läs mer