Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre"

Transkript

1 RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen gemensamt presenterar resultatet. I rapporten används många datakällor. Indikatorerna bygger främst på uppgifter från nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret, kommunernas egna undersökningar och undersökningen av de äldres uppfattning om hemtjänst och särskilt boende. De äldre ger sammanfattningsvis följande omdömen om äldreomsorgen. I ordinärt boende har frågor som handlar om trygghet, inflytande och bemötande sämre resultat än vid förra mätningen och/eller röd markering. Nöjdhet med hemtjänsten sammantaget håller dock fortfarande hög nivå men trots det får hemtjänstens resultat räknas som sämre än förra året. För särskilt boende är bilden en annan. Framför allt när det gäller trivsel, maten och aktiviteterna har årets mätning bättre resultat än innan. Även nöjdheten sammantaget är högre än förra året i särskilt boende Dock i likhet med hemtjänsten är resultatet på frågor som handlar om bemötande och hänsyn sämre än förra året. Resultatet för särskilt boende är bättre än förra året. Vård i livets slutskede är viktigt och prioriterat. Erbjudande om eftersamtal har ökat i årets mätning. Strukturerad smärtskattningen ligger kvar på en låg nivå. Mätningen visar att resultaten för indikatorerna vid behovs-ordination för smärta och brytpunktssamtal har sämre värde än förra året. Verksamheten arbetar för att få än bättre struktur på palliativvården. Det är fortfarande för få riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och tandhälsa som leder till registrerade åtgärder även om en avläsning i början av 2015 tyder på mycket bättre resultat framför allt inom området fall. En bra process och teamarbete ska säkra högre andel åtgärder med bättre resultat. Prioriterade åtgärder utifrån 2014-års öppna jämförelser inriktar sig på att individualiserad vård och omsorg med brukarinflytande. Den individuella omsorgen ska resultera i bättre bemötande, högre kontinuitet och större trygghet. Varje enhet ska utifrån beslut om prioriterade åtgärder och enhetens eget resultat av brukarenkätet ta fram och prioritera sina åtgärder.

2 Information Varje år genomför SKL 1 och Socialstyrelsen öppna jämförelser gällande Vård och omsorg om äldre. Sammanlagt redovisas 36 olika indikatorer som belyser kvalitet och effektivitet. och 14 bakgrundsmått är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen gemensamt presenterar resultatet. I rapporten ges en bred bild av vården och omsorgen om äldre och den belyser områden som kan påverkas av både kommunernas och landstingens insatser. Öppna jämförelser ingår som en del av socialförvaltningens kvalitetsledningssystem. Jämförelserna ger möjlighet att identifiera områden som kan förbättras. I rapporten används många datakällor. Indikatorerna bygger främst på uppgifter från nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret, kommunernas egna undersökningar och undersökningen av de äldres uppfattning om hemtjänst och särskilt boende Resultat Kommentarer till det nationella resultatet Kortfattat kan nämnas några kommentarer från SKL: Även 2014 års rapport har temat sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre. Sammanlagt 36 indikatorer ger en bred bild av kvaliteten, och 15 av dessa indikatorer speglar kvaliteten inom den sammanhållna vården och omsorgen där vårdens och omsorgens aktörer har ett gemensamt ansvar. Även när det gäller den sammanhållna vården och omsorgen finns skillnader mellan kommuner, landsting och regioner. Några resultat från rapporten Vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med förra året, bland annat genomförs fler smärtskattningar. Andelen äldre över 75 år som har hemtjänst eller bor på särskilt boende får färre olämpliga läkemedel. Det är betydligt fler äldre kvinnor än män som drabbas av höft- eller lårfraktur efter fall. De äldre ger generellt samma goda omdömen om äldreomsorgen i år jämfört med förra året, men färre upplever sig vara mycket trygga med hemtjänst respektive särskilt boende. 2 Socialstyrelsen kommentarerade resultatet enligt följande: Några av årets resultat: Fallskadorna bland äldre är oförändrade jämfört med år På riksnivå drabbas 61 av personer 80 år och äldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. Av kvinnor drabbas 69 av en fallskada. För männen är siffran Sveriges kommuner och landsting

