Tranås Kommun. Socialnämnden Individ och familjeomsorg Institutionsplaceringar. Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 11

Transkript

1 ABCD Tranås Kommun Socialnämnden Individ och familjeomsorg srapport KPMG AB Antal sidor: 11 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

2 ABCD Tranås Kommun Individ och familjeomsorg Innehåll 1. Sammanfattning: 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Revisionskriterier 3 5. Avgränsning 3 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Resultat och Styrning Organisation Rutiner Synpunkter i intervjuer på rutiner och arbetsbelastning Kommentar: Styrning och ledning samt uppföljning Kvalitetsarbete Kommentar: 7 9. Insatser och bistånd Aktgranskning Kommentar Förebyggande arbete Samverkan Kommentar 11

3 1. Sammanfattning: KPMG har av Tranås kommuns revisorer fått i uppdrag att granska verksamheten individ- och familjomsorg (IFO) inom Socialnämndens verksamhetsområde. Insatser och därmed kostnaderna för IFO- verksamheten i Tranås kommun har ökat kraftigt. I jämförelse med andra kommuner i Jönköpings län hade Tranås lägre kostnader per innevånare för IFO-insatser år års siffror visar dock att dessa kostnader ökat markant. Från betydligt lägre kostnader än genomsnittet så ökade dessa kostnader rejält 2011 till att ligga betydligt högre än genomsnittet finns ännu inte i officiella siffror. Nedan redovisas i kort sammanfattad form våra bedömningar i granskningen. Det finns en god bemanning inom den granskade verksamheten. Detta ger goda möjligheter till uppföljning samt kvalitetssäkring av verksamheten. Nämnden har ett ändamålsenligt strategiskt dokument med tydliga mål för individ och familjeomsorgen som dock behöver förankras i hela verksamheten. Det saknas uppföljning av placeringar i verksamheten. För att få kunskap om hur institutionsplaceringar fungerar, och att förväntade effekter uppnås, bör detta följas upp och analyseras. Intern uppföljning av de egna stödverksamheterna saknas i viss mån. Rutiner för detta måste arbetas fram. Socialsekreterarnas dokumentation är ändamålsenlig och följer god praxis enligt socialstyrelsens allmänna råd. Rutiner som säkerhetsställer genomförandeplaner och vårdplaner finns inte. Detta innebär att uppdraget till institutioner som skall utföra uppdragen blir svåra att följa upp och godtyckligt skrivna av handläggarna då de ej har tydliga direktiv att rätta sig efter. 1

4 2. Bakgrund KPMG har av Tranås kommuns revisorer fått i uppdrag att granska verksamheten individ- och familjomsorg (IFO) inom socialnämndens verksamhetsområde. en är avgränsad till att gälla institutionsplaceringar och arbetet som berör detta område. Insatser och därmed kostnaderna för IFO- verksamheten i Tranås kommun har ökat kraftigt. I jämförelse med andra höglandskommuner hade Tranås lite lägre kostnader per innevånare för IFO-insatser år 2010, 1191/invånare kr, genomsnitt för Jönköpingskommunerna var 1362 kr per innevånare hade det stigit till 1533kr/invånare och genomsnittet var då i princip konstant 1372 kr/invånare. Ökningen mellan år 2010 och 2011 är drygt 23% för barn och ungdomsvård. Vuxenvård ligger konstant och där ligger man också högt i kostnader. 1 Socialnämndens resultat för år 2012 visade ett underskott på -14,8 Mkr. IFO- verksamhetens institutionsplaceringar redovisade en negativ av avvikelse från budget med -2,1 Mkr. Jämförelsesiffror för 2012 finns inte men kostnaderna har kraftigt skjutit i höjden enligt verksamhetens företrädare. 2 Med anledning av detta anser revisionen i Tranås kommun att de behöver få mer kunskap om uppföljning av rutiner och handläggning som berör institutionsplaceringar. 3. Syfte Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för att bedöma om individ- familjeomsorgens handläggning och uppföljning av institutionsplaceringar bedöms och bedrivs på ett effektivt sätt med en kvalitet som motsvarar medborgarnas behov och lagens intentioner och krav. I projektet kommer särskilt att belysas: Styrning och ledning av verksamheterna Uppföljnings- och utvärderingssystem inkl. kvalitetssäkring Kostnadsutveckling Biståndsbedömning 1 Vad kostar verksamheten i din kommun (SCB) 2 Ekonomikontoret Tranås 2

