Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Transkript

1 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och län ÖJ (Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting) och Brukarundersökningen - En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 213 Birgitta Fläckman 1

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Analys av resultatet lokalt och regionalt Resultat från Öppna jämförelser och brukarundersökningen De äldre och deras hälsotillstånd Upplevelse av ängslan oro eller ångest är vanlig Äldres psykiska hälsa Inflytande och delaktighet Utförande och bemötande Trygghet Boendemiljö Mat och måltidsmiljö i särskilt boende Utevistelse och sociala aktiviteter De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet Tillgänglighet till vård och omsorg Fall, undernäring, trycksår och trycksår Stöd och hjälp efter stroke och rehabilitering efter utskrivning från sjukhus Palliativ vård och omsorg Läkemedel 2

3 Sammanfattning Det är fjärde gången som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Denna rapport är framtagen av FoU Välfärd vid Region borg och är en sammanställning av borgs läns resultat i Öppna Jämförelser Äldre (ÖJ) och Brukarundersökningen. På webbplatsen presenteras också resultat på nationell nivå samt för län, kommuner, stadsdelar och enheter med minst 3 svarande. Utöver detta redovisas resultat direkt till kommunerna för enheter med 7 29 svarande, för verksamheternas egna förbättringsarbeten. För gruppen mest sjuka äldre är sammanhållen vård och omsorg viktig. Några nya indikatorer har tillkommit och några har förändrats. I rapporten Öppna Jämförelser för Äldre 213 presenteras resultat från 37 indikatorer som belyser kvalitet, hälsa och effektivitet utifrån olika perspektiv och områden. Tidigare brukarundersökningar, som Socialstyrelsen har publicerat och som rör äldres uppfattning om vården och omsorgen inom hemtjänst och särskilda boenden, har genomförts åren 28, 21, 211 och 212. Årets rapport är den femte och beskriver äldres uppfattning om vården och omsorgen år 213. Inledning Öppna jämförelser är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och SKL som redovisar indikatorbaserade jämförelser kommuner emellan. Öppna jämförelser görs inom flera områden varav Vård och omsorg om äldre är det mest omfattande området inom socialtjänsten. Fokus i årets rapport är sammanhållen vård och omsorg för mest sjuka äldre. Av 37 indikatorer som presenteras avser 17 att belysa olika aspekter av sammanhållen vård och omsorg, ur den äldres perspektiv. Nya indikatorer är Smärtlindring i livets slut. Åtgärder vid nedsatt munhälsa. Användning av antipsykotiska läkemedel. Förändrade indikatorer är Ny åldersgräns på 75 år för läkemedelsindikatorerna. Läkemedel redovisas nu för personer med hemtjänst och särskilt boende Analys av resultatet lokalt och regionalt För att omsätta resultatet i förbättringsarbete lokalt och regionalt för varje indikator, krävs förståelse för vad som kan påverka resultatet. Ofta krävs att mer information och fler uppgifter vägs samman. På socialstyrelsens hemsida finns också mycket information att hämta som hjälp för att bearbeta resultatet. Syftet med denna rapport är att underlätta för kommunerna i borgs län att använda Öppna jämförelser inom området, Vård och omsorg om äldre. 3

4 Resultatet som presenteras i ÖJ är sammansatt av många källor, brukarundersökningen, flera nationella register och kommunernas egna undersökningar. För att ge en bild av hur många som svarat på brukarundersökningen i de olika kommunerna presenteras här en tabell över antal besvarade enkäter, svarsfrekvens i procent samt det totala urvalet i kommunerna för särskilt boende och hemtjänst. Tabell 1. Antal besvarade enkäter i brukarundersökningen, svarsfrekvens i procent samt det totala urvalet i kommunerna för särskilt boende och hemtjänst Antal Svarsfrekvens Totalt Särskilt Antal Svarsfrekvens Totalt Hemtjänst svarat % urval boende svarat % urval Resultat från Öppna jämförelser och brukarundersökningen De äldre som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden har generellt inte så god hälsa, de är i en beroendesituation till vården och omsorgen, och till den personal som utför insatserna. är den kommun som har störst andel äldre med hemtjänst, 11,7% och är den kommun som har störst andel äldre, 6,2% i särskilt boende. Omfattningen av hemtjänst mätt i antal beviljade timmar per brukare och månad är störst i och (25 timmar). 4