3 I genomsnitt drabbas 947 av personer 65 år och äldre, av fraktur på lår eller höft. För kvinnor är motsvarande siffra och för män 656. Andelen äldre som får olämpliga läkemedel minskar, 11,4 procent av personer 75 år och äldre som har hemtjänst eller insatsen särskilt boende får läkemedel som bedöms vara olämpliga. År 2013 var andelen 13,3 procent. För särskilt boende är resultaten för indikatorerna som beskriver möjligheten att komma utomhus och sociala aktiviteter låga. Andelen som upplever möjligheterna att komma utomhus som goda är 58 procent. Andelen som upplever möjligheterna till sociala aktiviteter som bra är 63 procent. 3 Nässjö kommun Bakgrundsfaktorer Måtten är från 2013 där inte annat anges och siffran inom parantes är måttet från 2012 Avvikelse från standardkostnad Procentuell skillnad mellan äldreomsorgens nettokostnad och standarkostnad, Avvikelse från standardkostnad visar hur kommunens faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till de kostnader som kommunen förväntas ha utifrån dess strukturella förutsättningar som t.ex. befolkningsstruktur och med en genomsnittlig ambitionsnivå. En positiv avvikelse betyder att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat. Avvikelse från standardkostnad är inte så stor i denna mätningen - 5,2% mot förra årets (-13,1%). I riket varierar avikelsen mellan -27% - 60%. Kostnad per invånare, hemtjänst Kostnad per invånare 65 år och äldre, hemtjänst Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för hemtjänst dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som har hemtjänst

4 Kostnad per brukare, hemtjänst Kostnad per brukare 65 år och äldre, hemtjänst Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för hemtjänst dividerat med samtliga personer som har minst en insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare med hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En hög genomsnittskostnad är antingen ett resultat av att brukarna har många beviljade insatser eller att kostnaden för att utföra hemtjänsten i kommunen är hög. Hemtjänstkostnad/invånare 65 år och äldre är, i motsats till förra året, högre än riksgenomsnittet medan kostnad/brukare i hemtjänst fortfarande är lägre än riksgenomsnittet. Kostnad per invånare, särskilt boende Kostnad per invånare 65 år och äldre, särskilt boende Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för särskilt boende dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som bor i ett särskilt boende. Kostnad per brukare, särskilt boende Kostnad per brukare 65 år och äldre, särskilt boende Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för särskilt boende dividerat med samtliga personer som bor på ett särskilt boende. Indikatorn visar vad en brukare som bor i särskilt boende kostar i genomsnitt i kommunen. Särskilt boendekostnad/invånare 65 år och äldre, som 2012 låg under riksgenomsnittet, ligger i år i nivå med riksgenomsnittet och kostnad/brukare i särskilt boende är, liksom förra året, högre än riksgenomsnittet.

5 Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Hemtjänst, kostnad per inv, 2013 Hemtjänst, kostnad per brukare, 2013 Särskilt boende, kostnad per inv, 2013 Särskilt boende, kostnad per brukare, 2013 Kommunnamn Kronor Kronor Kronor Kronor Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Nässjö *Ovägt medel för riket * * 28766* * Antal personer med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare Bakgrundsindikatorn ska spegla kommunernas resurser för biståndshandläggning. Många personer med beslut enligt socialtjänstlagen kan tyda på en hög arbetsbelastning hos biståndshandläggarna, vilket kan medföra att färre beslut följs upp. Antal ärende/handläggare är 132 (151) stycken, vilket ligger på vägt medel för riket. I förhållande till rikets median och länets medel ligger antal ärende per handläggare cirka 10 stycken lägre i Nässjö. Variationen i riket kommuner är mellan ärende/handläggare. Andel 80 år och äldre Andel invånare 80 år och äldre i kommunen Personer som är 80 år och äldre har i stor uträckning någon form av insats av kommunens äldreomsorg. Om kommunen har en stor andel personer som är 80 år och äldre i förhållande till övriga befolkningen förväntas också ett stort behov av kommunens äldreomsorg. 6,7% (6,9 %) av befolkningen i Nässjö är 80 år och äldre. Andel äldre med hemtjänst Antal personer 65 år och äldre med beslut om hemtjänst 2013.

6 En hög andel äldre med hemtjänstinsatser i ordinärt boende kan visa att invånarnas behov är högre än i riket i stort. En hög andel kan även tyda på att kommunen har en lägre tröskel i biståndsbedömningen när det gäller hem-tjänstinsatser i ordinärt boende. Andel äldre med hemtjänst/invånare 65 år och äldre är 8,8 % (10,8%) vilket är högst i länet och högre än rikets 7,6% (8,5%). Andel äldre i särskilt boende Antal personer 65 år och äldre med beslut om särskilt boende En hög andel kan tyda på att invånarnas behov är högre än i riket i stort eller att kommunen har en lägre tröskel för bedömningen om äldre personer ska erbjudas en plats i särskilt boende. Andel äldre särskilt boende/invånare 65 år och äldre är 4,1% (4,4%) vilket är något lägre än riket, 4,4% (4,7%). Omfattning av hemtjänst Antal beviljade hemtjänsttimmar per månad och person 65 år och äldre med hemtjänst En hög andel beviljade hemtjänsttimmar kan tyda på att kommunens hemtjänstmottagare har ett stort behov eller tvärtom vid en låg andel beviljade hemtjänsttimmar. Genomsnittligt antal beviljade timmar i hemtjänst/månad är liksom vid förra mätningen 18 timmar -rikets genomsnitt är 21 (22) timmar.