5 4. Revisionskriterier Vi har övergripande bedömt om verksamheten uppfyller: Socialtjänstlagen 11 kap gällande handläggning av ärenden samt socialtjänstlagen 3 kap avseende god kvalitet. Socialstyrelsen allmänna råd på de olika verksamhetsområdena bl.a. SOFS 2006:12. Socialnämndens styrdokument för myndighetsutövning avseende barn och ungdomar, vuxna samt försörjningsstöd. Socialnämndens samt kommunfullmäktiges strategiska styrdokument. 5. Avgränsning en omfattar institutionsplaceringar inom verksamheten IFO inom socialnämndens ansvarsområde. 6. Metod en har genomförts genom: Dokumentstudier och insamling av relevanta dokument (riktlinjer, policys, protokoll m.m.) av ett urval av ärenden (stickprov) för att se om det finns relevanta beslutsunderlag och uppföljning av beslutade insatser. Aktgranskning av ett urval av 15 biståndsärenden inom individ och familjeomsorgen. Urvalet i Tranås har gjorts slumpmässigt. Intervjuer med berörda tjänstemän. 7. Projektorganisation en har genomförts av Tommy Nyberg KPMG AB 3

6 8. Resultat och Styrning 8.1 Organisation Individ och familjeomsorgen är organiserad i två olika sektioner. Följande enheter finns inom organisationen. Vuxensektionen. Denna sektion består av tre enheter: försörjningsstöd och integration, beroendeenheten samt arbetsmarknadsenheten. Försörjningsstöd och integration ansvarar för att besluta om ekonomiskt bistånd för invånare i Tranås kommun. Enheten utreder med utgångspunkt från socialtjänstlagen (SoL). Enheten ansvarar även för flyktingmottagning. Beroendeenheten ansvar för utredning och behandling av vuxna över 21 år med missbruksproblematik och/eller psykiska funktionshinder. Utgångspunkter i verksamheten är SoL samt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Arbetsmarknadsenheten ansvarar för kommunala arbetsmarknadsåtgärder d v s arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsmarknadscoachning. Barn- och familjesektionen består av en myndighetsdel och en öppenvård. Öppenvården har 5 anställda varav 1 personal är anställd av barn- och utbildningsförvaltningen. Sektionen arbetar med målgruppen barn och ungdomar 0-21 år samt deras familjer. Inom myndighetsdelen arbetar 17 personal inkl 1:e soc.sekr samt en enhetschef. Enheten utreder barn och ungdomsärenden. Enheten utreder med utgångspunkt från SoL samt Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sektionschefen samt en 1:e socialsekreterare ansvarar för metodhandledning samt kvalitetssäkring av verksamheten. Vi har granskat den delen som berör handläggning av institutionsplaceringar. 8.2 Rutiner Utredningar görs ofta av två handläggare där en är huvudhandläggare. Detta innebär enligt de intervjuade att man får en systematisk kontroll av den egna utredningen och dessutom kan bolla frågeställningar som finns i ärendet. Detta innebär också att man lättare får ett gemensamt förhållningssätt och ett gemensamt sätt att handlägga. En utredning skall inledas inom 2-4 veckor. En första bedömning av barn som far illa genomförs inom 1-2 arbetsdagar. Sedan skall ett beslut om utredning skall inledas fattas inom en vecka. De kvalitetsmål som finns uppger att man i första hand skall använda insatser på hemmaplan som har öppenvårdskaraktär. Detta fungerar enligt de intervjuade i merparten ärenden Synpunkter i intervjuer på rutiner och arbetsbelastning Intervjuerna har visat på att det är väldigt olika upplevelser för huruvida man hinner med sitt arbete tillräckligt. Några intervjuade handläggare anser att de har en rimlig arbetssituation medan ett par inte känner att de hinner med sitt jobb så som de skulle önska. Ett område där man på slutet prioriterat bort mycket arbete är att åka ut till institutioner för att göra uppföljningar. Detta görs i stället per telefon. Det har också i samband med en organisationsförändring varit en period där det varit viss turbulens. Dock påtalar flertalet handläggare att de i grunden har en arbetssituation som varit rimlig och att det finns gott stöd i den arbetsgrupp man arbetar i. Man är nöjd med 4