5 Andel äldre med hemtjänst Andel äldre i särskilt boende ,1 4,6 8,5 11,7 9,5 7,4 7,4 8,6 7,2 8,8 8,5 9,7 8, ,7 4,4 5,5 5,1 6,2 5,3 5,3 5,6 4, 2,2 2,2 Figur 1 och 2. Andel i procent av befolkningen 65 år och äldre med insatser från hemtjänsten respektive som bor i särskilt boende Indikatorn, är hämtat från tabell 8, bakgrundsindikatorer 2/2 i rapporten Öppna Jämförelser. Omfattning av hemtjänst ,8 51, Figur 3. Beviljade timmar hemtjänst per brukare och månad Indikatorn är hämtat från tabell 8, bakgrundsindikatorer 2/2 i rapporten Öppna Jämförelser Vilka som svarat på frågorna för personer med hemtjänst Den äldre själv När-stående/ anhörig Bekant God man/ förvaltare Personal Annan person Figur 4. Vilka som svarat på frågorna för personer med hemtjänst (andelar i procent). OBS procent i figuren anges för den äldre själv och närstående/anhörig. (F24, F25 Brukarundersökningen) 5

6 Vilka som svarat på frågorna för personer i särskilt boende Den äldre själv När-stående/ anhörig Bekant God man/ förvaltare Figur 5. Vilka som svarat på frågorna för personer i särskilt boende (andelar i procent). OBS procent anges för den äldre själv och närstående/anhörig. (F27, F28 Brukarundersökningen) Närstående/anhörig om samarbetet hemtjänst Närstående/anhörig om samarbetet i särskilt boende Figur 6 och 7. Andel närstående/anhörig i procent som har hjälpt till att svara på frågeformuläret som uppgett att samarbetet fungerat mycket bra eller ganska bra mellan dem och hemtjänsten respektive boendet. (F26/F29 Brukarundersökningen) De äldre och deras hälsotillstånd Ca % av de äldre som har hemtjänst uppger att deras hälsotillstånd är mycket gott eller ganska gott. Av de som bor i särskilt boende är det färre som bedömer att deras hälsotillstånd är mycket gott eller ganska gott, 18-28%. är den kommun där störst andel äldre med hemtjänst, uppger att de har mycket god eller god hälsa, 35%. 6

7 borgs borgs Hälsotillstånd, hemtjänst Hälsotillstånd, särskilt boende Figur 8 och 9. Andel i procent som uppger att de har mycket god eller ganska god hälsa som har hemtjänst respektive bor i särskilt boende. 65 år och äldre Indikatorn, är hämtat från tabell 8, bakgrundsindikatorer 2/2 i rapporten Öppna Jämförelser och fråga F 1 i brukarundersökningen Röra sig inomhus för de som har hemtjänst Jag går själv utan svårigheter Jag har vissa svårig-heter att gå själv Jag har stora svårig-heter att gå själv Jag kan inte alls gå själv Figur 1. Andel i procent som anger att de kan röra sig inomhus för de som har hemtjänst. Indikatorn är hämtad från brukarundersökningen fråga F Röra sig inomhus för de som bor i särskilt boende Jag går själv utan svårig-heter Jag har vissa svårig-heter att gå själv Jag har stora svårig-heter att gå själv Jag kan inte alls gå själv Figur 11. Andel i procent som anger att de kan röra sig inomhus för de som bor i särskilt boende. Indikatorn, är hämtad från brukarundersökningen fråga F 3, Särskilt boende 7