7 Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Andel 80 år och äldre, 2013 Andel äldre med hemtjänst, 2013 Andel äldre i särskilt boende, 2013 Omfattning av hemtjänst, 2013 Kommunnamn Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Nässjö Länsmedel (vägt) *Ovägt medel för riket Procent 2,4-10,3 5,2 6,2 6,7 Procent Procent Procent 3,8-12,2 1,3-8, ,6 4,4 21* 7,0 4,2 20 8,8 4,1 18 Hälsotillstånd, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa Måttet indikerar hur de enskilda hemtjänsttagarna upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Hälsotillstånd, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa Måttet indikerar hur de äldre i särskilt boende upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest Hemtjänsttagare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär.

8 Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest Äldre personer i särskilt boende med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär. Vid förra mätningen uppgav fler med hemtjänst och i särskilt boende i Nässjö kommun än rikets genomsnitt att de har mycket eller ganska god hälsa och färre än riksgenomsnittet uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Dessa siffror är i den här mätningen antingen lika med riksgenomsnittet eller sämre. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Hälsotillstånd, hemtjänst Hälsotillstånd, särskilt boende Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Nässjö Länsmedel (vägt) Indikatorer Ordinärt boende Trygghet, hemtjänst Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Mindre än hälften, 42% (47%), av de som svarat på frågan om hur trygga de känner sig i hemmet med stöd från hemtjänsten känner sig mycket trygga. Resultatet är något lägre än rikets och länets resultat. Den nedåtgående trenden delas dock av rikets medel.

9 Bemötande, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Andelen som anger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt är 71% (78%) i hemtjänsten, röd markering. Även länet visar något sämre resultat på den här mätningen jämfört med % (80%) medan rikets medelvärde 76% ligger på samma nivå även i år. Tillräckligt med tid, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. 81% (84%) anser att personalen har tillräckligt med tid att utföra sina arbetsuppgifter. Även på denna indikator en nedåtgående trend och från att ha varit bättre än riket är nu resultaten sämre. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. 85% tycker att hemtjänstpersonalen tar hänsyn till åsikter och önskemål vilket är bättre än förra året men trots ganska hög andel sämre resultat än både länet och riket och bland de 25% sämsta resultaten, röd markering.

10 Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Trygghet, hemtjänst Bemötande, hemtjänst Tillräcklig med tid, hemtjänst Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Min - max (riket) Rank av Rank av Rank av Rank av Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) æ à à ä Nässjö æ æ æ ä Länsmedel (vägt) Möjlighet att påverka tider, hemtjänst Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. 51% (53%), nedåtgående trend och fortfarande röd markering är brukarnas bedömning av sin möjlighet att påverka tider i hemtjänsten. Möjlighet att föra fram synpunkter och klagomål, hemtjänst Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst För att de äldre ska kunna framföra synpunkter och därigenom ha delaktighet och inflytande krävs att de blivit informerade om och vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. 54% (60%) av hemtjänstens brukare vet var de ska vända sig för att framföra synpunkter och klagomål. Förra mätningens resultat var likvärdiga med rikets och länets resultat men är nu sämre. Hemtjänsten i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten 2014.

11 Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av hemtjänsten. 91% (90%) är sammantaget mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten Personalkontinuitet, hemtjänst Genomsnittlig antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. 15 personer i genomsnitt har hjälpt den äldre under 14 dagar var denna indikator tom för Nässjö kommuns del men i mätningen kommunernas kvalitet i korthet angav Nässjö 12 personer vilket då var bättre än rikets medel 14 personer. Nu är antalet detsamma som rikets medel. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Möjlighet påverka tider, hemtjänst Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Hemtjänst i sin helhet Personalkontinuitet inom hemtjänst Kommunnamn Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Nässjö Länsmedel (vägt) Procent Procent Procent Antal Rank av Rank av Rank av à à à æ æ ä æ Rank av 184 Indikatorer Särskilt boende Trygghet, särskilt boende Andel som uppger att det känns mycket tryggt med att på bo på ett särskilt boende Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande.

