ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg Antal sidor:12

Transkript

1 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg Antal sidor:12

2 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd Innehåll 1. Sammanfattning: 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 5 5. Ansvarig nämnd/styrelse 5 6. Genomförande/metod 5 7. Resultat Organisation Hur fungerar nuvarande organisation? Kommentar: 8 8. Arbetsmarknadsarbete Kommentar Finns ett proaktivt arbete gentemot unga som söker försörjningsstöd? Kommentar: Aktgranskning-stickprovsgenomgång Kommentar: Intern Kontroll Styrkort Delegationskontroller Kontroll av kostnadsutveckling försörjningsstöd Verksamhetsplan Uppföljningsarbete Kommentar 13 1

3 1. Sammanfattning: Vår bedömning är att verksamheten i många delar har ett proaktivt arbete med ungdomar. Det saknas delvis redskap i arbetet med flyktingar/invandrare och det är vår bedömning att mer kan göras inom detta område.. Nedan visas i sammanfattad form våra bedömningar. Vi bedömer att nämnden har ett proaktivt arbete med ungdomar och bra redskap för arbetet med desamma. Det används dock inte effektivt och de redskap som finns används inte fullt ut. Rutiner inom försörjningsstödsenheten bör finnas skriftligt för att arbetet inom enheten skall bli enhetligt och att likvärdiga krav skall ställas på arbetssökande. Aktgranskningen visar på bra utredningar som följer lagar och praxis. D Nämnden bör strukturera arbetet inom förvaltningens mottagningsenhet så att det arbetas på samma sätt. Detta bör göras genom att införa skriftliga rutiner för all personal i arbetet med ungdomar. Organisationen är stabil och samtliga intervjuade upplever goda förutsättningar till ett bra arbete. Inom försörjningsstödet saknas sedan länge en enhetschef. Detta borde vara ett högprioriterat område för nämnden att lösa då vi ser detta som en lösning på flera av de bekymmer man anser sig ha. Vi vill dock uppmana socialnämnden att överväga att ändra rutinerna för revidering av riktlinjerna. Vi ser i vår granskning att det saknas revidering kontinuerligt. Vår bedömning är att riktlinjer bör revideras varje år. Nämnden har via verksamhetsplaner satt upp mål för försörjningsstöd och arbetsmarknad. Vår bedömning är dock att dessa mål kan tydliggöras för att de skall bli lättare att följa upp. De mål som finns är av den karaktären att de är svåra att följa upp och redovisa. De rutiner som innebär att man matchar individer mot rätt åtgärd är i behov av diskussion och behöver utvecklas. Vår bedömning är att flera av insatserna är positiva och kan med rätt rutiner skapa mycket goda förutsättningar för ett effektivt arbetsmarknadsarbete vad gäller ungdomar. Det kräver dock helt annan samordning och planering än vad som är fallet idag. Vår bedömning är att detta arbete kan utvecklas. Det ställs inga generella krav på att söka arbete. Däremot sätts snabba insatser in för att motverka bidragsberoende. Vi ser detta som positivt men nämnden bör överväga att ändra rutinerna så att de som har egen förmåga till arbete på den reguljära arbetsmarknaden först får möjligheten och stödet att söka på denna. Det saknas också tydliga riktlinjer för vilka 2

4 krav och vilket stöd som skall ges till individer i samband med sökande av försörjningsstöd. 2. Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska socialnämndens enhet för försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. Vuxensektionen inom individ och familjeomsorgen i Tranås är indelad i tre verksamhetsområden. Försörjningsstöd, beroendeenhet samt arbetsmarknadsarbete. Försörjningsstöd och Arbetsmarknadsfrågor är en verksamhet som idag över hela landet diskuteras då det på många håll är en verksamhet vars kostnad ökar kraftigt. Kommunen har ett stort ansvar att ha en egenkontroll/internkontroll av denna verksamhet då den är viktig för att stävja ett inflöde av nya klienter till socialtjänsten. Vidare är kommunens arbetsmarknadsarbete ett viktigt komplement till Arbetsförmedlingens arbete i dessa frågor för att motverka arbetslöshet och permanent beroende av försörjningsstöd inom kommunen. Vi har på uppdrag av s revisorer granskat dessa delar för att ge revisionen ett bra underlag i deras fortsatta granskning av socialnämnden. I Socialtjänstlagen (SoL) kan utläsas följande: 1 kap 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vidare framgår det i samma lag: 4 kap 1 3st Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). I 4kap 4 går också att utläsa följande: Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av socialnämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. 3

