Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun

Transkript

1 AN-2012/ (7) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av rapporten och uppdrar till förvaltningen att utreda behov av stödåtgärder för finsktalande äldre som bor i ordinärt boende. Sammanfattning Huddinge kommun har för närvarande en enhet inom äldreomsorgens särskilda boenden, Björnkulla 1, där all personal på enheten behärskar finska. Ordförande i äldreomsorgsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att utreda om det finns behov av ytterligare ett särskilt boende med finsktalande personal inom Huddinge kommun. Björnkulla 1 har 27 platser för finsktalande och de har haft god beläggning över tid. Just nu säljs fem platser till andra kommuner. Det finns för närvarande uppskattningsvis Huddingebor över 60 år som är födda i Finland och har finska som modersmål, och inget talar för att det ska bli någon större ökning. Av de finsktalande äldre bor cirka 27 procent i Skogås eller Trångsund. Med tanke på att Björnkulla har en god beläggning, till viss del tack vare att platser säljs till andra kommuner, ser man från förvaltningens sida en risk för utarmning om ett finskt boende tillkommer, både vad det gäller kunder och personal. I utredningen har däremot framkommit att det kan finnas behov av finskspråkig dagvård, hemtjänst och korttidsboende/ växelvård. Beskrivning av ärendet Som finskt förvaltningsområde har Huddinge ett ansvar att erbjuda äldreomsorg med finsktalande personal. För närvarande finns det en enhet på Björnkulla i Flemingsberg, där samtliga i personalgruppen behärskar finska. Ordförande i äldreomsorgsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att utreda om det finns befolkningsunderlag för att ha ett finskt boende i östra Huddinge, till exempel vid Stortorps äldrecentrum. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

2 AN-2012/ (7) Bakgrund Definition av finskt boende Socialstyrelsen (2001) beskriver begreppet äldreomsorg med finsktalande personal som en verksamhet som avser att svara upp mot äldre finländares önskemål (s 15). Utöver språket kan verksamheterna erbjuda andra finska inslag, till exempel möjligheten att lyssna på finsk musik, se finsk TV, läsa finska tidningar, bada bastu, äta finsk mat och fira finska traditioner i en boendemiljö med finska inslag. Vilka personalgrupper som kan prata finska är olika mellan olika boenden. I denna text kommer denna typ av boende att benämnas finskt boende. Värdet i att kunna erbjudas ett finskt boende Trots att man som inflyttad finländare har pratat bra svenska under åren, riskerar man som äldre att förlora sitt inlärda språk medan modersmålet, i detta fall finskan, behålls (Ekman, 1993). Det kan hända på en gång vid en stroke eller att man långsamt förlorar språket, t ex vid demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2001). Det finns också de finländare i Sverige som inte har lärt sig svenska. Det kan bero på att man kommit till Sverige relativt sent, eller att man bott och arbetat på ställen där man klarat sig bra på finska (Socialstyrelsen, 2001). Det finns ett stort värde i att få tala sitt modersmål då man blir äldre och flyttar in till ett boende, även om man fortfarande behärskar svenska. Man har sett att det skapar en gemensam grund för förståelse och kommunikation (Heikkilä, 2007). Studier har visat att ett finskt boende som inte bara tar hänsyn till språket utan också där personal och de boende har en gemensam kulturell förståelse och där man delar bakgrund och därmed traditioner och vanor inverkade positivt på välmående och också underlättade omsorgsarbetet (Heikkilä, 2007). Personalen har större möjligheter att ge individuell omsorg och den äldre kan lättare kommunicera om sin hälsa, vilket även kan bidra till en ökad medicinsk säkerhet (Heikkilä, 2007). I Socialstyrelsens utredning (2001) framkommer att de anhöriga upplevde det som en stor trygghet att veta att den äldre kunde göra sig förstådd på sitt boende. Det gjorde också att de anhöriga mer sällan behövde bli inkopplade för akut tolkning och de kunde slappna av mer. Det finns också exempel på hur tvåspråkig personal på ett finskt boende kan vara ett språkligt stöd mellan den äldre och de svenskspråkiga barnen och barnbarnen när den äldre har förlorat sin svenska (Socialstyrelsen, 2001). Finsktalande i Sverige idag I Sverige idag bor enligt Statistiska centralbyrån knappt personer över 60 år som är födda i Finland. Deras analys visar att det finns påtagligt färre