12 58% (50%) känner sig mycket trygga med att bo på särskilt boende. Resultatet ger en grön markering och är bättre än både riket och länet samt förra årets resultat. Bemötande, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. 60% (66%) är andelen som angett att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Rikets medelvärde är 57% (58%) och länets är 62% (61%). Indikatorn har gått från grön till gul. Tillräckligt med tid, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. 80% av de boende anger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet vilket är samma andel som vid förra mätningen. Det ger fortfarande en grön markering och är bättre resultat än både riket och länet. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka.

13 Att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål tycker 76% (83%) av de äldre. Det är sämre än förra året och sämre än riket och länets resultat. Röd markering. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Trygghet i särskilt boende Bemötande, särskilt boende Tillräckligt med tid, särskilt boende Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Kommunnamn Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Nässjö Länsmedel (vägt) Procent Procent Procent Procent Rank av Rank av Rank av æ æ à à ä æ à æ Rank av 245 Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Att det är trivsamt är en förutsättning för att kunna och vilja delta i gemensamma aktiviteter. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. 76% (66%) uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmet på boendet. Det är bättre resultat än länet och riket och markant bättre än förra årets förhoppningsvis tillfälliga nedgång. Indikatorn har gått från gul till grön markering. Trivsamt utomhus, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö, se avsnittet om utevistelser och aktiviter. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov och att det är trivsamt

14 77% (63%) tycker det är trivsamt utomhus runt boendet. En markant förbättring sedan förra året och både den största ökningen och den bästa rankingen, 27 plats, i årets öppna jämförelser. Maten, särskilt boende Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring. Måltidsmiljön, särskilt boende Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund Måltidsmiljön kan ha effekter på den enskildes energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Nöjdheten med maten har ökat 1% vardera för de båda indikatorerna sedan förra mätningen och i och med detta har andelen positiva svar för maten gått från röd till gul markering och för måltidsmiljön från gul till grön markering. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Trivsamt utomhus, särskilt boende Maten i särskilt boende Måltidsmiljö i särskilt boende Procent Procent Procent Procent Rank av Rank av Rank av Rank av æ à æ æ ä ä ä ä Sociala aktiviteter, särskilt boende Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds Deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll för t.ex.

15 möjligheten till delaktighet, gemenskap och social samvaro. Möjlighet komma utomhus, särskilt boende Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus Utevistelse och deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten t.ex. för att förebygga fallskador och depression. Nöjdheten med möjligheten att komma ut ligger fortfarande på rikets nivå men lägre än länet. Nöjdheten med de sociala aktiviteterna har däremot ökat markant 71% (58%) och ligger nu på länets nivå och högre än riket. Indikatorn har gått från gul till grön markering och står för den näst största ökningen i mätningen. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Möjligheten att påverka tider för sin hjälp är högre i årets mätning 66% (58%) än Den är också högre än länets och rikets resultat. Indikatorn har gått från gul till grön markering. Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende. De äldres nöjdhet med sitt äldreboende har ökat något 88% (86%) och därmed har indikatorn gått från gul till grön markering. I jämförelse med riket och länet något bättre än förra året då resultaten var i nivå med både riket och länet.

16 Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Sociala aktiviteter, särskilt boende Möjlighet påverka tider, särskilt boende Särskilt boende i sin helhet Procent Procent Procent Procent Rank av Rank av Rank av à à ä à à ä ä ä Rank av 262 Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg För de indikatorer som är utdrag ur kvalitetsregister varierar tidpunkt och period. Allt ifrån genomsnittliga värden under , 2013 som mätår eller 1 augusti augusti 2014 som mätperiod. I många av indikatorerna har socialförvaltningen, genom inloggningsmöjlighet i registren, tillgång till mer aktuella siffror. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Nässjö redovisar en låg andel åtgärder i senior alert, mycket lägre än riket både för ordinärt och särskilt boende.

17 Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i särskilt boende, Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i ordinärt boende, Kommunnamn Procent Procent Min - max (riket) Vägt medel (riket) Median (riket) Jämf. Föreg. år (riket) Nässjö Länsmedel (vägt) 0-94 Rank av Rank av Smärtskattning sista levnadsveckan Procentandel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, Indikatorn avser att mäta andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med instrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument. Det viktigaste syftet med indikatorn är att mätning av den skall leda till att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. Ett smärtskattningsinstrument underlättar den interna uppföljningen av vidtagna åtgärder mot smärta liksom rapportering personal emellan. Indikatorn visar i vilken utsträckning det finns ett systematiskt smärt-(symtom) skattningsarbete med möjlighet till dokumentation och uppföljning. Ett odokumenterat arbetssätt som bygger på den enskilda personalens engagemang kan givetvis resultera i bra vård men blir inte systematiskt. Brytpunktssamtal Procentandel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation, Indikatorn avser att mäta andel äldre och anhöriga som informerats om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas, vilket är viktigt som en del i god palliativ vård i livets slutskede. Detta kan naturligtvis behöva ett flertal samtal. Indikatorn har tagit fasta på hälso- och sjukvårdslagens syn på läkarmedverkan och redovisar därför inte de samtal som förs av sjuksköterskan ensam. Eftersamtal med närstående Procentandel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal,