5 Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. I vårt arbete har vi utgått från dessa delar som de viktigaste för att avgöra huruvida Tranås kommun når upp till sitt ansvar för de som söker försörjningsstöd samt för de som får arbetsmarknadsåtgärder. 3. Syfte Syftet är att granska socialnämndens arbete med försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. Bland annat kommer nedanstående revisionsområden att belysas. Hur fungerar nuvarande organisation? Har man ett proaktivt arbete gentemot de unga människor som erhåller/söker försörjningsstöd? Är man aktiv i arbetet mot unga människor som kommer och söker försörjningsstöd? Stickprovsgenomgång för att få en tydlig bild på om arbetet genomsyras av samsyn. Hur ser riktlinjer ut i kommunen? Är riktlinjerna tillräckligt uppdaterade? Följs riktlinjerna? Granskningen syftar till att beskriva och bedöma socialnämndens och förvaltningens arbetsmarknadsarbete och socialnämndens arbete med försörjningsstöd. Vi har särskilt granskat: Samverkan arbetsmarknadsenhet och försörjningsstöd Finns ett proaktivt (aktivt förebyggande) arbete med ungdomar för att motverka nytt inflöde av klienter till socialtjänsten? Arbetar socialnämnden efter lagar och praxis i försörjningsstödsarbetet? Stickprovsgenomgång för att få en tydlig bild på om arbetet genomsyras av samsyn. 4

6 Hur ser riktlinjer ut i kommunen? Är riktlinjerna tillräckligt uppdaterade? Följs riktlinjerna? Har socialnämnden insyn och en tydlig ledning av försörjningsstödsarbetet? Hur fungerar samverkan mellan kommunen och externa aktörer i arbetsmarknadsfrågor? 4. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om rutinerna/verksamheten uppfyller Kommunallag (1991:900) Socialtjänstlag (2001:453) 5. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser Socialnämnden. 6. Genomförande/metod Dokumentstudie av relevanta dokument samt intervjuer med berörda tjänstemän och politiker. Dessutom har aktgranskning gjorts av 21 akter. Under oktober och november månad har 8 personer intervjuats direkt på plats i Tranås eller per telefon. Dessa kategorier har intervjuats. - Chefstjänstemän - Socialsekreterare - Arbetsterapuet 5

7 - Politiker Vi har granskat följande dokument: - Riktlinjer - Tranås befolkningsstatistik - Stort antal organisationsdokument - Stort antal rutindokument - Delegationsförteckning 7. Resultat 7.1 Organisation Vuxensektionen inom individ och familjeomsorgen(ifo) är indelad i tre olika enheter. Dessa verksamhetsområden är försörjningsstöd, arbetsmarknadsarbete samt beroendeenhet. De granskade enheterna är indelade på följande sätt: Enhetschef som ansvarar för följande grupper inom arbetsmarknadsenhet: Ungdomssluss Arbetscentrum som utreder arbetsförmåga. Trampolin, hjälper enskilda med att skriva CV samt jobbsökeri. Invandrarteam. Försörjningsstöd saknar idag enhetschef helt. Detta har saknats i flera år. T.f enhetschef har funnits tidigare men även detta saknas just nu. Beroendeenhet har en ansvarig chef i form av Sektionschef för vuxensektionen En mottagningsgrupp inom försörjningsstödsenheten ansvarar för fördelning av försörjningsstödsärenden. Arbetet inom enheten fungerar på det sättet att en mottagningsenhet 6