8 borgs borgs Upplevelse av ängslan, oro eller ångest är vanlig Av de som har hemtjänst uppger 3-1% att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, medan 4-13% av de som bor på särskilt boende uppger detta. Den kommun där störst andel äldre med hemtjänst uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är. Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Ängslan, oro eller ångest, säbo Figur 12 och 13. Andel i procent som uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest som har hemtjänst respektive bor i särskilt boende. 65 år och äldre Indikatorn är hämtat från tabell 8, bakgrundsindikatorer 2/2 i rapporten Öppna Jämförelser. Äldres psykiska hälsa De flesta äldre får sina psykofarmaka förskrivna av primärvården t.ex. sömnmedel och antipsykotiska läkemedel. Psykofarmaka används för att behandla ångest, oro, sömnbesvär och depressioner. är den kommun i länet med högst andel äldre, 1,1 % som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Tre eller fler psykofarmaka samtidigt ,4 2,5 4,1 4,9 5,9 7,6 5,5 1,1 6,1 5,9 8,9 7,1 8,3 8, Figur 14. Andel äldre i procent som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Indikatorn, är hämtat från tabell 2, område 3 psykisk ohälsa i rapporten Öppna Jämförelser. (Källa: Läkemedelsregistret och registret för socialtjänstinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen) 8

9 Inflytande och delaktighet De äldre behöver ha inflytande och vara delaktiga för att kunna påverka sin egen livssituation och behålla en hög grad av självbestämmande. I uppger störst andel av de äldre med hemtjänst att de har möjlighet att påverka tider, 73 %, att det tas hänsyn till åsikter och önskemål, 97% och att de har möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, 76%. I uppger störst andel, 71% i särskilt boende att de alltid eller oftast har möjlighet att påverka vilka tider de får hjälp och i uppger störst andel, 85 % att det tas hänsyn till åsikter och önskemål. I och uppger störst andel, 83% respektive 82% att handläggarens beslut är anpassat efter deras behov Möjlighet påverka tider, hemtjänst Möjlighet påverka tider, särskilt boende Figur 15 och 16. Andel i procent som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen i hemtjänsten respektive på särskilt boende Indikatorn är hämtat från tabell 5, område 11 inflytande och delaktighet, i rapporten Öppna Jämförelser Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Figur 17 och 18. Andel i procent som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål i hemtjänsten respektive på särskilt boende Indikatorn är hämtat från tabell 5, område 11 inflytande och delaktighet, i rapporten Öppna Jämförelser 9

10 Beslut anpassat efter deras behov Ja Delvis Nej Figur 19. Andel i procent som uppger att handläggarens beslut är anpassat efter deras behov (F5 Brukarundersökningen) Fick önskat äldreboende Ja Nej Figur 2. Andel i procent som uppger att de fick plats på det äldreboende de ville bo på (F 4 Brukarundersökningen) Utförande och bemötande Utförande kan handla om många saker som städning, omvårdnad eller personalens bemötande. Personalen skall ha tillräckligt med tid att utföra de planerade insatserna. Alltså säger det också en del om ledning och planering av arbetet. I borgs län uppger 78-94% av de som har hemtjänst att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet och motsvarande andelar på särskilt boende är 6-83%. I uppger de som har hemtjänst till 94 % att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. 1

11 max max Tillräckligt med tid, hemtjänst Tillräckligt med tid, särskilt boende Figur 21 och 22. Andel i procent som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Indikatorn är hämtat från tabell 4, i rapporten Öppna Jämförelser område 1. Mötet mellan den enskilde personen och vård- och omsorgspersonalen är mycket viktigt och handlar om personalens förmåga att kommunicera, tolka den äldres situation och anpassa det stöd personen i fråga har behov av. I borgs län uppger 71-87% av de som har hemtjänst att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt och bland dem som bor i särskilt boende är det 52-66%. I och uppger 87 % av de äldre med hemtjänst att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt Bemötande, hemtjänst Bemötande, särskilt boende Figur 23 och 24. Andel i procent som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt i hemtjänst respektive särskilt boende Indikatorn bemötande hemtjänst respektive i särskilt boende är hämtat från tabell 5, i rapporten Öppna Jämförelser område 12 Bemötande. 11