18 En aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att erbjuda närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Ett sådant samtal ger bland annat möjlighet för närstående att få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden. Behovsordination av opioid Procentandel patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet, Indikatorn avser att mäta andelen patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet vilket är viktigt att följa som en del av god palliativ vård i livets slut. Ordinationen skall vara individuell då dosstorleken kan behöva justeras. Det finns på många enheter generella ordinationer vid akut smärta som visserligen är bättre än avsaknad av ordination men det kan aldrig ersätta ett rutinmässigt arbetssätt där vid behovsläkemedel gås igenom individuellt när en människa bedöms vara döende. Andelen smärtskattningar är fortfarande låg, 29% (29%). Fler smärtskattningar görs men inte efter en skala som är evidensbaserad. Andel personer som hade vid behovsordination på opioid i injektionsform mot smärta i livets slutskede är fortfarande hög även om den gått ner från förra mätningen, 93% ( 99%). Även andelen brytpunktssamtal har gått ner från förra mätningen, 61% (65%). Båda indikatorerna har gått från grön till gul markering. Erbjudande om eftersamtal har däremot ökat, 69% (52%) men är lägre än både länet och riket. Andel avlidna som smärtskattades under Brytpunktsamtal, sista levnadsveckan, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Procent Procent Procent Procent 0-88 Rank av Rank av Rank av ä ä ä ä à æ ä æ Rank av 240 Fallskador Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren

19 Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av framförallt lidande och försämrad livskvalitet t.ex. svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Orsakerna till fallolyckan kan vara många och kan spegla det förbyggande arbetet inom en mängd olika verksamheter t.ex. snöröjning kan påverka antalet fallolyckor. Fraktur på lår och höft Antalet personer 65 år och äldre med påverkbara slutenvårdstillfällen slutenvårdstillfallen per invånare. Måttet visar antalet personer, 65 år och äldre, med påverkbara slutenvårdstillfällen per invånare. Måttet innefattas av vårdtillfällen orsakade sjukdomstillståndet för fraktur på höft och lår, vilken är vanligt förekommande hos gruppen mest sjuka äldre. Slutenvård bör kunna undvikas för sjukdomstillståndet. Måttet avser mäta kvaliteten på den sammanhållna vården och omsorgen med fokus på kommunernas förebyggande arbete. Antal fallskador i Nässjö är jämförbara med länet och riket och har en nedåtgående trend i jämförelse med förra mätningen. Antal frakturer är däremot högre än både länet och riket. Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda, genomsnitt 2011 till Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge en rad olika fysiska, kognitiva och sociala funktionsnedsättningar och besvär. Efter stroke är därför rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre, att återfå en del av sina förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för kvarstående funktionsnedsättningar. Funktionsförmåga tolv månader efter stroke Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning. Genomsnitt för åren 2011 till Måttet beskriver de äldres möjligheter att efter stroke kunna leva ett självständigt liv, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga personliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar resultatet av både det akuta omhändertagandet vid insjuknandet och av de efterföljande rehabiliteringsinsatserna i bred mening.

20 Resultaten på indikatorerna visar att lika många som vid förra mätningen anser sig rehabiliterade 57% (58%). Fler anser sig dock oberoende av hjälp efter 12 månader ökat 71% (61%) vilket är en högre andel än både länet och riket. Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, Antal Antal Procent Procent Rank av Rank av Rank av à à ä æ æ ä Rank av 248 Tre eller fler psykofarmaka Andel personer 75 år och äldre som använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt Behandling med många psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Tio eller fler läkemedel Andel personer 75 år och äldre som använder tio eller fler läkemedel samtidigt Samtidig användning av många läkemedel kan medföra flera olika risker för individen, främst i form av läkemedelsbiverkningar, att preparaten har icke önskvärda och skadliga effekter samt att olika preparat påverkar varandra på ett olämpligt sätt. Olämpliga läkemedel Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel Med stigande ålder sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar i kroppen. Vissa läkemedel medför därmed en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör därför undvikas i denna åldersgrupp. Dessa ingår i Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, i form av indikatorn Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger. Som olämpliga läkemedel räknas här långverkande bensodiazepiner,