8 tar emot någon som ringer och behöver hjälp/stöd. De ger den första informationen och gör en första bedömning på vilka behov som föreligger. Mottagningsenheten kan behålla ett ärende upp till två månader. Ärendet slussas direkt till ungdomsslussen för de som är år och övriga slussas sen vidare till socialsekreterare som jobbar vidare i ärendet. Arbetet inom enheten fungerar på det sättet att en mottagningsenhet tar emot någon som ringer och behöver hjälp/stöd. De ger den första informationen och gör en första bedömning på vilka behov som föreligger. Mottagningsenheten kan behålla ett ärende upp till två månader. Ärendet slussas sen vidare till någon av de ovan redovisade grupperna. Om bedömningen görs att ärendet skall till ungdomshandläggarna får de ärendet varefter de slussar den enskilde vidare till ungdomsslussen. Ungdomsslussen är kommunens arbetsmarknadsenhet och denna ligger organisatoriskt inte under försörjningsstödsenheten utan i arbetsmarknadsenheten. Ungdomsslussen har olika utredningsenheter inom ramen för sin verksamhet. För dem som anses direkt färdiga för arbetsmarknaden så får de som slussats vidare först lära sig söka jobb och skicka iväg jobbansökningar samt lära sig hur man hanterar en jobbintervju. Därefter får de en praktikplats vilken de antingen får hitta själv eller får hjälp att hitta. Motsvarande arbete för vuxna klienter saknas idag enligt de intervjuade. Mottagning av nya klienter inom försörjningsstöd delas mellan två socialsekreterare. De ärenden som aktualiseras Ärenden skall fördelas av enhetschef till handläggare. Övriga ärenden fördelas av mottagningsgrupp. Det finns inga tydliga rutiner för dem som tar emot klienter. När en person konstateras vara arbetslös och berättigad till försörjningsstöd remitteras personen till en socialsekreterare som gör en djupare kartläggning kring behov samt fattar beslut om eventuella arbetsmarknadsinsatser. Intervjuerna visar på att ett stort antal socialsekreterare det senaste året sökt sig till nya arbeten. De intervjuade ser inga specifika skäl till detta men känner oro till att så många har sökt sig bort Hur fungerar nuvarande organisation? Vid intervjuer med tjänstemän konstaterar de intervjuade att de upplever arbetsbelastningen som hög och svår att hantera. De intervjuade redovisar ett arbete med ungdomar som enligt dem i viss mån är proaktivt och att man prioriterar dem som kommer in som nya i systemet. Ungdomshandläggarna upplever att de har vissa redskap för sitt vardagsarbete med ungdomar som bedöms ha möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. De som arbetar med ungdomar som inte bedömts kunna komma ut på arbetsmarknaden anser att de saknar redskap i sin vardag för att kunna hjälpa dessa grupper. Här anser dock arbetsmarknadsenheten att de har redskap som inte används. Bland flera delar finns praktikplatser och insatser som inte alls används fullt ut eftersom de inte anser att socialsekreterarna placerar individer på dessa 7