12 En majoritet upplever bemötande som gott och känner sig trygga men kränkningar förekommer. En högre andel har känt sig kränkta i särskilt boende än i hemtjänst Kränkt av någon personal, hemtjänst Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger Figur 25. Andel i procent som känt sig kränkt av någon personal under det senaste året som har hemtjänst. Hämtat från Brukarundersökningen fråga F Kränkt av någon personal i särskilt boende Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger Figur 26. Andel som känt sig kränkt av någon personal under det senaste året som bor i särskilt boende. Hämtat från Brukarundersökningen fråga F 15 Trygghet I borgs län uppger 37-61% att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Andelen som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende är 43-64%. I uppger 61% av de äldre med hemtjänst att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänst respektive i särskilt boende 64%. 12

13 max max Trygghet, hemtjänst Trygghet, särskilt boende Figur 27 och 28. Andel i procent som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten eller i särskilt boende Indikatorn trygghet hemtjänst och särskilt boende är hämtat från tabell 3, i rapporten Öppna Jämförelser område 6. Boendemiljö Andelen som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet är 58-78% och trivsamt utomhus 51-75%. I uppger 78% att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet och i uppger 75% att det är trivsamt utomhus. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende. Trivsamt utomhus, särskilt boende Figur 29 och 3. Andel i procent som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet respektive trivsamt utomhus Indikatorn är hämtat från tabell 3, i rapporten Öppna Jämförelser område 7 boendemiljö Mat och måltidsmiljö i särskilt boende Andelen personer på särskilt boende som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra är 71-89% och andelen som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund på det särskilda boendet är 62-82%. är den kommun som når högst andel nöjda. 13

14 max Maten, särskilt boende Måltidsmiljö, särskilt boende Figur 31 och 32. Andel i procent som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra respektive uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund. Särskilt boende Indikatorn mat och måltidsmiljö särskilt boende är hämtat från tabell 4, i rapporten Öppna Jämförelser område 8 mat och måltidsmiljö särskilt boende. Utevistelse och sociala aktiviteter Alla som bor på särskilt boende har inte bra möjligheter att komma ut. Andelen personer i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus är 48-71% och andelen som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds är %. och är de kommuner som når högst andel nöjda, 71 % respektive 67 %, gällande möjligheten att komma utomhus och kommun når 72% gällande aktiviteter särskilt boende. Utevistelse och sociala aktiviteter är viktiga men den äldres rörelseförmåga påverkar möjligheterna, då extra stöd och hjälp kan krävas. Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Sociala aktiviteter, särskilt boende , , Figur 33 och 34. Andel äldre i procent i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus och som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds *Indikatorn är hämtat från tabell 4, i rapporten Öppna Jämförelse, område 9 utevistelse och sociala aktiviteter. 14

15 max De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet Hur den enskilda individen skattar sin egen hälsa, liksom besvär av ängslan, oro eller ångest påverkar den sammantagna uppfattningen om helheten. Mår personen bättre svarar de mer positivt. Vem som svarat kan också ha en viss betydelse alltså om personen har fått hjälp att svara. Andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten är 88-98% och i särskilt boende 79-89%. är den kommun som når högst andel nöjda gällande hemtjänst i sin helhet och gällande särskilt boende. Hemtjänst i sin helhet Särskilt boende i sin helhet Figur 35 och 36. Andel i procent som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten respektive särskilt boende Indikatorn är hämtat från tabell 6, i rapporten Öppna Jämförelser, område 13 de äldres bedömning av omsorgen i sin helhet. Tillgänglighet till vård och omsorg Antal dagar i snitt från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum i särskilt boende är 5-45 och svar finns endast från, och. Ett genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar, personalkontinuitet i hemtjänst, har endast och angett, 26 respektive 17 personer. Indikatorn Kommunens information på hemsidan avser att mäta om det finns tillräckligt med information på webbplatsen och om informationen är lätt att hitta. Den samlade poängen för äldreomsorg anges till mellan 74-96%. är den kommun som får 96% av maxpoängen. 15