21 läkemedel med betydande antikolinerga effekter samt tramadol och propiomazin (se tabell nedan). Dessa läkemedel bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och förskrivande läkare har bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör vidare följas upp och omprövas regelbundet och med täta intervall. Användning av antipsykotiska läkemedel Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel För dessa läkemedel finns indikation vid psykotiska symptom och vissa allvarliga beteendesymptom vid demens, t.ex. aggressivitet. I vården om äldre används de emellertid ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring, oftast med blygsam eller ingen effekt. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner, och medför en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Om användning bedöms vara indicerad bör låga doser tillämpas och en kort behandlingstid planeras, med snar (inom två veckor) utvärdering av effekt och eventuella bieffekter. Omprövning av behandlingen med ställningstagande till utsättning/dos minskning bör göras med täta intervall. Andel äldre som behandlats med 3 eller flera psykofarmaka samtidigt har ökat, 9,2% (6,2%). Andelen som behandlas med 10 eller fler läkemedel samtidigt är i den här mätningen 22,2% (17,7%) fortfarande lägre än länet men nu högre än riket. Andelen som behandlas med minst ett av fyra olämpliga läkemedel är högre än både länet och riket men lägre än förra året, 12,9% (15,5 %). 6,1% (7,8%) av målgruppen som 2013 behandlades med antipsykotiska läkemedel vilket gått från att ha varit högre än både riket och länet till att nu vara lägre. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Procent Procent Procent Procent 2,1-17,5 Rank av 9,8-34,1 Rank av 3,1-20,0 Rank av 1,9-15,3 10, , , ,5 9,3 20,5 10,9 6,3 Rank av 275 ä æ ä à 9,2 125 æ 22,2 191 æ 12,9 213 ä 6,1 127 ä 9,9 22,7 10,7 6,5

22 Väntetid till särskilt boende Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. Inget värde angivet i öppna jämförelser med i mätningen kommunernas kvalitet i korthet har Nässjö angett att väntetiden från ansökningsdatum till möjligt inflyttningsdatum i medeltal var 22 dagar, vilket hade givit en grön markering. Kommunens information om äldreomsorgen på hemsidan Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg, sommaren Procentandel av maxpoäng. Indikatorn speglar innehåll och tillgänglighet till information om äldreomsorg på kommunernas webbplatser. Informationsindex för kommunens hemsida har blivit bättre och är nu 78% (71%) av maxvärde. Det är dock fortfarande ett av de 25% sämsta värdena, röd markering och sämre än rikets medelvärde, 85% (83%). Analys och prioriterade åtgärder Det är viktigt att vid analysen granska både ranking och reella talen i resultatet. Ett talande exempel på det är indikatorn alltid bra bemötande i hemtjänst resultat 71% - röd markering och ranking 248 i jämförelse med indikatorn nöjda med sociala aktiviteter i särskilt boende resultat 71% - grön markering och ranking 33. Öppna jämförelser innehåller ett urval från brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen. En rapport med analys av hela den undersökningen gjordes hösten Färre än vid förra undersökningen anser sig ha god fysisk och psykisk hälsa. I ordinärt boende har frågor som handlar om trygghet, inflytande och bemötande sämre resultat än vid förra mätningen och/eller röd markering. Nöjdhet med hemtjänsten sammantaget håller dock fortfarande hög nivå men trots det får hemtjänstens resultat räknas som sämre än förra året.