9 insatser. Skulle fler placeras så uppfattar man att det finns ett klimat i kommunen som tillåter att man skulle satsa ytterligare resurser på dessa insatser. Socialsekreterarna upplever inte heller att Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan har möjligheter att hjälpa nämnda grupper. Upplevelsen från vissa av de intervjuade handläggarna är att mottagningsenheten skulle kunna göra en fylligare grundutredning vilket då skulle kunna korta delar av arbetet när de slussas vidare för utredning till ungdomssekreterarna. Ungdomshandläggarna upplever att det finns skillnader i hur man ställer krav på arbetssökeri inom enheten. Upplevelsen är att det ställs mer krav av ungdomshandläggarna än av mottagningsenheten och att detta då skapar vissa bekymmer. Det finns en del synpunkter från de intervjuade på att man inom mottagningsdelen inom försörjningsstöd skulle kunna få ut ungdomarna snabbare då det mellan mottagning och remiss till ungdomshandläggare kan gå upp till en månad. De rutiner som finns idag skulle, enligt de intervjuade, kunna kortas betydligt om tydligare rutiner fanns på mottagningssidan. Flertalet intervjuade påtalar dock att ansvaret för dessa brister i första hand ligger på bristande samordning och bristande samverkan. Det finns inga forum där dessa frågor diskuteras och det finns ingen samordnande kraft på försörjningsstödsenheten. Flertalet intervjuade ungdomshandläggare upplever att vissa verktyg som finns för deras arbete är bra och adekvata. Ungdomsslussen (arbetsmarknadsenhet) är det redskapet som är det viktigaste i handläggarnas möjlighet till att snabbt få ut ungdomar i sysselsättning. Ungdomsslussen tillhandahåller bland många saker praktikplatser och träning i arbetssökeri Kommentar: Vår bedömning efter samtal och granskning av akter är att organisationen och arbetet inom försörjningsstödet i Tranås fungerar tillfredsställande på vissa områden. Det finns bra och kraftfulla verktyg för handläggarna att använda för att stävja att ungdomar med arbetsförmåga kommer in och blir beroende av försörjningsstöd. Vår bedömning är att alla intervjuade har en tydlig inställning att de ungdomar som kommer, skall få krav på sig vilket måste anses vara mycket bra. Dock saknas en tydlig styrning av försörjningsstödsarbetet. Enheten har inte på länge haft en enhetschef som driver dessa frågor vilket anses vara en stor brist. Det saknas tydliga samverkansforum där dessa frågor och där samarbete kan diskuteras. Då ingen inom försörjningsstödet har en funktion där man har mandat och kan driva dessa frågor blir det svårt att förändra eventuella problem. 8

10 Det bör också finnas ett skriftligt underlag på vilka krav som skall ställas på arbetsföra ungdomar. Vi anser att krav och stöd gagnar den enskilde i förlängningen även om det kan vara ett arbetssätt som upplevs som hårt mot människor i en svår situation. Vår bedömning är att det med bättre rutiner i mottagningen kan skynda på arbetet med ungdomar så de kommer ut i arbete snabbare. Det bör finnas rutiner som innebär att det inte dröjer 3 till 4 veckor innan ungdomar kommer ut i sysselsättning. Det bör också tydliggöras vilka krav som ställs på en enskild vad gäller arbetssökande. Det är viktigt att stöd och krav har en röd tråd i ungdomsarbetet då det därmed blir mycket lättare att slussa in nya medarbetare i detta arbete. Integrationsarbetet inom kommunen påverkar enheten för försörjningsstöd mycket. De intervjuade har mycket funderingar på att de som kommer från som flyktingar/invandrare inte får sysselsättning (Mer än SFI). En oro är att många handläggare söker sig bort. Detta innebär risker för kontinuitet samt självklart att erfarenhet och kunskap försvinner. Dock påtalas i intervjuer att man ser det mer slumpartat att många försvunnit samtidigt. 8. Arbetsmarknadsarbete Uppdraget för enheten är att stegvis avhjälpa arbetslöshet och hjälpa människor från ett passivt bidragsberoende till egen försörjning eller studier. Detta arbete kan ske genom olika former av anställningar, sysselsättningar eller praktikplatser. Det handlar också om att utreda arbetsförmåga. Det finns olika former av arbetsmarknadsinsatser inom Tranås Kommun. Man har förutom redan nämnda insatser i ungdomsslussen tillgång till ungdomsanställningar(18-29 år). Det finns enligt flera intervjuade ett tydligt politiskt ställningstagande att detta är ett prioriterat arbete att erbjuda denna typ av anställningar. Projekt Arbetskraft är ett annat arbete som syftar till att ge individer med försörjningsstöd kommunala praktikplatser Tre stycken arbetsterapeuter arbetar på slussen direkt med individer som remitteras dit. Det som påtalas till oss från både socialsekreterare och medarbetare inom arbetsmarknadsenheten är att det saknas tydliga riktlinjer för hur länge man arbetar med individen i arbetsmarknadsenheten. Flera insatser har de senaste två åren förändrats varför även riktlinjer och rutiner borde utformas. Det finns också på kommunledningsnivå en projektgrupp som man kallar för ung chans. I denna sitter bland flera både kommunchef och VD för näringslivsbolaget. 9