16 Kommunens information på hemsidan Figur 37. Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg. Andel av maxpoäng. Våren 213 Indikatorn är hämtat från tabell 6, i rapporten Öppna Jämförelser, område 14 behovsbedömning och planering. Närheten och tillgängligheten till sjuksköterska och läkare för de som har hemtjänst respektive bor på särskilda boendena eller att få kontakt med hemtjänsten respektive peronalen på särskilt boende är viktigt för den äldres trygghet. I är andelen med hemtjänst som svarat att det är lätt eller ganska lätt att få tillgång till sjuksköterska och läkare störst, 84% och 74%. För särskilt boende är andelen som svarat lätt eller ganska lätt att få tillgång till sjuksköterska störst i, 91%, respektive läkare högst i med 84 %. Även när det gäller hemtjänst anger störst andel, 98 %, i att det är lätt eller ganska lätt att få kontakt. I särskilt boende har störst andel svarat att det är lätt eller ganska lätt att få kontakt med personalen i och, 9% Tillgång till sjuksköterska, hemtjänst Tillgång till sjuksköterska, särskilt boende Figur 38 och 39. Andel i procent som svarat att det är lätt eller ganska lätt att få tillgång till sjuksköterska hemtjänst respektive i särskilt boende (F 2 Brukarundersökningen) 16

17 Tillgång till läkare, hemtjänst Tillgång till läkare, särskilt boende Figur 4 och 41. Andel i procent som svarat att det är lätt eller ganska lätt att få tillgång till läkare hemtjänst respektive i särskilt boende (F 2 Brukarundersökningen) Kontakt med hemtjänsten Kontakt med personal särskilt boende Figur 42 och 43. Andel i procent som svarat att det är lätt eller ganska lätt att få kontakt med hemtjänsten respektive peronalen i särskilt boende (F 24 Brukarundersökningen) Fall, undernäring och trycksår Att arbeta med att förebygga fall, undernäring, trycksår och munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Resultatet från ÖJ presenteras utifrån antal personer med fallskador per 1 invånare i särskilt boende. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister som vill identifiera personer med risk för fall, undernäring, trycksår och dålig munhälsa genom en riskbedömning. Vidare är syftet att förstå och analysera tänkbara orsaker till risken genom utredningar, planera och genomföra förebyggande åtgärder i samråd och följa upp åtgärderna och resultatet. 17

18 Tabell 2. Andel i särskilt boende som bedömts ha risk för fallskada och där minst en åtgärd mot fallskada, undernäring, trycksår och munhälsa har utförts Fall antal Åtgärd vid risk för fall, % Åtgärd vid risk Förundernäring, % Åtgärd vid risk för trycksår, % Åtgärd vid risk för nedsatt munhälsa, % Stöd och hjälp efter stroke och rehabilitering efter utskrivning från sjukhus Stroke är en av de sjukdomar som kräver stora insatser från både kommunerna och landstingen. Enligt Socialstyrelsens registeranalys av de mest sjuka äldre, är det ca 15% av dem som bor på särskilt boende som drabbats av stroke. Det är också fler kvinnor än män som vårdas för stroke. Enligt Socialstyrelsens registeranalys har de som bor i särskilt boende sämre tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast efter stroke än de som bor i ordinärt boende. är den kommun där högst andel, 67%, tolv månader efter stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda och i och har 7-69% av de äldre uppgett att de tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus Funktionsförmåga efter stroke Figur 44 och 45. Andel i procent som tolv månader efter stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda och andel äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp. Genomsnitt Indikatorn är hämtat från tabell 1, i rapporten Öppna Jämförelser, område 2 rehabilitering. 18