23 För särskilt boende är bilden en annan. Framför allt när det gäller trivsel, maten och aktiviteterna har årets mätning bättre resultat än innan. Även nöjdheten sammantaget är högre än förra året i särskilt boende Dock i likhet med hemtjänsten är resultatet på frågor som handlar om bemötande och hänsyn sämre än förra året. Resultatet för särskilt boende är bättre än förra året. Att få ha inflytande och påverkansmöjligheter över när och hur hjälpen ska ges är lagstadgad för äldre men en stor andel tycker inte de har detta inflytande. Därför ska arbetet med brukarinflytande prioriteras. Andelen som uppger att de alltid eller oftast blir bemötta på ett bra sätt av personalen både i hemtjänst och i särskilt boende är mycket hög men om mätningen görs på alltid bra bemötande blir andelen lägre. Verksamheten arbetar med att den enskilde alltid ska få ett bra bemötande. Kunskap om vart man vänder sig för att framföra åsikter och klagomål har trots åtgärder sämre resultat än förra året. Informationen på hemsidan ligger fortfarande lågt i rankingen även om den reella andelen ökat. Flera åtgärder är gjorda efter sommaren 2014 då mätningen skedde. Vård i livets slutskede är viktigt och prioriterat. Erbjudande om eftersamtal har ökat i årets mätning. Strukturerad smärtskattningen ligger kvar på en låg nivå. Mätningen visar att resultaten för indikatorerna vid behovs-ordination för smärta och brytpunktssamtal har sämre värde än förra året. Verksamheten arbetar för att få bättre struktur på palliativvården. Det är fortfarande för få riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och tandhälsa som leder till registrerade åtgärder även om en avläsning i början av 2015 tyder på mycket bättre resultat framför allt inom området fall. En bra process kring arbetet med kvalitetsregister som metod i det dagliga arbetet och vidareutvecklat teamarbete ska säkra högre andel åtgärder med bättre resultat. Läkemedelsindikatorerna är i grunden läkarens ansvar men det finns goda vinster att göra om teamet runt den äldre fungerar väl. En av de metoder som används är årliga läkemedelsgenomgångar, vilket kommunen kan bidra så att det blir en god systematik i dessa genomgångar både i särskilt och ordinärt boende. Då kan även sjuksköterskan och andra yrkekategorier verka för en korrekt läkemedelsanvändning. På flera av kvalitetsregisterindikatorerna har varje enhet möjlighet att, genom utdrag från registren, följa och arbeta med sina resultat. Detta kommer att utvecklas allt mer i och med att teamen införs igen i hemsvården. På samma sätt har de flesta enheter ett eget resultat i brukarenkäten. På enskilda indikatorer finns skillnader mellan enheterna och varje enhet kan göra analys utifrån redovisade enhetsresultat. Resultat av prioriterade åtgärder 2013 Åtgärder vid bedömd risk för fall, undernäring, trycksår och tandhälsoproblem - har ökat.

24 Inflytande Frågan som indikerar den äldres möjlighet att påverka tider sämre resultat i hemtjänsten men bättre i särskilt boende medan frågan som indikerar om personalen tar hänsyn till önskemål har motsatt resultat Maten och måltidsmiljön - Nöjdheten i båda indikatorerna har ökat Boendemiljön Nöjdheten i båda indikatorerna har ökat Information på kommunens webb-plats index har ökat men indikatorn är fortfarande röd. Synpunktshanteringen indikator endast för hemtjänsten sämre resultat Prioriterade åtgärder utifrån 2014-års resultat Den verksamhetsövergripande prioriteringen för året ska helt inriktas på att individualisera vård och omsorg, personcentrerad omvårdnad. Att ge en individualiserad vård och omsorg genom att brukaren är delaktig och får ha påverkansmöjligheter och inflytande i planeringen av insatserna. Att ge en individualiserad vård och omsorg genom att brukaren är reellt med i planeringen av insatserna. Brukaren ska få direkta frågor om vad som är viktigt för individen och vilka förväntningar individen har. Den individuella omsorgen ska resultera i bättre bemötande, högre kontinuitet och större trygghet. Varje enhet ska utifrån beslut om prioriterade åtgärder och enhetens eget resultat av brukarenkätet ta fram och prioritera sina åtgärder. Läs mer på socialstyrelsens hemsida: Och länsrapport på FoUrum, Region Jönköpings län:

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Årets rapport om vård och omsorg om äldre innehåller 52 indikatorer som tillsammans ska

Läs mer

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre Regional rapport Öppna Jämförelser 213:1 Vård och omsorg om äldre Rapporten sammanställd av; Kristina Nordmark, Åsa Bygdeson och David Johansson

Läs mer

Hemtjänst 2013 Antal svarande = 132 Andel svarande = 63%

Hemtjänst 2013 Antal svarande = 132 Andel svarande = 63% Hemtjänst svarande = 132 Andel svarande = 63% Trygghet, Tillräcklig med tid, Möjlighet påverka tider, Hänsyn till åsikter och önskemål, det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från en.. eller oftast

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014.

Läs mer

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Datum 2013-02-12 Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Resultat för Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010 Vård och omsorg om äldre ji Socialstyrelsen Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre kan beställas eller laddas ner från Sveriges

Läs mer

Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013. BILAGA 2 Beskrivning av indikatorerna

Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013. BILAGA 2 Beskrivning av indikatorerna Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 BILAGA 2 Beskrivning av indikatorerna 1 Nya indikatorer Smärtlindring i livets slut Åtgärder vid nedsatt munhälsa Andel 80 år och äldre (bakgrundsindikator)

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till 2016 års Öppna jämförelser Vård och

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2014 Reviderad maj 2015

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2014 Reviderad maj 2015 Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2014 Reviderad maj 2015 1 Förändringar av indikatorer från föregående rapport... 4 Datakällor... 5 Indikatorer - ordinärt boende...