7 de rutiner som innebär att man arbetar två i ärendena. Det saknas dock tid i arbetet för att arbeta fram rutiner. Flertalet intervjuade påpekar att man skulle behöva tid för att ta fram ett gemensamt arbetssätt inom flera områden. 8.3 Kommentar: Vår granskning visar på att bemanningen inom den enhet som ansvarar för institutionsplaceringar är god. Då man gör en jämförelse med andra kommuner är det dock alltid svårt att göra en direkt jämförelse med andra kommuner då ansvarsområden kan skilja sig åt väldigt mycket mellan olika kommuner. Dessutom kan stödinsatser inom kommunen underlätta arbetet om bemanningen inom den utredande enheten inte är tillräckligt hög. Vår granskning visar att det enbart inom den del av IFO som ansvarar för institutionsplaceringar i ett jämförelseperspektiv med de kommuner vi granskar ligger på en god nivå. Då jämförelsen mellan kommuner ofta blir tokig om man redovisar skillnaden mellan personal eftersom olika mycket ansvar ligger på respektive utredare gör vi inte det. Därför redovisas också nedan intervjuer och upplevelsen av hur man som utredare hinner med sitt arbete. Vår totalbedömning är dock att den bemanning som finns är adekvat. De handläggningsrutiner som finns är adekvata och bra. 8.4 Styrning och ledning samt uppföljning I Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter understryks att riktlinjer, rutinbeskrivningar samt allmänna ledningsdokument är en viktig del i kvalitetssäkring av verksamheten enligt bl.a. SoL, LVU. (SOSF 2006:11) och LVM. Individ och familjeomsorgen har en verksamhetsplan som innehåller en mängd mål med ansvariga för att dessa mål följs upp samt tidpunkt för uppföljningen. Nämnas kan målen om utveckling av öppenvårdsarbetet i egen regi samt utveckling av familjehemsrekryteringen. De mål som skall följas upp i tertialrapporten redovisas i denna rapport till nämnden som på detta sätt styr och följer upp verksamheten. Nämndens insyn och kontroll av fattade tjänstemannabeslut säkras genom anmälan av delegationsbeslut. av nämndsprotokoll visar på att ekonomisk uppföljning på nämndsnivå finns och visar att denna redovisning görs av förvaltningschef. Intervjuerna visar att flertalet tjänstemän anser nuvarande organisation vara funktionell och bra. Fr.o.m. 1/6 kommer en mindre omorganisation ske på försök. 5 soc.sekr kommer att arbeta med utredningar av anmälningar och ansökningar, beslut och uppföljning av öppenvårdsinsatser samt placeringar på HVB. 2 soc.sekr kommer att arbeta med barn och ungdomar som är placerade i familjehem. Det har varit en viss turbulens vid implementeringen av den nya organisationen. De tjänstemän som har kontakt med politiska företrädare uppfattar dialogen som bra även om samtliga intervjuade påtalat att det inte ställts speciellt mycket frågor eller krav på uppföljning från de politiska företrädarna. 5