11 Det finns en styrgrupp inom kommunen som arbetar med flyktingfrågor. Politiker ingår i denna grupp. Syftet med denna grupp är enligt samtliga intervjuade inte tydligt. Kopplat till detta område även om det inte ligger under socialförvaltningen finns inom kommunen en anställd ungdomscoach som ligger under utbildningsförvaltningen. Höga kostnader för försörjningsstödet och ökade arbetslöshetssiffror har inneburit ett betydligt större engagemang i dessa frågor från kommunledning vilket flera påtalar som positivt. 8.1 Kommentar Vår bedömning är att det finns ett flertal insatser som är positiva och som kan vara en mycket bra insats för att hjälpa individer ur en arbetslöshetssituation. De intervjuer vi gjort visar dock på att flera saknar någon form av lågtröskelarbete för människor som inte är redo för arbetsmarknaden. 9. Finns ett proaktivt arbete gentemot unga som söker försörjningsstöd? De intervjuade redovisar att det idag prioriteras att jobba med ungdomar som kommer in. Det finns enligt de intervjuade vissa arbetsredskap att använda. Flera av de intervjuade redovisar att de kan bli ännu snabbare i arbetet med ungdomar genom att mottagningsenheten direkt skickar ungdomar till Ungdomsslussen i stället för att de skall gå via handläggare. De intervjuade redovisar vidare att under tiden som ungdomar har praktik så träffar handläggarna dem ungefär var åttonde vecka. De ungdomar med diagnoser eller outredda diagnoser eller där andra problem föreligger upplevs av de intervjuade som ett klart utvecklingsområde. Inom detta område anses det inte finnas samma verktyg för handläggarna som det finns med arbetsföra ungdomar. Varken Försäkringskassa eller Arbetsförmedling arbetar med dessa ungdomar då de inte anser sig ha verktyg eller resurser för detta arbete enligt de intervjuade tjänstemännen. De intervjuade anser vidare att de inte heller inom kommunen har tillräckliga verktyg för detta arbete varför denna grupp delvis faller mellan stolarna. 9.1 Kommentar: Vår bedömning är att enheten till vissa delar har ett proaktivt arbete med ungdomar idag. Aktgranskningen visar att ungdomar får insatser i de fall som utredaren granskat. Alla intervjuer har präglats av engagemang samt en stark vilja att jobba aktivt med ungdomar. De intervjuade tror på tidiga insatser och krav vid arbete med ungdomar vilket vi bedömer som centralt för detta arbete. Dock finns inga tydliga regler för vad som skall erbjudas till ungdomar samt vilka krav som skall ställas. Detta ser vi som ett utvecklingsområde. Ungdomar med arbetshinder är ett område enheten bör utveckla och fundera över och överväga vilka arbetsredskap som finns. Dessa ungdomar behöver mycket stöd och hjälp för 10