19 Palliativ vård och omsorg Palliativ vård och omsorg handlar om insatser i livets slutskede. Smärta är ett av de vanligaste symtomen i livets slutskede oavsett diagnos och vården i livets slutskede inkluderar lindring av eventuell smärta, illamående eller andra symtom. För att kunna erbjuda bästa möjliga smärtlindrande behandling måste först en smärtskattning göras. Smärtan skall sedan regelbundet följas upp och insatt behandling följas upp och utvärderas. Att den enskilde är välinformerad om sin situation är en viktig aspekt av stödet och vården i livets slutskede. Ett brytpunktssamtal genomförs mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om att ta ställning till att vården övergår till palliativ vård. Samtalet innefattar också den fortsatta vården utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. Eftersamtal, är att erbjuda de närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. De närstående kan få svar på frågor om den sista tiden och personalen kan uppmärksamma om de närstående behöver stöd för sorgearbetet Behovsordination av opioid Figur 46. Andel personer i procent med en vid behovsordination av opioid i injektionsform mot smärta i livets slutskede Indikatorn är hämtad från tabell 2, i rapporten Öppna Jämförelser, område 4 palliativ vård och omsorg Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan Brytpunktsamtal Figur 47 och 48. Andel i procent av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan och andel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation Indikatorn är hämtat från tabell 2, i rapporten Öppna Jämförelser, område 4 palliativ vård och omsorg. 19

20 Anhöriga har erbjudits eftersamtal Figur 49. Andel procent av avlidna där anhöriga har erbjudits ett eftersamtal Indikatorn är hämtat från tabell 2, i rapporten Öppna Jämförelse, område 4 palliativ vård och omsorg. Läkemedel Att samtidigt behandla med tio eller fler läkemedel, regelbundet eller vid behov, innebär en ökad risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner och bristande följsamhet till ordination. Antipsykotiska läkemedel används ofta i äldreomsorgen för att dämpa beteendesymtom som motorisk oro, rop och vandring, men läkemedlen ger inte alltid önskad effekt. Preparaten har många biverkningar t.ex. passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. De kan även påverka känslolivet negativt och medför en ökad risk för stroke och förtidig död hos äldre med demenssjukdom. Om de ska användas skall behandlingen omprövas ofta, vara i låga doser, kort behandlingstid och effekten och eventuella bieffekter skall utvärderas inom två veckor. är den kommun som har störst andel äldre, 22,7% som behandlas med tio eller fler läkemedel samtidigt. Användning av antipsykotiska läkemedel är i 7,1%, 6,5%, 5,7% och 5,4%. är den kommun som har störst andel, 15,2% äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel alltså läkemedel som bör undvikas. 2

21 ,7 31,5 18,5 Tio eller fler läkemedel 2,8 22,7 2,4 2,1 15,9 19,3 16,7 16,1 13,8 14,7 11, ,1 15,5 Användning av antipsykotiska läkemedel 6,5 4, 3,7 4,2 5,4 5,7 6,5 7,1 5, 3, 2,9 4,8 Figur 5 och 51. Andel i procent som behandlas med tio eller fler läkemedel samtidigt och andel äldre som behandlas med antipsykotiska läkemedel Indikatorn är hämtad från tabell 3, i rapporten Öppna Jämförelser, område 5 läkemedel. Läkemedel som bör undvikas ,7 31,9 13,3 11,4 12,7 1,1 15,2 11,6 12,5 1,4 8,9 12,2 12,6 11,7 Figur 52. Andel i procent som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel Indikatorn är hämtad från tabell 3, i rapporten Öppna Jämförelse, område 5 läkemedel. 21