8 Flertalet intervjuade tjänstemännen anser att det saknas formell samverkan mellan enheterna (förebyggande och vuxen). De intervjuade påtalar att mycket av den samverkan som finns handlar om personliga relationer. Detta innebär att då dessa relationer inte är bra så fungerar samverkan inte heller bra mellan dessa enheter. De intervjuade cheferna uppfattar att det finns vilja till samverkan och att man tillsammans jobbar för att det skall bli bättre. Detta kunde bli bättre även om det ej påtalas som ett problem. av nämndens uppföljning av utredningar av institutionsplaceringar visar på att det inte finns skriftliga rutiner för uppföljning av dessa. Där menar vi, inte de lagstadgade uppföljningar av individen (LVU 13 ), som skall göras var sjätte månad i samband med placeringar, utan de uppföljningar av hur resultatet av placeringar blir över en längre tidsperiod. Detta bekräftas av samtliga intervjuade tjänstemän. Vid intervjuer kan tjänstemän dock säga vilka institutioner som har en god kvalitet och vilka som inte har det. Detta eftersom man gjort en gemensam upphandling tillsammans med samtliga kommuner i Jönköpings län utom Jönköping, där ett stort antal kvalitetsaspekter finns redovisade. Man kan dock inte påvisa vilka institutioner som påvisar goda resultat eller vilka som påvisar svaga resultat i förhållande till målsättningar. Detta finns ej redovisat i denna genomgång. Vad gäller internkontroll av den egna öppenvårdsverksamheten så har ingen dokumentation kring detta kunnat uppvisas. Detta bekräftas också av intervjuade tjänstemän som själva påpekar behovet av utvärdering i den egna verksamheten. Då denna verksamhet i intervjuer uppfattas som viktig är detta förebyggande arbete viktigt att dokumentera och utvärdera. Dels ut förbättringssynpunkt men också för att förmedla vilka insatser och resultat som man uppnått. Det saknas flera skriftliga rutiner för utredningsarbetet inom IFO. Framförallt rutiner för gemensamt förhållningssätt av utredningar men även vad gäller genomförandeplaner samt vårdplaner. Nämnden har ej heller tagit fram rutiner för insatsbeställningar och utvärderingar av insatser för institutionsvård. 8.5 Kvalitetsarbete Det saknas ett systematiskt kvalitetsarbete inom nämnden som innefattar institutionsplaceringar. Det målarbete som finns via nämnden och enhetens styrkort är inte tillräckligt tydligt enligt de verksamhetsföreträdare som vi intervjuat. Det saknar dels tydliga uppföljningsbara mål men också en tydlig politisk inriktning vad gäller hur arbetet inom IFO skall bedrivas. Vi har granskat de mål som nämnden satt upp och kan bara bekräfta den bilden som redovisats i intervjuer. Vad gäller rutinbeskrivningar som innebär att man skall följa upp institutionsplaceringar så finns kvalitetsmål uppsatta 2009 som bland flera saker tar upp att familjehemsplaceringar och institutionsplaceringar skall följas upp minst var 3:e månad. De kvalitetsmål som redovisats går dock inte att följa som redovisade till de förtroendevalda. Vi har där granskat nämndsprotokoll sedan Förvaltningen har inte heller följt upp dessa delar. Kvalitetsmålen från 2009 har, sedan några år tillbaka, ersatts av styrkort. I dessa har man inte närmare beskrivit effektmål och produktionsmål utan bara nämnt några mål mycket kortfattat. Styrkorten innehåller dock styrtal utifrån vilka man ska mäta måluppfyllelse. Dessa styrkort innehåller dock inga mål som har koppling till institutionsplaceringar. 6