12 att komma ur ett bidragsberoende. Dessutom är det extra viktigt inom detta område att utveckla tydliga rutiner och samverkansformer. Vid genomgång av akter kan också konstateras att det i flera fall arbetas med rent administrativt utbetalningsarbete hos de socialsekreterare som arbetar med icke arbetsmarknadsklara ungdomar. Vi bedömer detta vara felprioriterat då dessa utbildade personer då får lägga mycket tid på rent administrativt arbete i stället för stödarbete till färre klienter. Detta bör enheten fundera på att förändra. Förslagsvis så kan detta utbetalningsarbete läggas på administrativ personal. 10. Aktgranskning-stickprovsgenomgång Vi har granskat 21 stycken akter. Urvalet gjordes utifrån principen att vissa datum valdes ut och utredaren valde akter helt utan kunskap om ärendet eller bakgrunden till ärendet Kommentar: Vi bedömer efter aktgranskning att enheten behöver stärka rutinerna kring handläggning inom enheten. Aktgranskningen har visat på att arbetet inom mottagningsenheten och bland handläggarna görs olika. Det är tydligt vid aktgenomgången att det mottagningsarbete, vad gäller ungdomar, som finns idag inte ställer samma krav vid mottagning som görs av de handläggare som tar emot ärendet (ungdomshandläggare). Vi menar att detta riskerar att förlänga tiden för ungdomar att komma ut i arbete. Detta hänger inte på handläggarna i sig utan det kräver rutiner som visar på vad mottagningsenheten skall göra med ungdomar som kommer och söker försörjningsstöd. Vår bedömning är att detta saknas idag. De krav som anses rimligt att ställa på ungdomar bör struktureras i skriftliga rutiner. Vår granskning visar vidare att vilka krav som ställs vad gäller arbetssökande är mycket oklara för de intervjuade. Detta beror på att det helt enkelt helt saknas rutiner vad gäller arbetssökeri och vilka krav som skall ställas. Detta innebär att det blir ett godtyckligt arbete vad gäller bedömningar av vad som gäller i ett enskilt ärende. Vidare blir följden att det ställs olika krav på vad som gäller i samband med avslag för att inte ha fullgjort sina skyldigheter. Vissa handläggare ger avslag helt, andra ger delavslag och vissa ger inte någon konsekvens för uteblivet arbetssökande. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för nämnden. Självklart är det individuella krav som skall ställas och individuella bedömningar som skall göras men en tydligare rutin i kravställandet på arbetssökandet skulle innebära att det blev en mer enhetlig linje inom kommunen. Vi bedömer att det finns verktyg inom enheten för arbetet med ungdomar men rutinerna för detta arbete bör förbättras och på så sätt få en snabbare, och mer enhetlig, hantering av bidragssökande ungdomar. Vidare har aktgranskningen visat på adekvata utredningar som i de flesta fall varit lätta att följa. Lagstiftningen ligger som grund och arbetet är utifrån praxis adekvat. Dock visade 4 av de genomgångna akterna på att ungdomar kunde kommit ut i arbete betydligt snabbare om 11

13 rutinerna i mottagningen varit annorlunda. Det är inte rimligt med 4-6 veckors väntetid innan ungdomar som ringer får en möjlighet att träffa någon och insatserna börjar. Vår bedömning efter vår aktgranskning visar på att bedömningen inte i något fall varit för tuff. Många bedömningar anses ha en viss brist på stöd/krav. Vår bedömning är att framförallt i mottagandet av ungdomar skall tuffa krav och mycket stöd ges. Detta gäller för alla ungdomar som bedöms friska och arbetsföra Intern Kontroll 11.1 Styrkort Nämnden har styrkort som är obligatoriska inom kommunen. Då vi granskar styrkorten ser vi inte att någon av de mål som man satt upp i styrkorten har någon direkt koppling till arbetsmarknadsarbetet eller försörjningsstödsarbetet Delegationskontroller Nämnden kontrollerar med stickprov delegationsbeslut en gång per månad Kontroll av kostnadsutveckling försörjningsstöd. Socialnämnden får kontinuerlig rapportering av kostnadsutvecklingen inom försörjningsstöd. Även kommunstyrelsen har under det senaste året engagerat sig i denna fråga då kostnaderna ökat Verksamhetsplan Socialnämndens verksamhetsplan innehåller inga tydliga långsiktiga politiska ambitioner vad gäller försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. Dock påtalar flera intervjuade att det senaste året skett en förändring i inställning från politiker i Tranås och att detta diskuteras oftare än tidigare Uppföljningsarbete Både politiker och tjänstemän påtalar att det inte finns ett systematiskt uppföljningsarbete och att detta behöver utvecklas. Nämnas kan en tidigare konsultrapport som påtalat flera förbättringsområden men där insatser inte satts in trots att det är mer än sex månader sen denna rapport kom nämnden till handa. 12

14 11.6 Kommentar Det finns enligt flera ett engagemang hos både kommunledning och hos politiker vad gäller arbetsmarknadsfrågor. Dock saknas systematiskt uppföljningsarbete och tydliga mål för verksamheten vilket vi ser som ett tydligt förbättringsområde. 13