Läs mer

Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län

Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län 2015-01-28 Henrik Ahlgren, FoUrum, Kommunal utveckling 1 Inledning... - 2-2 Datainsamling... - 4-2.1 Datakällor... - 4-2.2

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Vård och omsorg om Äldre 2013

Öppna Jämförelser Länsrapport Vård och omsorg om Äldre 2013 Öppna Jämförelser Länsrapport Vård och omsorg om Äldre 2013 2014-01-18... - 1-1 Inledning... - 2-2 Datainsamling... - 4-2.1 Indikatorsförändringar... - 4-3 Resultat... - 6-3.1 Sammanställning över kommuner

Läs mer

Vård och omsorg om äldre i Dalarna 2013

Vård och omsorg om äldre i Dalarna 2013 1 Rapport Öppna Jämförelser (ÖJ) Vård och omsorg om äldre i Dalarna 213 Rapport Öppna Jämförelser (ÖJ) Vård och omsorg om äldre Rapporten sammanställd av: Lena Olai, äldrestrateg Region Dalarna, enheten

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Vård- och omsorg om äldre-

Vård- och omsorg om äldre- Datum: 2014-05-20 Handläggare: Elisabeth Jonsson Beredning Social välfärd och hälsa Vård- och omsorg om äldre- Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2013 Sammanställning baseras

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre BILAGA 2. Beskrivning av indikatorerna

Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre BILAGA 2. Beskrivning av indikatorerna Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 BILAGA 2. Beskrivning av indikatorerna 1 Innehåll KONTINUITET OCH TID... 4 Personalkontinuitet inom hemtjänst... 4 Bedömning av hemtjänstpersonalens

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre

Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre www.fou.sormland.se Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande

Läs mer

RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Vård och omsorg om äldre i Dalarna 2014

RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Vård och omsorg om äldre i Dalarna 2014 RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Vård och omsorg om äldre i Dalarna 214 Regional och lokal sammanställning av ÖJ, som utgör ett underlag inför fortsatta reflektioner, analys- och förbättringsarbeten. Rapporten

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Helene Sandqvist Benjaminsson Projektledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland helene.sandqvist.benjaminsson@vgregion.se

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:28. Äldre 2014. FoU Välfärd, Region Västerbotten

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:28. Äldre 2014. FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser nr 215:28 Äldre 214 FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser Löpnummer 215:28 Äldre Rapporten sammanställd av; Kristina Nordmark, FoU Välfärd,

Läs mer

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof 203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften

Läs mer

www.ljungby.se Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014-

www.ljungby.se Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014- www.ljungby.se Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014- Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009 Informationsindex Brukarmedverkan i individuell plan Omdöme om Omdöme om SÄBO i sin helhet maten Omdöme om social samvaro och Omdöme om aktiviteter informationen Väntetid till särskilt boende Omdöme om

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott. Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Linköping_Gåsen (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Linköping_Gåsen (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Linköping_Gåsen (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bedagården Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bedagården Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bedagården Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Norrtälje

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Norrtälje Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Norrtälje Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Syftet med undersökningen är att: kartlägga de äldres uppfattning om sin vård

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2015-01-07 Vår referens Emil Svensson Utvecklingssekreterare emil.svensson@malmo.se Tjänsteskrivelse Brukarundersökning 2014 SOFS-2015-21 Sammanfattning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Dalsjövägen 25 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Dalsjövägen 25 (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Dalsjövägen 25 (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från

Läs mer

Öppna jämförelser 2012

Öppna jämförelser 2012 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-01-21 ON 2013/0026 53515 Omsorgsnämnden Öppna jämförelser 2012 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 13 Sara Davidsson 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Syfte... 6 Öppna jämförelser av vård och omsorg...

Läs mer

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2015

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2015 Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2015 Innehåll Förändringar av indikatorer och bakgrundsmått från föregående rapport.. 4 Datakällor... 6 Indikatorer - ordinärt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Skövde Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Skövde Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Skövde Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser 2016 - Vård och omsorg om äldre Innehåll Förändringar av indikatorer och bakgrundsmått från föregående rapport.. 4 Datakällor... 5 Indikatorer - ordinärt

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Blomstergården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Blomstergården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Blomstergården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Distansgatan 7 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Distansgatan 7 (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Distansgatan 7 (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från

Läs mer

Mars 2013. Vårdföretagarnas. modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg

Mars 2013. Vårdföretagarnas. modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg Mars 2013 Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs mer systematiska

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Skogsborg (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Skogsborg (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Skogsborg (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Oxelösund Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Oxelösund Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Oxelösund Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne RAPPORT Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne INNEHÅLL Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Stödstruktur för en evidensbaserad praktik i Skåne...6 Utbildning i förbättringskunskap

Läs mer