9 Det saknas också ett systematiskt uppföljningsarbete av institutionsplaceringar i nämnden. Detta är ett arbete som verksamhetsföreträdare påpekar är ett arbete som man önskar att man skulle hinna göra mer systematiskt. Den upphandling som gjorts tillsammans med övriga kommuner i länet innebär att en kvalitetsinventering finns inom olika områden på de institutioner som används. Det saknas idag enligt de intervjuade tjänster inom IFO som arbetar med kvalitetsuppföljning samt verksamhetsutveckling vilket bidragit till att dessa områden stått tillbaka. Det finns en HVB (Hem för Vård-Boende)-manual inom IFO som man tagit fram. Samtliga intervjuade påtalar dock att denna inte är tillräckligt aktuell och därmed inte används. Det saknas också en checklista i samband med att man skall följa upp placeringar vilket flera intervjuade efterfrågar. Flertalet intervjuade påtalar att arbetet med att ta fram rutiner och riktlinjer vad gäller utredningar inte prioriterats och att detta är ett starkt utvecklingsområde. Man påtalar också att det i kommunen idag inte finns något värdegrundsarbete som man känner till Kommentar: Vår bedömning är att nämnden har ett strategiskt dokument för IFO-verksamheten som ger dem möjlighet till viss måluppföljning. Detta genom de styrkort som finns inom IFO. Där tas som styrtal bland annat upp områden som öppenvårdsinsatser samt institutionsplaceringar. Dessa styrtal kan redovisas. Dock är målen skrivna på ett sådant allmänt sätt att det blir väldigt svårt för nämnden att redovisa huruvida man uppfyllt dem eller inte. Detta är ett starkt utvecklingsområde. Dock skall sägas att här har redovisats i granskningen att omarbetning av detta område pågår. Vi anser att detta dokument behöver implementeras i den vardagliga verksamheten. Intervjuerna har visat att dokumentet inte är allmänt känt och vi bedömer även detta som ett utvecklingsområde för nämnden. Delegationsordningen är antagen av Socialnämnden Delegationsordningen är adekvat men bör uppdateras varje år. Nämnden bör överväga rutiner för detta. Vi bedömer att det inom organisationen finns en stark vilja till samarbete och att de tjänstemän som finns i organisationen har stora samverkansambitioner. Samtidigt kan konstateras att det saknas formella rutiner för samverkan inom enheten. Flera intervjuer påvisar också att personliga relationer påverkar samarbetsklimatet mellan enheterna. Formella rutiner för denna samverkan skulle stärka möjligheterna för ett bättre samverkansklimat och frekventare samverkan. Uppföljningar av nämndens placeringar både externt och internt saknas. Vår bedömning är att en tydlig uppföljning skulle ge förvaltningen underlag till att bedöma vilka institutioner som ger god kvalitetsvård till den enskilde. Intervjuerna visar att den allmänna uppfattningen är att nuvarande avtalsupphandling givit handläggarna väldigt mycket bättre redskap att bedöma institutionernas kvalitet då detta tydligt belys i upphandlingsresultatet genom gradering av institutionerna. Dock finns ingen variabel i upphandlingen som berör hur man lyckas i behandling eller utredning av den enskilde brukaren. Med tanke på den inverkan på människors liv samt den kostnad som institutionsplaceringar innebär är detta en rutin som vi anser borde finnas. 7

10 Vår bedömning är att det inte är möjligt för tjänstemännen att veta hur institutionernas resultat för de individer som placeras är, då sådan uppföljning saknas. Dock ser vi väldigt positivt på den avtalsupphandling som gjorts. Denna visar tydligt på ett antal kvalitetsvariabler (Utbildning, metodik m.m.) vilka man som handläggare har stor nytta av då man väljer institution. De intervjuade tjänstemännen påtalar också att de i diskussioner får erfarenhet av vilka institutioner de uppfattar som bra eller mindre bra. Vi anser inte att detta tar bort ansvaret från nämnden att genom stickprovskontroll följa upp enskilda placeringar och redovisa detta till nämnden. Den egna verksamheten med öppenvårdsinsatser skall av samma anledning följas upp noggrant. Då man från nämndens sida satsar stora resurser på förebyggande arbete och hemmaplansinsatser är det av vikt att påvisa effekten och kvaliteten på dessa satsningar. Det finns idag inga rutiner kring detta och kraven från nämnden måste skärpas. Det är således nämndens ansvar att se till att rutiner skapas för uppföljning inom detta område. Vid varje extern placering bör utredningen innehålla en redovisning om vad som prövats på hemmaplan samt varför det inte varit möjligt att använda dessa öppenvårdsinsatser. Vår granskning av akter samt intervjuer visar på att detta inte idag är praxis och enligt de intervjuade tjänstemännen inte heller efterfrågats av nämnden. Dessutom anser vi att tydliga verksamhetsbeskrivningar för de interna stödverksamheterna kan hjälpa organisationen i detta arbete varför det bör arbetas fram. 9. Insatser och bistånd 9.1 Aktgranskning Vi har granskat 15 av biståndsbesluten inom IFO. Följande delar belyses i aktgranskningen. Är ärendet tydligt och lätt att följa? Finns redovisning av vad man prövat på hemmaplan samt förklaring vid extern placering? Är dokumentation enligt praxis? Följs lagar och kommunens riktlinjer? Finns tidsplan och redovisning för när man planerar att ta hem en extern placering? Finns genomförandeplaner i externa och interna placeringar? 8