3 AN-2012/ (7) personer som är födda i Finland i åldrarna under 60 år. Efter den stora inflyttningen av finländare på 50- och 60-talet har inflyttningen minskat och en viss återflyttning sker. Det sker en viss minskning av de finsktalande i Sverige (de Geer, 2004). Personer födda i Finland, bosatta i Sverige år 2011 Källa: SCB Ålder Antal år år år år år år år år år år år år 214 Det är svårt att veta hur många av de som är födda i Finland som har finska respektive svenska som modersmål, eftersom man endast för statistik på ursprungsland. Det finns uppskattningar på att cirka 15 till 20 procent av de finländare som bor i Sverige har svenska som modersmål (de Geer, 2004). Behov av finskt boende i Huddinge Nuvarande behov av platser inom särskilt boende för finsktalande Det enda finska boendet i kommunen finns på Björnkulla. Där finns en ålderdomshemsavdelning (9 platser) och två demensavdelningar (18 platser) för finsktalande. På Björnkulla 1 finns finsktalande chef, sjuksköterskor, arbetsterapeut och omvårdnadspersonal. Kockarna är finska. Den tidigare sjukgymnasten talade finska men den nuvarande sjukgymnasten gör det inte och inte heller läkaren. På Björnkulla 1 har man erfarenhet av att de boende känner trygghet och tillhörighet på boendet tack vare att de kan bli förstådda av och förstå personalen och sina medboende. Man har också stöttat kommunikationen mellan de finsktalande äldre och deras svensktalande barn och barnbarn. Björnkulla 1 kan definieras som ett boende där personal och de boende har en gemensam kulturell förståelse och där man delar bakgrund och därmed traditioner och vanor.

4 AN-2012/ (7) Enligt enhetschefen på Björnkulla 1 har beläggningen varit hög på de 27 platserna. År 2012 var beläggningen 97,4 procent (mellan 93 och 105 procent) och 2011 var den 96 procent. Just nu finns tre boende som kommer från de östra kommundelarna och fem platser säljs till andra kommuner (december 2012). I stort sett endast de finländare som har finska som modersmål har valt att bo på Björnkulla. Finlandssvenskar har inte visat intresse. Biståndskansliet rapporterar att platser på Björnkulla säljs till andra kommuner och endast någon enstaka Huddingebo köar en kortare tid. Under 2011 och 2012 har det vid tre tillfällen per år, spridda över tre olika månader, funnits en kö på en person till ålderdomshemmet. När det gäller plats på demensboende har en Huddingebo vid ett tillfälle per år stått i kö. Man har kunnat erbjuda samtliga plats på Björnkulla. Periodvis har biståndskansliet haft vissa svårigheter att belägga de befintliga platserna på Björnkulla. Biståndskansliets erfarenhet är att även finsktalande kunder från östra kommundelarna har valt Björnkulla, trots den längre resvägen för anhöriga. Det finns ett finsktalande boende i Enskede, Finskt äldrecentrum, med plats för 53 boende. Det finns finsktalande avdelningar på boenden i Botkyrka, på Alby Äng och snart också på Lindhovshemmet i Uttran. I en färsk rapport - Sverigefinländare i Huddinge kommun visar en enkät skickad till slumpvis utvalda Huddingebor med finsk bakgrund att förutom äldreboende efterfrågades även finsktalande hemtjänst, korttidsboende/växelvård och dagvård (Huddinge kommun, 2013). Kommande behov av platser för finsktalande I tabellen på nästkommande sida framgår att Huddingebor över 60 år är födda i Finland. Underlaget är framtaget under september 2012 genom Kommuninvånarregistret (KiR). Enligt DeGeers uppskattningar om en andel svensktalande finländare i Sverige på ungefär 15 procent (2004), kan man beräkna antalet finsktalande äldre finländare i Huddinge till cirka personer. Enligt statistiker på social- och äldreomsorgsförvaltningen är skillnaderna på antalet personer i de olika åldersspannen inte tillräckligt stora för att man ska kunna säkerställa att det kommer att bli en ökning av personer med Finland som ursprungsland i Huddinge. I tabellen framgår att 27 procent av de äldre Huddingeborna med finländsk bakgrund bor i de östra kommundelarna.