11 9.1.1 Kommentar Vi har granskat 15 utvalda ärenden vilket innebär att våra kommentarer skall ses utifrån detta faktum. Detta medför att granskningen endast kan ses som ett stickprov. Vår samlade bedömning är att flertalet ärenden är skrivna med gedigen bakgrund och har hög kvalitet. Akten innehåller adekvata delar som gör ärendet lätt att följa. Utredningen sedd ur ett hantverksperspektiv visar att handläggarna gör ett professionellt jobb. Dokumentation följer praxis och gällande lagstiftning. Dokumentationssystemet BBIC (Barns Behov I Centrum) används frekvent rakt igenom barnärenden. Vår uppfattning är att dokumentationen i vissa delar följer kommunens riktlinjer samt att lagar och praxis i de granskade akterna är tydlig. Frekventa besök görs på institutioner vilket är en del i uppföljningsarbetet. Flertalet ärenden hade uppföljningar av ärenden inom den tid som är praxis. Med detta sagt finns ändå utvecklingsområden vilka redovisas nedan. Vårdplaner skrivs i samtliga ärenden. Här ser vi dock att de är av väldigt olika kvalitet och ser oerhört olika ut. Det är med tanke på att det inom detta område inte finns tydliga rutiner inom kommunen för hur dessa skall skrivas inte konstigt att det blir resultatet. Socialstyrelsen påtalar att det är den utredande socialsekreteraren som utformar en genomförandeplan men att den berörda utföraren skall vara med och utforma genomförandeplanen. Aktgranskningen visar på att det inte går att följa att utförarna deltagit i utformningen av genomförandeplanen fullt ut. Nämnden bör följa upp dessa rutiner. Detta är enligt vår bedömning ett utvecklingsområde för nämnden. Genomförandeplaner och vårdplaner bör alltid innehålla tidsplaner och mål för individen. Vår granskning visar att det inte finns fullt ut idag. Nämnden saknar också helt rutiner inom detta område som ger vägledningar för tjänstemännen så att det blir en röd tråd i detta arbete som följer en linje som blir tydlig för alla tjänstemän. Idag gör alla detta helt individuellt varför dessa planer ser oerhört olika ut. Mål i insatserna finns men är väldigt svepande och skrivna på ett sådant sätt att det är svårt att följa upp dem. Nämnden bör arbeta fram rutiner för målskrivning och hur detta kan tydliggöras. Rutiner bör utformas för att ärenden som har en extern placering alltid redovisar skriftligt underlag till vad som prövats på hemmaplan samt varför möjlig lösning på hemmaplan inte varit möjlig. Nämnden bör alltid fråga om detta så att detta blir en tydlig rutin. Den del som vi i granskade ärenden haft svårt att följa är att det inte går att utläsa om utredningen slutförts inom max 4 månader (11 kap 2 andra st. Socialtjänstlagen). en visar att det saknas rutiner för att redovisa hemmaplansalternativ. Tre av de granskade utredningarna innehåller en redovisning av vad som prövats på hemmaplan. Utifrån vad som kan utläsas av aktgranskningen så har en av dessa redovisats till nämnden. I övriga akter har vi inte funnit denna dokumentation och redovisning. Detta är inget lagkrav men vi anser att det både ur ett brukarperspektiv samt ur ekonomisk synvinkel skall vara självklart med denna redovisning i 9

12 alla ärenden där man placerar på institution. Det är en stor insats i en människas liv att placeras på institution vare sig det är med tvång eller frivilligt. Därför bör alla andra insatser ha prövats först. Detta skall tydligt framgå i en utredning. Det gör det inte alls idag. Dokumentationen innehåller inte tidsplaner för när man planerar att ta hem en placerad individ. Visserligen finns uppföljning enlig LVU 13 i de granskade akterna men denna paragraf fastställer också att nämnden noga skall följa vården av den som får vård med stöd av denna lag (LVU). Det framgår också i Socialstyrelsens allmänna råd att det i genomförandeplaner skall finnas tydliga mål i samband med placering. en har visat att detta saknas i flera akter. Det finns i 10 av de 15 akterna inte heller delmål där man redovisar vad målen är, för individen, till nästa uppföljning. Tidsplan, eller delmål, för hemmaplanslösning bör om möjligt alltid redovisas. Genomförandeplaner finns i flertalet granskade ärenden. Genomförandeplan bygger på att den insatsen som kommunen beställer av den utförande enheten skall beskrivas, av utföraren och utredande socialsekreterare, i en genomförandeplan. Vid interna öppenvårdsinsatser har påtalats till oss, av flera intervjuade tjänstemän, att orsaken till att genomförandeplaner formellt görs av socialsekreteraren som också utrett ärendet, och inte t.ex. öppenvårdenheten är att dessa inte har kunskapen för hur dessa skrivs. Här bör nämnden överväga om inte den enhet som gör insatsen också skall skriva genomförandeplanen. Det är ett rimligt krav att ställa på en enhet som utför en insats vare sig det är en extern enhet eller en intern 9.2 Förebyggande arbete Det finns enligt de intervjuade tjänstemännen ett flertal möjligheter till insatser på hemmaplan. Fem stycken anställda arbetar med insatser på hemmaplan. Det som flertalet handläggare tar upp som ett dilemma är att denna verksamhet endast finns på kontorstid. Det innebär att insatser under helger och kvällstid av förebyggande karaktär inte existerar. Detta för med sig att det i vissa ärenden inte är ett alternativ med insatser på hemmaplan. Andra anledningar till att vissa insatser inte görs på hemmaplan trots goda förutsättningar av förebyggande insatser, är enligt flertalet intervjuade att den egna förebyggande verksamheten enbart har kompetens på vissa områden. Det saknas t.ex. helt kompetens på området neuropsykiatri vilket idag finns som problematik i många ärenden. Ett område där mycket insatser görs är inom utredningsinstitutioner. Denna form av institution används ofta för att ta reda på en problematik som kan finnas för en individ. Här påtalar flera intervjuade att man borde ha insatser på hemmaplan för att på detta sätt kunna utreda problematik och behov. Detta finns inte idag i tillräcklig omfattning Samverkan Flertalet intervjuade påtalar att samverkan med landstinget idag kring många individer inte fungerar optimalt. De har svårt med samverkansmöten och därmed begränsas möjligheterna till ett helhetsarbete. Även samverkan inom IFO behöver enligt flera intervjuade förbättras. Detta gäller främst mellan handläggare som arbetar med vuxna och de som arbetar barn och ungdom. Intervjuerna nämner också samverkan med handikappomsorgen som ett starkt utvecklingsområde. 10

13 9.2.2 Kommentar Vår granskning visar att handläggarna är nöjda med de insatser som finns på hemmaplan. Dock anser man att insatser vid vissa tidpunkter och vissa kompetenser kring neuropsykiatri helt saknas vilket då medför problem att använda dessa insatser i vissa ärenden. Nämnden bör för att kunna använda denna verksamhet mer frekvent överväga möjligheterna till en utökning av dessa hemmaplansinsatser. Dessutom påtalas att kompetens inom neuropsykiatri idag saknas. Komplement på detta kompetensområde skulle utöka möjligheterna till insatser på hemmaplan. Dag som ovan KPMG AB Tommy Nyberg Seniorkonsult 11