5 AN-2012/ (7) Antal Huddingebor som är födda i Finland inom respektive kommundel (Källa: KiR) Kommundel år år 80- x år Summa Kvinnor/ Män Skogås /86 Trångsund /56 Summa, östra Huddinge * 260/142 Flemingsberg ** 160/105 Segeltorp /37 Sjödalen-Fullersta /125 Stuvsta-Snättringe /66 Vårby /60 Summa, västra Huddinge /393 Summa, hela Huddinge /535 *Andelen invånare födda i Finland som bor i östra Huddinge: 27 % **varav 18 på Björnkulla Rekrytering av personal Socialstyrelsen (2001) poängterar att det inte alltid finns personal att rekrytera i de områden där det finns finsktalande äldre invånare. Det är inte självklart att äldre finländares barn och barnbarn pratar finska och inflyttningen från Finland har avstannat. Rekryteringen av personal till Björnkulla har emellertid gått bra större delen av den tid som Björnkulla har funnits. Vissa svårigheter har dock redovisats i samband med att verksamheten rekryterat omvårdnadspersonal till deltidstjänster. Förvaltningens synpunkter Den samlade bedömningen i förvaltningen är att Björnkullas finska enhet har tillräckligt många platser för att tillgodose det nuvarande behovet av finskt boende. Björnkulla 1 säljer för närvarande fem platser (december 2012) till andra kommuner, vilket visar att det finns kapacitet att erbjuda plats till fler Huddingebor i framtiden om behov skulle uppstå. Om ett oväntat stort antal platser skulle efterfrågas kan man analysera förutsättningarna för att omvandla Björnkulla 1:s svenskspråkiga avdelning till finskspråkig avdelning.

6 AN-2012/ (7) Förvaltningen anser att Björnkulla genomsyras av den finska traditionen och det finska språket på ett genomgripande sätt. Enhetens atmosfär och kunnande har byggts upp under flera år och är relativt unik i sitt slag. Med ett nytt boende i kommunen finns det en risk att de två enheterna utarmar varandra både vad det gäller boende och personal. Det faktum att det öppnar ett nytt boende i Botkyrka kan också påverka efterfrågan från andra kommuner negativt. Man vet inte heller ännu vilka konsekvenser borttagandet av länsöverenskommelsen medför. Förvaltningen har förståelse för att Skogås- och Trångsundsbor upplever att Björnkulla ligger avigt till. På grund av kommunens storlek finns det alltid en risk att anhöriga i olika delar av kommunen får oönskat långa resvägar med byten i kollektivtrafiken då de ska resa till ett boende. När det gäller specifika inriktningar, som därmed har ett mindre kundunderlag, är det svårt att erbjuda dessa inriktningar på flera platser i kommunen om kompetens och kundunderlag ska kunna upprätthållas. Biståndskansliet har noterat att en del av de finsktalande boendena på Björnkulla är påtagligt unga, det vill säga födda på 40-talet. Det kan därför finnas skäl att vidare utreda behov av stöd i det ordinarie boendet, till exempel finskspråkig hemtjänst, dagvård eller korttidsboende/växelvård. Dessa stödformer har också framkommit som önskemål i rapporten Sverigefinländarna i Huddinge 2012 (Huddinge kommun, 2013). Socialstyrelsen (2001) beskriver till exempel finsk dagverksamhet som ett komplement till finskt boende eftersom det kan stödja de finska äldre att bo kvar hemma. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Åsa Tavemark Verksamhetschef

7 AN-2012/ (7) Källor DeGeer, E Den finska närvaron i Mälarregionen, En geografisk-statistisk studie över de finsktalande i Sverige. Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum, 2. Finskt språk- och kulturcentrum, Institutionen för humaniora, Mälardalens högskola. Ekman, S-L., Robins Wahlin, T-B., Viitanen, M., Norberg, A., Winblad, B. (1994). Preconditions for Communication in the Care of Bilingual Demented Persons. International Psychogeriatrics, 6, Heikkilä, K., Sarvimäki, A., Ekman, S-L. (2007). Culturally congruent care for older people: Finnish care in Sweden. Scandinavian journal of caring science. 21, Socialstyrelsen Äldreomsorg för finsktalande I Sverige. Artikelnr: Huddinge kommun. (2013). Sverigefinländarna i Huddinge 2012, Rapport. Undersökning riktad till sverigefinländare genomförd hösten PPTpresentation.